Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-3, chapter-37

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
भीमसेनवचः श्रुत्वा कुन्तीपुत्रो युधिष्ठिरः ।
निःश्वस्य पुरुषव्याघ्रः संप्रदध्यौ परंतपः ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
bhīmasenavacaḥ śrutvā kuntīputro yudhiṣṭhiraḥ ,
niḥśvasya puruṣavyāghraḥ saṁpradadhyau paraṁtapaḥ.
1. vaiśaṃpāyana uvāca bhīmasenavacaḥ śrutvā kuntīputraḥ
yudhiṣṭhiraḥ niḥśvasya puruṣavyāghraḥ saṃpradadhyau paraṃtapaḥ
1. Vaiśampāyana said: Having heard Bhīmasena's words, Yudhiṣṭhira, the son of Kuntī, who was a tiger among men and a tormentor of enemies, sighed deeply and began to ponder.
स मुहूर्तमिव ध्यात्वा विनिश्चित्येतिकृत्यताम् ।
भीमसेनमिदं वाक्यमपदान्तरमब्रवीत् ॥२॥
2. sa muhūrtamiva dhyātvā viniścityetikṛtyatām ,
bhīmasenamidaṁ vākyamapadāntaramabravīt.
2. sa muhūrtam iva dhyātvā viniścitya itikṛtyatām
bhīmasenam idam vākyam apadāntaram abravīt
2. Having pondered for a moment and decided what ought to be done, he then spoke these words to Bhīmasena without interruption.
एवमेतन्महाबाहो यथा वदसि भारत ।
इदमन्यत्समाधत्स्व वाक्यं मे वाक्यकोविद ॥३॥
3. evametanmahābāho yathā vadasi bhārata ,
idamanyatsamādhatsva vākyaṁ me vākyakovida.
3. evam etat mahābāho yathā vadasi bhārata idam
anyat samādhatsva vākyam me vākyakovida
3. O mighty-armed Bhārata, what you say is certainly true. Now, O expert in speech, please focus your mind on these other words of mine.
महापापानि कर्माणि यानि केवलसाहसात् ।
आरभ्यन्ते भीमसेन व्यथन्ते तानि भारत ॥४॥
4. mahāpāpāni karmāṇi yāni kevalasāhasāt ,
ārabhyante bhīmasena vyathante tāni bhārata.
4. mahāpāpāni karmāṇi yāni kevalasāhasāt
ārabhyante bhīmasena vyathante tāni bhārata
4. O Bhīmasena, O descendant of Bharata, those greatly sinful actions (karma) which are commenced purely out of recklessness cause distress.
सुमन्त्रिते सुविक्रान्ते सुकृते सुविचारिते ।
सिध्यन्त्यर्था महाबाहो दैवं चात्र प्रदक्षिणम् ॥५॥
5. sumantrite suvikrānte sukṛte suvicārite ,
sidhyantyarthā mahābāho daivaṁ cātra pradakṣiṇam.
5. sumantrite suvikrānte sukṛte suvicārite sidhyanti
arthāḥ mahābāho daivam ca atra pradakṣiṇam
5. O mighty-armed one, objectives are achieved when endeavors are well-advised, valiantly undertaken, properly executed, and thoroughly considered; moreover, in such instances, destiny (daiva) itself is favorable.
त्वं तु केवलचापल्याद्बलदर्पोच्छ्रितः स्वयम् ।
आरब्धव्यमिदं कर्म मन्यसे शृणु तत्र मे ॥६॥
6. tvaṁ tu kevalacāpalyādbaladarpocchritaḥ svayam ,
ārabdhavyamidaṁ karma manyase śṛṇu tatra me.
6. tvam tu kevalacāpalyāt baladarpochritaḥ svayam
ārabdhavyam idam karma manyase śṛṇu tatra me
6. But you, solely out of impulsiveness and inflated with the pride of your own strength, believe that this action (karma) must be undertaken by yourself. Therefore, listen to my advice on that matter.
भूरिश्रवाः शलश्चैव जलसंधश्च वीर्यवान् ।
भीष्मो द्रोणश्च कर्णश्च द्रोणपुत्रश्च वीर्यवान् ॥७॥
7. bhūriśravāḥ śalaścaiva jalasaṁdhaśca vīryavān ,
bhīṣmo droṇaśca karṇaśca droṇaputraśca vīryavān.
