Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-12, chapter-327

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
जनमेजय उवाच ।
कथं स भगवान्देवो यज्ञेष्वग्रहरः प्रभुः ।
यज्ञधारी च सततं वेदवेदाङ्गवित्तथा ॥१॥
1. janamejaya uvāca ,
kathaṁ sa bhagavāndevo yajñeṣvagraharaḥ prabhuḥ ,
yajñadhārī ca satataṁ vedavedāṅgavittathā.
1. janamejayaḥ uvāca katham saḥ bhagavān devaḥ yajñeṣu agra-haraḥ
prabhuḥ yajña-dhārī ca satatam veda-veda-aṅga-vit tathā
1. janamejayaḥ uvāca katham saḥ bhagavān devaḥ yajñeṣu agra-haraḥ
prabhuḥ ca satatam yajña-dhārī tathā veda-veda-aṅga-vit
1. Janamejaya asked: "How can that divine lord (bhagavān), the god, who is preeminent in Vedic rituals (yajña) and is the master, and who constantly upholds the Vedic ritual (yajña) and is also knowledgeable in the Vedas and Vedāṅgas - "
निवृत्तं चास्थितो धर्मं क्षेमी भागवतप्रियः ।
प्रवृत्तिधर्मान्विदधे स एव भगवान्प्रभुः ॥२॥
2. nivṛttaṁ cāsthito dharmaṁ kṣemī bhāgavatapriyaḥ ,
pravṛttidharmānvidadhe sa eva bhagavānprabhuḥ.
2. nivṛttam ca āsthitaḥ dharmam kṣemī bhāgavata-priyaḥ
pravṛtti-dharmān vidadhe saḥ eva bhagavān prabhuḥ
2. nivṛttam dharmam ca āsthitaḥ kṣemī bhāgavata-priyaḥ
saḥ eva bhagavān prabhuḥ pravṛtti-dharmān vidadhe
2. - that very divine lord (bhagavān), the master, who has adopted the natural law (dharma) of cessation, and is benevolent and dear to the Lord's devotees (bhāgavata), also establish the natural laws (dharma) of activity?
कथं प्रवृत्तिधर्मेषु भागार्हा देवताः कृताः ।
कथं निवृत्तिधर्माश्च कृता व्यावृत्तबुद्धयः ॥३॥
3. kathaṁ pravṛttidharmeṣu bhāgārhā devatāḥ kṛtāḥ ,
kathaṁ nivṛttidharmāśca kṛtā vyāvṛttabuddhayaḥ.
3. kathaṃ pravṛttidharmeṣu bhāgārhāḥ devatāḥ kṛtāḥ
kathaṃ nivṛttidharmāḥ ca kṛtāḥ vyāvṛttabuddhayaḥ
3. kathaṃ devatāḥ pravṛttidharmeṣu bhāgārhāḥ kṛtāḥ
ca kathaṃ nivṛttidharmāḥ vyāvṛttabuddhayaḥ kṛtāḥ
3. How were the deities made worthy of a share in the constitution (dharma) of active life? And how were those whose constitution (dharma) is renunciation made to possess withdrawn intellects?
एतं नः संशयं विप्र छिन्धि गुह्यं सनातनम् ।
त्वया नारायणकथा श्रुता वै धर्मसंहिता ॥४॥
4. etaṁ naḥ saṁśayaṁ vipra chindhi guhyaṁ sanātanam ,
tvayā nārāyaṇakathā śrutā vai dharmasaṁhitā.
4. etam naḥ saṃśayam vipra chindhi guhyam sanātanam
tvayā nārāyaṇakathā śrutā vai dharmasaṃhitā
4. vipra etam guhyam sanātanam naḥ saṃśayam chindhi
tvayā dharmasaṃhitā nārāyaṇakathā vai śrutā
4. O Brāhmaṇa, dispel this profound and eternal doubt of ours. For indeed, the narrative of Narāyaṇa, which embodies righteousness (dharma), has been heard by you.
इमे सब्रह्मका लोकाः ससुरासुरमानवाः ।
क्रियास्वभ्युदयोक्तासु सक्ता दृश्यन्ति सर्वशः ।
मोक्षश्चोक्तस्त्वया ब्रह्मन्निर्वाणं परमं सुखम् ॥५॥
5. ime sabrahmakā lokāḥ sasurāsuramānavāḥ ,
kriyāsvabhyudayoktāsu saktā dṛśyanti sarvaśaḥ ,
mokṣaścoktastvayā brahmannirvāṇaṁ paramaṁ sukham.
5. ime sabrahmakāḥ lokāḥ sasurāsuramānavāḥ
kriyāsu abhyudayoktāsu saktāḥ
dṛśyanti sarvaśaḥ mokṣaḥ ca uktaḥ
tvayā brahman nirvāṇam paramam sukham
5. brahman ime sabrahmakāḥ sasurāsuramānavāḥ
lokāḥ sarvaśaḥ abhyudayoktāsu
kriyāsu saktāḥ dṛśyanti ca mokṣaḥ
nirvāṇam paramam sukham tvayā uktaḥ
5. These worlds, along with Brahmā, the gods, demons, and humans, are seen everywhere to be attached to actions prescribed for prosperity. And liberation (mokṣa), which is the supreme happiness of (nirvāṇa), was declared by you, O Brāhmaṇa.
ये च मुक्ता भवन्तीह पुण्यपापविवर्जिताः ।
ते सहस्रार्चिषं देवं प्रविशन्तीति शुश्रुमः ॥६॥
6. ye ca muktā bhavantīha puṇyapāpavivarjitāḥ ,
te sahasrārciṣaṁ devaṁ praviśantīti śuśrumaḥ.
6. ye ca muktāḥ bhavanti iha puṇyapāpavivarjitāḥ
te sahasrārcisam devam praviśanti iti śuśrumaḥ
6. ca ye iha puṇyapāpavivarjitāḥ muktāḥ bhavanti
te sahasrārcisam devam praviśanti iti śuśrumaḥ
6. And those who become liberated (mukta) here, free from both merit (puṇya) and demerit (pāpa), they enter the thousand-rayed sun god. This is what we have heard.
अहो हि दुरनुष्ठेयो मोक्षधर्मः सनातनः ।
यं हित्वा देवताः सर्वा हव्यकव्यभुजोऽभवन् ॥७॥
7. aho hi duranuṣṭheyo mokṣadharmaḥ sanātanaḥ ,
yaṁ hitvā devatāḥ sarvā havyakavyabhujo'bhavan.
7. aho hi duranuṣṭheyaḥ mokṣadharmaḥ sanātanaḥ yam
hitvā devatāḥ sarvāḥ havyakavyabhujaḥ abhavan
7. aho hi sanātanaḥ mokṣadharmaḥ duranuṣṭheyaḥ yam
hitvā sarvāḥ devatāḥ havyakavyabhujaḥ abhavan
7. Oh, indeed, the eternal path (dharma) to liberation (mokṣa) is difficult to follow! Because they abandoned this path, all the deities became recipients of offerings for both gods and ancestors.
किं नु ब्रह्मा च रुद्रश्च शक्रश्च बलभित्प्रभुः ।
सूर्यस्ताराधिपो वायुरग्निर्वरुण एव च ।
आकाशं जगती चैव ये च शेषा दिवौकसः ॥८॥
8. kiṁ nu brahmā ca rudraśca śakraśca balabhitprabhuḥ ,
sūryastārādhipo vāyuragnirvaruṇa eva ca ,
ākāśaṁ jagatī caiva ye ca śeṣā divaukasaḥ.
8. kim nu brahmā ca rudraḥ ca śakraḥ ca
balabhitprabhuḥ sūryaḥ tārādhipaḥ
vāyuḥ agniḥ varuṇaḥ eva ca ākāśam
jagatī ca eva ye ca śeṣāḥ divaukasaḥ
8. kim nu brahmā ca rudraḥ ca śakraḥ
balabhitprabhuḥ ca sūryaḥ tārādhipaḥ
vāyuḥ agniḥ varuṇaḥ eva ca ākāśam
jagatī ca eva ye ca śeṣāḥ divaukasaḥ
8. What then of Brahmā, Rudra, and Śakra, the lord and slayer of Bala? What of Sūrya, the Moon (lord of stars), Vāyu, Agni, and Varuṇa himself? And what of the sky, the earth, and all the other remaining dwellers of heaven (divaukasas)?
प्रलयं न विजानन्ति आत्मनः परिनिर्मितम् ।
ततस्ते नास्थिता मार्गं ध्रुवमक्षयमव्ययम् ॥९॥
9. pralayaṁ na vijānanti ātmanaḥ parinirmitam ,
tataste nāsthitā mārgaṁ dhruvamakṣayamavyayam.
9. pralayam na vijānanti ātmanaḥ parinirmitam tataḥ
te na āsthitāḥ mārgam dhruvam akṣayam avyayam
9. ātmanaḥ parinirmitam pralayam na vijānanti tataḥ
te dhruvam akṣayam avyayam mārgam na āsthitāḥ
9. They do not comprehend the dissolution (pralaya) ordained for their own selves (ātman). Therefore, they have not established themselves on the firm, imperishable, unchanging path.
स्मृत्वा कालपरीमाणं प्रवृत्तिं ये समास्थिताः ।
दोषः कालपरीमाणे महानेष क्रियावताम् ॥१०॥
10. smṛtvā kālaparīmāṇaṁ pravṛttiṁ ye samāsthitāḥ ,
doṣaḥ kālaparīmāṇe mahāneṣa kriyāvatām.
10. smṛtvā kālaparīmāṇam pravṛttim ye samāsthitāḥ
doṣaḥ kālaparīmāṇe mahān eṣaḥ kriyāvatām
10. ye kālaparīmāṇam smṛtvā pravṛttim samāsthitāḥ
eṣaḥ mahān doṣaḥ kālaparīmāṇe kriyāvatām
10. Those who, remembering the limit of time, are established in worldly activities (pravṛtti) - this is a great fault in the calculation of time for active individuals.
एतन्मे संशयं विप्र हृदि शल्यमिवार्पितम् ।
छिन्धीतिहासकथनात्परं कौतूहलं हि मे ॥११॥
11. etanme saṁśayaṁ vipra hṛdi śalyamivārpitam ,
chindhītihāsakathanātparaṁ kautūhalaṁ hi me.
11. etat me saṃśayam vipra hṛdi śalyam iva arpitam
chindhi itihāsakathanaāt param kautūhalam hi me
11. vipra! me hṛdi śalyam iva arpitam etat saṃśayam chindhi.
hi me kautūhalam itihāsakathanaāt param.
11. O brahmin, this doubt, like a dart lodged in my heart, please dispel it. Indeed, my curiosity extends beyond mere historical narratives.
कथं भागहराः प्रोक्ता देवताः क्रतुषु द्विज ।
किमर्थं चाध्वरे ब्रह्मन्निज्यन्ते त्रिदिवौकसः ॥१२॥
12. kathaṁ bhāgaharāḥ proktā devatāḥ kratuṣu dvija ,
kimarthaṁ cādhvare brahmannijyante tridivaukasaḥ.
12. katham bhāgaharāḥ proktāḥ devatāḥ kratuṣu dvija
kimartham ca adhvare brahman ijyante tridivaukasaḥ
12. dvija! kratuṣu devatāḥ katham bhāgaharāḥ proktāḥ?
brahman! ca kimartham adhvare tridivaukasaḥ ijyante?
12. O twice-born (dvija), how are the deities said to be recipients of shares in the Vedic rituals (kratu)? And for what reason, O brahmin, are the celestial beings worshipped in the Vedic fire ceremony (adhvara)?
ये च भागं प्रगृह्णन्ति यज्ञेषु द्विजसत्तम ।
ते यजन्तो महायज्ञैः कस्य भागं ददन्ति वै ॥१३॥
13. ye ca bhāgaṁ pragṛhṇanti yajñeṣu dvijasattama ,
te yajanto mahāyajñaiḥ kasya bhāgaṁ dadanti vai.
13. ye ca bhāgam pragṛhṇanti yajñeṣu dvijasattama te
yajantaḥ mahāyajñaiḥ kasya bhāgam dadanti vai
13. dvijasattama! ye yajñeṣu bhāgam pragṛhṇanti,
te mahāyajñaiḥ yajantaḥ vai kasya bhāgam dadanti?
13. And those who accept a share in the Vedic rituals (yajña), O best among the twice-born (dvijasattama), to whom do they, performing great Vedic rituals (mahāyajña), in turn offer a share?
