Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-13, chapter-29

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
भीष्म उवाच ।
एवमुक्तो मतङ्गस्तु संशितात्मा यतव्रतः ।
अतिष्ठदेकपादेन वर्षाणां शतमच्युत ॥१॥
1. bhīṣma uvāca ,
evamukto mataṅgastu saṁśitātmā yatavrataḥ ,
atiṣṭhadekapādena varṣāṇāṁ śatamacyuta.
1. bhīṣmaḥ uvāca evam uktaḥ mataṅgaḥ tu saṃśitātmā
yatavrataḥ atiṣṭhat ekapādena varṣāṇām śatam acyuta
1. bhīṣmaḥ uvāca acyuta evam uktaḥ saṃśitātmā yatavrataḥ
mataṅgaḥ tu ekapādena varṣāṇām śatam atiṣṭhat
1. Bhishma said: Thus addressed, Matanga, with a resolute spirit and disciplined vows, stood on one foot for a hundred years, O Acyuta.
तमुवाच ततः शक्रः पुनरेव महायशाः ।
मतङ्ग परमं स्थानं प्रार्थयन्नतिदुर्लभम् ॥२॥
2. tamuvāca tataḥ śakraḥ punareva mahāyaśāḥ ,
mataṅga paramaṁ sthānaṁ prārthayannatidurlabham.
2. tam uvāca tataḥ śakraḥ punaḥ eva mahāyaśāḥ
mataṅga paramam sthānam prārthayan atidurlabham
2. tataḥ mahāyaśāḥ śakraḥ punaḥ eva tam uvāca
mataṅga atidurlabham paramam sthānam prārthayan
2. Then, the greatly glorious Indra again spoke to him, saying, "O Matanga, you are desiring a supreme position that is extremely difficult to attain."
मा कृथाः साहसं पुत्र नैष धर्मपथस्तव ।
अप्राप्यं प्रार्थयानो हि नचिराद्विनशिष्यसि ॥३॥
3. mā kṛthāḥ sāhasaṁ putra naiṣa dharmapathastava ,
aprāpyaṁ prārthayāno hi nacirādvinaśiṣyasi.
3. mā kṛthāḥ sāhasam putra na eṣaḥ dharmapathaḥ tava
aprāpyam prārthayānaḥ hi nacirāt vinaśiṣyasi
3. putra sāhasam mā kṛthāḥ eṣaḥ tava dharmapathaḥ
na hi aprāpyam prārthayānaḥ nacirāt vinaśiṣyasi
3. "O son, do not commit such a rash act. This is not your path of natural law (dharma-patha). Indeed, by desiring what is unattainable, you will soon perish."
मतङ्ग परमं स्थानं वार्यमाणो मया सकृत् ।
चिकीर्षस्येव तपसा सर्वथा न भविष्यसि ॥४॥
4. mataṅga paramaṁ sthānaṁ vāryamāṇo mayā sakṛt ,
cikīrṣasyeva tapasā sarvathā na bhaviṣyasi.
4. mataṅga paramam sthānam vāryamāṇaḥ mayā sakṛt
cikīrṣasi eva tapasā sarvathā na bhaviṣyasi
4. mataṅga mayā sakṛt vāryamāṇaḥ (san) tvam tapasā
paramam sthānam cikīrṣasi eva sarvathā na bhaviṣyasi
4. O Mataṅga, even though prevented by me once, you indeed still desire to attain the supreme state through your austerities (tapas). You will absolutely not succeed.
तिर्यग्योनिगतः सर्वो मानुष्यं यदि गच्छति ।
स जायते पुल्कसो वा चण्डालो वा कदाचन ॥५॥
5. tiryagyonigataḥ sarvo mānuṣyaṁ yadi gacchati ,
sa jāyate pulkaso vā caṇḍālo vā kadācana.
5. tiryagyonigataḥ sarvaḥ mānuṣyam yadi gacchati
sa jāyate pulakasaḥ vā caṇḍālaḥ vā kadācana
5. yadi tiryagyonigataḥ sarvaḥ mānuṣyam gacchati,
sa kadācana pulakasaḥ vā caṇḍālaḥ vā jāyate
5. If any being, having taken birth in an animal species, ever attains a human birth, he is born either as an outcaste (pulakasa) or a caṇḍāla.
