महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-13, chapter-16
कृष्ण उवाच ।
मूर्ध्ना निपत्य नियतस्तेजःसंनिचये ततः ।
परमं हर्षमागम्य भगवन्तमथाब्रुवम् ॥१॥
मूर्ध्ना निपत्य नियतस्तेजःसंनिचये ततः ।
परमं हर्षमागम्य भगवन्तमथाब्रुवम् ॥१॥
1. kṛṣṇa uvāca ,
mūrdhnā nipatya niyatastejaḥsaṁnicaye tataḥ ,
paramaṁ harṣamāgamya bhagavantamathābruvam.
mūrdhnā nipatya niyatastejaḥsaṁnicaye tataḥ ,
paramaṁ harṣamāgamya bhagavantamathābruvam.
1.
kṛṣṇa uvāca mūrdhnā nipatya niyataḥ tejaḥsaṃnicaye
tataḥ paramam harṣam āgamya bhagavantam atha abruvam
tataḥ paramam harṣam āgamya bhagavantam atha abruvam
1.
kṛṣṇa uvāca mūrdhnā nipatya tejaḥsaṃnicaye niyataḥ
paramam harṣam āgamya tataḥ atha bhagavantam abruvam
paramam harṣam āgamya tataḥ atha bhagavantam abruvam
1.
Krishna said: Then, having bowed down with my head, my mind focused upon that accumulation of glory (tejas), and having attained supreme joy, I then spoke to the revered Lord.
धर्मे दृढत्वं युधि शत्रुघातं यशस्तथाग्र्यं परमं बलं च ।
योगप्रियत्वं तव संनिकर्षं वृणे सुतानां च शतं शतानि ॥२॥
योगप्रियत्वं तव संनिकर्षं वृणे सुतानां च शतं शतानि ॥२॥
2. dharme dṛḍhatvaṁ yudhi śatrughātaṁ; yaśastathāgryaṁ paramaṁ balaṁ ca ,
yogapriyatvaṁ tava saṁnikarṣaṁ; vṛṇe sutānāṁ ca śataṁ śatāni.
yogapriyatvaṁ tava saṁnikarṣaṁ; vṛṇe sutānāṁ ca śataṁ śatāni.
2.
dharme dṛḍhatvam yudhi śatrughātam
yaśaḥ tathā agryam paramam
balam ca yogapriyatvam tava saṃnikarṣam
vṛṇe sutānām ca śatam śatāni
yaśaḥ tathā agryam paramam
balam ca yogapriyatvam tava saṃnikarṣam
vṛṇe sutānām ca śatam śatāni
2.
dharme dṛḍhatvam yudhi śatrughātam
tathā agryam yaśaḥ paramam
balam ca yogapriyatvam tava saṃnikarṣam
ca sutānām śatam śatāni vṛṇe
tathā agryam yaśaḥ paramam
balam ca yogapriyatvam tava saṃnikarṣam
ca sutānām śatam śatāni vṛṇe
2.
I ask for steadfastness in righteous conduct (dharma), the defeat of enemies in battle, pre-eminent fame, supreme strength, an affinity for spiritual discipline (yoga), your closeness, and hundreds upon hundreds of sons.
एवमस्त्विति तद्वाक्यं
मयोक्तः प्राह शंकरः ॥३॥
मयोक्तः प्राह शंकरः ॥३॥
3. evamastviti tadvākyaṁ
mayoktaḥ prāha śaṁkaraḥ.
mayoktaḥ prāha śaṁkaraḥ.
3.
evam astu iti tat vākyam
mayā uktaḥ prāha śaṅkaraḥ
mayā uktaḥ prāha śaṅkaraḥ
3.
mayā uktaḥ śaṅkaraḥ tat
vākyam evam astu iti prāha
vākyam evam astu iti prāha
3.
When I spoke to him, Lord Shankara said that statement, 'So be it.'
ततो मां जगतो माता धरणी सर्वपावनी ।
उवाचोमा प्रणिहिता शर्वाणी तपसां निधिः ॥४॥
उवाचोमा प्रणिहिता शर्वाणी तपसां निधिः ॥४॥
4. tato māṁ jagato mātā dharaṇī sarvapāvanī ,
uvācomā praṇihitā śarvāṇī tapasāṁ nidhiḥ.
uvācomā praṇihitā śarvāṇī tapasāṁ nidhiḥ.
4.
tataḥ mām jagataḥ mātā dharaṇī sarvapāvanī
uvāca umā praṇihitā śarvāṇī tapasām nidhiḥ
uvāca umā praṇihitā śarvāṇī tapasām nidhiḥ
4.
tataḥ jagataḥ mātā dharaṇī sarvapāvanī
praṇihitā śarvāṇī tapasām nidhiḥ umā mām uvāca
praṇihitā śarvāṇī tapasām nidhiḥ umā mām uvāca
4.
Then Uma, the mother of the world, the Earth, the purifier of all, Sharvani, and a treasure house of austerities (tapas), who was attentive, spoke to me.
दत्तो भगवता पुत्रः साम्बो नाम तवानघ ।
मत्तोऽप्यष्टौ वरानिष्टान्गृहाण त्वं ददामि ते ।
प्रणम्य शिरसा सा च मयोक्ता पाण्डुनन्दन ॥५॥
मत्तोऽप्यष्टौ वरानिष्टान्गृहाण त्वं ददामि ते ।
प्रणम्य शिरसा सा च मयोक्ता पाण्डुनन्दन ॥५॥
5. datto bhagavatā putraḥ sāmbo nāma tavānagha ,
matto'pyaṣṭau varāniṣṭāngṛhāṇa tvaṁ dadāmi te ,
praṇamya śirasā sā ca mayoktā pāṇḍunandana.
matto'pyaṣṭau varāniṣṭāngṛhāṇa tvaṁ dadāmi te ,
praṇamya śirasā sā ca mayoktā pāṇḍunandana.
5.
dattaḥ bhagavatā putraḥ sāmbah nāma
tava anagha mattaḥ api aṣṭau varān
iṣṭān gṛhāṇa tvam dadāmi te praṇamya
śirasā sā ca mayā uktā pāṇḍunandana
tava anagha mattaḥ api aṣṭau varān
iṣṭān gṛhāṇa tvam dadāmi te praṇamya
śirasā sā ca mayā uktā pāṇḍunandana
5.
anagha bhagavatā tava sāmbah nāma
putraḥ dattaḥ api mattaḥ aṣṭau iṣṭān
varān tvam gṛhāṇa te dadāmi pāṇḍunandana
sā ca śirasā praṇamya mayā uktā
putraḥ dattaḥ api mattaḥ aṣṭau iṣṭān
varān tvam gṛhāṇa te dadāmi pāṇḍunandana
sā ca śirasā praṇamya mayā uktā
5.
She (Uma) said: 'O sinless one, a son named Samba has been given to you by the revered one. And from me also, accept eight desired boons; I will give them to you.' O son of Pandu (pāṇḍunandana), she (Uma) also, having bowed her head, was then addressed by me.
द्विजेष्वकोपं पितृतः प्रसादं शतं सुतानामुपभोगं परं च ।
कुले प्रीतिं मातृतश्च प्रसादं शमप्राप्तिं प्रवृणे चापि दाक्ष्यम् ॥६॥
कुले प्रीतिं मातृतश्च प्रसादं शमप्राप्तिं प्रवृणे चापि दाक्ष्यम् ॥६॥
6. dvijeṣvakopaṁ pitṛtaḥ prasādaṁ; śataṁ sutānāmupabhogaṁ paraṁ ca ,
kule prītiṁ mātṛtaśca prasādaṁ; śamaprāptiṁ pravṛṇe cāpi dākṣyam.
kule prītiṁ mātṛtaśca prasādaṁ; śamaprāptiṁ pravṛṇe cāpi dākṣyam.
6.
dvijeṣu akopaṃ pitṛtaḥ prasādaṃ
śataṃ sutānām upabhogaṃ param ca
kule prītiṃ mātṛtaḥ ca prasādaṃ
śamaprāptiṃ pravṛṇe ca api dākṣyam
śataṃ sutānām upabhogaṃ param ca
kule prītiṃ mātṛtaḥ ca prasādaṃ
śamaprāptiṃ pravṛṇe ca api dākṣyam
6.
pravṛṇe dvijeṣu akopaṃ pitṛtaḥ
prasādaṃ śataṃ sutānām param
upabhogaṃ ca kule prītiṃ mātṛtaḥ ca
prasādaṃ śamaprāptiṃ ca api dākṣyam
prasādaṃ śataṃ sutānām param
upabhogaṃ ca kule prītiṃ mātṛtaḥ ca
prasādaṃ śamaprāptiṃ ca api dākṣyam
6.
I choose freedom from anger towards the twice-born (dvija), favor from my father, a hundred sons, supreme enjoyment, affection within my family, favor from my mother, the attainment of peace, and also skill.
देव्युवाच ।
एवं भविष्यत्यमरप्रभाव नाहं मृषा जातु वदे कदाचित् ।
भार्यासहस्राणि च षोडशैव तासु प्रियत्वं च तथाक्षयत्वम् ॥७॥
एवं भविष्यत्यमरप्रभाव नाहं मृषा जातु वदे कदाचित् ।
भार्यासहस्राणि च षोडशैव तासु प्रियत्वं च तथाक्षयत्वम् ॥७॥
7. devyuvāca ,
evaṁ bhaviṣyatyamaraprabhāva; nāhaṁ mṛṣā jātu vade kadācit ,
bhāryāsahasrāṇi ca ṣoḍaśaiva; tāsu priyatvaṁ ca tathākṣayatvam.
evaṁ bhaviṣyatyamaraprabhāva; nāhaṁ mṛṣā jātu vade kadācit ,
bhāryāsahasrāṇi ca ṣoḍaśaiva; tāsu priyatvaṁ ca tathākṣayatvam.
7.
devī uvāca evaṃ bhaviṣyati amaraprabhāva
na aham mṛṣā jātu vade kadācit
bhāryāsahasrāṇi ca ṣoḍaśa eva
tāsu priyatvaṃ ca tathā akṣayatvam
na aham mṛṣā jātu vade kadācit
bhāryāsahasrāṇi ca ṣoḍaśa eva
tāsu priyatvaṃ ca tathā akṣayatvam
7.
devī uvāca amaraprabhāva evaṃ
bhaviṣyati aham jātu kadācit mṛṣā na
vade ṣoḍaśa eva bhāryāsahasrāṇi ca
tāsu priyatvaṃ ca tathā akṣayatvam
bhaviṣyati aham jātu kadācit mṛṣā na
vade ṣoḍaśa eva bhāryāsahasrāṇi ca
tāsu priyatvaṃ ca tathā akṣayatvam
7.
The Goddess said: 'So it shall be, O immortal one of great power. I never speak falsely. You shall have sixteen thousand wives, and also their affection, and unending prosperity.'
प्रीतिं चाग्र्यां बान्धवानां सकाशाद्ददामि ते वपुषः काम्यतां च ।
भोक्ष्यन्ते वै सप्ततिर्वै शतानि गृहे तुभ्यमतिथीनां च नित्यम् ॥८॥
भोक्ष्यन्ते वै सप्ततिर्वै शतानि गृहे तुभ्यमतिथीनां च नित्यम् ॥८॥
8. prītiṁ cāgryāṁ bāndhavānāṁ sakāśā;ddadāmi te vapuṣaḥ kāmyatāṁ ca ,
bhokṣyante vai saptatirvai śatāni; gṛhe tubhyamatithīnāṁ ca nityam.
bhokṣyante vai saptatirvai śatāni; gṛhe tubhyamatithīnāṁ ca nityam.
8.
prītiṃ ca āgryām bāndhavānām sakāśāt
dadāmi te vapuṣaḥ kāmyatāṃ ca
bhokṣyante vai saptatiḥ vai śatāni
gṛhe tubhyam atithīnām ca nityam
dadāmi te vapuṣaḥ kāmyatāṃ ca
bhokṣyante vai saptatiḥ vai śatāni
gṛhe tubhyam atithīnām ca nityam
8.
dadāmi te bāndhavānām sakāśāt āgryām
prītiṃ ca vapuṣaḥ kāmyatāṃ ca
vai saptatiḥ vai śatāni atithīnām
ca nityam tubhyam gṛhe bhokṣyante
prītiṃ ca vapuṣaḥ kāmyatāṃ ca
vai saptatiḥ vai śatāni atithīnām
ca nityam tubhyam gṛhe bhokṣyante
8.