7. bhūriśravāḥ śalaḥ ca eva jalasaṃdhaḥ ca vīryavān
bhīṣmaḥ droṇaḥ ca karṇaḥ ca droṇaputraḥ ca vīryavān
7. Bhuriśravas, Śala, and also the mighty Jalasandha; Bhīṣma, Droṇa, and Karṇa, along with Droṇa's mighty son.
धार्तराष्ट्रा दुराधर्षा दुर्योधनपुरोगमाः ।
सर्व एव कृतास्त्राश्च सततं चाततायिनः ॥८॥
8. dhārtarāṣṭrā durādharṣā duryodhanapurogamāḥ ,
sarva eva kṛtāstrāśca satataṁ cātatāyinaḥ.
8. dhārtarāṣṭrāḥ durādharṣāḥ duryodhanapurogamāḥ
sarve eva kṛtāstrāḥ ca satatam ca ātatāyinaḥ
8. All the sons of Dhṛtarāṣṭra (Dhārtarāṣṭras), formidable and led by Duryodhana, are indeed masters of weapons and perpetually aggressors.
राजानः पार्थिवाश्चैव येऽस्माभिरुपतापिताः ।
संश्रिताः कौरवं पक्षं जातस्नेहाश्च सांप्रतम् ॥९॥
9. rājānaḥ pārthivāścaiva ye'smābhirupatāpitāḥ ,
saṁśritāḥ kauravaṁ pakṣaṁ jātasnehāśca sāṁpratam.
9. rājānaḥ pārthivāḥ ca eva ye asmābhiḥ upatāpitāḥ
saṃśritāḥ kauravam pakṣam jātasnehāḥ ca sāmpratam
9. The kings and earthly rulers whom we harassed have now sought refuge with the Kuru side, and indeed, they have presently developed affection for them.
दुर्योधनहिते युक्ता न तथास्मासु भारत ।
पूर्णकोशा बलोपेताः प्रयतिष्यन्ति रक्षणे ॥१०॥
10. duryodhanahite yuktā na tathāsmāsu bhārata ,
pūrṇakośā balopetāḥ prayatiṣyanti rakṣaṇe.
10. duryodhanahite yuktāḥ na tathā asmāsu bhārata
pūrṇakośāḥ balopetāḥ prayatiṣyanti rakṣaṇe
10. O Bhārata, they are engaged in Duryodhana's welfare, not similarly in ours. With full treasuries and endowed with strength, they will vigorously exert themselves in his defense.
सर्वे कौरवसैन्यस्य सपुत्रामात्यसैनिकाः ।
संविभक्ता हि मात्राभिर्भोगैरपि च सर्वशः ॥११॥
11. sarve kauravasainyasya saputrāmātyasainikāḥ ,
saṁvibhaktā hi mātrābhirbhogairapi ca sarvaśaḥ.
11. sarve kauravasainyasya saputrāmātyasainikāḥ
saṃvibhaktāḥ hi mātrābhiḥ bhogaiḥ api ca sarvaśaḥ
11. Indeed, all of them, along with their sons, ministers, and soldiers from the Kuru army, have been amply provided for with shares and all kinds of enjoyments.
दुर्योधनेन ते वीरा मानिताश्च विशेषतः ।
प्राणांस्त्यक्ष्यन्ति संग्रामे इति मे निश्चिता मतिः ॥१२॥
12. duryodhanena te vīrā mānitāśca viśeṣataḥ ,
prāṇāṁstyakṣyanti saṁgrāme iti me niścitā matiḥ.
12. duryodhanena te vīrāḥ mānitāḥ ca viśeṣataḥ
prāṇān tyakṣyanti saṃgrāme iti me niścitā matiḥ
12. Those brave warriors, particularly honored by Duryodhana, will certainly sacrifice their lives in battle. This is my firm conviction (mati).
समा यद्यपि भीष्मस्य वृत्तिरस्मासु तेषु च ।
द्रोणस्य च महाबाहो कृपस्य च महात्मनः ॥१३॥
13. samā yadyapi bhīṣmasya vṛttirasmāsu teṣu ca ,
droṇasya ca mahābāho kṛpasya ca mahātmanaḥ.