वैशंपायन उवाच ।
अहो गूढतमः प्रश्नस्त्वया पृष्टो जनेश्वर ।
नातप्ततपसा ह्येष नावेदविदुषा तथा ।
नापुराणविदा चापि शक्यो व्याहर्तुमञ्जसा ॥१४॥
14. vaiśaṁpāyana uvāca ,
aho gūḍhatamaḥ praśnastvayā pṛṣṭo janeśvara ,
nātaptatapasā hyeṣa nāvedaviduṣā tathā ,
nāpurāṇavidā cāpi śakyo vyāhartumañjasā.
14. Vaiśampāyana uvāca aho gūḍhatamaḥ praśnaḥ
tvayā pṛṣṭaḥ janeśvara na ataptatapasā
hi eṣaḥ na avedaviduṣā tathā na
apurāṇavidā ca api śakyaḥ vyāhartum añjasā
14. Vaiśampāyana uvāca.
janeśvara! aho tvayā gūḍhatamaḥ praśnaḥ pṛṣṭaḥ.
hi eṣaḥ ataptatapasā na śakyaḥ vyāhartum.
tathā avedaviduṣā na.
ca api apurāṇavidā na añjasā śakyaḥ vyāhartum.
14. Vaiśampāyana said: "Oh, lord of men, you have indeed asked a most profound question! This (matter) cannot truly be explained by one who has not performed severe penance (tapas), nor by one unacquainted with the Vedas, nor by one unfamiliar with the Purāṇas."
हन्त ते कथयिष्यामि यन्मे पृष्टः पुरा गुरुः ।
कृष्णद्वैपायनो व्यासो वेदव्यासो महानृषिः ॥१५॥
15. hanta te kathayiṣyāmi yanme pṛṣṭaḥ purā guruḥ ,
kṛṣṇadvaipāyano vyāso vedavyāso mahānṛṣiḥ.
15. hanta te kathayiṣyāmi yat me pṛṣṭaḥ purā guruḥ
kṛṣṇadvaipāyanaḥ vyāsaḥ vedavyāsaḥ mahān ṛṣiḥ
15. hanta te kathayiṣyāmi yat purā me guruḥ
kṛṣṇadvaipāyanaḥ vyāsaḥ vedavyāsaḥ mahān ṛṣiḥ pṛṣṭaḥ
15. Indeed, I will tell you what my teacher (guru), the great sage Krishna Dvaipayana Vyasa, also known as Vedavyasa, was asked by me previously.
सुमन्तुर्जैमिनिश्चैव पैलश्च सुदृढव्रतः ।
अहं चतुर्थः शिष्यो वै पञ्चमश्च शुकः स्मृतः ॥१६॥
16. sumanturjaiminiścaiva pailaśca sudṛḍhavrataḥ ,
ahaṁ caturthaḥ śiṣyo vai pañcamaśca śukaḥ smṛtaḥ.
16. sumantuḥ jaiminiḥ ca eva pailaḥ ca sudṛḍhavrataḥ
aham caturthaḥ śiṣyaḥ vai pañcamaḥ ca śukaḥ smṛtaḥ
16. sumantuḥ jaiminiḥ ca eva pailaḥ ca sudṛḍhavrataḥ
aham vai caturthaḥ śiṣyaḥ śukaḥ ca pañcamaḥ smṛtaḥ
16. Sumantu, Jaimini, and Paila, who was firmly resolute. I am the fourth student, and Shuka is considered the fifth.
एतान्समागतान्सर्वान्पञ्च शिष्यान्दमान्वितान् ।
शौचाचारसमायुक्ताञ्जितक्रोधाञ्जितेन्द्रियान् ॥१७॥
17. etānsamāgatānsarvānpañca śiṣyāndamānvitān ,
śaucācārasamāyuktāñjitakrodhāñjitendriyān.
17. etān samāgatān sarvān pañca śiṣyān damānvitān
śaucācārasamāyuktān jitakrodhān jitendriyān
17. etān sarvān pañca samāgatān śiṣyān damānvitān
śaucācārasamāyuktān jitakrodhān jitendriyān
17. All these five assembled students, endowed with self-control, possessing purity and good conduct, who had conquered anger, and mastered their senses.
वेदानध्यापयामास महाभारतपञ्चमान् ।
मेरौ गिरिवरे रम्ये सिद्धचारणसेविते ॥१८॥
18. vedānadhyāpayāmāsa mahābhāratapañcamān ,
merau girivare ramye siddhacāraṇasevite.
18. vedān adhyāpayāmāsa mahābhāratapañcamān
merau girivare ramye siddhacāraṇasevite
18. adhyāpayāmāsa vedān mahābhāratapañcamān
merau ramye girivare siddhacāraṇasevite
18. He taught the Vedas, with the Mahabharata as the fifth text, on the charming and excellent Mount Meru, which was frequented by Siddhas and Charanas.
तेषामभ्यस्यतां वेदान्कदाचित्संशयोऽभवत् ।
एष वै यस्त्वया पृष्टस्तेन तेषां प्रकीर्तितः ।
ततः श्रुतो मया चापि तवाख्येयोऽद्य भारत ॥१९॥
19. teṣāmabhyasyatāṁ vedānkadācitsaṁśayo'bhavat ,
eṣa vai yastvayā pṛṣṭastena teṣāṁ prakīrtitaḥ ,
tataḥ śruto mayā cāpi tavākhyeyo'dya bhārata.
19. teṣām abhyasyatām vedān kadācit saṃśayaḥ
abhavat eṣa vai yaḥ tvayā pṛṣṭaḥ
tena teṣām prakīrtitaḥ tataḥ śrutaḥ
mayā ca api tava ākhyeyaḥ adya bhārata
19. bhārata teṣām vedān abhyasyatām kadācit
saṃśayaḥ abhavat yaḥ tvayā pṛṣṭaḥ
eṣa vai tena teṣām prakīrtitaḥ tataḥ
mayā ca api śrutaḥ adya tava ākhyeyaḥ
19. O Bhārata, a doubt once arose among those who were studying the Vedas. Indeed, this very topic, which was asked by you, was expounded to them by him. I then heard it, and today it is to be narrated to you.
शिष्याणां वचनं श्रुत्वा सर्वाज्ञानतमोनुदः ।
पराशरसुतः श्रीमान्व्यासो वाक्यमुवाच ह ॥२०॥
20. śiṣyāṇāṁ vacanaṁ śrutvā sarvājñānatamonudaḥ ,
parāśarasutaḥ śrīmānvyāso vākyamuvāca ha.
20. śiṣyāṇām vacanam śrutvā sarvājñānatamonudaḥ
parāśarasutaḥ śrīmān vyāsaḥ vākyam uvāca ha
20. śiṣyāṇām vacanam śrutvā sarvājñānatamonudaḥ
śrīmān parāśarasutaḥ vyāsaḥ ha vākyam uvāca
20. Having heard the words of his disciples, the illustrious Vyāsa, son of Parāśara, who dispels the darkness of all ignorance, indeed spoke these words.
मया हि सुमहत्तप्तं तपः परमदारुणम् ।
भूतं भव्यं भविष्यच्च जानीयामिति सत्तमाः ॥२१॥
21. mayā hi sumahattaptaṁ tapaḥ paramadāruṇam ,
bhūtaṁ bhavyaṁ bhaviṣyacca jānīyāmiti sattamāḥ.
21. mayā hi sumahattaptam tapaḥ paramadāruṇam bhūtam
bhavyam bhaviṣyat ca jānīyām iti sattamāḥ
21. sattamāḥ hi mayā sumahattaptam paramadāruṇam
tapaḥ iti bhūtam bhavyam ca bhaviṣyat jānīyām
21. O excellent ones, indeed, I performed a very great and extremely severe austerity (tapas) with the thought, 'May I know the past, the present, and the future.'
तस्य मे तप्ततपसो निगृहीतेन्द्रियस्य च ।
नारायणप्रसादेन क्षीरोदस्यानुकूलतः ॥२२॥
22. tasya me taptatapaso nigṛhītendriyasya ca ,
nārāyaṇaprasādena kṣīrodasyānukūlataḥ.
22. tasya me taptatapasaḥ nigṛhītendriyasya ca
nārāyaṇaprasādena kṣīrodasya anukūlataḥ
22. nārāyaṇaprasādena ca kṣīrodasya anukūlataḥ
tasya me taptatapasaḥ nigṛhītendriyasya
22. By the grace of Nārāyaṇa and the favor of the milk ocean, for me, who had performed austerity (tapas) and whose senses were restrained...
त्रैकालिकमिदं ज्ञानं प्रादुर्भूतं यथेप्सितम् ।
तच्छृणुध्वं यथाज्ञानं वक्ष्ये संशयमुत्तमम् ।
यथा वृत्तं हि कल्पादौ दृष्टं मे ज्ञानचक्षुषा ॥२३॥
23. traikālikamidaṁ jñānaṁ prādurbhūtaṁ yathepsitam ,
tacchṛṇudhvaṁ yathājñānaṁ vakṣye saṁśayamuttamam ,
yathā vṛttaṁ hi kalpādau dṛṣṭaṁ me jñānacakṣuṣā.
23. traikālikam idam jñānam prādurbhūtam
yathā īpsitam tat śṛṇudhvam yathājñānam
vakṣye saṃśayam uttamam yathā vṛttam
hi kalpādau dṛṣṭam me jñānacakṣuṣā
23. idam traikālikam jñānam yathā īpsitam prādurbhūtam,
tat śṛṇudhvam,
yathājñānam uttamam saṃśayam vakṣye,
hi yathā vṛttam kalpādau me jñānacakṣuṣā dṛṣṭam
23. This knowledge, encompassing all three periods of time (past, present, and future), has manifested as desired. Listen to it! I will explain this profound subject as I understand it, exactly as it occurred at the beginning of the cosmic age (kalpa), seen by me through the eye of spiritual insight (jñānacakṣus).
परमात्मेति यं प्राहुः सांख्ययोगविदो जनाः ।
महापुरुषसंज्ञां स लभते स्वेन कर्मणा ॥२४॥
24. paramātmeti yaṁ prāhuḥ sāṁkhyayogavido janāḥ ,
mahāpuruṣasaṁjñāṁ sa labhate svena karmaṇā.
24. paramātmā iti yam prāhuḥ sāṃkhyayogavidaḥ janāḥ
mahāpuruṣasaṃjñām saḥ labhate svena karmaṇā
24. sāṃkhyayogavidaḥ janāḥ yam paramātmā iti prāhuḥ,
saḥ svena karmaṇā mahāpuruṣasaṃjñām labhate
24. Whom the adherents of Sāṃkhya and Yoga systems refer to as the supreme self (paramātman), that one attains the appellation of the Great Person (mahāpuruṣa) through his own deeds (karma).
तस्मात्प्रसूतमव्यक्तं प्रधानं तद्विदुर्बुधाः ।
अव्यक्ताद्व्यक्तमुत्पन्नं लोकसृष्ट्यर्थमीश्वरात् ॥२५॥
25. tasmātprasūtamavyaktaṁ pradhānaṁ tadvidurbudhāḥ ,
avyaktādvyaktamutpannaṁ lokasṛṣṭyarthamīśvarāt.
25. tasmāt prasūtam avyaktam pradhānam tat viduḥ budhāḥ
avyaktāt vyaktam utpannam lokasṛṣṭyartham īśvarāt
25. tasmāt avyaktam pradhānam prasūtam,
tat budhāḥ viduḥ.
avyaktāt īśvarāt lokasṛṣṭyartham vyaktam utpannam
25. From that [Supreme Being], the unmanifest (avyakta), known as the Pradhāna, is born; the wise understand this. From this unmanifest (avyakta), the manifest universe arises from Īśvara for the purpose of creating the worlds.
अनिरुद्धो हि लोकेषु महानात्मेति कथ्यते ।
योऽसौ व्यक्तत्वमापन्नो निर्ममे च पितामहम् ।
सोऽहंकार इति प्रोक्तः सर्वतेजोमयो हि सः ॥२६॥
26. aniruddho hi lokeṣu mahānātmeti kathyate ,
yo'sau vyaktatvamāpanno nirmame ca pitāmaham ,
so'haṁkāra iti proktaḥ sarvatejomayo hi saḥ.
26. aniruddhaḥ hi lokeṣu mahān ātmā iti
kathyate yaḥ asau vyaktatvam āpannaḥ
nirmame ca pitāmaham saḥ ahaṃkāraḥ
iti proktaḥ sarvatejomayaḥ hi saḥ
26. aniruddhaḥ hi lokeṣu mahān ātmā iti kathyate.
yaḥ asau vyaktatvam āpannaḥ ca pitāmaham nirmame,
saḥ ahaṃkāraḥ iti proktaḥ,
hi saḥ sarvatejomayaḥ
26. Aniruddha is indeed known in the worlds as the Great Self (mahān ātman). He who attained manifestation and created the grandfather [Brahmā], he is declared to be ego (ahaṃkāra), for he is indeed full of all splendor.