I grant you the highest affection from your relatives, and the attractiveness of your physical form. Indeed, seven thousand guests will always dine in your home.
वासुदेव उवाच ।
एवं दत्त्वा वरान्देवो मम देवी च भारत ।
अन्तर्हितः क्षणे तस्मिन्सगणो भीमपूर्वज ॥९॥
एवं दत्त्वा वरान्देवो मम देवी च भारत ।
अन्तर्हितः क्षणे तस्मिन्सगणो भीमपूर्वज ॥९॥
9. vāsudeva uvāca ,
evaṁ dattvā varāndevo mama devī ca bhārata ,
antarhitaḥ kṣaṇe tasminsagaṇo bhīmapūrvaja.
evaṁ dattvā varāndevo mama devī ca bhārata ,
antarhitaḥ kṣaṇe tasminsagaṇo bhīmapūrvaja.
9.
vāsudeva uvāca evaṃ dattvā varān devaḥ mama devī ca
bhārata antarhitaḥ kṣaṇe tasmin sagaṇaḥ bhīmapūrvaja
bhārata antarhitaḥ kṣaṇe tasmin sagaṇaḥ bhīmapūrvaja
9.
vāsudeva uvāca bhārata bhīmapūrvaja evaṃ varān dattvā
devaḥ ca mama devī sagaṇaḥ tasmin kṣaṇe antarhitaḥ
devaḥ ca mama devī sagaṇaḥ tasmin kṣaṇe antarhitaḥ
9.
Vāsudeva said: 'Having thus granted these boons, the god and the goddess, along with their retinue, disappeared at that moment, O Bhārata, O elder brother of Bhīma.'
एतदत्यद्भुतं सर्वं ब्राह्मणायातितेजसे ।
उपमन्यवे मया कृत्स्नमाख्यातं कौरवोत्तम ॥१०॥
उपमन्यवे मया कृत्स्नमाख्यातं कौरवोत्तम ॥१०॥
10. etadatyadbhutaṁ sarvaṁ brāhmaṇāyātitejase ,
upamanyave mayā kṛtsnamākhyātaṁ kauravottama.
upamanyave mayā kṛtsnamākhyātaṁ kauravottama.
10.
etat atyadbhutam sarvam brāhmaṇāya atitejase
upamanvave mayā kṛtsnam ākhyātam kauravottama
upamanvave mayā kṛtsnam ākhyātam kauravottama
10.
kauravottama mayā etat atyadbhutam sarvam
kṛtsnam atitejase brāhmaṇāya upamanvave ākhyātam
kṛtsnam atitejase brāhmaṇāya upamanvave ākhyātam
10.
O best among the Kurus, this entire, exceedingly wonderful narrative has been fully recounted by me to the extremely radiant brahmin, Upamanyu.
नमस्कृत्वा तु स प्राह देवदेवाय सुव्रत ।
नास्ति शर्वसमो दाने नास्ति शर्वसमो रणे ।
नास्ति शर्वसमो देवो नास्ति शर्वसमा गतिः ॥११॥
नास्ति शर्वसमो दाने नास्ति शर्वसमो रणे ।
नास्ति शर्वसमो देवो नास्ति शर्वसमा गतिः ॥११॥
11. namaskṛtvā tu sa prāha devadevāya suvrata ,
nāsti śarvasamo dāne nāsti śarvasamo raṇe ,
nāsti śarvasamo devo nāsti śarvasamā gatiḥ.
nāsti śarvasamo dāne nāsti śarvasamo raṇe ,
nāsti śarvasamo devo nāsti śarvasamā gatiḥ.
11.
namaskṛtvā tu saḥ prāha devadevāya
suvrata na asti śarvasamaḥ dāne na
asti śarvasamaḥ raṇe na asti
śarvasamaḥ devaḥ na asti śarvasamā gatiḥ
suvrata na asti śarvasamaḥ dāne na
asti śarvasamaḥ raṇe na asti
śarvasamaḥ devaḥ na asti śarvasamā gatiḥ
11.
saḥ namaskṛtvā tu devadevāya prāha
suvrata dāne śarvasamaḥ na asti
raṇe śarvasamaḥ na asti devaḥ śarvasamaḥ
na asti śarvasamā gatiḥ na asti
suvrata dāne śarvasamaḥ na asti
raṇe śarvasamaḥ na asti devaḥ śarvasamaḥ
na asti śarvasamā gatiḥ na asti
11.
Having paid homage, he then said to the God of gods, 'O virtuous one, there is no one equal to Śarva in giving, nor is there anyone equal to Śarva in battle. There is no deity equal to Śarva, and no ultimate destination (gati) like Śarva.'
ऋषिरासीत्कृते तात तण्डिरित्येव विश्रुतः ।
दश वर्षसहस्राणि तेन देवः समाधिना ।
आराधितोऽभूद्भक्तेन तस्योदर्कं निशामय ॥१२॥
दश वर्षसहस्राणि तेन देवः समाधिना ।
आराधितोऽभूद्भक्तेन तस्योदर्कं निशामय ॥१२॥
12. ṛṣirāsītkṛte tāta taṇḍirityeva viśrutaḥ ,
daśa varṣasahasrāṇi tena devaḥ samādhinā ,
ārādhito'bhūdbhaktena tasyodarkaṁ niśāmaya.
daśa varṣasahasrāṇi tena devaḥ samādhinā ,
ārādhito'bhūdbhaktena tasyodarkaṁ niśāmaya.
12.
ṛṣiḥ āsīt kṛte tāta taṇḍiḥ iti eva
viśrutaḥ daśa varṣasahasrāṇi tena
devaḥ samādhinā ārādhitaḥ abhūt
bhaktena tasya udarkam niśāmaya
viśrutaḥ daśa varṣasahasrāṇi tena
devaḥ samādhinā ārādhitaḥ abhūt
bhaktena tasya udarkam niśāmaya
12.
tāta kṛte taṇḍiḥ iti eva viśrutaḥ
ṛṣiḥ āsīt tena daśa varṣasahasrāṇi
samādhinā bhaktena devaḥ ārādhitaḥ
abhūt tasya udarkam niśāmaya
ṛṣiḥ āsīt tena daśa varṣasahasrāṇi
samādhinā bhaktena devaḥ ārādhitaḥ
abhūt tasya udarkam niśāmaya
12.
O dear one, in the Kṛta Yuga, there was a renowned sage named Taṇḍi. He worshipped the deity for ten thousand years with profound meditation (samādhi) and devotion (bhakti). Now, hear the consequence of that.
स दृष्टवान्महादेवमस्तौषीच्च स्तवैर्विभुम् ।
पवित्राणां पवित्रस्त्वं गतिर्गतिमतां वर ।
अत्युग्रं तेजसां तेजस्तपसां परमं तपः ॥१३॥
पवित्राणां पवित्रस्त्वं गतिर्गतिमतां वर ।
अत्युग्रं तेजसां तेजस्तपसां परमं तपः ॥१३॥
13. sa dṛṣṭavānmahādevamastauṣīcca stavairvibhum ,
pavitrāṇāṁ pavitrastvaṁ gatirgatimatāṁ vara ,
atyugraṁ tejasāṁ tejastapasāṁ paramaṁ tapaḥ.
pavitrāṇāṁ pavitrastvaṁ gatirgatimatāṁ vara ,
atyugraṁ tejasāṁ tejastapasāṁ paramaṁ tapaḥ.
13.
saḥ dṛṣṭavān mahādevam astauṣīt ca
stavaiḥ vibhum pavitrāṇām pavitraḥ
tvam gatiḥ gatimatām vara atyugram
tejasām tejaḥ tapasām paramam tapaḥ
stavaiḥ vibhum pavitrāṇām pavitraḥ
tvam gatiḥ gatimatām vara atyugram
tejasām tejaḥ tapasām paramam tapaḥ
13.
saḥ mahādevam dṛṣṭavān ca stavaiḥ
vibhum astauṣīt tvam pavitrāṇām pavitraḥ
gatimatām gatiḥ vara atyugram
tejasām tejaḥ tapasām paramam tapaḥ
vibhum astauṣīt tvam pavitrāṇām pavitraḥ
gatimatām gatiḥ vara atyugram
tejasām tejaḥ tapasām paramam tapaḥ
13.
He beheld Mahādeva and praised the all-pervading Lord with hymns. (He said,) 'You are the holiest of holy things, the supreme destination (gati) for those who seek refuge, O excellent one! You are the fiercest brilliance among all forms of radiance, and the ultimate (tapas) among all austerities.'
विश्वावसुहिरण्याक्षपुरुहूतनमस्कृत ।
भूरिकल्याणद विभो पुरुसत्य नमोऽस्तु ते ॥१४॥
भूरिकल्याणद विभो पुरुसत्य नमोऽस्तु ते ॥१४॥
14. viśvāvasuhiraṇyākṣapuruhūtanamaskṛta ,
bhūrikalyāṇada vibho purusatya namo'stu te.
bhūrikalyāṇada vibho purusatya namo'stu te.
14.
viśvāvasuhiraṇyākṣapuruhūtanamskṛta
bhūrikalyāṇada vibho purusatya namaḥ astu te
bhūrikalyāṇada vibho purusatya namaḥ astu te
14.
vibho viśvāvasuhiraṇyākṣapuruhūtanamskṛta
bhūrikalyāṇada purusatya te namaḥ astu
bhūrikalyāṇada purusatya te namaḥ astu
14.
O all-pervading Lord, You who are saluted by Viśvāvasu, Hiraṇyākṣa, and Puruhūta (Indra); You who bestow abundant welfare and are exceedingly true - salutations be to You.
जातीमरणभीरूणां यतीनां यततां विभो ।
निर्वाणद सहस्रांशो नमस्तेऽस्तु सुखाश्रय ॥१५॥
निर्वाणद सहस्रांशो नमस्तेऽस्तु सुखाश्रय ॥१५॥
15. jātīmaraṇabhīrūṇāṁ yatīnāṁ yatatāṁ vibho ,
nirvāṇada sahasrāṁśo namaste'stu sukhāśraya.
nirvāṇada sahasrāṁśo namaste'stu sukhāśraya.
15.
jātīmaraṇabhīrūṇām yatīnām yatatām vibho
nirvāṇada sahasrāṃśo namaḥ astu te sukhāśraya
nirvāṇada sahasrāṃśo namaḥ astu te sukhāśraya
15.
vibho nirvāṇada sahasrāṃśo sukhāśraya
jātīmaraṇabhīrūṇām yatīnām yatatām te namaḥ astu
jātīmaraṇabhīrūṇām yatīnām yatatām te namaḥ astu
15.
O all-pervading Lord, You who grant liberation (nirvāṇa), You who are the thousand-rayed one, the refuge of joy! Salutations be to You, for the ascetics (yatī), who are striving and fearful of the cycle of birth and death (saṃsāra).
ब्रह्मा शतक्रतुर्विष्णुर्विश्वेदेवा महर्षयः ।
न विदुस्त्वां तु तत्त्वेन कुतो वेत्स्यामहे वयम् ॥१६॥
न विदुस्त्वां तु तत्त्वेन कुतो वेत्स्यामहे वयम् ॥१६॥
16. brahmā śatakraturviṣṇurviśvedevā maharṣayaḥ ,
na vidustvāṁ tu tattvena kuto vetsyāmahe vayam.
na vidustvāṁ tu tattvena kuto vetsyāmahe vayam.
16.
brahmā śatakratuḥ viṣṇuḥ viśvedevāḥ maharṣayaḥ
na viduḥ tvām tu tattvena kutaḥ vetsyāmahe vayam
na viduḥ tvām tu tattvena kutaḥ vetsyāmahe vayam
16.
brahmā śatakratuḥ viṣṇuḥ viśvedevāḥ maharṣayaḥ
tu tvām tattvena na viduḥ kutaḥ vayam vetsyāmahe
tu tvām tattvena na viduḥ kutaḥ vayam vetsyāmahe
16.