13. samā yadyapi bhīṣmasya vṛttiḥ asmāsu teṣu ca
droṇasya ca mahābāho kṛpasya ca mahātmanaḥ
13. Even though Bhishma's disposition is equal towards us and towards them, O mighty-armed one, and the same goes for Drona and the great-souled Kripa.
अवश्यं राजपिण्डस्तैर्निर्वेश्य इति मे मतिः ।
तस्मात्त्यक्ष्यन्ति संग्रामे प्राणानपि सुदुस्त्यजान् ॥१४॥
14. avaśyaṁ rājapiṇḍastairnirveśya iti me matiḥ ,
tasmāttyakṣyanti saṁgrāme prāṇānapi sudustyajān.
14. avaśyam rājapiṇḍaḥ taiḥ nirveśyaḥ iti me matiḥ
tasmāt tyakṣyanti saṃgrāme prāṇān api sudustyajān
14. My conviction is that they must certainly repay the king's favor. Therefore, in battle, they will sacrifice even their lives, which are very difficult to abandon.
सर्वे दिव्यास्त्रविद्वांसः सर्वे धर्मपरायणाः ।
अजेयाश्चेति मे बुद्धिरपि देवैः सवासवैः ॥१५॥
15. sarve divyāstravidvāṁsaḥ sarve dharmaparāyaṇāḥ ,
ajeyāśceti me buddhirapi devaiḥ savāsavaiḥ.
15. sarve divyāstravidvāṃsaḥ sarve dharmaparāyaṇāḥ
ajeyāḥ ca iti me buddhiḥ api devaiḥ savāsavaiḥ
15. All of them are knowledgeable in divine weapons, and all are devoted to righteousness (dharma). My conviction is that they are unconquerable even by the gods, including Indra.
अमर्षी नित्यसंहृष्टस्तत्र कर्णो महारथः ।
सर्वास्त्रविदनाधृष्य अभेद्यकवचावृतः ॥१६॥
16. amarṣī nityasaṁhṛṣṭastatra karṇo mahārathaḥ ,
sarvāstravidanādhṛṣya abhedyakavacāvṛtaḥ.
16. amarṣī nityasaṃhṛṣṭaḥ tatra karṇaḥ mahārathaḥ
sarvāstravit anādhṛṣyaḥ abhedyakavacāvṛtaḥ
16. Among them is Karna, the great charioteer, who is intolerant (of rivals) and always full of spirit. He is a knower of all weapons, irresistible, and covered by an impenetrable armor.
अनिर्जित्य रणे सर्वानेतान्पुरुषसत्तमान् ।
अशक्यो ह्यसहायेन हन्तुं दुर्योधनस्त्वया ॥१७॥
17. anirjitya raṇe sarvānetānpuruṣasattamān ,
aśakyo hyasahāyena hantuṁ duryodhanastvayā.
17. anirjitya raṇe sarvān etān puruṣasattamān
aśakyaḥ hi asahāyena hantuṃ duryodhanaḥ tvayā
17. Indeed, it is impossible for you, unaided, to kill Duryodhana without first conquering all these excellent men in battle.
न निद्रामधिगच्छामि चिन्तयानो वृकोदर ।
अति सर्वान्धनुर्ग्राहान्सूतपुत्रस्य लाघवम् ॥१८॥
18. na nidrāmadhigacchāmi cintayāno vṛkodara ,
ati sarvāndhanurgrāhānsūtaputrasya lāghavam.
18. na nidrām adhigacchāmi cintayānaḥ vṛkodara
ati sarvān dhanurgrāhān sūtaputrasya lāghavam
18. O Vṛkodara, I cannot get any sleep, pondering the dexterity of Karṇa, the son of Sūta, which surpasses all other archers.
एतद्वचनमाज्ञाय भीमसेनोऽत्यमर्षणः ।
बभूव विमनास्त्रस्तो न चैवोवाच किंचन ॥१९॥
19. etadvacanamājñāya bhīmaseno'tyamarṣaṇaḥ ,
babhūva vimanāstrasto na caivovāca kiṁcana.
19. etat vacanam ājñāya bhīmasenaḥ ati amarṣaṇaḥ
babhūva vimanāḥ trastaḥ na ca eva uvāca kiṃcana
19. Upon hearing these words, Bhīmasena, though exceedingly wrathful, became dejected and disturbed, and said nothing at all.