पुंश्चलः पापयोनिर्वा यः कश्चिदिह लक्ष्यते ।
स तस्यामेव सुचिरं मतङ्ग परिवर्तते ॥६॥
6. puṁścalaḥ pāpayonirvā yaḥ kaścidiha lakṣyate ,
sa tasyāmeva suciraṁ mataṅga parivartate.
6. puṃścalaḥ pāpayoniḥ vā yaḥ kaścit iha lakṣyate
sa tasyām eva suciram mataṅga parivartate
6. mataṅga yaḥ kaścit iha puṃścalaḥ vā pāpayoniḥ lakṣyate,
sa tasyām eva suciram parivartate
6. O Mataṅga, whoever is observed in this world to be a man of loose morals or of sinful origin, he indeed remains in that very (low) species for a very long time.
ततो दशगुणे काले लभते शूद्रतामपि ।
शूद्रयोनावपि ततो बहुशः परिवर्तते ॥७॥
7. tato daśaguṇe kāle labhate śūdratāmapi ,
śūdrayonāvapi tato bahuśaḥ parivartate.
7. tataḥ daśaguṇe kāle labhate śūdratām api
śūdrāyonau api tataḥ bahuśaḥ parivartate
7. tataḥ daśaguṇe kāle śūdratām api labhate.
tataḥ api śūdrāyonau bahuśaḥ parivartate
7. After that, in a period ten times longer, he attains even the state of a śūdra. And then, even in a śūdra birth, he revolves many times.
ततस्त्रिंशद्गुणे काले लभते वैश्यतामपि ।
वैश्यतायां चिरं कालं तत्रैव परिवर्तते ॥८॥
8. tatastriṁśadguṇe kāle labhate vaiśyatāmapi ,
vaiśyatāyāṁ ciraṁ kālaṁ tatraiva parivartate.
8. tataḥ triṃśadguṇe kāle labhate vaiśyatām api
vaiśyatāyām ciram kālam tatra eva parivartate
8. tataḥ triṃśadguṇe kāle api vaiśyatām labhate
vaiśyatāyām ciram kālam tatra eva parivartate
8. Thereafter, after a period thirty times as long, one attains even the status of a vaiśya. In that vaiśya status, one continues to exist there for a long time.
ततः षष्टिगुणे काले राजन्यो नाम जायते ।
राजन्यत्वे चिरं कालं तत्रैव परिवर्तते ॥९॥
9. tataḥ ṣaṣṭiguṇe kāle rājanyo nāma jāyate ,
rājanyatve ciraṁ kālaṁ tatraiva parivartate.
9. tataḥ ṣaṣṭiguṇe kāle rājanyaḥ nāma jāyate
rājanyatve ciram kālam tatra eva parivartate
9. tataḥ ṣaṣṭiguṇe kāle rājanyaḥ nāma jāyate
rājanyatve ciram kālam tatra eva parivartate
9. Thereafter, after a period sixty times as long, one is born as a kṣatriya by designation. In that kṣatriya status, one continues to exist there for a long time.
ततः षष्टिगुणे काले लभते ब्रह्मबन्धुताम् ।
ब्रह्मबन्धुश्चिरं कालं तत्रैव परिवर्तते ॥१०॥
10. tataḥ ṣaṣṭiguṇe kāle labhate brahmabandhutām ,
brahmabandhuściraṁ kālaṁ tatraiva parivartate.
10. tataḥ ṣaṣṭiguṇe kāle labhate brahmabandhutām
brahmabandhuḥ ciram kālam tatra eva parivartate
10. tataḥ ṣaṣṭiguṇe kāle brahmabandhutām labhate
brahmabandhuḥ ciram kālam tatra eva parivartate
10. Thereafter, after a period sixty times as long, one attains the status of a "brahmabandhu" (a Brahmin by birth only, lacking proper qualities). As a "brahmabandhu", one continues to exist there for a long time.
ततस्तु द्विशते काले लभते काण्डपृष्ठताम् ।
काण्डपृष्ठश्चिरं कालं तत्रैव परिवर्तते ॥११॥
11. tatastu dviśate kāle labhate kāṇḍapṛṣṭhatām ,
kāṇḍapṛṣṭhaściraṁ kālaṁ tatraiva parivartate.