Even Brahmā, Indra (Śatakratu, the one of a hundred Vedic rituals), Viṣṇu, the Viśvedevas, and the great sages do not truly know You in Your essence. How, then, can we know You?
त्वत्तः प्रवर्तते कालस्त्वयि कालश्च लीयते ।
कालाख्यः पुरुषाख्यश्च ब्रह्माख्यश्च त्वमेव हि ॥१७॥
कालाख्यः पुरुषाख्यश्च ब्रह्माख्यश्च त्वमेव हि ॥१७॥
17. tvattaḥ pravartate kālastvayi kālaśca līyate ,
kālākhyaḥ puruṣākhyaśca brahmākhyaśca tvameva hi.
kālākhyaḥ puruṣākhyaśca brahmākhyaśca tvameva hi.
17.
tvattaḥ pravartate kālaḥ tvayi kālaḥ ca līyate
kālākhyaḥ puruṣākhyaḥ ca brahmākhyaḥ ca tvam eva hi
kālākhyaḥ puruṣākhyaḥ ca brahmākhyaḥ ca tvam eva hi
17.
kālaḥ tvattaḥ pravartate ca kālaḥ tvayi līyate hi
tvam eva kālākhyaḥ ca puruṣākhyaḥ ca brahmākhyaḥ
tvam eva kālākhyaḥ ca puruṣākhyaḥ ca brahmākhyaḥ
17.
From You time originates, and in You time dissolves. Indeed, You alone are called Time, the supreme cosmic person (puruṣa), and Brahman (brahman).
तनवस्ते स्मृतास्तिस्रः पुराणज्ञैः सुरर्षिभिः ।
अधिपौरुषमध्यात्ममधिभूताधिदैवतम् ।
अधिलोक्याधिविज्ञानमधियज्ञस्त्वमेव हि ॥१८॥
अधिपौरुषमध्यात्ममधिभूताधिदैवतम् ।
अधिलोक्याधिविज्ञानमधियज्ञस्त्वमेव हि ॥१८॥
18. tanavaste smṛtāstisraḥ purāṇajñaiḥ surarṣibhiḥ ,
adhipauruṣamadhyātmamadhibhūtādhidaivatam ,
adhilokyādhivijñānamadhiyajñastvameva hi.
adhipauruṣamadhyātmamadhibhūtādhidaivatam ,
adhilokyādhivijñānamadhiyajñastvameva hi.
18.
tanavaḥ te smṛtāḥ tisraḥ purāṇajñaiḥ
surarṣibhiḥ adhipauruṣam adhyātmam
adhibhūtādhidaivatam adhilokya
adhivijñānam adhiyajñaḥ tvam eva hi
surarṣibhiḥ adhipauruṣam adhyātmam
adhibhūtādhidaivatam adhilokya
adhivijñānam adhiyajñaḥ tvam eva hi
18.
tvam eva hi adhipauruṣam adhyātmam
adhibhūtādhidaivatam adhilokya
adhivijñānam adhiyajñaḥ te tisraḥ
tanavaḥ purāṇajñaiḥ surarṣibhiḥ smṛtāḥ
adhibhūtādhidaivatam adhilokya
adhivijñānam adhiyajñaḥ te tisraḥ
tanavaḥ purāṇajñaiḥ surarṣibhiḥ smṛtāḥ
18.
Indeed, your three forms are remembered by the knowers of the Purāṇas and by the divine sages. You are verily that which pertains to the supreme cosmic person (puruṣa), to the individual self (ātman), to all beings, to the deities, to the worlds, to all knowledge, and to the Vedic ritual (yajña).
त्वां विदित्वात्मदेहस्थं दुर्विदं दैवतैरपि ।
विद्वांसो यान्ति निर्मुक्ताः परं भावमनामयम् ॥१९॥
विद्वांसो यान्ति निर्मुक्ताः परं भावमनामयम् ॥१९॥
19. tvāṁ viditvātmadehasthaṁ durvidaṁ daivatairapi ,
vidvāṁso yānti nirmuktāḥ paraṁ bhāvamanāmayam.
vidvāṁso yānti nirmuktāḥ paraṁ bhāvamanāmayam.
19.
tvāṁ viditvā ātmadehastham durvidam daivataiḥ api
vidvāṁsaḥ yānti nirmuktāḥ param bhāvam anāmayam
vidvāṁsaḥ yānti nirmuktāḥ param bhāvam anāmayam
19.
daivataiḥ api durvidam tvāṁ ātmadehastham viditvā
nirmuktāḥ vidvāṁsaḥ anāmayam param bhāvam yānti
nirmuktāḥ vidvāṁsaḥ anāmayam param bhāvam yānti
19.
Having known You, who reside within the self (ātman) in the body, and are difficult for even the deities to comprehend, the liberated wise ones attain the supreme state, free from all suffering.
अनिच्छतस्तव विभो जन्ममृत्युरनेकतः ।
द्वारं त्वं स्वर्गमोक्षाणामाक्षेप्ता त्वं ददासि च ॥२०॥
द्वारं त्वं स्वर्गमोक्षाणामाक्षेप्ता त्वं ददासि च ॥२०॥
20. anicchatastava vibho janmamṛtyuranekataḥ ,
dvāraṁ tvaṁ svargamokṣāṇāmākṣeptā tvaṁ dadāsi ca.
dvāraṁ tvaṁ svargamokṣāṇāmākṣeptā tvaṁ dadāsi ca.
20.
anicchataḥ tava vibho janmamṛtyuḥ anekataḥ dvāram
tvam svargamokṣāṇām ākṣeptā tvam dadāsi ca
tvam svargamokṣāṇām ākṣeptā tvam dadāsi ca
20.
vibho tava anicchataḥ janmamṛtyuḥ anekataḥ dvāram
tvam svargamokṣāṇām ākṣeptā tvam dadāsi ca
tvam svargamokṣāṇām ākṣeptā tvam dadāsi ca
20.
O all-pervading one (vibhu), birth and death manifest in numerous ways, even without your desire. You are the gateway to heavens and to liberation (mokṣa); You are the controller, and You also grant them.
त्वमेव मोक्षः स्वर्गश्च कामः क्रोधस्त्वमेव हि ।
सत्त्वं रजस्तमश्चैव अधश्चोर्ध्वं त्वमेव हि ॥२१॥
सत्त्वं रजस्तमश्चैव अधश्चोर्ध्वं त्वमेव हि ॥२१॥
21. tvameva mokṣaḥ svargaśca kāmaḥ krodhastvameva hi ,
sattvaṁ rajastamaścaiva adhaścordhvaṁ tvameva hi.
sattvaṁ rajastamaścaiva adhaścordhvaṁ tvameva hi.
21.
tvam eva mokṣaḥ svargaḥ ca kāmaḥ krodhaḥ tvam eva hi
sattvam rajaḥ tamaḥ ca eva adhaḥ ca ūrdhvam tvam eva hi
sattvam rajaḥ tamaḥ ca eva adhaḥ ca ūrdhvam tvam eva hi
21.
tvam eva mokṣaḥ ca svargaḥ kāmaḥ ca krodhaḥ tvam eva
hi sattvam rajaḥ ca tamaḥ tvam eva hi adhaḥ ca ūrdhvam
hi sattvam rajaḥ ca tamaḥ tvam eva hi adhaḥ ca ūrdhvam
21.
You are indeed liberation (mokṣa) and heaven. You are certainly desire and anger. Furthermore, You are goodness (sattva), passion (rajas), and darkness (tamas), and You are both below and above.
ब्रह्मा विष्णुश्च रुद्रश्च स्कन्देन्द्रौ सविता यमः ।
वरुणेन्दू मनुर्धाता विधाता त्वं धनेश्वरः ॥२२॥
वरुणेन्दू मनुर्धाता विधाता त्वं धनेश्वरः ॥२२॥
22. brahmā viṣṇuśca rudraśca skandendrau savitā yamaḥ ,
varuṇendū manurdhātā vidhātā tvaṁ dhaneśvaraḥ.
varuṇendū manurdhātā vidhātā tvaṁ dhaneśvaraḥ.
22.
Brahmā viṣṇuḥ ca rudraḥ ca skandendrAu savitā yamaḥ
varuṇendū manuḥ dhātā vidhātā tvam dhaneśvaraḥ
varuṇendū manuḥ dhātā vidhātā tvam dhaneśvaraḥ
22.
tvam Brahmā viṣṇuḥ ca rudraḥ ca skandendrAu savitā
yamaḥ varuṇendū manuḥ dhātā vidhātā dhaneśvaraḥ
yamaḥ varuṇendū manuḥ dhātā vidhātā dhaneśvaraḥ
22.
You are Brahmā, Viṣṇu, and Rudra, as well as Skanda, Indra, Savitr, and Yama. You are Varuṇa and Soma, Manu, Dhātā, and Vidhātā, and you are also Dhaneśvara, the lord of wealth.
भूर्वायुर्ज्योतिरापश्च वाग्बुद्धिस्त्वं मतिर्मनः ।
कर्म सत्यानृते चोभे त्वमेवास्ति च नास्ति च ॥२३॥
कर्म सत्यानृते चोभे त्वमेवास्ति च नास्ति च ॥२३॥
23. bhūrvāyurjyotirāpaśca vāgbuddhistvaṁ matirmanaḥ ,
karma satyānṛte cobhe tvamevāsti ca nāsti ca.
karma satyānṛte cobhe tvamevāsti ca nāsti ca.
23.
bhūḥ vāyuḥ jyotiḥ āpaḥ ca vāk buddhiḥ tvam matiḥ manaḥ
karma satyānṛte ca ubhe tvam eva asti ca na asti ca
karma satyānṛte ca ubhe tvam eva asti ca na asti ca
23.
tvam bhūḥ vāyuḥ jyotiḥ āpaḥ ca vāk buddhiḥ matiḥ
manaḥ karma satyānṛte ca ubhe eva asti ca na asti ca
manaḥ karma satyānṛte ca ubhe eva asti ca na asti ca
23.
You are the earth, air, light, and water. You are speech, intellect, reflection, and mind. You are action (karma), both truth and untruth, and you alone both exist and do not exist.
इन्द्रियाणीन्द्रियार्थाश्च तत्परं प्रकृतेर्ध्रुवम् ।
विश्वाविश्वपरो भावश्चिन्त्याचिन्त्यस्त्वमेव हि ॥२४॥
विश्वाविश्वपरो भावश्चिन्त्याचिन्त्यस्त्वमेव हि ॥२४॥
24. indriyāṇīndriyārthāśca tatparaṁ prakṛterdhruvam ,
viśvāviśvaparo bhāvaścintyācintyastvameva hi.
viśvāviśvaparo bhāvaścintyācintyastvameva hi.
24.
indriyāṇīndriyārthāḥ ca tat param prakṛteḥ dhruvam
viśvāviśvaparaḥ bhāvaḥ cintyācintyaḥ tvam eva hi
viśvāviśvaparaḥ bhāvaḥ cintyācintyaḥ tvam eva hi
24.
tvam indriyāṇīndriyārthāḥ ca tat param prakṛteḥ
dhruvam viśvāviśvaparaḥ bhāvaḥ cintyācintyaḥ eva hi
dhruvam viśvāviśvaparaḥ bhāvaḥ cintyācintyaḥ eva hi
24.
You are the sense organs and their objects, as well as that supreme, immutable principle of nature (prakṛti). You are the essence beyond both the manifest and the unmanifest, and you are indeed both the thinkable and the unthinkable.
यच्चैतत्परमं ब्रह्म यच्च तत्परमं पदम् ।
या गतिः सांख्ययोगानां स भवान्नात्र संशयः ॥२५॥
या गतिः सांख्ययोगानां स भवान्नात्र संशयः ॥२५॥
25. yaccaitatparamaṁ brahma yacca tatparamaṁ padam ,
yā gatiḥ sāṁkhyayogānāṁ sa bhavānnātra saṁśayaḥ.
yā gatiḥ sāṁkhyayogānāṁ sa bhavānnātra saṁśayaḥ.