तयोः संवदतोरेवं तदा पाण्डवयोर्द्वयोः ।
आजगाम महायोगी व्यासः सत्यवतीसुतः ॥२०॥
20. tayoḥ saṁvadatorevaṁ tadā pāṇḍavayordvayoḥ ,
ājagāma mahāyogī vyāsaḥ satyavatīsutaḥ.
20. tayoḥ saṃvadatoḥ evam tadā pāṇḍavayoḥ dvayoḥ
ājagāma mahāyogī vyāsaḥ satyavatīsutaḥ
20. As those two Pāṇḍavas were thus conversing, then arrived the great master of (yoga) and renunciant, Vyāsa, the son of Satyavatī.
सोऽभिगम्य यथान्यायं पाण्डवैः प्रतिपूजितः ।
युधिष्ठिरमिदं वाक्यमुवाच वदतां वरः ॥२१॥
21. so'bhigamya yathānyāyaṁ pāṇḍavaiḥ pratipūjitaḥ ,
yudhiṣṭhiramidaṁ vākyamuvāca vadatāṁ varaḥ.
21. saḥ abhigamya yathānyāyaṃ pāṇḍavaiḥ pratipūjitaḥ
yudhiṣṭhiram idam vākyam uvāca vadatām varaḥ
21. The best among speakers, having approached and been duly honored by the Pandavas, spoke these words to Yudhiṣṭhira.
युधिष्ठिर महाबाहो वेद्मि ते हृदि मानसम् ।
मनीषया ततः क्षिप्रमागतोऽस्मि नरर्षभ ॥२२॥
22. yudhiṣṭhira mahābāho vedmi te hṛdi mānasam ,
manīṣayā tataḥ kṣipramāgato'smi nararṣabha.
22. yudhiṣṭhira mahābāho vedmi te hṛdi mānasam
manīṣayā tataḥ kṣipram āgataḥ asmi nararṣabha
22. O Yudhiṣṭhira, O mighty-armed one, O best among men, I know the thoughts in your heart. Therefore, I have quickly arrived due to my foresight.
भीष्माद्द्रोणात्कृपात्कर्णाद्द्रोणपुत्राच्च भारत ।
यत्ते भयममित्रघ्न हृदि संपरिवर्तते ॥२३॥
23. bhīṣmāddroṇātkṛpātkarṇāddroṇaputrācca bhārata ,
yatte bhayamamitraghna hṛdi saṁparivartate.
23. bhīṣmāt droṇāt kṛpāt karṇāt droṇaputrāt ca bhārata
yat te bhayam amitraghna hṛdi saṃparivartate
23. O descendant of Bharata, O slayer of foes, the fear that lingers in your heart concerning Bhishma, Drona, Kripa, Karna, and Drona's son -
तत्तेऽहं नाशयिष्यामि विधिदृष्टेन हेतुना ।
तच्छ्रुत्वा धृतिमास्थाय कर्मणा प्रतिपादय ॥२४॥
24. tatte'haṁ nāśayiṣyāmi vidhidṛṣṭena hetunā ,
tacchrutvā dhṛtimāsthāya karmaṇā pratipādaya.
24. tat te aham nāśayiṣyāmi vidhidṛṣṭena hetunā
tat śrutvā dhṛtim āsthāya karmaṇā pratipādaya
24. That [fear] of yours, I will destroy by a means sanctioned by natural law (dharma). Having heard this, embrace courage and accomplish [your goal] through action (karma).
तत एकान्तमुन्नीय पाराशर्यो युधिष्ठिरम् ।
अब्रवीदुपपन्नार्थमिदं वाक्यविशारदः ॥२५॥
25. tata ekāntamunnīya pārāśaryo yudhiṣṭhiram ,
abravīdupapannārthamidaṁ vākyaviśāradaḥ.
25. tataḥ ekāntam unnīya pārāśaryaḥ yudhiṣṭhiram
abravīt upapannārtham idam vākyaviśāradaḥ
25. Then, Parāśarya, expert in words, having led Yudhiṣṭhira to a solitary place, spoke these relevant words.
श्रेयसस्ते परः कालः प्राप्तो भरतसत्तम ।
येनाभिभविता शत्रून्रणे पार्थो धनंजयः ॥२६॥
26. śreyasaste paraḥ kālaḥ prāpto bharatasattama ,
yenābhibhavitā śatrūnraṇe pārtho dhanaṁjayaḥ.