पृथिवी वायुराकाशमापो ज्योतिश्च पञ्चमम् ।
अहंकारप्रसूतानि महाभूतानि भारत ॥२७॥
27. pṛthivī vāyurākāśamāpo jyotiśca pañcamam ,
ahaṁkāraprasūtāni mahābhūtāni bhārata.
27. pṛthivī vāyuḥ ākāśam āpaḥ jyotiḥ ca pañcamam
ahaṅkāraprasūtāni mahābhūtāni bhārata
27. pṛthivī vāyuḥ ākāśam āpaḥ ca pañcamam jyotiḥ
ahaṅkāraprasūtāni mahābhūtāni bhārata
27. Earth, air, space, water, and fire as the fifth - these great elements are produced from the ego (ahaṅkāra), O Bhārata.
महाभूतानि सृष्ट्वाथ तद्गुणान्निर्ममे पुनः ।
भूतेभ्यश्चैव निष्पन्ना मूर्तिमन्तोऽष्ट ताञ्शृणु ॥२८॥
28. mahābhūtāni sṛṣṭvātha tadguṇānnirmame punaḥ ,
bhūtebhyaścaiva niṣpannā mūrtimanto'ṣṭa tāñśṛṇu.
28. mahābhūtāni sṛṣṭvā atha tat guṇān nirmame punaḥ
bhūtebhyaḥ ca eva niṣpannāḥ mūrtimantaḥ aṣṭa tān śṛṇu
28. atha mahābhūtāni sṛṣṭvā punaḥ tat guṇān nirmame ca
eva bhūtebhyaḥ niṣpannāḥ mūrtimantaḥ aṣṭa tān śṛṇu
28. Having created the great elements, he then again produced their qualities. Listen to those eight embodied beings which are indeed born from these elements.
मरीचिरङ्गिराश्चात्रिः पुलस्त्यः पुलहः क्रतुः ।
वसिष्ठश्च महात्मा वै मनुः स्वायंभुवस्तथा ।
ज्ञेयाः प्रकृतयोऽष्टौ ता यासु लोकाः प्रतिष्ठिताः ॥२९॥
29. marīciraṅgirāścātriḥ pulastyaḥ pulahaḥ kratuḥ ,
vasiṣṭhaśca mahātmā vai manuḥ svāyaṁbhuvastathā ,
jñeyāḥ prakṛtayo'ṣṭau tā yāsu lokāḥ pratiṣṭhitāḥ.
29. marīciḥ aṅgirāḥ ca atriḥ pulastyaḥ
pulahaḥ kratuḥ vasiṣṭhaḥ ca mahātmā vai
manuḥ svāyaṃbhuvaḥ tathā jñeyāḥ
prakṛtayaḥ aṣṭau tāḥ yāsu lokāḥ pratiṣṭhitāḥ
29. marīciḥ aṅgirāḥ ca atriḥ pulastyaḥ
pulahaḥ kratuḥ ca vasiṣṭhaḥ vai mahātmā
svāyaṃbhuvaḥ manuḥ tathā tāḥ aṣṭau
prakṛtayaḥ jñeyāḥ yāsu lokāḥ pratiṣṭhitāḥ
29. Marīci, Aṅgirā, Atri, Pulastya, Pulaha, Kratu, and Vasiṣṭha, along with the great-souled Svāyambhuva Manu - these eight should be known as the primary creations (prakṛti), in which the worlds are established.
वेदान्वेदाङ्गसंयुक्तान्यज्ञान्यज्ञाङ्गसंयुतान् ।
निर्ममे लोकसिद्ध्यर्थं ब्रह्मा लोकपितामहः ।
अष्टाभ्यः प्रकृतिभ्यश्च जातं विश्वमिदं जगत् ॥३०॥
30. vedānvedāṅgasaṁyuktānyajñānyajñāṅgasaṁyutān ,
nirmame lokasiddhyarthaṁ brahmā lokapitāmahaḥ ,
aṣṭābhyaḥ prakṛtibhyaśca jātaṁ viśvamidaṁ jagat.
30. vedān vedāṅgasaṃyuktān yajñān
yajñāṅgasaṃyutān nirmame lokasiddhyartham
brahmā lokapitāmahaḥ aṣṭābhyaḥ
prakṛtibhyaḥ ca jātam viśvam idam jagat
30. lokapitāmahaḥ brahmā lokasiddhyartham
vedān vedāṅgasaṃyuktān yajñān
yajñāṅgasaṃyutān nirmame ca aṣṭābhyaḥ
prakṛtibhyaḥ idam viśvam jagat jātam
30. For the fulfillment of the worlds, Brahmā, the grandfather of the worlds, created the Vedas together with their auxiliary branches (Vedāṅgas), and the Vedic rituals (yajña) together with their components. And from these eight primary creations (prakṛti), this entire universe (jagat) was born.
रुद्रो रोषात्मको जातो दशान्यान्सोऽसृजत्स्वयम् ।
एकादशैते रुद्रास्तु विकाराः पुरुषाः स्मृताः ॥३१॥
31. rudro roṣātmako jāto daśānyānso'sṛjatsvayam ,
ekādaśaite rudrāstu vikārāḥ puruṣāḥ smṛtāḥ.
31. rudraḥ roṣātmakaḥ jātaḥ daśa anyān saḥ asṛjat
svayam ekādaśa ete rudrāḥ tu vikārāḥ puruṣāḥ smṛtāḥ
31. roṣātmakaḥ rudraḥ jātaḥ,
saḥ svayam daśa anyān asṛjat.
tu ete ekādaśa rudrāḥ vikārāḥ puruṣāḥ smṛtāḥ
31. Rudra, born from an angry nature, himself created ten others. These eleven Rudras are indeed regarded as manifestations or emanations (puruṣas).
ते रुद्राः प्रकृतिश्चैव सर्वे चैव सुरर्षयः ।
उत्पन्ना लोकसिद्ध्यर्थं ब्रह्माणं समुपस्थिताः ॥३२॥
32. te rudrāḥ prakṛtiścaiva sarve caiva surarṣayaḥ ,
utpannā lokasiddhyarthaṁ brahmāṇaṁ samupasthitāḥ.
32. te rudrāḥ prakṛtiḥ ca eva sarve ca eva surarṣayaḥ
utpannāḥ lokasiddhyartham brahmāṇam samupasthitāḥ
32. te rudrāḥ,
ca eva prakṛtiḥ,
ca eva sarve surarṣayaḥ lokasiddhyartham utpannāḥ brahmāṇam samupasthitāḥ
32. Those Rudras, as well as the primordial nature (prakṛti) and all the divine sages, having arisen for the world's accomplishment, approached Brahmā.
वयं हि सृष्टा भगवंस्त्वया वै प्रभविष्णुना ।
येन यस्मिन्नधीकारे वर्तितव्यं पितामह ॥३३॥
33. vayaṁ hi sṛṣṭā bhagavaṁstvayā vai prabhaviṣṇunā ,
yena yasminnadhīkāre vartitavyaṁ pitāmaha.
33. vayam hi sṛṣṭāḥ bhagavan tvayā vai prabhaviṣṇunā
yena yasmin adhikāre vartitavyam pitāmaha
33. bhagavan pitāmaha hi vai vayam prabhaviṣṇunā
tvayā sṛṣṭāḥ yena yasmin adhikāre vartitavyam
33. "O Lord, indeed we were created by You, the all-powerful. O Grandfather, in which sphere of authority (adhikāra) should each of us function?"
योऽसौ त्वया विनिर्दिष्टो अधिकारोऽर्थचिन्तकः ।
परिपाल्यः कथं तेन सोऽधिकारोऽधिकारिणा ॥३४॥
34. yo'sau tvayā vinirdiṣṭo adhikāro'rthacintakaḥ ,
paripālyaḥ kathaṁ tena so'dhikāro'dhikāriṇā.
34. yaḥ asau tvayā vinirdiṣṭaḥ adhikāraḥ arthacintakaḥ
paripālyaḥ katham tena saḥ adhikāraḥ adhikāriṇā
34. tvayā vinirdiṣṭaḥ yaḥ asau arthacintakaḥ adhikāraḥ,
saḥ adhikāraḥ tena adhikāriṇā katham paripālyaḥ
34. "How is that sphere of authority (adhikāra), which You have specifically designated and which pertains to the thoughtful consideration of its purpose, to be administered by the official (adhikāriṇā)?"
प्रदिशस्व बलं तस्य योऽधिकारार्थचिन्तकः ।
एवमुक्तो महादेवो देवांस्तानिदमब्रवीत् ॥३५॥
35. pradiśasva balaṁ tasya yo'dhikārārthacintakaḥ ,
evamukto mahādevo devāṁstānidamabravīt.
35. pradiśasva balam tasya yaḥ adhikārārthacintakaḥ
evam uktaḥ mahādevaḥ devān tān idam abravīt
35. pradiśasva balam tasya yaḥ adhikārārthacintakaḥ
mahādevaḥ evam uktaḥ tān devān idam abravīt
35. "Bestow power upon him who is concerned with the matter of authority." Having been thus addressed, Mahadeva spoke this to those gods.
साध्वहं ज्ञापितो देवा युष्माभिर्भद्रमस्तु वः ।
ममाप्येषा समुत्पन्ना चिन्ता या भवतां मता ॥३६॥
36. sādhvahaṁ jñāpito devā yuṣmābhirbhadramastu vaḥ ,
mamāpyeṣā samutpannā cintā yā bhavatāṁ matā.
36. sādhu aham jñāpitaḥ devā yuṣmābhiḥ bhadram astu
vaḥ mama api eṣā samutpannā cintā yā bhavatām matā
36. devā aham yuṣmābhiḥ sādhu jñāpitaḥ vaḥ bhadram astu
yā cintā bhavatām matā eṣā api mama samutpannā
36. "I have been properly informed by you, O gods. May good fortune be yours. This very concern, which is also your view, has arisen for me."
लोकतन्त्रस्य कृत्स्नस्य कथं कार्यः परिग्रहः ।
कथं बलक्षयो न स्याद्युष्माकं ह्यात्मनश्च मे ॥३७॥
37. lokatantrasya kṛtsnasya kathaṁ kāryaḥ parigrahaḥ ,
kathaṁ balakṣayo na syādyuṣmākaṁ hyātmanaśca me.
37. lokatantrasya kṛtsnasya katham kāryaḥ parigrahaḥ
katham balakṣayaḥ na syāt yuṣmākam hi ātmanaḥ ca me
37. kṛtsnasya lokatantrasya parigrahaḥ katham kāryaḥ
yuṣmākam hi ātmanaḥ ca me balakṣayaḥ katham na syāt
37. How should the administration of the entire world-system be carried out? How can there be no depletion of power for you, and indeed for my own self (ātman)?
इतः सर्वेऽपि गच्छामः शरणं लोकसाक्षिणम् ।
महापुरुषमव्यक्तं स नो वक्ष्यति यद्धितम् ॥३८॥
38. itaḥ sarve'pi gacchāmaḥ śaraṇaṁ lokasākṣiṇam ,
mahāpuruṣamavyaktaṁ sa no vakṣyati yaddhitam.
38. itaḥ sarve api gacchāmaḥ śaraṇam lokasākṣiṇam
mahāpuruṣam avyaktam saḥ naḥ vakṣyati yat hitam
38. itaḥ sarve api lokasākṣiṇam avyaktam mahāpuruṣam
śaraṇam gacchāmaḥ saḥ naḥ yat hitam vakṣyati
38. From here, let all of us go for refuge to the witness of the world, the unmanifest great cosmic person (puruṣa). He will tell us what is beneficial.
ततस्ते ब्रह्मणा सार्धमृषयो विबुधास्तथा ।
क्षीरोदस्योत्तरं कूलं जग्मुर्लोकहितार्थिनः ॥३९॥
39. tataste brahmaṇā sārdhamṛṣayo vibudhāstathā ,
kṣīrodasyottaraṁ kūlaṁ jagmurlokahitārthinaḥ.
39. tataḥ te brahmaṇā sārdham ṛṣayaḥ vibudhāḥ tathā
kṣīrodasya uttaram kūlam jagmuḥ lokahitārthinaḥ
39. tataḥ brahmaṇā sārdham lokahitārthinaḥ te ṛṣayaḥ
vibudhāḥ tathā kṣīrodasya uttaram kūlam jagmuḥ
39. Then, those sages and gods, accompanied by Brahmā, proceeded to the northern shore of the milk ocean, seeking the welfare of the world.