25.
yat ca etat paramam brahma yat ca tat paramam padam
yā gatiḥ sāṃkhyayogānām saḥ bhavān na atra saṃśayaḥ
yā gatiḥ sāṃkhyayogānām saḥ bhavān na atra saṃśayaḥ
25.
yat ca etat paramam brahma yat ca tat paramam padam
yā sāṃkhyayogānām gatiḥ saḥ bhavān na atra saṃśayaḥ
yā sāṃkhyayogānām gatiḥ saḥ bhavān na atra saṃśayaḥ
25.
That which is this supreme (brahman), and that which is the supreme state, which is the goal for practitioners of Sāṃkhya and (yoga) - that, indeed, are you. There is no doubt about this.
नूनमद्य कृतार्थाः स्म नूनं प्राप्ताः सतां गतिम् ।
यां गतिं प्राप्नुवन्तीह ज्ञाननिर्मलबुद्धयः ॥२६॥
यां गतिं प्राप्नुवन्तीह ज्ञाननिर्मलबुद्धयः ॥२६॥
26. nūnamadya kṛtārthāḥ sma nūnaṁ prāptāḥ satāṁ gatim ,
yāṁ gatiṁ prāpnuvantīha jñānanirmalabuddhayaḥ.
yāṁ gatiṁ prāpnuvantīha jñānanirmalabuddhayaḥ.
26.
nūnam adya kṛtārthāḥ sma nūnam prāptāḥ satām gatim
yām gatim prāpnuvanti iha jñānanirmalabuddhayaḥ
yām gatim prāpnuvanti iha jñānanirmalabuddhayaḥ
26.
nūnam adya kṛtārthāḥ sma nūnam satām gatim prāptāḥ
iha yām gatim jñānanirmalabuddhayaḥ prāpnuvanti
iha yām gatim jñānanirmalabuddhayaḥ prāpnuvanti
26.
Certainly, today we are fulfilled; certainly, we have attained the state that virtuous people reach. This is the very state that those whose intellects are purified by knowledge (jñāna) achieve in this world.
अहो मूढाः स्म सुचिरमिमं कालमचेतसः ।
यन्न विद्मः परं देवं शाश्वतं यं विदुर्बुधाः ॥२७॥
यन्न विद्मः परं देवं शाश्वतं यं विदुर्बुधाः ॥२७॥
27. aho mūḍhāḥ sma suciramimaṁ kālamacetasaḥ ,
yanna vidmaḥ paraṁ devaṁ śāśvataṁ yaṁ vidurbudhāḥ.
yanna vidmaḥ paraṁ devaṁ śāśvataṁ yaṁ vidurbudhāḥ.
27.
aho mūḍhāḥ sma suciram imam kālam acetasaḥ yat
na vidmaḥ param devam śāśvatam yam viduḥ budhāḥ
na vidmaḥ param devam śāśvatam yam viduḥ budhāḥ
27.
aho suciram imam kālam mūḍhāḥ acetasaḥ sma yat
param śāśvatam devam na vidmaḥ yam budhāḥ viduḥ
param śāśvatam devam na vidmaḥ yam budhāḥ viduḥ
27.
Alas, for such a long time we were foolish and without understanding (acetas)! We did not know the supreme (para) and eternal deity whom the wise (budha) truly know.
सोऽयमासादितः साक्षाद्बहुभिर्जन्मभिर्मया ।
भक्तानुग्रहकृद्देवो यं ज्ञात्वामृतमश्नुते ॥२८॥
भक्तानुग्रहकृद्देवो यं ज्ञात्वामृतमश्नुते ॥२८॥
28. so'yamāsāditaḥ sākṣādbahubhirjanmabhirmayā ,
bhaktānugrahakṛddevo yaṁ jñātvāmṛtamaśnute.
bhaktānugrahakṛddevo yaṁ jñātvāmṛtamaśnute.
28.
saḥ ayam āsāditaḥ sākṣāt bahubhiḥ janmabhiḥ mayā
bhaktānugrahakṛt devaḥ yam jñātvā amṛtam aśnute
bhaktānugrahakṛt devaḥ yam jñātvā amṛtam aśnute
28.
saḥ ayam bhaktānugrahakṛt devaḥ mayā bahubhiḥ
janmabhiḥ sākṣāt āsāditaḥ yam jñātvā amṛtam aśnute
janmabhiḥ sākṣāt āsāditaḥ yam jñātvā amṛtam aśnute
28.
This very deity, the one who bestows grace upon devotees, has been directly attained by me through many (saṃsāra) cycles of births (janman). By knowing him, one achieves immortality (amṛta).
देवासुरमनुष्याणां यच्च गुह्यं सनातनम् ।
गुहायां निहितं ब्रह्म दुर्विज्ञेयं सुरैरपि ॥२९॥
गुहायां निहितं ब्रह्म दुर्विज्ञेयं सुरैरपि ॥२९॥
29. devāsuramanuṣyāṇāṁ yacca guhyaṁ sanātanam ,
guhāyāṁ nihitaṁ brahma durvijñeyaṁ surairapi.
guhāyāṁ nihitaṁ brahma durvijñeyaṁ surairapi.
29.
devāsuramanuṣyāṇām ca guhyam sanātanam
guhāyām nihitam brahma durvijñeyam suraiḥ api
guhāyām nihitam brahma durvijñeyam suraiḥ api
29.
ca yat devāsuramanuṣyāṇām guhyam sanātanam
guhāyām nihitam brahma suraiḥ api durvijñeyam
guhāyām nihitam brahma suraiḥ api durvijñeyam
29.
And that which is a secret and eternal truth (sanātana) for gods, asuras, and humans - the ultimate reality (brahman) hidden in the secret chamber (guhā) - is difficult for even the gods to know.
स एष भगवान्देवः सर्वकृत्सर्वतोमुखः ।
सर्वात्मा सर्वदर्शी च सर्वगः सर्ववेदिता ॥३०॥
सर्वात्मा सर्वदर्शी च सर्वगः सर्ववेदिता ॥३०॥
30. sa eṣa bhagavāndevaḥ sarvakṛtsarvatomukhaḥ ,
sarvātmā sarvadarśī ca sarvagaḥ sarvaveditā.
sarvātmā sarvadarśī ca sarvagaḥ sarvaveditā.
30.
sa eṣa bhagavān devaḥ sarvakṛt sarvatomukhaḥ
sarvātmā sarvadarśī ca sarvagaḥ sarvaveditā
sarvātmā sarvadarśī ca sarvagaḥ sarvaveditā
30.
He, this venerable (bhagavān) divine being, is the creator of all, omnipresent. He is the universal self (ātman), the all-seer, the all-pervading, and the all-knower.
प्राणकृत्प्राणभृत्प्राणी प्राणदः प्राणिनां गतिः ।
देहकृद्देहभृद्देही देहभुग्देहिनां गतिः ॥३१॥
देहकृद्देहभृद्देही देहभुग्देहिनां गतिः ॥३१॥
31. prāṇakṛtprāṇabhṛtprāṇī prāṇadaḥ prāṇināṁ gatiḥ ,
dehakṛddehabhṛddehī dehabhugdehināṁ gatiḥ.
dehakṛddehabhṛddehī dehabhugdehināṁ gatiḥ.
31.
prāṇakṛt prāṇabhṛt prāṇī prāṇadaḥ prāṇinām gatiḥ
dehakṛt dehabhṛt dehī dehabhuk dehinām gatiḥ
dehakṛt dehabhṛt dehī dehabhuk dehinām gatiḥ
31.
He is the creator of life-breath (prāṇa), the sustainer of life-breath, the living being, the giver of life-breath, and the goal of all living beings. He is the creator of bodies, the sustainer of bodies, the embodied one, the enjoyer of bodies, and the goal of all embodied beings.
अध्यात्मगतिनिष्ठानां ध्यानिनामात्मवेदिनाम् ।
अपुनर्मारकामानां या गतिः सोऽयमीश्वरः ॥३२॥
अपुनर्मारकामानां या गतिः सोऽयमीश्वरः ॥३२॥
32. adhyātmagatiniṣṭhānāṁ dhyānināmātmavedinām ,
apunarmārakāmānāṁ yā gatiḥ so'yamīśvaraḥ.
apunarmārakāmānāṁ yā gatiḥ so'yamīśvaraḥ.
32.
adhyātmagatiniṣṭhānām dhyāninām ātmavedinām
apunarmārakāmānām yā gatiḥ saḥ ayam īśvaraḥ
apunarmārakāmānām yā gatiḥ saḥ ayam īśvaraḥ
32.
He, this Lord (īśvara), is the goal for those devoted to the spiritual path (adhyātma-gati), for meditators (dhyānin), for those who know the self (ātman), and for those who desire liberation (mokṣa).
अयं च सर्वभूतानां शुभाशुभगतिप्रदः ।
अयं च जन्ममरणे विदध्यात्सर्वजन्तुषु ॥३३॥
अयं च जन्ममरणे विदध्यात्सर्वजन्तुषु ॥३३॥
33. ayaṁ ca sarvabhūtānāṁ śubhāśubhagatipradaḥ ,
ayaṁ ca janmamaraṇe vidadhyātsarvajantuṣu.
ayaṁ ca janmamaraṇe vidadhyātsarvajantuṣu.
33.
ayam ca sarvabhūtānām śubhāśubhagati-pradaḥ
ayam ca janmamaraṇe vidadhyāt sarvajantuṣu
ayam ca janmamaraṇe vidadhyāt sarvajantuṣu
33.
And this (Lord) grants both auspicious and inauspicious destinies (karma) to all beings. And he ordains birth and death for all living creatures.
अयं च सिद्धिकामानामृषीणां सिद्धिदः प्रभुः ।
अयं च मोक्षकामानां द्विजानां मोक्षदः प्रभुः ॥३४॥
अयं च मोक्षकामानां द्विजानां मोक्षदः प्रभुः ॥३४॥
34. ayaṁ ca siddhikāmānāmṛṣīṇāṁ siddhidaḥ prabhuḥ ,
ayaṁ ca mokṣakāmānāṁ dvijānāṁ mokṣadaḥ prabhuḥ.
ayaṁ ca mokṣakāmānāṁ dvijānāṁ mokṣadaḥ prabhuḥ.
34.
ayam ca siddhikāmānām ṛṣīṇām siddhidaḥ prabhuḥ
ayam ca mokṣakāmānām dvijānām mokṣadaḥ prabhuḥ
ayam ca mokṣakāmānām dvijānām mokṣadaḥ prabhuḥ
34.
ayam siddhikāmānām ṛṣīṇām siddhidaḥ ca prabhuḥ
ayam mokṣakāmānām dvijānām mokṣadaḥ ca prabhuḥ
ayam mokṣakāmānām dvijānām mokṣadaḥ ca prabhuḥ
34.
This one is the lord who bestows spiritual attainments (siddhi) upon sages desiring them. And this one is the lord who grants liberation (mokṣa) to the twice-born who aspire for it.
भूराद्यान्सर्वभुवनानुत्पाद्य सदिवौकसः ।
विभर्ति देवस्तनुभिरष्टाभिश्च ददाति च ॥३५॥
विभर्ति देवस्तनुभिरष्टाभिश्च ददाति च ॥३५॥
35. bhūrādyānsarvabhuvanānutpādya sadivaukasaḥ ,
vibharti devastanubhiraṣṭābhiśca dadāti ca.
vibharti devastanubhiraṣṭābhiśca dadāti ca.
35.
bhūrādyān sarvabhuvanān utpādya sadivaukasaḥ
vibharti devaḥ tanubhiḥ aṣṭābhiḥ ca dadāti ca
vibharti devaḥ tanubhiḥ aṣṭābhiḥ ca dadāti ca
35.
devaḥ bhūrādyān sarvabhuvanān sadivaukasaḥ
utpādya aṣṭābhiḥ tanubhiḥ vibharti ca dadāti ca
utpādya aṣṭābhiḥ tanubhiḥ vibharti ca dadāti ca
35.
Having created all the worlds, beginning with the Earth (Bhū), along with their heavenly denizens, this deity sustains them with eight forms and also bestows (boons).