11. tataḥ tu dviśate kāle labhate kāṇḍapṛṣṭhatām
kāṇḍapṛṣṭhaḥ ciram kālam tatra eva parivartate
11. tataḥ tu dviśate kāle kāṇḍapṛṣṭhatām labhate
kāṇḍapṛṣṭhaḥ ciram kālam tatra eva parivartate
11. Thereafter, after a period two hundred times as long, one attains the status of "kāṇḍapṛṣṭha" (a humpbacked person, or a being with a segmented back, possibly referring to a degraded form). As a "kāṇḍapṛṣṭha", one continues to exist there for a long time.
ततस्तु त्रिशते काले लभते द्विजतामपि ।
तां च प्राप्य चिरं कालं तत्रैव परिवर्तते ॥१२॥
12. tatastu triśate kāle labhate dvijatāmapi ,
tāṁ ca prāpya ciraṁ kālaṁ tatraiva parivartate.
12. tataḥ tu triśate kāle labhate dvijatām api tām
ca prāpya ciram kālam tatra eva parivartate
12. tataḥ tu triśate kāle dvijatām api labhate tām
ca prāpya ciram kālam tatra eva parivartate
12. Then, after three hundred cycles, he attains the state of a twice-born (dvija). And having achieved that, he remains in that state for a long time.
ततश्चतुःशते काले श्रोत्रियो नाम जायते ।
श्रोत्रियत्वे चिरं कालं तत्रैव परिवर्तते ॥१३॥
13. tataścatuḥśate kāle śrotriyo nāma jāyate ,
śrotriyatve ciraṁ kālaṁ tatraiva parivartate.
13. tataḥ ca caturśate kāle śrotriyaḥ nāma jāyate
śrotriyatve ciram kālam tatra eva parivartate
13. tataḥ ca caturśate kāle śrotriyaḥ nāma jāyate
śrotriyatve ciram kālam tatra eva parivartate
13. And then, after four hundred cycles, one becomes known as a śrotriya (Vedic scholar). In that state of being a śrotriya, he continues to exist there for a long time.
तदैव क्रोधहर्षौ च कामद्वेषौ च पुत्रक ।
अतिमानातिवादौ तमाविशन्ति द्विजाधमम् ॥१४॥
14. tadaiva krodhaharṣau ca kāmadveṣau ca putraka ,
atimānātivādau tamāviśanti dvijādhamam.
14. tadā eva krodhaharṣau ca kāmadveṣau ca putraka
atimānātivādau tam āviśanti dvijādhamam
14. putraka tadā eva krodhaharṣau ca kāmadveṣau
ca atimānātivādau ca tam dvijādhamam āviśanti
14. At that very time, O son, anger and joy, as well as desire and hatred, along with excessive pride and excessive criticism (atimāna and ativāda), possess that lowest of the twice-born (dvijādhama).
तांश्चेज्जयति शत्रून्स तदा प्राप्नोति सद्गतिम् ।
अथ ते वै जयन्त्येनं तालाग्रादिव पात्यते ॥१५॥
15. tāṁścejjayati śatrūnsa tadā prāpnoti sadgatim ,
atha te vai jayantyenaṁ tālāgrādiva pātyate.
15. tān ca cet jayati śatrūn saḥ tadā prāpnoti sadgatim
atha te vai jayanti enam tālāgrāt iva pātyate
15. cet saḥ tān śatrūn jayati tadā sadgatim prāpnoti
atha vai te enam jayanti tālāgrāt iva pātyate
15. If he conquers those enemies, then he attains a good destination (sadgati). Otherwise, if those (enemies) indeed conquer him, he is cast down as if from the top of a palm tree.
मतङ्ग संप्रधार्यैतद्यदहं त्वामचूचुदम् ।
वृणीष्व काममन्यं त्वं ब्राह्मण्यं हि सुदुर्लभम् ॥१६॥
16. mataṅga saṁpradhāryaitadyadahaṁ tvāmacūcudam ,
vṛṇīṣva kāmamanyaṁ tvaṁ brāhmaṇyaṁ hi sudurlabham.
16. mataṅga saṃpradhārya etat yat aham tvām acūcudam
vṛṇīṣva kāmam anyam tvam brāhmaṇyam hi sudurlabham
16. mataṅga etat yat aham tvām acūcudam saṃpradhārya
tvam anyam kāmam vṛṇīṣva hi brāhmaṇyam sudurlabham
16. O Matanga, consider well this matter for which I have prompted you. Choose some other desire, for the status of a brahmin is indeed very difficult to attain.