ते तपः समुपातिष्ठन्ब्रह्मोक्तं वेदकल्पितम् ।
स महानियमो नाम तपश्चर्या सुदारुणा ॥४०॥
40. te tapaḥ samupātiṣṭhanbrahmoktaṁ vedakalpitam ,
sa mahāniyamo nāma tapaścaryā sudāruṇā.
40. te tapaḥ samupātiṣṭhan brahmoktam vedakalpitam
saḥ mahāniyamaḥ nāma tapaścaryā sudāruṇā
40. te brahmoktam vedakalpitam tapaḥ samupātiṣṭhan
saḥ mahāniyamaḥ nāma sudāruṇā tapaścaryā
40. They undertook severe austerities (tapas) as declared by Brahmā and ordained by the Vedas. That extremely rigorous practice of austerity (tapaścaryā) was known as Mahāniyama.
ऊर्ध्वं दृष्टिर्बाहवश्च एकाग्रं च मनोऽभवत् ।
एकपादस्थिताः सम्यक्काष्ठभूताः समाहिताः ॥४१॥
41. ūrdhvaṁ dṛṣṭirbāhavaśca ekāgraṁ ca mano'bhavat ,
ekapādasthitāḥ samyakkāṣṭhabhūtāḥ samāhitāḥ.
41. ūrdhvam dṛṣṭiḥ bāhavaḥ ca ekāgram ca manaḥ abhavat
ekapādasthitāḥ samyak kāṣṭhabhūtāḥ samāhitāḥ
41. dṛṣṭiḥ ūrdhvam bāhavaḥ ca manaḥ ca ekāgram abhavat
ekapādasthitāḥ kāṣṭhabhūtāḥ samyak samāhitāḥ
41. Their gaze was directed upwards, their arms were raised, and their minds became completely focused. Standing steadfastly on one leg, motionless like wooden logs, they remained fully absorbed in concentration.
दिव्यं वर्षसहस्रं ते तपस्तप्त्वा तदुत्तमम् ।
शुश्रुवुर्मधुरां वाणीं वेदवेदाङ्गभूषिताम् ॥४२॥
42. divyaṁ varṣasahasraṁ te tapastaptvā taduttamam ,
śuśruvurmadhurāṁ vāṇīṁ vedavedāṅgabhūṣitām.
42. divyam varṣasahasram te tapaḥ taptvā tat uttamam
śuśruvuḥ madhurām vāṇīm vedavedāṅgabhūṣitām
42. te divyam varṣasahasram tat uttamam tapaḥ taptvā
vedavedāṅgabhūṣitām madhurām vāṇīm śuśruvuḥ
42. After performing that supreme austerity (tapas) for a divine thousand years, they heard a sweet voice, adorned with the knowledge of the Vedas and Vedangas.
भो भोः सब्रह्मका देवा ऋषयश्च तपोधनाः ।
स्वागतेनार्च्य वः सर्वाञ्श्रावये वाक्यमुत्तमम् ॥४३॥
43. bho bhoḥ sabrahmakā devā ṛṣayaśca tapodhanāḥ ,
svāgatenārcya vaḥ sarvāñśrāvaye vākyamuttamam.
43. bho bhoḥ sabrahmakāḥ devāḥ ṛṣayaḥ ca tapodhanāḥ
svāgatena ārcya vaḥ sarvān śrāvaye vākyam uttamam
43. bho bhoḥ sabrahmakāḥ devāḥ ca ṛṣayaḥ tapodhanāḥ
vaḥ sarvān svāgatena ārcya uttamam vākyam śrāvaye
43. O gods, accompanied by Brahmā, and O sages whose wealth is asceticism (tapas)! Having honored all of you with a welcome, I shall now proclaim an excellent statement.
विज्ञातं वो मया कार्यं तच्च लोकहितं महत् ।
प्रवृत्तियुक्तं कर्तव्यं युष्मत्प्राणोपबृंहणम् ॥४४॥
44. vijñātaṁ vo mayā kāryaṁ tacca lokahitaṁ mahat ,
pravṛttiyuktaṁ kartavyaṁ yuṣmatprāṇopabṛṁhaṇam.
44. vijñātam vaḥ mayā kāryam tat ca lokahitam mahat
pravṛttiyuktam kartavyam yuṣmatprāṇopabṛṃhaṇam
44. mayā vaḥ kāryam vijñātam tat ca mahat lokahitam
yuṣmatprāṇopabṛṃhaṇam pravṛttiyuktam kartavyam
44. Your task has been understood by me; and that great endeavor is beneficial for the world. It must be undertaken with great effort, for it will strengthen your very lives.
सुतप्तं वस्तपो देवा ममाराधनकाम्यया ।
भोक्ष्यथास्य महासत्त्वास्तपसः फलमुत्तमम् ॥४५॥
45. sutaptaṁ vastapo devā mamārādhanakāmyayā ,
bhokṣyathāsya mahāsattvāstapasaḥ phalamuttamam.
45. sutaptam vaḥ tapaḥ devā mama ārādhanakāmyayā
bhokṣyatha asya mahāsattvāḥ tapasaḥ phalam uttamam
45. devāḥ mahāsattvāḥ mama ārādhanakāmyayā vaḥ tapaḥ
sutaptam asya tapasaḥ uttamam phalam bhokṣyatha
45. O great-souled gods, your asceticism (tapas) has been very well performed with the desire to worship me. You shall enjoy the excellent fruit of this asceticism.
एष ब्रह्मा लोकगुरुः सर्वलोकपितामहः ।
यूयं च विबुधश्रेष्ठा मां यजध्वं समाहिताः ॥४६॥
46. eṣa brahmā lokaguruḥ sarvalokapitāmahaḥ ,
yūyaṁ ca vibudhaśreṣṭhā māṁ yajadhvaṁ samāhitāḥ.
46. eṣaḥ brahmā lokaguruḥ sarvalokapitāmahaḥ yūyam
ca vibudhaśreṣṭhāḥ mām yajadhvam samāhitāḥ
46. eṣaḥ brahmā lokaguruḥ sarvalokapitāmahaḥ ca
yūyam vibudhaśreṣṭhāḥ samāhitāḥ mām yajadhvam
46. I am Brahmā, the preceptor of the worlds, the grandfather of all worlds. And you, O best among the enlightened ones, worship me with concentration.
सर्वे भागान्कल्पयध्वं यज्ञेषु मम नित्यशः ।
तथा श्रेयो विधास्यामि यथाधीकारमीश्वराः ॥४७॥
47. sarve bhāgānkalpayadhvaṁ yajñeṣu mama nityaśaḥ ,
tathā śreyo vidhāsyāmi yathādhīkāramīśvarāḥ.
47. sarve bhāgān kalpayadhvam yajñeṣu mama nityaśaḥ
tathā śreyaḥ vidhāsyāmi yathādhikāram īśvarāḥ
47. īśvarāḥ sarve mama bhāgān nityaśaḥ yajñeṣu
kalpayadhvam tathā yathādhikāram śreyaḥ vidhāsyāmi
47. O lords, all of you should always assign my shares in the Vedic rituals (yajña). In this way, I shall ensure your welfare according to your rightful authority.
श्रुत्वैतद्देवदेवस्य वाक्यं हृष्टतनूरुहाः ।
ततस्ते विबुधाः सर्वे ब्रह्मा ते च महर्षयः ॥४८॥
48. śrutvaitaddevadevasya vākyaṁ hṛṣṭatanūruhāḥ ,
tataste vibudhāḥ sarve brahmā te ca maharṣayaḥ.
48. śrutvā etat devadevasya vākyam hṛṣṭatanūruhāḥ
tataḥ te vibudhāḥ sarve brahmā te ca maharṣayaḥ
48. te sarve vibudhāḥ brahmā te ca maharṣayaḥ
devadevasya etat vākyam śrutvā hṛṣṭatanūruhāḥ tataḥ
48. Having heard these words of the God of gods, all those gods, with their hairs standing on end (in delight), along with (brahmā) and the great sages, then...
वेददृष्टेन विधिना वैष्णवं क्रतुमाहरन् ।
तस्मिन्सत्रे तदा ब्रह्मा स्वयं भागमकल्पयत् ।
देवा देवर्षयश्चैव सर्वे भागानकल्पयन् ॥४९॥
49. vedadṛṣṭena vidhinā vaiṣṇavaṁ kratumāharan ,
tasminsatre tadā brahmā svayaṁ bhāgamakalpayat ,
devā devarṣayaścaiva sarve bhāgānakalpayan.
49. vedadṛṣṭena vidhinā vaiṣṇavam kratum
āharan tasmin satre tadā brahmā
svayam bhāgam akalpayat devāḥ
devarṣayaḥ ca eva sarve bhāgān akalpayan
49. vedadṛṣṭena vidhinā vaiṣṇavam kratum
āharan tadā tasmin satre brahmā
svayam bhāgam akalpayat ca eva
sarve devāḥ devarṣayaḥ bhāgān akalpayan
49. They performed a Vaishnava Vedic ritual according to the method prescribed by the Vedas. Then, in that Vedic ritual, (brahmā) himself allotted his share. Indeed, all the gods and divine sages also allotted their shares.
ते कार्तयुगधर्माणो भागाः परमसत्कृताः ।
प्रापुरादित्यवर्णं तं पुरुषं तमसः परम् ।
बृहन्तं सर्वगं देवमीशानं वरदं प्रभुम् ॥५०॥
50. te kārtayugadharmāṇo bhāgāḥ paramasatkṛtāḥ ,
prāpurādityavarṇaṁ taṁ puruṣaṁ tamasaḥ param ,
bṛhantaṁ sarvagaṁ devamīśānaṁ varadaṁ prabhum.
50. te kārtayugadharmāṇaḥ bhāgāḥ
paramasatkr̥tāḥ prāpuḥ ādityavarṇam tam
puruṣam tamasaḥ param bṛhantam
sarvagam devam īśānam varadam prabhum
50. kārtayugadharmāṇaḥ paramasatkr̥tāḥ
te bhāgāḥ ādityavarṇam tamasaḥ
param bṛhantam sarvagam devam īśānam
varadam prabhum tam puruṣam prāpuḥ
50. Those shares, possessing the intrinsic nature (dharma) of the Kṛta Yuga and highly revered, reached that cosmic person (puruṣa) who is radiant like the sun, beyond darkness, vast, all-pervading, the divine ruler, the bestower of boons, and the lord.
ततोऽथ वरदो देवस्तान्सर्वानमरान्स्थितान् ।
अशरीरो बभाषेदं वाक्यं खस्थो महेश्वरः ॥५१॥
51. tato'tha varado devastānsarvānamarānsthitān ,
aśarīro babhāṣedaṁ vākyaṁ khastho maheśvaraḥ.
51. tataḥ atha varadaḥ devaḥ tān sarvān amarān sthitān
aśarīraḥ babhāṣe idaṃ vākyaṃ khasthaḥ maheśvaraḥ
51. tataḥ atha varadaḥ devaḥ khasthaḥ aśarīraḥ maheśvaraḥ
sthitān tān sarvān amarān idaṃ vākyaṃ babhāṣe
51. Then, the benevolent god, the great lord (maheśvara), who was bodiless and residing in the sky, addressed all those assembled gods with these words.
येन यः कल्पितो भागः स तथा समुपागतः ।
प्रीतोऽहं प्रदिशाम्यद्य फलमावृत्तिलक्षणम् ॥५२॥
52. yena yaḥ kalpito bhāgaḥ sa tathā samupāgataḥ ,
prīto'haṁ pradiśāmyadya phalamāvṛttilakṣaṇam.
52. yena yaḥ kalpitaḥ bhāgaḥ sa tathā samupāgataḥ
prītaḥ ahaṃ pradiśāmi adya phalam āvṛttilakṣaṇam
52. yena yaḥ bhāgaḥ kalpitaḥ sa tathā samupāgataḥ
aham prītaḥ adya āvṛttilakṣaṇam phalam pradiśāmi
52. Whatever portion was allocated, that has come to pass exactly as intended. I am pleased and now grant the result, which is characterized by the cycle of rebirth (saṃsāra).
एतद्वो लक्षणं देवा मत्प्रसादसमुद्भवम् ।
यूयं यज्ञैरिज्यमानाः समाप्तवरदक्षिणैः ।
युगे युगे भविष्यध्वं प्रवृत्तिफलभोगिनः ॥५३॥
53. etadvo lakṣaṇaṁ devā matprasādasamudbhavam ,
yūyaṁ yajñairijyamānāḥ samāptavaradakṣiṇaiḥ ,
yuge yuge bhaviṣyadhvaṁ pravṛttiphalabhoginaḥ.