अतः प्रवर्तते सर्वमस्मिन्सर्वं प्रतिष्ठितम् ।
अस्मिंश्च प्रलयं याति अयमेकः सनातनः ॥३६॥
अस्मिंश्च प्रलयं याति अयमेकः सनातनः ॥३६॥
36. ataḥ pravartate sarvamasminsarvaṁ pratiṣṭhitam ,
asmiṁśca pralayaṁ yāti ayamekaḥ sanātanaḥ.
asmiṁśca pralayaṁ yāti ayamekaḥ sanātanaḥ.
36.
ataḥ pravartate sarvam asmin sarvam pratiṣṭhitam
asmin ca pralayam yāti ayam ekaḥ sanātanaḥ
asmin ca pralayam yāti ayam ekaḥ sanātanaḥ
36.
ataḥ sarvam pravartate asmin sarvam pratiṣṭhitam
asmin ca pralayam yāti ayam ekaḥ sanātanaḥ
asmin ca pralayam yāti ayam ekaḥ sanātanaḥ
36.
From this (supreme being), everything originates, and in this, everything is sustained. Furthermore, into this (being), everything returns to dissolution. This one is truly eternal.
अयं स सत्यकामानां सत्यलोकः परः सताम् ।
अपवर्गश्च मुक्तानां कैवल्यं चात्मवादिनाम् ॥३७॥
अपवर्गश्च मुक्तानां कैवल्यं चात्मवादिनाम् ॥३७॥
37. ayaṁ sa satyakāmānāṁ satyalokaḥ paraḥ satām ,
apavargaśca muktānāṁ kaivalyaṁ cātmavādinām.
apavargaśca muktānāṁ kaivalyaṁ cātmavādinām.
37.
ayam saḥ satyakāmānām satyalokaḥ paraḥ satām
apavargaḥ ca muktānām kaivalyam ca ātmavādinām
apavargaḥ ca muktānām kaivalyam ca ātmavādinām
37.
ayam saḥ satyakāmānām satyalokaḥ satām paraḥ
ca muktānām apavargaḥ ca ātmavādinām kaivalyam
ca muktānām apavargaḥ ca ātmavādinām kaivalyam
37.
This (supreme being) is the world of truth for those who desire truth, and the supreme abode for the virtuous. It is also the final release (apavarga) for the liberated, and absolute independence (kaivalya) for the proponents of the self (ātman).
अयं ब्रह्मादिभिः सिद्धैर्गुहायां गोपितः प्रभुः ।
देवासुरमनुष्याणां न प्रकाशो भवेदिति ॥३८॥
देवासुरमनुष्याणां न प्रकाशो भवेदिति ॥३८॥
38. ayaṁ brahmādibhiḥ siddhairguhāyāṁ gopitaḥ prabhuḥ ,
devāsuramanuṣyāṇāṁ na prakāśo bhavediti.
devāsuramanuṣyāṇāṁ na prakāśo bhavediti.
38.
ayam brahma-ādibhiḥ siddhaiḥ guhāyām gopitaḥ
prabhuḥ deva-asura-manuṣyāṇām na prakāśaḥ bhavet iti
prabhuḥ deva-asura-manuṣyāṇām na prakāśaḥ bhavet iti
38.
ayam prabhuḥ brahma-ādibhiḥ siddhaiḥ guhāyām
gopitaḥ deva-asura-manuṣyāṇām na prakāśaḥ bhavet iti
gopitaḥ deva-asura-manuṣyāṇām na prakāśaḥ bhavet iti
38.
This Lord is hidden in the secret chamber by Brahmā and other perfected beings (siddhas) so that He may not become manifest to gods, demons, and humans.
तं त्वां देवासुरनरास्तत्त्वेन न विदुर्भवम् ।
मोहिताः खल्वनेनैव हृच्छयेन प्रवेशिताः ॥३९॥
मोहिताः खल्वनेनैव हृच्छयेन प्रवेशिताः ॥३९॥
39. taṁ tvāṁ devāsuranarāstattvena na vidurbhavam ,
mohitāḥ khalvanenaiva hṛcchayena praveśitāḥ.
mohitāḥ khalvanenaiva hṛcchayena praveśitāḥ.
39.
tam tvām deva-asura-narāḥ tattvena na viduḥ bhavam
mohitāḥ khalu anena eva hṛt-śayena praveśitāḥ
mohitāḥ khalu anena eva hṛt-śayena praveśitāḥ
39.
O bhavam,
deva-asura-narāḥ tam tvām tattvena na viduḥ.
khalu anena eva hṛt-śayena mohitāḥ praveśitāḥ.
deva-asura-narāḥ tam tvām tattvena na viduḥ.
khalu anena eva hṛt-śayena mohitāḥ praveśitāḥ.
39.
O Bhava, gods, demons, and humans do not know You in reality. They are indeed deluded and have been entered by this very dweller in the heart.
ये चैनं संप्रपद्यन्ते भक्तियोगेन भारत ।
तेषामेवात्मनात्मानं दर्शयत्येष हृच्छयः ॥४०॥
तेषामेवात्मनात्मानं दर्शयत्येष हृच्छयः ॥४०॥
40. ye cainaṁ saṁprapadyante bhaktiyogena bhārata ,
teṣāmevātmanātmānaṁ darśayatyeṣa hṛcchayaḥ.
teṣāmevātmanātmānaṁ darśayatyeṣa hṛcchayaḥ.
40.
ye ca enam sam-prapadyante bhakti-yogena bhārata
teṣām eva ātmanā ātmānam darśayati eṣaḥ hṛt-śayaḥ
teṣām eva ātmanā ātmānam darśayati eṣaḥ hṛt-śayaḥ
40.
bhārata,
ye ca enam bhakti-yogena sam-prapadyante,
eṣaḥ hṛt-śayaḥ teṣām eva ātmanā ātmānam darśayati.
ye ca enam bhakti-yogena sam-prapadyante,
eṣaḥ hṛt-śayaḥ teṣām eva ātmanā ātmānam darśayati.
40.
O Bhārata, to those who approach Him through the (bhakti) yoga of devotion, this dweller in the heart reveals the (ātman) Self through the (ātman) Self.
यं ज्ञात्वा न पुनर्जन्म मरणं चापि विद्यते ।
यं विदित्वा परं वेद्यं वेदितव्यं न विद्यते ॥४१॥
यं विदित्वा परं वेद्यं वेदितव्यं न विद्यते ॥४१॥
41. yaṁ jñātvā na punarjanma maraṇaṁ cāpi vidyate ,
yaṁ viditvā paraṁ vedyaṁ veditavyaṁ na vidyate.
yaṁ viditvā paraṁ vedyaṁ veditavyaṁ na vidyate.
41.
yam jñātvā na punar-janma maraṇam ca api vidyate
yam viditvā param vedyam veditavyam na vidyate
yam viditvā param vedyam veditavyam na vidyate
41.
yam jñātvā punar-janma ca maraṇam ca api na vidyate.
yam viditvā param vedyam ca veditavyam ca na vidyate.
yam viditvā param vedyam ca veditavyam ca na vidyate.
41.
Having known whom, there is no return to birth (punarjanma) or death again. Having known whom, there remains nothing further to be known or understood.
यं लब्ध्वा परमं लाभं मन्यते नाधिकं पुनः ।
प्राणसूक्ष्मां परां प्राप्तिमागच्छत्यक्षयावहाम् ॥४२॥
प्राणसूक्ष्मां परां प्राप्तिमागच्छत्यक्षयावहाम् ॥४२॥
42. yaṁ labdhvā paramaṁ lābhaṁ manyate nādhikaṁ punaḥ ,
prāṇasūkṣmāṁ parāṁ prāptimāgacchatyakṣayāvahām.
prāṇasūkṣmāṁ parāṁ prāptimāgacchatyakṣayāvahām.
42.
yam labdhvā paramam lābham manyate na adhikam punaḥ
prāṇasūkṣmām parām prāptim āgacchati akṣayāvahām
prāṇasūkṣmām parām prāptim āgacchati akṣayāvahām
42.
yam paramam lābham labdhvā punaḥ adhikam na manyate.
prāṇasūkṣmām parām akṣayāvahām prāptim āgacchati.
prāṇasūkṣmām parām akṣayāvahām prāptim āgacchati.
42.
Having attained that supreme gain, one considers nothing greater thereafter. It is a subtle, supreme attainment related to the vital force (prāṇa) that brings about imperishability.
यं सांख्या गुणतत्त्वज्ञाः सांख्यशास्त्रविशारदाः ।
सूक्ष्मज्ञानरताः पूर्वं ज्ञात्वा मुच्यन्ति बन्धनैः ॥४३॥
सूक्ष्मज्ञानरताः पूर्वं ज्ञात्वा मुच्यन्ति बन्धनैः ॥४३॥
43. yaṁ sāṁkhyā guṇatattvajñāḥ sāṁkhyaśāstraviśāradāḥ ,
sūkṣmajñānaratāḥ pūrvaṁ jñātvā mucyanti bandhanaiḥ.
sūkṣmajñānaratāḥ pūrvaṁ jñātvā mucyanti bandhanaiḥ.
43.
yam sāṅkhyāḥ guṇatattvajñāḥ sāṅkhyaśāstraviśāradāḥ
sūkṣmajñānaratāḥ pūrvam jñātvā mucyanti bandhanaiḥ
sūkṣmajñānaratāḥ pūrvam jñātvā mucyanti bandhanaiḥ
43.
yam guṇatattvajñāḥ sāṅkhyaśāstraviśāradāḥ sūkṣmajñānaratāḥ sāṅkhyāḥ pūrvam jñātvā bandhanaiḥ mucyanti.
43.
Followers of the Sāṅkhya (sāṅkhya) philosophy, who are knowledgeable about the principles of the cosmic qualities (guṇa), experts in Sāṅkhya treatises, and devoted to subtle knowledge, having first understood that (supreme truth), become liberated from bonds.
यं च वेदविदो वेद्यं वेदान्तेषु प्रतिष्ठितम् ।
प्राणायामपरा नित्यं यं विशन्ति जपन्ति च ॥४४॥
प्राणायामपरा नित्यं यं विशन्ति जपन्ति च ॥४४॥
44. yaṁ ca vedavido vedyaṁ vedānteṣu pratiṣṭhitam ,
prāṇāyāmaparā nityaṁ yaṁ viśanti japanti ca.
prāṇāyāmaparā nityaṁ yaṁ viśanti japanti ca.
44.
yam ca vedavidaḥ vedyam vedānteṣu pratiṣṭhitam
prāṇāyāmaparāḥ nityam yam viśanti japanti ca
prāṇāyāmaparāḥ nityam yam viśanti japanti ca
44.
ca yam vedavidaḥ vedyam vedānteṣu pratiṣṭhitam.
prāṇāyāmaparāḥ nityam yam ca viśanti japanti.
prāṇāyāmaparāḥ nityam yam ca viśanti japanti.
44.
And which (supreme truth), being the knowable for those who understand the Vedas, is established in the Vedānta scriptures. Those devoted to vital breath control (prāṇāyāma) constantly attain it and chant (mantras related to it).
अयं स देवयानानामादित्यो द्वारमुच्यते ।
अयं च पितृयानानां चन्द्रमा द्वारमुच्यते ॥४५॥
अयं च पितृयानानां चन्द्रमा द्वारमुच्यते ॥४५॥
45. ayaṁ sa devayānānāmādityo dvāramucyate ,
ayaṁ ca pitṛyānānāṁ candramā dvāramucyate.
ayaṁ ca pitṛyānānāṁ candramā dvāramucyate.
45.
ayam sa devayānānām ādityaḥ dvāram ucyate
ayam ca pitṛyānānām candramā dvāram ucyate
ayam ca pitṛyānānām candramā dvāram ucyate
45.
ayam sa ādityaḥ devayānānām dvāram ucyate.
ayam ca candramā pitṛyānānām dvāram ucyate.
ayam ca candramā pitṛyānānām dvāram ucyate.
45.
This sun is said to be the gateway for the path of the gods (devayāna). And this moon is said to be the gateway for the path of the ancestors (pitṛyāna).