53. etat vaḥ lakṣaṇam devāḥ
matprasādasamudbhavam yūyam yajñaiḥ ijyamānāḥ
samāptavaradakṣiṇaiḥ yuge yuge
bhaviṣyadhvam pravṛttiphalabhoginaḥ
53. devāḥ,
etat vaḥ matprasādasamudbhavam lakṣaṇam yūyam samāptavaradakṣiṇaiḥ yajñaiḥ ijyamānāḥ yuge yuge pravṛttiphalabhoginaḥ bhaviṣyadhvam
53. O gods, this is your special mark, which arises from my grace. You, being honored through (Vedic rituals) (yajña) that conclude with the best ritual fees, will in every age enjoy the fruits of worldly activity (pravṛtti).
यज्ञैर्ये चापि यक्ष्यन्ति सर्वलोकेषु वै सुराः ।
कल्पयिष्यन्ति वो भागांस्ते नरा वेदकल्पितान् ॥५४॥
54. yajñairye cāpi yakṣyanti sarvalokeṣu vai surāḥ ,
kalpayiṣyanti vo bhāgāṁste narā vedakalpitān.
54. yajñaiḥ ye ca api yakṣyanti sarvalokeṣu vai surāḥ
kalpayiṣyanti vaḥ bhāgān te narāḥ vedakalpitān
54. ye ca api narāḥ sarvalokeṣu yajñaiḥ yakṣyanti
surāḥ te vaḥ vedakalpitān bhāgān kalpayiṣyanti
54. And indeed, those humans (narāḥ) who will perform (Vedic rituals) (yajña) in all worlds, O gods, they will allot to you the portions prescribed by the Vedas.
यो मे यथा कल्पितवान्भागमस्मिन्महाक्रतौ ।
स तथा यज्ञभागार्हो वेदसूत्रे मया कृतः ॥५५॥
55. yo me yathā kalpitavānbhāgamasminmahākratau ,
sa tathā yajñabhāgārho vedasūtre mayā kṛtaḥ.
55. yaḥ me yathā kalpitavān bhāgam asmin mahākratāu
saḥ tathā yajñabhāgārhaḥ vedasūtre mayā kṛtaḥ
55. yaḥ me yathā bhāgam asmin mahākratāu kalpitavān,
saḥ tathā mayā vedasūtre yajñabhāgārhaḥ kṛtaḥ
55. Whoever has thus allotted my portion in this great Vedic ritual (mahākratu), that person has been declared by me as deserving of a share in the Vedic ritual (yajña), in accordance with the Vedic aphorisms.
यूयं लोकान्धारयध्वं यज्ञभागफलोदिताः ।
सर्वार्थचिन्तका लोके यथाधीकारनिर्मिताः ॥५६॥
56. yūyaṁ lokāndhārayadhvaṁ yajñabhāgaphaloditāḥ ,
sarvārthacintakā loke yathādhīkāranirmitāḥ.
56. yūyam lokān dhārayadhvam yajñabhāgaphaloditāḥ
sarvārthacintakāḥ loke yathādhīkāranirmitāḥ
56. yūyam yajñabhāgaphaloditāḥ sarvārthacintakāḥ
yathādhīkāranirmitāḥ loke lokān dhārayadhvam
56. You, who are manifested by the fruits of your shares in the Vedic ritual (yajña), and who are concerned with all matters in the world, having been created according to your respective authorities, should sustain the worlds.
याः क्रियाः प्रचरिष्यन्ति प्रवृत्तिफलसत्कृताः ।
ताभिराप्यायितबला लोकान्वै धारयिष्यथ ॥५७॥
57. yāḥ kriyāḥ pracariṣyanti pravṛttiphalasatkṛtāḥ ,
tābhirāpyāyitabalā lokānvai dhārayiṣyatha.
57. yāḥ kriyāḥ pracariṣyanti pravṛttiphalasatKṛtāḥ
tābhiḥ āpyāyitabalāḥ lokān vai dhārayiṣyatha
57. yāḥ kriyāḥ pravṛttiphalasatKṛtāḥ pracariṣyanti,
tābhiḥ āpyāyitabalāḥ vai yūyam lokān dhārayiṣyatha
57. Through those actions which will be performed, made effective by the fruits of endeavor, your powers will be nourished, and you will indeed sustain the worlds.
यूयं हि भाविता लोके सर्वयज्ञेषु मानवैः ।
मां ततो भावयिष्यध्वमेषा वो भावना मम ॥५८॥
58. yūyaṁ hi bhāvitā loke sarvayajñeṣu mānavaiḥ ,
māṁ tato bhāvayiṣyadhvameṣā vo bhāvanā mama.
58. yūyam hi bhāvitāḥ loke sarvayajñeṣu mānavaiḥ
mām tataḥ bhāvayiṣyadhvam eṣā vaḥ bhāvanā mama
58. yūyam hi loke mānavaiḥ sarvayajñeṣu bhāvitāḥ,
tataḥ mām bhāvayiṣyadhvam,
eṣā mama vaḥ bhāvanā
58. Indeed, you are venerated in the world by humans through all Vedic rituals (yajña); therefore, you will contemplate me. This is my intention for you.
इत्यर्थं निर्मिता वेदा यज्ञाश्चौषधिभिः सह ।
एभिः सम्यक्प्रयुक्तैर्हि प्रीयन्ते देवताः क्षितौ ॥५९॥
59. ityarthaṁ nirmitā vedā yajñāścauṣadhibhiḥ saha ,
ebhiḥ samyakprayuktairhi prīyante devatāḥ kṣitau.
59. iti artham nirmitāḥ vedāḥ yajñāḥ ca oṣadhibhiḥ saha
ebhiḥ samyak prayuktaiḥ hi prīyante devatāḥ kṣitau
59. iti artham vedāḥ yajñāḥ ca oṣadhibhiḥ saha nirmitāḥ
hi ebhiḥ samyak prayuktaiḥ devatāḥ kṣitau prīyante
59. For this very purpose, the Vedas, the Vedic rituals (yajñas), and herbs were created. Indeed, when these are properly employed on earth, the deities become pleased.
निर्माणमेतद्युष्माकं प्रवृत्तिगुणकल्पितम् ।
मया कृतं सुरश्रेष्ठा यावत्कल्पक्षयादिति ।
चिन्तयध्वं लोकहितं यथाधीकारमीश्वराः ॥६०॥
60. nirmāṇametadyuṣmākaṁ pravṛttiguṇakalpitam ,
mayā kṛtaṁ suraśreṣṭhā yāvatkalpakṣayāditi ,
cintayadhvaṁ lokahitaṁ yathādhīkāramīśvarāḥ.
60. nirmāṇam etat yuṣmākam pravṛttiguṇakalpitam
mayā kṛtam suraśreṣṭhāḥ
yāvat kalpakṣayāt iti cintayadhvam
lokahitam yathādhikāram īśvarāḥ
60. etat nirmāṇam yuṣmākam pravṛttiguṇakalpitam
mayā kṛtam suraśreṣṭhāḥ
yāvat kalpakṣayāt iti īśvarāḥ
yathādhikāram lokahitam cintayadhvam
60. “This creation (nirmāṇa), designed by the quality of activity, has been made by me for you, O best among the gods, to last until the dissolution of the cosmic cycle (kalpa).” Thus, O lords, ponder the welfare of the world according to your respective authorities.
मरीचिरङ्गिराश्चात्रिः पुलस्त्यः पुलहः क्रतुः ।
वसिष्ठ इति सप्तैते मानसा निर्मिता हि वै ॥६१॥
61. marīciraṅgirāścātriḥ pulastyaḥ pulahaḥ kratuḥ ,
vasiṣṭha iti saptaite mānasā nirmitā hi vai.
61. marīciḥ aṅgirāḥ ca atriḥ pulastyaḥ pulahaḥ kratuḥ
vasiṣṭhaḥ iti sapta ete mānasāḥ nirmitāḥ hi vai
61. marīciḥ aṅgirāḥ ca atriḥ pulastyaḥ pulahaḥ kratuḥ
vasiṣṭhaḥ iti ete sapta mānasāḥ hi vai nirmitāḥ
61. Marīci, Aṅgirā, Atri, Pulastya, Pulaha, Kratu, and Vasiṣṭha – these seven were indeed created as mind-born (sons).
एते वेदविदो मुख्या वेदाचार्याश्च कल्पिताः ।
प्रवृत्तिधर्मिणश्चैव प्राजापत्येन कल्पिताः ॥६२॥
62. ete vedavido mukhyā vedācāryāśca kalpitāḥ ,
pravṛttidharmiṇaścaiva prājāpatyena kalpitāḥ.
62. ete vedavidaḥ mukhyāḥ vedācāryāḥ ca kalpitāḥ
pravṛttidharmiṇaḥ ca eva prājāpatyena kalpitāḥ
62. ete mukhyāḥ vedavidaḥ ca vedācāryāḥ kalpitāḥ
ca eva pravṛttidharmiṇaḥ prājāpatyena kalpitāḥ
62. These were designated as the chief knowers and teachers of the Vedas. And indeed, they were also appointed by the authority of Prajāpati, embodying the natural law (dharma) of active engagement.
अयं क्रियावतां पन्था व्यक्तीभूतः सनातनः ।
अनिरुद्ध इति प्रोक्तो लोकसर्गकरः प्रभुः ॥६३॥
63. ayaṁ kriyāvatāṁ panthā vyaktībhūtaḥ sanātanaḥ ,
aniruddha iti prokto lokasargakaraḥ prabhuḥ.
63. ayam kriyāvatām panthā vyaktībhūtaḥ sanātanaḥ
aniruddhaḥ iti proktaḥ lokasargakaraḥ prabhuḥ
63. ayam kriyāvatām panthā vyaktībhūtaḥ sanātanaḥ
aniruddhaḥ iti proktaḥ lokasargakaraḥ prabhuḥ
63. This eternal path, made manifest for those who perform actions, is declared to be Aniruddha, the Lord who creates the worlds.
सनः सनत्सुजातश्च सनकः ससनन्दनः ।
सनत्कुमारः कपिलः सप्तमश्च सनातनः ॥६४॥
64. sanaḥ sanatsujātaśca sanakaḥ sasanandanaḥ ,
sanatkumāraḥ kapilaḥ saptamaśca sanātanaḥ.
64. sanat sanatsujātaḥ ca sanakaḥ sasanandanaḥ
sanatkumāraḥ kapilaḥ saptamaḥ ca sanātanaḥ
64. sanat sanatsujātaḥ ca sanakaḥ sasanandanaḥ
sanatkumāraḥ kapilaḥ saptamaḥ ca sanātanaḥ
64. Sanat, Sanatsujāta, Sanaka, Sasanandana, Sanatkumāra, Kapila, and the seventh, Sanātana.
सप्तैते मानसाः प्रोक्ता ऋषयो ब्रह्मणः सुताः ।
स्वयमागतविज्ञाना निवृत्तं धर्ममास्थिताः ॥६५॥
65. saptaite mānasāḥ proktā ṛṣayo brahmaṇaḥ sutāḥ ,
svayamāgatavijñānā nivṛttaṁ dharmamāsthitāḥ.
65. sapta ete mānasāḥ proktāḥ ṛṣayaḥ brahmaṇaḥ sutāḥ
svayam āgatavijñānāḥ nivṛttam dharmam āsthitāḥ
65. ete sapta brahmaṇaḥ mānasāḥ sutāḥ ṛṣayaḥ proktāḥ
svayam āgatavijñānāḥ nivṛttam dharmam āsthitāḥ
65. These seven sages, mind-born sons of Brahmā, are declared to have attained knowledge spontaneously and to abide by the path of withdrawal (dharma).
एते योगविदो मुख्याः सांख्यधर्मविदस्तथा ।
आचार्या मोक्षशास्त्रे च मोक्षधर्मप्रवर्तकाः ॥६६॥
66. ete yogavido mukhyāḥ sāṁkhyadharmavidastathā ,
ācāryā mokṣaśāstre ca mokṣadharmapravartakāḥ.
66. ete yogavidaḥ mukhyāḥ sāṃkhyadharmavidaḥ tathā
ācāryāḥ mokṣaśāstre ca mokṣadharmapravartakāḥ
66. ete mukhyāḥ yogavidaḥ tathā sāṃkhyadharmavidaḥ
mokṣaśāstre ca ācāryāḥ mokṣadharmapravartakāḥ
66. These are the principal experts in (yoga) and also in the principles of Sāṅkhya. They are teachers of the scripture on liberation (mokṣa) and advocates of the path to liberation (dharma).
यतोऽहं प्रसृतः पूर्वमव्यक्तात्त्रिगुणो महान् ।
तस्मात्परतरो योऽसौ क्षेत्रज्ञ इति कल्पितः ।
सोऽहं क्रियावतां पन्थाः पुनरावृत्तिदुर्लभः ॥६७॥
67. yato'haṁ prasṛtaḥ pūrvamavyaktāttriguṇo mahān ,
tasmātparataro yo'sau kṣetrajña iti kalpitaḥ ,
so'haṁ kriyāvatāṁ panthāḥ punarāvṛttidurlabhaḥ.