एष कालगतिश्चित्रा संवत्सरयुगादिषु ।
भावाभावौ तदात्वे च अयने दक्षिणोत्तरे ॥४६॥
भावाभावौ तदात्वे च अयने दक्षिणोत्तरे ॥४६॥
46. eṣa kālagatiścitrā saṁvatsarayugādiṣu ,
bhāvābhāvau tadātve ca ayane dakṣiṇottare.
bhāvābhāvau tadātve ca ayane dakṣiṇottare.
46.
eṣaḥ kālagatiḥ citrā saṃvatsarayugādiṣu
bhāvābhāvau tadātve ca ayane dakṣiṇottare
bhāvābhāvau tadātve ca ayane dakṣiṇottare
46.
eṣaḥ citrā kālagatiḥ saṃvatsarayugādiṣu
bhāvābhāvau tadātve ca ayane dakṣiṇottare
bhāvābhāvau tadātve ca ayane dakṣiṇottare
46.
This varied course of time is evident in the cycles of years and cosmic eras, in the phenomena of existence and non-existence at any given moment, and in the southern and northern solstices.
एवं प्रजापतिः पूर्वमाराध्य बहुभिः स्तवैः ।
वरयामास पुत्रत्वे नीललोहितसंज्ञितम् ॥४७॥
वरयामास पुत्रत्वे नीललोहितसंज्ञितम् ॥४७॥
47. evaṁ prajāpatiḥ pūrvamārādhya bahubhiḥ stavaiḥ ,
varayāmāsa putratve nīlalohitasaṁjñitam.
varayāmāsa putratve nīlalohitasaṁjñitam.
47.
evam prajāpatiḥ pūrvam ārādhya bahubhiḥ
stavaiḥ varayāmāsa putratve nīlalohitasaṃjñitam
stavaiḥ varayāmāsa putratve nīlalohitasaṃjñitam
47.
evam pūrvam prajāpatiḥ bahubhiḥ stavaiḥ
ārādhya nīlalohitasaṃjñitam putratve varayāmāsa
ārādhya nīlalohitasaṃjñitam putratve varayāmāsa
47.
Thus, formerly, Prajāpati, having worshipped with many hymns, requested the one named Nīlalohita to be his son.
ऋग्भिर्यमनुशंसन्ति तन्त्रे कर्मणि बह्वृचः ।
यजुर्भिर्यं त्रिधा वेद्यं जुह्वत्यध्वर्यवोऽध्वरे ॥४८॥
यजुर्भिर्यं त्रिधा वेद्यं जुह्वत्यध्वर्यवोऽध्वरे ॥४८॥
48. ṛgbhiryamanuśaṁsanti tantre karmaṇi bahvṛcaḥ ,
yajurbhiryaṁ tridhā vedyaṁ juhvatyadhvaryavo'dhvare.
yajurbhiryaṁ tridhā vedyaṁ juhvatyadhvaryavo'dhvare.
48.
ṛgbhiḥ yam anuśaṃsanti tantre karmaṇi bahvṛcaḥ
yajurbhiḥ yam tridhā vedyam juhvati adhvaryavaḥ adhvare
yajurbhiḥ yam tridhā vedyam juhvati adhvaryavaḥ adhvare
48.
yam bahvṛcaḥ ṛgbhiḥ tantre karmaṇi anuśaṃsanti; ca yam
tridhā vedyam adhvaryavaḥ yajurbhiḥ adhvare juhvati
tridhā vedyam adhvaryavaḥ yajurbhiḥ adhvare juhvati
48.
The R̥gvedic priests (bahvṛcas) praise him with R̥g verses in the context of ritual (karma); and the Adhvaryus (Yajurvedic priests) offer oblations to him, who is to be known in three ways, with Yajus mantras in the Vedic ritual (yajña).
सामभिर्यं च गायन्ति सामगाः शुद्धबुद्धयः ।
यज्ञस्य परमा योनिः पतिश्चायं परः स्मृतः ॥४९॥
यज्ञस्य परमा योनिः पतिश्चायं परः स्मृतः ॥४९॥
49. sāmabhiryaṁ ca gāyanti sāmagāḥ śuddhabuddhayaḥ ,
yajñasya paramā yoniḥ patiścāyaṁ paraḥ smṛtaḥ.
yajñasya paramā yoniḥ patiścāyaṁ paraḥ smṛtaḥ.
49.
sāmabhiḥ yam ca gāyanti sāmagāḥ śuddhabuddhayaḥ
yajñasya paramā yoniḥ patiḥ ca ayam paraḥ smṛtaḥ
yajñasya paramā yoniḥ patiḥ ca ayam paraḥ smṛtaḥ
49.
ca śuddhabuddhayaḥ sāmagāḥ yam sāmabhiḥ gāyanti.
ayam yajñasya paramā yoniḥ ca paraḥ patiḥ smṛtaḥ
ayam yajñasya paramā yoniḥ ca paraḥ patiḥ smṛtaḥ
49.
And whom the Sāmaga chanters, with purified intellects, sing about with Sāman chants. This one is declared to be the supreme source and the supreme lord of the Vedic ritual (yajña).
रात्र्यहःश्रोत्रनयनः पक्षमासशिरोभुजः ।
ऋतुवीर्यस्तपोधैर्यो ह्यब्दगुह्योरुपादवान् ॥५०॥
ऋतुवीर्यस्तपोधैर्यो ह्यब्दगुह्योरुपादवान् ॥५०॥
50. rātryahaḥśrotranayanaḥ pakṣamāsaśirobhujaḥ ,
ṛtuvīryastapodhairyo hyabdaguhyorupādavān.
ṛtuvīryastapodhairyo hyabdaguhyorupādavān.
50.
rātryahaḥśrotranayanaḥ pakṣamāsaśirobhujaḥ
ṛtuvīryaḥ tapasdharyaḥ hi abdāguhyorupādavān
ṛtuvīryaḥ tapasdharyaḥ hi abdāguhyorupādavān
50.
rātryahaḥśrotranayanaḥ pakṣamāsaśirobhujaḥ
ṛtuvīryaḥ tapasdharyaḥ hi abdāguhyorupādavān
ṛtuvīryaḥ tapasdharyaḥ hi abdāguhyorupādavān
50.
Night and day are his ears and eyes; fortnights and months are his head and arms. Seasons are his vigor, and spiritual discipline (tapas) is his fortitude. Indeed, years constitute his private parts, thighs, and feet.
मृत्युर्यमो हुताशश्च कालः संहारवेगवान् ।
कालस्य परमा योनिः कालश्चायं सनातनः ॥५१॥
कालस्य परमा योनिः कालश्चायं सनातनः ॥५१॥
51. mṛtyuryamo hutāśaśca kālaḥ saṁhāravegavān ,
kālasya paramā yoniḥ kālaścāyaṁ sanātanaḥ.
kālasya paramā yoniḥ kālaścāyaṁ sanātanaḥ.
51.
mṛtyuḥ yamaḥ hutāśaḥ ca kālaḥ saṃhāra-vegavān
kālasya paramā yoniḥ kālaḥ ca ayam sanātanaḥ
kālasya paramā yoniḥ kālaḥ ca ayam sanātanaḥ
51.
mṛtyuḥ yamaḥ hutāśaḥ ca saṃhāra-vegavān kālaḥ
kālasya paramā yoniḥ ayam kālaḥ ca sanātanaḥ
kālasya paramā yoniḥ ayam kālaḥ ca sanātanaḥ
51.
Death, Yama, and the fire god (hutāśa) are (all) time (kāla), which possesses the speed of destruction. Time (kāla) is the supreme source, and this time (kāla) is eternal.
चन्द्रादित्यौ सनक्षत्रौ सग्रहौ सह वायुना ।
ध्रुवः सप्तर्षयश्चैव भुवनाः सप्त एव च ॥५२॥
ध्रुवः सप्तर्षयश्चैव भुवनाः सप्त एव च ॥५२॥
52. candrādityau sanakṣatrau sagrahau saha vāyunā ,
dhruvaḥ saptarṣayaścaiva bhuvanāḥ sapta eva ca.
dhruvaḥ saptarṣayaścaiva bhuvanāḥ sapta eva ca.
52.
candrādityau sanakṣatrau sagrahau saha vāyunā
dhruvaḥ saptarṣayaḥ ca eva bhuvanāḥ sapta eva ca
dhruvaḥ saptarṣayaḥ ca eva bhuvanāḥ sapta eva ca
52.
candrādityau sanakṣatrau sagrahau saha vāyunā
dhruvaḥ saptarṣayaḥ ca eva sapta bhuvanāḥ eva ca
dhruvaḥ saptarṣayaḥ ca eva sapta bhuvanāḥ eva ca
52.
The moon and the sun, along with the constellations and planets, accompanied by the wind; Dhruva (the Pole Star), and indeed the seven sages (saptarṣayaḥ) also; and the seven worlds (bhuvana) as well.
प्रधानं महदव्यक्तं विशेषान्तं सवैकृतम् ।
ब्रह्मादि स्तम्बपर्यन्तं भूतादि सदसच्च यत् ॥५३॥
ब्रह्मादि स्तम्बपर्यन्तं भूतादि सदसच्च यत् ॥५३॥
53. pradhānaṁ mahadavyaktaṁ viśeṣāntaṁ savaikṛtam ,
brahmādi stambaparyantaṁ bhūtādi sadasacca yat.
brahmādi stambaparyantaṁ bhūtādi sadasacca yat.
53.
pradhānam mahat avyaktam viśeṣāntam savaikṛtam
brahmādi stambhaparyantam bhūtādi sadasat ca yat
brahmādi stambhaparyantam bhūtādi sadasat ca yat
53.
yat pradhānam mahat avyaktam viśeṣāntam savaikṛtam
brahmādi stambhaparyantam bhūtādi sadasat ca
brahmādi stambhaparyantam bhūtādi sadasat ca
53.
That which is the primal matter (pradhāna), the cosmic intellect (mahat), the unmanifest (avyakta), extending up to the particulars (viśeṣa) and inclusive of all its modifications; that which ranges from Brahmā down to a blade of grass, and from the elements (bhūta) to what is existent and non-existent (sadasat).
अष्टौ प्रकृतयश्चैव प्रकृतिभ्यश्च यत्परम् ।
अस्य देवस्य यद्भागं कृत्स्नं संपरिवर्तते ॥५४॥
अस्य देवस्य यद्भागं कृत्स्नं संपरिवर्तते ॥५४॥
54. aṣṭau prakṛtayaścaiva prakṛtibhyaśca yatparam ,
asya devasya yadbhāgaṁ kṛtsnaṁ saṁparivartate.
asya devasya yadbhāgaṁ kṛtsnaṁ saṁparivartate.
54.
aṣṭau prakṛtayaḥ ca eva prakṛtibhyaḥ ca yat param
asya devasya yat bhāgam kṛtsnam saṃparivartate
asya devasya yat bhāgam kṛtsnam saṃparivartate
54.
ca eva aṣṭau prakṛtayaḥ ca prakṛtibhyaḥ yat param
asya devasya yat bhāgam kṛtsnam saṃparivartate
asya devasya yat bhāgam kṛtsnam saṃparivartate
54.
And indeed, the eight fundamental constituents (prakṛti), and that which is beyond these constituents (prakṛti) – all of this entirely manifests as a part of this divine being.
एतत्परममानन्दं यत्तच्छाश्वतमेव च ।
एषा गतिर्विरक्तानामेष भावः परः सताम् ॥५५॥
एषा गतिर्विरक्तानामेष भावः परः सताम् ॥५५॥
55. etatparamamānandaṁ yattacchāśvatameva ca ,
eṣā gatirviraktānāmeṣa bhāvaḥ paraḥ satām.
eṣā gatirviraktānāmeṣa bhāvaḥ paraḥ satām.
55.
etat paramam ānandam yat tat śāśvatam eva ca
eṣā gatiḥ viraktānām eṣa bhāvaḥ paraḥ satām
eṣā gatiḥ viraktānām eṣa bhāvaḥ paraḥ satām
55.
etat paramam ānandam ca eva yat tat śāśvatam
eṣā viraktānām gatiḥ eṣa satām paraḥ bhāvaḥ
eṣā viraktānām gatiḥ eṣa satām paraḥ bhāvaḥ
55.
This is the supreme bliss, and it is indeed eternal. This is the ultimate goal for the dispassionate, and this is the supreme state for the righteous (sat).
एतत्पदमनुद्विग्नमेतद्ब्रह्म सनातनम् ।
शास्त्रवेदाङ्गविदुषामेतद्ध्यानं परं पदम् ॥५६॥
शास्त्रवेदाङ्गविदुषामेतद्ध्यानं परं पदम् ॥५६॥
56. etatpadamanudvignametadbrahma sanātanam ,
śāstravedāṅgaviduṣāmetaddhyānaṁ paraṁ padam.
śāstravedāṅgaviduṣāmetaddhyānaṁ paraṁ padam.
56.
etat padam anudvignam etat brahma sanātanam
śāstra-vedāṅga-viduṣām etat dhyānam param padam
śāstra-vedāṅga-viduṣām etat dhyānam param padam
56.
etat anudvignam padam etat sanātanam brahma
śāstra-vedāṅga-viduṣām etat dhyānam param padam
śāstra-vedāṅga-viduṣām etat dhyānam param padam
56.
This is the undisturbed state, and this is the eternal reality (brahman). For those who know the scriptures (śāstra) and the Vedāṅgas, this is the supreme meditative absorption (dhyāna), the ultimate state.
इयं सा परमा काष्ठा इयं सा परमा कला ।
इयं सा परमा सिद्धिरियं सा परमा गतिः ॥५७॥
इयं सा परमा सिद्धिरियं सा परमा गतिः ॥५७॥
57. iyaṁ sā paramā kāṣṭhā iyaṁ sā paramā kalā ,
iyaṁ sā paramā siddhiriyaṁ sā paramā gatiḥ.
iyaṁ sā paramā siddhiriyaṁ sā paramā gatiḥ.
57.
iyam sā paramā kāṣṭhā iyam sā paramā kalā
iyam sā paramā siddhiḥ iyam sā paramā gatiḥ
iyam sā paramā siddhiḥ iyam sā paramā gatiḥ
57.
iyam sā paramā kāṣṭhā iyam sā paramā kalā
iyam sā paramā siddhiḥ iyam sā paramā gatiḥ
iyam sā paramā siddhiḥ iyam sā paramā gatiḥ
57.
This is that supreme limit, this is that supreme subtle essence. This is that supreme accomplishment, this is that supreme state.
इयं सा परमा शान्तिरियं सा निर्वृतिः परा ।
यं प्राप्य कृतकृत्याः स्म इत्यमन्यन्त वेधसः ॥५८॥
यं प्राप्य कृतकृत्याः स्म इत्यमन्यन्त वेधसः ॥५८॥
58. iyaṁ sā paramā śāntiriyaṁ sā nirvṛtiḥ parā ,
yaṁ prāpya kṛtakṛtyāḥ sma ityamanyanta vedhasaḥ.
yaṁ prāpya kṛtakṛtyāḥ sma ityamanyanta vedhasaḥ.
58.
iyam sā paramā śāntiḥ iyam sā nirvṛtiḥ parā yam
prāpya kṛtakṛtyāḥ sma iti amanyanta vedhasaḥ
prāpya kṛtakṛtyāḥ sma iti amanyanta vedhasaḥ
58.
iyam sā paramā śāntiḥ iyam sā parā nirvṛtiḥ yam
prāpya vedhasaḥ kṛtakṛtyāḥ sma iti amanyanta
prāpya vedhasaḥ kṛtakṛtyāḥ sma iti amanyanta
58.
This is that supreme peace, that ultimate contentment, by attaining which the creators (vedhas) considered themselves to have accomplished all that needed to be done.
इयं तुष्टिरियं सिद्धिरियं श्रुतिरियं स्मृतिः ।
अध्यात्मगतिनिष्ठानां विदुषां प्राप्तिरव्यया ॥५९॥
अध्यात्मगतिनिष्ठानां विदुषां प्राप्तिरव्यया ॥५९॥
59. iyaṁ tuṣṭiriyaṁ siddhiriyaṁ śrutiriyaṁ smṛtiḥ ,
adhyātmagatiniṣṭhānāṁ viduṣāṁ prāptiravyayā.
adhyātmagatiniṣṭhānāṁ viduṣāṁ prāptiravyayā.
59.
iyam tuṣṭiḥ iyam siddhiḥ iyam śrutiḥ iyam smṛtiḥ
adhyātmagatiniṣṭhānām viduṣām prāptiḥ avyayā
adhyātmagatiniṣṭhānām viduṣām prāptiḥ avyayā
59.
iyam tuṣṭiḥ iyam siddhiḥ iyam śrutiḥ iyam smṛtiḥ
adhyātmagatiniṣṭhānām viduṣām avyayā prāptiḥ
adhyātmagatiniṣṭhānām viduṣām avyayā prāptiḥ
59.
This is contentment, this is accomplishment, this is sacred scripture, and this is sacred tradition; it is the imperishable attainment for the wise who are devoted to the path of the supreme self (adhyātman).
यजतां यज्ञकामानां यज्ञैर्विपुलदक्षिणैः ।
या गतिर्दैवतैर्दिव्या सा गतिस्त्वं सनातन ॥६०॥
या गतिर्दैवतैर्दिव्या सा गतिस्त्वं सनातन ॥६०॥
60. yajatāṁ yajñakāmānāṁ yajñairvipuladakṣiṇaiḥ ,
yā gatirdaivatairdivyā sā gatistvaṁ sanātana.
yā gatirdaivatairdivyā sā gatistvaṁ sanātana.
60.
yajatām yajñakāmānām yajñaiḥ vipuladakṣiṇaiḥ yā
gatiḥ daivataiḥ divyā sā gatiḥ tvam sanātana
gatiḥ daivataiḥ divyā sā gatiḥ tvam sanātana
60.
sanātana vipuladakṣiṇaiḥ yajñaiḥ yajñakāmānām
yajatām daivataiḥ yā divyā gatiḥ sā gatiḥ tvam
yajatām daivataiḥ yā divyā gatiḥ sā gatiḥ tvam
60.
Whatever divine destination is attained by the gods through grand Vedic rituals (yajña) with abundant offerings, for those who desire (yajña) and perform them - that very destination are You, O eternal one (sanātana).
जप्यहोमव्रतैः कृच्छ्रैर्नियमैर्देहपातनैः ।
तप्यतां या गतिर्देव वैराजे सा गतिर्भवान् ॥६१॥
तप्यतां या गतिर्देव वैराजे सा गतिर्भवान् ॥६१॥
61. japyahomavrataiḥ kṛcchrairniyamairdehapātanaiḥ ,
tapyatāṁ yā gatirdeva vairāje sā gatirbhavān.
tapyatāṁ yā gatirdeva vairāje sā gatirbhavān.
61.
japyahomavrataiḥ kṛcchraiḥ niyamaiḥ dehapātanaiḥ
tapyatām yā gatiḥ deva vairāje sā gatiḥ bhavān
tapyatām yā gatiḥ deva vairāje sā gatiḥ bhavān
61.
deva japyahomavrataiḥ kṛcchraiḥ niyamaiḥ dehapātanaiḥ
tapyatām yā gatiḥ vairāje sā gatiḥ bhavān
tapyatām yā gatiḥ vairāje sā gatiḥ bhavān
61.
Whatever destination is attained, O god, by those who practice severe austerities (tapas), regulations (niyama), and bodily mortifications, along with recitations (japa), Vedic fire rituals (homa), and vows (vrata) - that destination, the state of Virāja, are You.
कर्मन्यासकृतानां च विरक्तानां ततस्ततः ।
या गतिर्ब्रह्मभवने सा गतिस्त्वं सनातन ॥६२॥
या गतिर्ब्रह्मभवने सा गतिस्त्वं सनातन ॥६२॥
62. karmanyāsakṛtānāṁ ca viraktānāṁ tatastataḥ ,
yā gatirbrahmabhavane sā gatistvaṁ sanātana.
yā gatirbrahmabhavane sā gatistvaṁ sanātana.
62.
karma-nyāsa-kṛtānām ca viraktānām tatas tataḥ
yā gatiḥ brahma-bhavane sā gatiḥ tvam sanātana
yā gatiḥ brahma-bhavane sā gatiḥ tvam sanātana
62.
sanātana tvam sā gatiḥ yā gatiḥ karma-nyāsa-kṛtānām
ca viraktānām tatas tataḥ brahma-bhavane
ca viraktānām tatas tataḥ brahma-bhavane
62.
And for those who have performed the renunciation of actions (karma), as well as for those who are detached from all worldly connections, the state they attain in the abode of Brahman (brahman) - that state are You, O Eternal One.
अपुनर्मारकामानां वैराग्ये वर्ततां परे ।
विकृतीनां लयानां च सा गतिस्त्वं सनातन ॥६३॥
विकृतीनां लयानां च सा गतिस्त्वं सनातन ॥६३॥
63. apunarmārakāmānāṁ vairāgye vartatāṁ pare ,
vikṛtīnāṁ layānāṁ ca sā gatistvaṁ sanātana.
vikṛtīnāṁ layānāṁ ca sā gatistvaṁ sanātana.
63.
apunaḥ-māra-kāmānām vairāgye vartatām pare
vikṛtīnām layānām ca sā gatiḥ tvam sanātana
vikṛtīnām layānām ca sā gatiḥ tvam sanātana
63.
sanātana tvam sā gatiḥ apunaḥ-māra-kāmānām
vairāgye vartatām pare ca vikṛtīnām layānām
vairāgye vartatām pare ca vikṛtīnām layānām
63.
For those who desire no return to mortal existence, for those supreme practitioners who abide in detachment (vairāgya), and for those who seek the dissolution of all modifications - that very destination are You, O Eternal One.
ज्ञानविज्ञाननिष्ठानां निरुपाख्या निरञ्जना ।
कैवल्या या गतिर्देव परमा सा गतिर्भवान् ॥६४॥
कैवल्या या गतिर्देव परमा सा गतिर्भवान् ॥६४॥
64. jñānavijñānaniṣṭhānāṁ nirupākhyā nirañjanā ,
kaivalyā yā gatirdeva paramā sā gatirbhavān.
kaivalyā yā gatirdeva paramā sā gatirbhavān.
64.
jñāna-vijñāna-niṣṭhānām nirupākhyā nirañjanā
kaivalyā yā gatiḥ deva paramā sā gatiḥ bhavān
kaivalyā yā gatiḥ deva paramā sā gatiḥ bhavān
64.
deva bhavān sā paramā gatiḥ jñāna-vijñāna-niṣṭhānām
nirupākhyā nirañjanā kaivalyā yā gatiḥ
nirupākhyā nirañjanā kaivalyā yā gatiḥ
64.
For those devoted to spiritual knowledge (jñāna) and realization (vijñāna), You are the indescribable, the untainted, the ultimate liberation (kaivalya). O Lord, that supreme state of being is You.
वेदशास्त्रपुराणोक्ताः पञ्चैता गतयः स्मृताः ।
त्वत्प्रसादाद्धि लभ्यन्ते न लभ्यन्तेऽन्यथा विभो ॥६५॥
त्वत्प्रसादाद्धि लभ्यन्ते न लभ्यन्तेऽन्यथा विभो ॥६५॥
65. vedaśāstrapurāṇoktāḥ pañcaitā gatayaḥ smṛtāḥ ,
tvatprasādāddhi labhyante na labhyante'nyathā vibho.
tvatprasādāddhi labhyante na labhyante'nyathā vibho.
65.
veda-śāstra-purāṇa-uktāḥ pañca etāḥ gatayaḥ smṛtāḥ
tvat-prasādāt hi labhyante na labhyante anyathā vibho
tvat-prasādāt hi labhyante na labhyante anyathā vibho
65.
vibho etāḥ pañca gatayaḥ veda-śāstra-purāṇa-uktāḥ
smṛtāḥ hi tvat-prasādāt labhyante anyathā na labhyante
smṛtāḥ hi tvat-prasādāt labhyante anyathā na labhyante
65.