67. yataḥ aham prasṛtaḥ pūrvam avyaktāt
triguṇaḥ mahān | tasmāt parataraḥ yaḥ asau
kṣetrajñaḥ iti kalpitaḥ | saḥ aham
kriyāvatām panthāḥ punarāvṛttidurlabhaḥ
67. aham yataḥ avyaktāt triguṇaḥ mahān
pūrvam prasṛtaḥ tasmāt parataraḥ yaḥ asau
kṣetrajñaḥ iti kalpitaḥ saḥ aham
kriyāvatām punarāvṛttidurlabhaḥ panthāḥ
67. From which unmanifest (avyakta) I, the great one endowed with three qualities, previously emanated. Higher than that (unmanifest) is this one, who is conceived as the knower of the field (kṣetrajña). That (knower of the field) I am the path for those who perform actions, a path from which return (punarāvṛtti) is difficult to achieve.
यो यथा निर्मितो जन्तुर्यस्मिन्यस्मिंश्च कर्मणि ।
प्रवृत्तौ वा निवृत्तौ वा तत्फलं सोऽश्नुतेऽवशः ॥६८॥
68. yo yathā nirmito janturyasminyasmiṁśca karmaṇi ,
pravṛttau vā nivṛttau vā tatphalaṁ so'śnute'vaśaḥ.
68. yaḥ yathā nirmitaḥ jantuḥ yasmin yasmin ca karmaṇi |
pravṛttau vā nivṛttau vā tat phalam saḥ aśnute avaśaḥ
68. yaḥ jantuḥ yathā nirmitaḥ yasmin yasmin karmaṇi
pravṛttau vā nivṛttau vā saḥ avaśaḥ tat phalam aśnute
68. However a living being (jantu) is created, and in whichever action (karma) it is engaged or from which it refrains, that being helplessly experiences the corresponding result.
एष लोकगुरुर्ब्रह्मा जगदादिकरः प्रभुः ।
एष माता पिता चैव युष्माकं च पितामहः ।
मयानुशिष्टो भविता सर्वभूतवरप्रदः ॥६९॥
69. eṣa lokagururbrahmā jagadādikaraḥ prabhuḥ ,
eṣa mātā pitā caiva yuṣmākaṁ ca pitāmahaḥ ,
mayānuśiṣṭo bhavitā sarvabhūtavarapradaḥ.
69. eṣaḥ lokaguruḥ brahmā jagadādikaraḥ
prabhuḥ | eṣaḥ mātā pitā ca eva
yuṣmākam ca pitāmahaḥ | mayā
anuśiṣṭaḥ bhavitā sarvabhūtavarapradaḥ
69. eṣaḥ lokaguruḥ jagadādikaraḥ
prabhuḥ brahmā eṣaḥ yuṣmākam mātā
pitā ca eva ca pitāmahaḥ mayā
anuśiṣṭaḥ sarvabhūtavarapradaḥ bhavitā
69. This Brahmā is the teacher of the world, the creator of the universe, and the Lord. He is indeed your mother, father, and also grandfather. Instructed by me, he shall be the bestower of boons to all beings.
अस्य चैवानुजो रुद्रो ललाटाद्यः समुत्थितः ।
ब्रह्मानुशिष्टो भविता सर्वत्रसवरप्रदः ॥७०॥
70. asya caivānujo rudro lalāṭādyaḥ samutthitaḥ ,
brahmānuśiṣṭo bhavitā sarvatrasavarapradaḥ.
70. asya ca eva anujaḥ rudraḥ lalāṭāt yaḥ samutthitaḥ
| brahmānuśiṣṭaḥ bhavitā sarvatrasavarapradaḥ
70. asya eva ca anujaḥ rudraḥ yaḥ lalāṭāt samutthitaḥ
brahmānuśiṣṭaḥ sarvatrasavarapradaḥ bhavitā
70. And indeed, his (Brahmā's) younger brother, Rudra, who emerged from the forehead, instructed by Brahmā, shall become the bestower of boons to all moving beings.
गच्छध्वं स्वानधीकारांश्चिन्तयध्वं यथाविधि ।
प्रवर्तन्तां क्रियाः सर्वाः सर्वलोकेषु माचिरम् ॥७१॥
71. gacchadhvaṁ svānadhīkārāṁścintayadhvaṁ yathāvidhi ,
pravartantāṁ kriyāḥ sarvāḥ sarvalokeṣu māciram.
71. gacchadhvam svān adhikārān ca cintayadhvam yathāvidhi
| pravartantām kriyāḥ sarvāḥ sarvalokeṣu mā ciram
71. gacchadhvam svān adhikārān ca yathāvidhi cintayadhvam
sarvāḥ kriyāḥ sarvalokeṣu mā ciram pravartantām
71. Go forth, and consider your respective duties according to the proper procedure. Let all activities commence in all worlds without delay.
प्रदृश्यन्तां च कर्माणि प्राणिनां गतयस्तथा ।
परिनिर्मितकालानि आयूंषि च सुरोत्तमाः ॥७२॥
72. pradṛśyantāṁ ca karmāṇi prāṇināṁ gatayastathā ,
parinirmitakālāni āyūṁṣi ca surottamāḥ.
72. pradṛśyantām ca karmāṇi prāṇinām gatayaḥ tathā
| parinirmitakālāni āyūṃṣi ca sura uttamāḥ
72. ca,
he sura uttamāḥ,
prāṇinām karmāṇi tathā gatayaḥ ca parinirmitakālāni āyūṃṣi pradṛśyantām
72. And let the deeds (karma) of all living beings be evident, as well as their destinies and lifespans, which are all fixed according to a predetermined time, O best among the gods.
इदं कृतयुगं नाम कालः श्रेष्ठः प्रवर्तते ।
अहिंस्या यज्ञपशवो युगेऽस्मिन्नैतदन्यथा ।
चतुष्पात्सकलो धर्मो भविष्यत्यत्र वै सुराः ॥७३॥
73. idaṁ kṛtayugaṁ nāma kālaḥ śreṣṭhaḥ pravartate ,
ahiṁsyā yajñapaśavo yuge'sminnaitadanyathā ,
catuṣpātsakalo dharmo bhaviṣyatyatra vai surāḥ.
73. idam kṛtayugam nāma kālaḥ śreṣṭhaḥ
pravartate | ahiṃsyā yajñapaśavaḥ yuge
asmin na etat anyathā | catuṣpāt sakalaḥ
dharmaḥ bhaviṣyati atra vai surāḥ
73. idam kṛtayugam nāma śreṣṭhaḥ kālaḥ pravartate yuge asmin yajñapaśavaḥ ahiṃsyā (bhavanti),
etat anyathā na he surāḥ,
atra vai sakalaḥ catuṣpāt dharmaḥ bhaviṣyati
73. This is called the Kṛtayuga, and it is the most excellent age currently prevailing. In this age, animals for the Vedic ritual (yajña) are not to be harmed; this is not otherwise. Indeed, O gods, the complete four-fold natural law (dharma) will fully manifest here.
ततस्त्रेतायुगं नाम त्रयी यत्र भविष्यति ।
प्रोक्षिता यत्र पशवो वधं प्राप्स्यन्ति वै मखे ।
तत्र पादचतुर्थो वै धर्मस्य न भविष्यति ॥७४॥
74. tatastretāyugaṁ nāma trayī yatra bhaviṣyati ,
prokṣitā yatra paśavo vadhaṁ prāpsyanti vai makhe ,
tatra pādacaturtho vai dharmasya na bhaviṣyati.
74. tataḥ tretāyugam nāma trayī yatra
bhaviṣyati | prokṣitāḥ yatra paśavaḥ vadham
prāpsyanti vai makhe | tatra
pādacaturthaḥ vai dharmasya na bhaviṣyati
74. tataḥ tretāyugam nāma yatra trayī
bhaviṣyati yatra prokṣitāḥ paśavaḥ vai
makhe vadham prāpsyanti tatra vai
dharmasya pādacaturthaḥ na bhaviṣyati
74. Thereafter will be the age named Tretāyuga, where the threefold Vedic knowledge (trayī) will be prominent. In this age, consecrated animals will indeed meet their death in the Vedic ritual (makha). At that time, one fourth of natural law (dharma) will certainly no longer exist.
ततो वै द्वापरं नाम मिश्रः कालो भविष्यति ।
द्विपादहीनो धर्मश्च युगे तस्मिन्भविष्यति ॥७५॥
75. tato vai dvāparaṁ nāma miśraḥ kālo bhaviṣyati ,
dvipādahīno dharmaśca yuge tasminbhaviṣyati.
75. tataḥ vai dvāparam nāma miśraḥ kālaḥ bhaviṣyati
dvipādahīnaḥ dharmaḥ ca yuge tasmin bhaviṣyati
75. tataḥ vai dvāparam nāma miśraḥ kālaḥ bhaviṣyati
ca tasmin yuge dharmaḥ dvipādahīnaḥ bhaviṣyati
75. Thereafter, the age named Dvāpara will indeed be a mixed period. In that age, the natural law (dharma) will be diminished, existing with only two of its original four parts.
ततस्तिष्येऽथ संप्राप्ते युगे कलिपुरस्कृते ।
एकपादस्थितो धर्मो यत्र तत्र भविष्यति ॥७६॥
76. tatastiṣye'tha saṁprāpte yuge kalipuraskṛte ,
ekapādasthito dharmo yatra tatra bhaviṣyati.
76. tataḥ tiṣye atha samprāpte yuge kalipuraskṛte
ekapādasthitaḥ dharmaḥ yatra tatra bhaviṣyati
76. tataḥ atha kalipuraskṛte tiṣye yuge samprāpte
dharmaḥ ekapādasthitaḥ yatra tatra bhaviṣyati
76. Thereafter, when the age of Tiṣya, characterized by the current dark age (kali), has fully arrived, the natural law (dharma) will exist, standing on only one part (or foot) here and there.
देवा ऊचुः ।
एकपादस्थिते धर्मे यत्रक्वचनगामिनि ।
कथं कर्तव्यमस्माभिर्भगवंस्तद्वदस्व नः ॥७७॥
77. devā ūcuḥ ,
ekapādasthite dharme yatrakvacanagāmini ,
kathaṁ kartavyamasmābhirbhagavaṁstadvadasva naḥ.
77. devāḥ ūcuḥ ekapādasthite dharme yatra kvacana gāmini
katham kartavyam asmābhiḥ bhagavan tat vadasva naḥ
77. devāḥ ūcuḥ: bhagavan,
ekapādasthite dharme yatra kvacana gāmini,
asmābhiḥ katham kartavyam? tat naḥ vadasva.
77. The gods said: 'O Lord, when the natural law (dharma) is diminished, existing on only one part and moving inconsistently from place to place, how should we act? Please tell us that!'
श्रीभगवानुवाच ।
यत्र वेदाश्च यज्ञाश्च तपः सत्यं दमस्तथा ।
अहिंसाधर्मसंयुक्ताः प्रचरेयुः सुरोत्तमाः ।
स वै देशः सेवितव्यो मा वोऽधर्मः पदा स्पृशेत् ॥७८॥
78. śrībhagavānuvāca ,
yatra vedāśca yajñāśca tapaḥ satyaṁ damastathā ,
ahiṁsādharmasaṁyuktāḥ pracareyuḥ surottamāḥ ,
sa vai deśaḥ sevitavyo mā vo'dharmaḥ padā spṛśet.
78. śrībhagavān uvāca yatra vedāḥ ca yajñāḥ
ca tapaḥ satyam damaḥ tathā ahiṃsādarmasaṃyuktāḥ
pracareyuḥ surottamāḥ saḥ vai
deśaḥ sevitavyaḥ mā vaḥ adharmaḥ padā spṛśet
78. śrībhagavān uvāca: surottamāḥ,
yatra vedāḥ ca yajñāḥ ca tapaḥ satyam damaḥ tathā ahiṃsādarmasaṃyuktāḥ pracareyuḥ,
saḥ deśaḥ vai sevitavyaḥ.
mā vaḥ adharmaḥ padā spṛśet.
78. The Blessed Lord said: 'O best of gods, the place where the Vedas, and Vedic rituals (yajña), and spiritual discipline (tapas), truth, and self-control, are practiced, all imbued with non-violence and the natural law (dharma) - that very place should be honored. Let not unrighteousness (adharma) even touch you with its foot!'
व्यास उवाच ।
तेऽनुशिष्टा भगवता देवाः सर्षिगणास्तथा ।
नमस्कृत्वा भगवते जग्मुर्देशान्यथेप्सितान् ॥७९॥
79. vyāsa uvāca ,
te'nuśiṣṭā bhagavatā devāḥ sarṣigaṇāstathā ,
namaskṛtvā bhagavate jagmurdeśānyathepsitān.
79. vyāsaḥ uvāca | te anuśiṣṭāḥ bhagavatā devāḥ sa-ṛṣi-gaṇāḥ
tathā | namaskṛtvā bhagavate jagmuḥ deśān yathā-īpsitān
79. vyāsaḥ uvāca te sa-ṛṣi-gaṇāḥ devāḥ bhagavatā anuśiṣṭāḥ
tathā bhagavate namaskṛtvā yathā-īpsitān deśān jagmuḥ
79. Vyāsa said: Having been instructed by the Lord (Bhagavān), those gods, along with the groups of sages, then bowed down to the Lord (Bhagavān) and went to their desired regions.
गतेषु त्रिदिवौकःसु ब्रह्मैकः पर्यवस्थितः ।
दिदृक्षुर्भगवन्तं तमनिरुद्धतनौ स्थितम् ॥८०॥
80. gateṣu tridivaukaḥsu brahmaikaḥ paryavasthitaḥ ,
didṛkṣurbhagavantaṁ tamaniruddhatanau sthitam.
80. gateṣu tri-diva-okas-su brahmā ekaḥ pari-avasthitaḥ
| didṛkṣuḥ bhagavantam tam aniruddha-tanau sthitam
80. tri-diva-okas-su gateṣu,
ekaḥ brahmā tam aniruddha-tanau sthitam bhagavantam didṛkṣuḥ pari-avasthitaḥ
80. When the dwellers of the three heavens (gods) had departed, Brahmā alone remained, desiring to see that Lord (Bhagavān) who was situated in the form (tanu) of Aniruddha.
तं देवो दर्शयामास कृत्वा हयशिरो महत् ।
साङ्गानावर्तयन्वेदान्कमण्डलुगणित्रधृक् ॥८१॥
81. taṁ devo darśayāmāsa kṛtvā hayaśiro mahat ,
sāṅgānāvartayanvedānkamaṇḍalugaṇitradhṛk.
81. tam devaḥ darśayām āsa kṛtvā haya-śiraḥ mahat |
sa-aṅgān āvartayan vedān kamaṇḍalu-gaṇitra-dhṛk
81. devaḥ tam darśayām āsa mahat haya-śiraḥ kṛtvā,
sa-aṅgān vedān āvartayan,
kamaṇḍalu-gaṇitra-dhṛk [san]
81. That deity (Bhagavān) revealed himself to him (Brahmā), having assumed a great horse-head, reciting the Vedas along with their auxiliary sciences (aṅgas), holding a water-pot (kamaṇḍalu) and a rosary.
ततोऽश्वशिरसं दृष्ट्वा तं देवममितौजसम् ।
लोककर्ता प्रभुर्ब्रह्मा लोकानां हितकाम्यया ॥८२॥
82. tato'śvaśirasaṁ dṛṣṭvā taṁ devamamitaujasam ,
lokakartā prabhurbrahmā lokānāṁ hitakāmyayā.
82. tataḥ aśva-śirasam dṛṣṭvā tam devam amita-ojasam
| loka-kartā prabhuḥ brahmā lokānām hita-kāmyayā
82. tataḥ,
loka-kartā prabhuḥ brahmā,
amita-ojasam tam aśva-śirasam devam dṛṣṭvā,
lokānām hita-kāmyayā [further action in next verse]
82. Then, having seen that horse-headed deity, who possessed immense splendor, Brahmā, the creator of the worlds and master, for the welfare of the worlds...
मूर्ध्ना प्रणम्य वरदं तस्थौ प्राञ्जलिरग्रतः ।
स परिष्वज्य देवेन वचनं श्रावितस्तदा ॥८३॥
83. mūrdhnā praṇamya varadaṁ tasthau prāñjaliragrataḥ ,
sa pariṣvajya devena vacanaṁ śrāvitastadā.
83. mūrdhnā praṇamya varadaṃ tasthau prāñjaliḥ agrataḥ
saḥ pariṣvajya devena vacanaṃ śrāvitaḥ tadā
83. Bowing with his head to the giver of boons, he stood before him with folded hands. Then, embraced by the deity, he was made to hear his words.
लोककार्यगतीः सर्वास्त्वं चिन्तय यथाविधि ।
धाता त्वं सर्वभूतानां त्वं प्रभुर्जगतो गुरुः ।
त्वय्यावेशितभारोऽहं धृतिं प्राप्स्याम्यथाञ्जसा ॥८४॥
84. lokakāryagatīḥ sarvāstvaṁ cintaya yathāvidhi ,
dhātā tvaṁ sarvabhūtānāṁ tvaṁ prabhurjagato guruḥ ,
tvayyāveśitabhāro'haṁ dhṛtiṁ prāpsyāmyathāñjasā.
84. lokakāryagatīḥ sarvāḥ tvaṃ cintaya
yathāvidhi dhātā tvaṃ sarvabhūtānāṃ tvaṃ
prabhuḥ jagataḥ guruḥ tvayi āveśitabhāraḥ
ahaṃ dhṛtiṃ prāpsyāmi atha añjasā
84. You should contemplate all worldly matters according to the proper procedure. You are the sustainer of all beings, the lord of the world, and its teacher (guru). With the burden placed upon you, I shall then readily attain fortitude.
यदा च सुरकार्यं ते अविषह्यं भविष्यति ।
प्रादुर्भावं गमिष्यामि तदात्मज्ञानदेशिकः ॥८५॥
85. yadā ca surakāryaṁ te aviṣahyaṁ bhaviṣyati ,
prādurbhāvaṁ gamiṣyāmi tadātmajñānadeśikaḥ.
85. yadā ca surakāryaṃ te aviṣahyaṃ bhaviṣyati
prādurbhāvaṃ gamiṣyāmi tadā ātmajñānadeśikaḥ
85. And when your divine task becomes unbearable, then I shall manifest myself as the instructor of self-knowledge (ātman).
एवमुक्त्वा हयशिरास्तत्रैवान्तरधीयत ।
तेनानुशिष्टो ब्रह्मापि स्वं लोकमचिराद्गतः ॥८६॥
86. evamuktvā hayaśirāstatraivāntaradhīyata ,
tenānuśiṣṭo brahmāpi svaṁ lokamacirādgataḥ.
86. evaṃ uktvā hayaśirāḥ tatra eva antaradhīyata tena
anuśiṣṭaḥ brahmā api svaṃ lokaṃ acirāt gataḥ
86. Having thus spoken, Hayaśiras disappeared at that very spot. Brahmā (brahman), having been instructed by him, also swiftly returned to his own realm.
एवमेष महाभागः पद्मनाभः सनातनः ।
यज्ञेष्वग्रहरः प्रोक्तो यज्ञधारी च नित्यदा ॥८७॥
87. evameṣa mahābhāgaḥ padmanābhaḥ sanātanaḥ ,
yajñeṣvagraharaḥ prokto yajñadhārī ca nityadā.
87. evam eṣaḥ mahābhāgaḥ padmanābhaḥ sanātanaḥ
yajñeṣu agraharaḥ proktaḥ yajñadhārī ca nityadā
87. evam eṣaḥ mahābhāgaḥ padmanābhaḥ sanātanaḥ
yajñeṣu agraharaḥ proktaḥ ca nityadā yajñadhārī
87. Thus, this greatly revered, eternal Padmanābha is declared to be the foremost recipient of offerings in (Vedic) rituals (yajña) and is always their upholder.
निवृत्तिं चास्थितो धर्मं गतिमक्षयधर्मिणाम् ।
प्रवृत्तिधर्मान्विदधे कृत्वा लोकस्य चित्रताम् ॥८८॥
88. nivṛttiṁ cāsthito dharmaṁ gatimakṣayadharmiṇām ,
pravṛttidharmānvidadhe kṛtvā lokasya citratām.
88. nivṛttim ca āsthitaḥ dharmam gatim akṣayadharmiṇām
pravṛttidharmān vidadhe kṛtvā lokasya citratām
88. saḥ ca nivṛttim dharmam āsthitaḥ,
(yaḥ) akṣayadharmiṇām gatim (asti),
(saḥ) lokasya citratām kṛtvā pravṛttidharmān vidadhe.
88. He established the constitution (dharma) of cessation, which is the goal for those of imperishable constitution (dharma), and he also arranged the constitutions (dharma) of activity, thereby creating the diversity of the world.
स आदिः स मध्यः स चान्तः प्रजानां स धाता स धेयः स कर्ता स कार्यम् ।
युगान्ते स सुप्तः सुसंक्षिप्य लोकान्युगादौ प्रबुद्धो जगद्ध्युत्ससर्ज ॥८९॥
89. sa ādiḥ sa madhyaḥ sa cāntaḥ prajānāṁ; sa dhātā sa dheyaḥ sa kartā sa kāryam ,
yugānte sa suptaḥ susaṁkṣipya lokā;nyugādau prabuddho jagaddhyutsasarja.
89. saḥ ādiḥ saḥ madhyaḥ saḥ ca antaḥ prajānām
saḥ dhātā saḥ dheyaḥ saḥ kartā saḥ
kāryam yugānte saḥ suptaḥ susaṃkṣipya
lokān yugādau prabuddhaḥ jagat utsasarja
89. saḥ prajānām ādiḥ,
saḥ madhyaḥ,
saḥ ca antaḥ.
saḥ dhātā,
saḥ dheyaḥ,
saḥ kartā,
saḥ kāryam.
saḥ yugānte lokān susaṃkṣipya suptaḥ,
yugādau prabuddhaḥ jagat utsasarja.
89. He is the beginning, the middle, and the end of beings. He is the supporter, that which is to be supported, the doer, and the deed. At the end of a cosmic age, having well-contracted all the worlds, he sleeps. At the beginning of a cosmic age, awakened, he sends forth the universe.
तस्मै नमध्वं देवाय निर्गुणाय गुणात्मने ।
अजाय विश्वरूपाय धाम्ने सर्वदिवौकसाम् ॥९०॥
90. tasmai namadhvaṁ devāya nirguṇāya guṇātmane ,
ajāya viśvarūpāya dhāmne sarvadivaukasām.
90. tasmai namadhvam devāya nirguṇāya guṇātmane
ajāya viśvarūpāya dhāmne sarvadivaukasām
90. (he janāḥ!),
tasmai devāya namadhvam,
(yaḥ) nirguṇāya,
guṇātmane,
ajāya,
viśvarūpāya,
sarvadivaukasām dhāmne (asti).
90. Bow down to that God, who is without attributes (nirguṇa) yet is the very essence of all attributes (guṇātman), who is unborn, whose form is the universe, and who is the abode of all celestial beings.
महाभूताधिपतये रुद्राणां पतये तथा ।
आदित्यपतये चैव वसूनां पतये तथा ॥९१॥
91. mahābhūtādhipataye rudrāṇāṁ pataye tathā ,
ādityapataye caiva vasūnāṁ pataye tathā.
91. mahābhūtādhipataye rudrāṇām pataye tathā
ādityapataye ca eva vasūnām pataye tathā
91. mahābhūtādhipataye rudrāṇām pataye tathā
ādityapataye ca eva vasūnām pataye tathā
91. To the lord of the great elements, and also to the lord of the Rudras; furthermore, to the lord of the Ādityas, and likewise to the lord of the Vasus.
अश्विभ्यां पतये चैव मरुतां पतये तथा ।
वेदयज्ञाधिपतये वेदाङ्गपतयेऽपि च ॥९२॥
92. aśvibhyāṁ pataye caiva marutāṁ pataye tathā ,
vedayajñādhipataye vedāṅgapataye'pi ca.
92. aśvibhyām pataye ca eva marutām pataye tathā
vedayajñādhipataye vedāṅgapataye api ca
92. aśvibhyām pataye ca eva marutām pataye tathā
vedayajñādhipataye vedāṅgapataye api ca
92. To the lord of the Aśvins, and also to the lord of the Maruts; furthermore, to the lord of the Vedas and (Vedic ritual) (yajña), and also to the lord of the Vedāṅgas.
समुद्रवासिने नित्यं हरये मुञ्जकेशिने ।
शान्तये सर्वभूतानां मोक्षधर्मानुभाषिणे ॥९३॥
93. samudravāsine nityaṁ haraye muñjakeśine ,
śāntaye sarvabhūtānāṁ mokṣadharmānubhāṣiṇe.