These five paths (gati), declared in the Vedas, śāstras, and Purāṇas, are traditionally known. Indeed, they are attained only through Your grace; otherwise, O All-pervading One, they cannot be achieved.
इति तण्डिस्तपोयोगात्तुष्टावेशानमव्ययम् ।
जगौ च परमं ब्रह्म यत्पुरा लोककृज्जगौ ॥६६॥
जगौ च परमं ब्रह्म यत्पुरा लोककृज्जगौ ॥६६॥
66. iti taṇḍistapoyogāttuṣṭāveśānamavyayam ,
jagau ca paramaṁ brahma yatpurā lokakṛjjagau.
jagau ca paramaṁ brahma yatpurā lokakṛjjagau.
66.
iti taṇḍiḥ tapoyogāt tuṣṭāva īśānam avyayam
jagau ca paramam brahma yat purā lokakṛt jagau
jagau ca paramam brahma yat purā lokakṛt jagau
66.
iti taṇḍiḥ tapoyogāt avyayam īśānam tuṣṭāva ca
yat lokakṛt purā jagau tat paramam brahma jagau
yat lokakṛt purā jagau tat paramam brahma jagau
66.
Thus, Taṇḍi, through the practice of austerities and spiritual discipline (yoga), praised the immutable Lord Īśāna. And he also proclaimed the supreme reality (brahman) which the creator of the worlds, Brahmā, had formerly declared.
ब्रह्मा शतक्रतुर्विष्णुर्विश्वेदेवा महर्षयः ।
न विदुस्त्वामिति ततस्तुष्टः प्रोवाच तं शिवः ॥६७॥
न विदुस्त्वामिति ततस्तुष्टः प्रोवाच तं शिवः ॥६७॥
67. brahmā śatakraturviṣṇurviśvedevā maharṣayaḥ ,
na vidustvāmiti tatastuṣṭaḥ provāca taṁ śivaḥ.
na vidustvāmiti tatastuṣṭaḥ provāca taṁ śivaḥ.
67.
brahmā śatakratuḥ viṣṇuḥ viśvedevāḥ maharṣayaḥ
na viduḥ tvām iti tataḥ tuṣṭaḥ provāca tam śivaḥ
na viduḥ tvām iti tataḥ tuṣṭaḥ provāca tam śivaḥ
67.
brahmā śatakratuḥ viṣṇuḥ viśvedevāḥ maharṣayaḥ
tvām na viduḥ iti tataḥ tuṣṭaḥ śivaḥ tam provāca
tvām na viduḥ iti tataḥ tuṣṭaḥ śivaḥ tam provāca
67.
Even Brahmā, Indra (Śatakratu), Viṣṇu, the Viśvedevas, and the great sages do not know you. Upon this, Śiva, being pleased, then spoke to him.
अक्षयश्चाव्ययश्चैव भविता दुःखवर्जितः ।
यशस्वी तेजसा युक्तो दिव्यज्ञानसमन्वितः ॥६८॥
यशस्वी तेजसा युक्तो दिव्यज्ञानसमन्वितः ॥६८॥
68. akṣayaścāvyayaścaiva bhavitā duḥkhavarjitaḥ ,
yaśasvī tejasā yukto divyajñānasamanvitaḥ.
yaśasvī tejasā yukto divyajñānasamanvitaḥ.
68.
akṣayaḥ ca avyayaḥ ca eva bhavitā duḥkhavarjitaḥ
yaśasvī tejasā yuktaḥ divyajñānasamanvitaḥ
yaśasvī tejasā yuktaḥ divyajñānasamanvitaḥ
68.
saḥ akṣayaḥ ca avyayaḥ ca eva duḥkhavarjitaḥ
bhavitā yaśasvī tejasā yuktaḥ divyajñānasamanvitaḥ
bhavitā yaśasvī tejasā yuktaḥ divyajñānasamanvitaḥ
68.
He shall be imperishable and indestructible, indeed free from suffering. He will be glorious, endowed with splendor, and possessed of divine knowledge.
ऋषीणामभिगम्यश्च सूत्रकर्ता सुतस्तव ।
मत्प्रसादाद्द्विजश्रेष्ठ भविष्यति न संशयः ॥६९॥
मत्प्रसादाद्द्विजश्रेष्ठ भविष्यति न संशयः ॥६९॥
69. ṛṣīṇāmabhigamyaśca sūtrakartā sutastava ,
matprasādāddvijaśreṣṭha bhaviṣyati na saṁśayaḥ.
matprasādāddvijaśreṣṭha bhaviṣyati na saṁśayaḥ.
69.
ṛṣīṇām abhigamyaḥ ca sūtrakartā sutaḥ tava
matprasādāt dvijaśreṣṭha bhaviṣyati na saṃśayaḥ
matprasādāt dvijaśreṣṭha bhaviṣyati na saṃśayaḥ
69.
dvijaśreṣṭha tava sutaḥ ṛṣīṇām abhigamyaḥ ca
sūtrakartā matprasādāt bhaviṣyati na saṃśayaḥ
sūtrakartā matprasādāt bhaviṣyati na saṃśayaḥ
69.
Your son will be accessible to the sages and an author of (sūtras). O best among the Brahmins (dvija), by my grace, this will certainly come to pass; there is no doubt.
कं वा कामं ददाम्यद्य ब्रूहि यद्वत्स काङ्क्षसे ।
प्राञ्जलिः स उवाचेदं त्वयि भक्तिर्दृढास्तु मे ॥७०॥
प्राञ्जलिः स उवाचेदं त्वयि भक्तिर्दृढास्तु मे ॥७०॥
70. kaṁ vā kāmaṁ dadāmyadya brūhi yadvatsa kāṅkṣase ,
prāñjaliḥ sa uvācedaṁ tvayi bhaktirdṛḍhāstu me.
prāñjaliḥ sa uvācedaṁ tvayi bhaktirdṛḍhāstu me.
70.
kam vā kāmam dadāmi adya brūhi yat vatsa kāṅkṣase
prāñjaliḥ saḥ uvāca idam tvayi bhaktiḥ dṛḍhā astu me
prāñjaliḥ saḥ uvāca idam tvayi bhaktiḥ dṛḍhā astu me
70.
vatsa adya kam kāmam dadāmi yat kāṅkṣase brūhi saḥ
prāñjaliḥ idam uvāca me tvayi bhaktiḥ dṛḍhā astu
prāñjaliḥ idam uvāca me tvayi bhaktiḥ dṛḍhā astu
70.
What desire shall I grant you today? Tell me, my son, what you long for. With folded hands, he said this: 'May my devotion (bhakti) to you be firm.'
एवं दत्त्वा वरं देवो वन्द्यमानः सुरर्षिभिः ।
स्तूयमानश्च विबुधैस्तत्रैवान्तरधीयत ॥७१॥
स्तूयमानश्च विबुधैस्तत्रैवान्तरधीयत ॥७१॥
71. evaṁ dattvā varaṁ devo vandyamānaḥ surarṣibhiḥ ,
stūyamānaśca vibudhaistatraivāntaradhīyata.
stūyamānaśca vibudhaistatraivāntaradhīyata.
71.
evam dattvā varam devaḥ vandyamānaḥ suraṛṣibhiḥ
stūyamānaḥ ca vibudhaiḥ tatra eva antardhīyata
stūyamānaḥ ca vibudhaiḥ tatra eva antardhīyata
71.
evam varam dattvā suraṛṣibhiḥ vandyamānaḥ ca
vibudhaiḥ stūyamānaḥ devaḥ tatra eva antardhīyata
vibudhaiḥ stūyamānaḥ devaḥ tatra eva antardhīyata
71.
Thus, having granted the boon, the deity, being revered by the divine sages and praised by the gods, vanished right there.
अन्तर्हिते भगवति सानुगे यादवेश्वर ।
ऋषिराश्रममागम्य ममैतत्प्रोक्तवानिह ॥७२॥
ऋषिराश्रममागम्य ममैतत्प्रोक्तवानिह ॥७२॥
72. antarhite bhagavati sānuge yādaveśvara ,
ṛṣirāśramamāgamya mamaitatproktavāniha.
ṛṣirāśramamāgamya mamaitatproktavāniha.
72.
antardhite bhagavati saanuge yādaveśvara
ṛṣiḥ āśramam āgamya mama etat proktavān iha
ṛṣiḥ āśramam āgamya mama etat proktavān iha
72.
yādaveśvara bhagavati saanuge antardhite
ṛṣiḥ āśramam āgamya iha mama etat proktavān
ṛṣiḥ āśramam āgamya iha mama etat proktavān
72.
When the worshipful (Bhagavat) one, along with his followers, had disappeared, O lord of the Yadus, the sage, having come to the hermitage, recounted this to me here.
यानि च प्रथितान्यादौ तण्डिराख्यातवान्मम ।
नामानि मानवश्रेष्ठ तानि त्वं शृणु सिद्धये ॥७३॥
नामानि मानवश्रेष्ठ तानि त्वं शृणु सिद्धये ॥७३॥
73. yāni ca prathitānyādau taṇḍirākhyātavānmama ,
nāmāni mānavaśreṣṭha tāni tvaṁ śṛṇu siddhaye.
nāmāni mānavaśreṣṭha tāni tvaṁ śṛṇu siddhaye.
73.
yāni ca prathitāni ādau taṇḍiḥ ākhyātavān mama
nāmāni mānavaśreṣṭha tāni tvam śṛṇu siddhaye
nāmāni mānavaśreṣṭha tāni tvam śṛṇu siddhaye
73.
mānavaśreṣṭha ca yāni nāmāni ādau prathitāni
taṇḍiḥ mama ākhyātavān tāni tvam siddhaye śṛṇu
taṇḍiḥ mama ākhyātavān tāni tvam siddhaye śṛṇu
73.
And those [names] which were renowned at first, which Taṇḍi recounted to me – O best of men, you listen to those names for accomplishment (siddhi).
दश नामसहस्राणि वेदेष्वाह पितामहः ।
शर्वस्य शास्त्रेषु तथा दश नामशतानि वै ॥७४॥
शर्वस्य शास्त्रेषु तथा दश नामशतानि वै ॥७४॥
74. daśa nāmasahasrāṇi vedeṣvāha pitāmahaḥ ,
śarvasya śāstreṣu tathā daśa nāmaśatāni vai.
śarvasya śāstreṣu tathā daśa nāmaśatāni vai.
74.
daśa nāmasahasrāṇi vedeṣu āha pitāmahaḥ
śarvasya śāstreṣu tathā daśa nāmaśatāni vai
śarvasya śāstreṣu tathā daśa nāmaśatāni vai
74.
pitāmahaḥ vedeṣu daśa nāmasahasrāṇi āha
tathā śāstreṣu śarvasya daśa nāmaśatāni vai
tathā śāstreṣu śarvasya daśa nāmaśatāni vai
74.
The Grandsire (Brahmā) declared ten thousand names (of Śiva) in the Vedas. Likewise, there are indeed one thousand names of Śarva (Śiva) mentioned in the scriptures.
गुह्यानीमानि नामानि तण्डिर्भगवतोऽच्युत ।
देवप्रसादाद्देवेश पुरा प्राह महात्मने ॥७५॥
देवप्रसादाद्देवेश पुरा प्राह महात्मने ॥७५॥
75. guhyānīmāni nāmāni taṇḍirbhagavato'cyuta ,
devaprasādāddeveśa purā prāha mahātmane.
devaprasādāddeveśa purā prāha mahātmane.
75.
guhyāni imāni nāmāni taṇḍiḥ bhagavataḥ acyuta
devaprasādāt deveśa purā prāha mahātmane
devaprasādāt deveśa purā prāha mahātmane
75.
deveśa taṇḍiḥ devaprasādāt acyuta bhagavataḥ
imāni guhyāni nāmāni purā mahātmane prāha
imāni guhyāni nāmāni purā mahātmane prāha
75.
O lord of gods, Taṇḍi formerly declared these secret names of the imperishable Lord (Śiva) to the great soul (Upamanyu), by the grace of the god (Śiva).
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16 (current chapter)
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47