93. samudravāsine nityam haraye muñjakeśine
śāntaye sarvabhūtānām mokṣadharmānubhāṣiṇe
93. haraye nityam samudravāsine muñjakeśine
śāntaye sarvabhūtānām mokṣadharmānubhāṣiṇe
93. To Hari, who eternally dwells in the ocean and has hair like muñja grass; who, for the peace of all beings, expounds the nature of liberation (mokṣa) and (natural law) (dharma).
तपसां तेजसां चैव पतये यशसोऽपि च ।
वाचश्च पतये नित्यं सरितां पतये तथा ॥९४॥
94. tapasāṁ tejasāṁ caiva pataye yaśaso'pi ca ,
vācaśca pataye nityaṁ saritāṁ pataye tathā.
94. tapasām tejasām ca eva pataye yaśasaḥ api ca
vācaḥ ca pataye nityam saritām pataye tathā
94. tapasām tejasām ca eva yaśasaḥ api ca pataye
vācaḥ ca pataye nityam saritām pataye tathā
94. And also to the lord of penances, splendors, and fame; and to the lord of speech; and eternally to the lord of rivers.
कपर्दिने वराहाय एकशृङ्गाय धीमते ।
विवस्वतेऽश्वशिरसे चतुर्मूर्तिधृते सदा ॥९५॥
95. kapardine varāhāya ekaśṛṅgāya dhīmate ,
vivasvate'śvaśirase caturmūrtidhṛte sadā.
95. kapardine varāhāya ekaśṛṅgāya dhīmate
vivasvate aśvaśirase caturmūrtidhṛte sadā
95. kapardine varāhāya ekaśṛṅgāya dhīmate
vivasvate aśvaśirase caturmūrtidhṛte sadā
95. To the one with matted locks, to the Boar, to the single-horned one, to the wise one, to Vivasvan, to the horse-headed one, and to the one who always bears four forms.
गुह्याय ज्ञानदृश्याय अक्षराय क्षराय च ।
एष देवः संचरति सर्वत्रगतिरव्ययः ॥९६॥
96. guhyāya jñānadṛśyāya akṣarāya kṣarāya ca ,
eṣa devaḥ saṁcarati sarvatragatiravyayaḥ.
96. guhyāya jñānadṛśyāya akṣarāya kṣarāya ca
eṣaḥ devaḥ saṃcarati sarvatragatiḥ avyayaḥ
96. eṣaḥ devaḥ guhyāya jñānadṛśyāya akṣarāya
ca kṣarāya avyayaḥ sarvatragatiḥ saṃcarati
96. To the mysterious one, to the one seen by wisdom (jñāna), to the imperishable, and to the perishable. This deity moves everywhere, omnipresent and immutable.
एवमेतत्पुरा दृष्टं मया वै ज्ञानचक्षुषा ।
कथितं तच्च वः सर्वं मया पृष्टेन तत्त्वतः ॥९७॥
97. evametatpurā dṛṣṭaṁ mayā vai jñānacakṣuṣā ,
kathitaṁ tacca vaḥ sarvaṁ mayā pṛṣṭena tattvataḥ.
97. evam etat purā dṛṣṭam mayā vai jñānacakṣuṣā
kathitam tat ca vaḥ sarvam mayā pṛṣṭena tattvataḥ
97. evam etat purā mayā vai jñānacakṣuṣā dṛṣṭam tat
ca vaḥ sarvam mayā pṛṣṭena tattvataḥ kathitam
97. Indeed, this was previously seen by me with the eye of wisdom (jñāna). And all of that was recounted to you by me, truly, when I was questioned.
क्रियतां मद्वचः शिष्याः सेव्यतां हरिरीश्वरः ।
गीयतां वेदशब्दैश्च पूज्यतां च यथाविधि ॥९८॥
98. kriyatāṁ madvacaḥ śiṣyāḥ sevyatāṁ harirīśvaraḥ ,
gīyatāṁ vedaśabdaiśca pūjyatāṁ ca yathāvidhi.
98. kriyatām madvacaḥ śiṣyāḥ sevyatām hariḥ īśvaraḥ
gīyatām vedaśabdaiḥ ca pūjyatām ca yathāvidhi
98. śiṣyāḥ madvacaḥ kriyatām hariḥ īśvaraḥ sevyatām
vedaśabdaiḥ ca gīyatām ca yathāvidhi pūjyatām
98. O disciples, let my words be followed; let Lord Hari, the supreme controller, be served; and let him be glorified with Vedic hymns, and worshipped according to the proper ritual.
वैशंपायन उवाच ।
इत्युक्तास्तु वयं तेन वेदव्यासेन धीमता ।
सर्वे शिष्याः सुतश्चास्य शुकः परमधर्मवित् ॥९९॥
99. vaiśaṁpāyana uvāca ,
ityuktāstu vayaṁ tena vedavyāsena dhīmatā ,
sarve śiṣyāḥ sutaścāsya śukaḥ paramadharmavit.
99. vaiśaṃpāyana uvāca iti uktāḥ tu vayam tena vedavyāsena
dhīmatā sarve śiṣyāḥ sutaḥ ca asya śukaḥ paramadharmavit
99. vaiśaṃpāyana uvāca iti uktāḥ tu vayam sarve śiṣyāḥ ca
asya sutaḥ śukaḥ paramadharmavit tena dhīmatā vedavyāsena
99. Vaiśaṃpāyana said: Indeed, when we, all his disciples, along with his son Śuka, who was an expert in the supreme (dharma), were thus addressed by that intelligent Vyāsa,
स चास्माकमुपाध्यायः सहास्माभिर्विशां पते ।
चतुर्वेदोद्गताभिश्च ऋग्भिस्तमभितुष्टुवे ॥१००॥
100. sa cāsmākamupādhyāyaḥ sahāsmābhirviśāṁ pate ,
caturvedodgatābhiśca ṛgbhistamabhituṣṭuve.
100. saḥ ca asmākam upādhyāyaḥ saha asmābhiḥ viśām pate
caturveda udgatābhiḥ ca ṛgbhiḥ tam abhitustuve
100. viśām pate saḥ ca asmākam upādhyāyaḥ saha asmābhiḥ
caturveda udgatābhiḥ ca ṛgbhiḥ tam abhitustuve
100. O lord of the people, he (Śuka), our teacher, along with us, indeed praised him (Vyāsa) extensively with verses (ṛks) drawn from the four Vedas.
एतत्ते सर्वमाख्यातं यन्मां त्वं परिपृच्छसि ।
एवं मेऽकथयद्राजन्पुरा द्वैपायनो गुरुः ॥१०१॥
101. etatte sarvamākhyātaṁ yanmāṁ tvaṁ paripṛcchasi ,
evaṁ me'kathayadrājanpurā dvaipāyano guruḥ.
101. etat te sarvam ākhyātam yat mām tvam paripṛcchasi
evam me akathayat rājan purā dvaipāyanaḥ guruḥ
101. yat tvam mām paripṛcchasi etat sarvam te ākhyātam
rājan evam purā me guruḥ dvaipāyanaḥ akathayat
101. All this that you are asking me has been recounted to you. Thus, O king, my guru Dvaipāyana formerly narrated it to me.
यश्चेदं शृणुयान्नित्यं यश्चेदं परिकीर्तयेत् ।
नमो भगवते कृत्वा समाहितमना नरः ॥१०२॥
102. yaścedaṁ śṛṇuyānnityaṁ yaścedaṁ parikīrtayet ,
namo bhagavate kṛtvā samāhitamanā naraḥ.
102. yaḥ ca idam śṛṇuyāt nityam yaḥ ca idam parikīrtayet
namaḥ bhagavate kṛtvā samāhitamanāḥ naraḥ
102. ca samāhitamanāḥ naraḥ yaḥ idam nityam śṛṇuyāt
ca yaḥ idam parikīrtayet bhagavate namaḥ kṛtvā
102. And indeed, a person, with a concentrated mind, who regularly hears this (narration) and proclaims it, after offering salutations to the venerable one (bhagavān)...
भवत्यरोगो द्युतिमान्बलरूपसमन्वितः ।
आतुरो मुच्यते रोगाद्बद्धो मुच्येत बन्धनात् ॥१०३॥
103. bhavatyarogo dyutimānbalarūpasamanvitaḥ ,
āturo mucyate rogādbaddho mucyeta bandhanāt.
103. bhavati arogah dyutimān balarūpasamanvitaḥ
āturah mucyate rogāt baddhaḥ mucyeta bandhanāt
103. arogah dyutimān balarūpasamanvitaḥ bhavati
āturah rogāt mucyate baddhaḥ bandhanāt mucyeta
103. One becomes free from disease, radiant, and endowed with strength and beauty. A sick person is freed from illness, and a bound person should be freed from bondage.
कामकामी लभेत्कामं दीर्घमायुरवाप्नुयात् ।
ब्राह्मणः सर्ववेदी स्यात्क्षत्रियो विजयी भवेत् ।
वैश्यो विपुललाभः स्याच्छूद्रः सुखमवाप्नुयात् ॥१०४॥
104. kāmakāmī labhetkāmaṁ dīrghamāyuravāpnuyāt ,
brāhmaṇaḥ sarvavedī syātkṣatriyo vijayī bhavet ,
vaiśyo vipulalābhaḥ syācchūdraḥ sukhamavāpnuyāt.
104. kāmakāmī labhet kāmam dīrgham āyuḥ
avāpnuyāt brāhmaṇaḥ sarvavedī syāt
kṣatriyaḥ vijayī bhavet vaiśyaḥ
vipulalābhaḥ syāt śūdraḥ sukham avāpnuyāt
104. kāmakāmī kāmam labhet dīrgham āyuḥ
avāpnuyāt brāhmaṇaḥ sarvavedī syāt
kṣatriyaḥ vijayī bhavet vaiśyaḥ
vipulalābhaḥ syāt śūdraḥ sukham avāpnuyāt
104. One who desires (kāma) obtains their desired object, and attains a long life. A brāhmaṇa would be learned in all (Vedas); a kṣatriya would be victorious. A vaiśya would have great profit, and a śūdra would attain happiness.
अपुत्रो लभते पुत्रं कन्या चैवेप्सितं पतिम् ।
लग्नगर्भा विमुच्येत गर्भिणी जनयेत्सुतम् ।
वन्ध्या प्रसवमाप्नोति पुत्रपौत्रसमृद्धिमत् ॥१०५॥
105. aputro labhate putraṁ kanyā caivepsitaṁ patim ,
lagnagarbhā vimucyeta garbhiṇī janayetsutam ,
vandhyā prasavamāpnoti putrapautrasamṛddhimat.
105. aputraḥ labhate putram kanyā ca eva
īpsitam patim lagnagarbhā vimucyeta
garbhiṇī janayet sutam vandhyā
prasavam āpnoti putrapautrasamṛddhimat
105. aputraḥ putram labhate kanyā ca eva
īpsitam patim lagnagarbhā vimucyeta
garbhiṇī sutam janayet vandhyā
putrapautrasamṛddhimat prasavam āpnoti
105. A childless person obtains a son, and a maiden obtains a desired husband. A woman with a delayed delivery would be relieved; a pregnant woman would give birth to a son. A barren woman obtains offspring, enriched with sons and grandsons.
क्षेमेण गच्छेदध्वानमिदं यः पठते पथि ।
यो यं कामं कामयते स तमाप्नोति च ध्रुवम् ॥१०६॥
106. kṣemeṇa gacchedadhvānamidaṁ yaḥ paṭhate pathi ,
yo yaṁ kāmaṁ kāmayate sa tamāpnoti ca dhruvam.
106. kṣemeṇa gacchet adhvānam idam yaḥ paṭhate pathi
yaḥ yam kāmam kāmayate saḥ tam āpnoti ca dhruvam
106. yaḥ idam adhvānam pathi paṭhate kṣemeṇa gacchet
yaḥ yam kāmam kāmayate saḥ tam dhruvam āpnoti ca
106. Whoever recites this on the path would travel the road safely. Whatever desire (kāma) a person desires, that he surely obtains.
इदं महर्षेर्वचनं विनिश्चितं महात्मनः पुरुषवरस्य कीर्तनम् ।
समागमं चर्षिदिवौकसामिमं निशम्य भक्ताः सुसुखं लभन्ते ॥१०७॥
107. idaṁ maharṣervacanaṁ viniścitaṁ; mahātmanaḥ puruṣavarasya kīrtanam ,
samāgamaṁ carṣidivaukasāmimaṁ; niśamya bhaktāḥ susukhaṁ labhante.
107. idam maharṣeḥ vacanam viniścitam
mahātmanaḥ puruṣavarasya kīrtanam
samāgamam ca ṛṣi-divaukasām imam
niśamya bhaktāḥ susukham labhante
107. Devotees, having heard this well-established declaration of the great sage, this glorification of the supreme being (puruṣa), the best of beings, and this assembly of sages and gods, attain great happiness.