26. śreyasaḥ te paraḥ kālaḥ prāptaḥ bharatasattama
yena abhibhavitā śatrūn raṇe pārthaḥ dhanaṃjayaḥ
26. O best of the Bhāratas, the most auspicious time for you has arrived, by which Pārtha, Dhanaṃjaya, will surely conquer the enemies in battle.
गृहाणेमां मया प्रोक्तां सिद्धिं मूर्तिमतीमिव ।
विद्यां प्रतिस्मृतिं नाम प्रपन्नाय ब्रवीमि ते ।
यामवाप्य महाबाहुरर्जुनः साधयिष्यति ॥२७॥
27. gṛhāṇemāṁ mayā proktāṁ siddhiṁ mūrtimatīmiva ,
vidyāṁ pratismṛtiṁ nāma prapannāya bravīmi te ,
yāmavāpya mahābāhurarjunaḥ sādhayiṣyati.
27. gṛhāṇa imām mayā proktām siddhim
mūrtimatīm iva vidyām pratismṛtim
nāma prapannāya bravīmi te yām
avāpya mahābāhuḥ arjunaḥ sādhayiṣyati
27. Accept this teaching (vidyā) named Pratismṛti, which I have revealed, and which is like an embodied accomplishment (siddhi). I impart it to you who have sought refuge. Having obtained it, the mighty-armed Arjuna will achieve his purpose.
अस्त्रहेतोर्महेन्द्रं च रुद्रं चैवाभिगच्छतु ।
वरुणं च धनेशं च धर्मराजं च पाण्डव ।
शक्तो ह्येष सुरान्द्रष्टुं तपसा विक्रमेण च ॥२८॥
28. astrahetormahendraṁ ca rudraṁ caivābhigacchatu ,
varuṇaṁ ca dhaneśaṁ ca dharmarājaṁ ca pāṇḍava ,
śakto hyeṣa surāndraṣṭuṁ tapasā vikrameṇa ca.
28. astrahetoḥ mahendram ca rudram ca eva
abhigacchatu varuṇam ca dhaneśam ca
dharmarājam ca pāṇḍava śaktaḥ hi
eṣaḥ surān draṣṭum tapasā vikrameṇa ca
28. O Pāṇḍava, for the sake of celestial weapons, let him indeed approach Mahendra, Rudra, Varuṇa, Dhaneśa, and Dharmarāja. For he is certainly capable of seeing the gods through his asceticism (tapas) and valor.
ऋषिरेष महातेजा नारायणसहायवान् ।
पुराणः शाश्वतो देवो विष्णोरंशः सनातनः ॥२९॥
29. ṛṣireṣa mahātejā nārāyaṇasahāyavān ,
purāṇaḥ śāśvato devo viṣṇoraṁśaḥ sanātanaḥ.
29. ṛṣiḥ eṣaḥ mahātejāḥ Nārāyaṇa-sahāyavān
purāṇaḥ śāśvataḥ devaḥ Viṣṇoḥ aṃśaḥ sanātanaḥ
29. This highly effulgent sage (ṛṣi) has Nārāyaṇa as his helper. He is ancient, eternal, a divine being, and an everlasting portion (aṃśa) of Viṣṇu.
अस्त्राणीन्द्राच्च रुद्राच्च लोकपालेभ्य एव च ।
समादाय महाबाहुर्महत्कर्म करिष्यति ॥३०॥
30. astrāṇīndrācca rudrācca lokapālebhya eva ca ,
samādāya mahābāhurmahatkarma kariṣyati.
30. astrāṇi Indrāt ca Rudrāt ca lokapālebhyaḥ eva
ca samādāya mahābāhuḥ mahat karma kariṣyati
30. The mighty-armed one, having gathered weapons from Indra, Rudra, and also from the protectors of the worlds, will perform great actions (karma).
वनादस्माच्च कौन्तेय वनमन्यद्विचिन्त्यताम् ।
निवासार्थाय यद्युक्तं भवेद्वः पृथिवीपते ॥३१॥
31. vanādasmācca kaunteya vanamanyadvicintyatām ,
nivāsārthāya yadyuktaṁ bhavedvaḥ pṛthivīpate.
31. vanāt asmāt ca Kaunteya vanam anyat vicintyatām
nivāsārthāya yadi yuktam bhavet vaḥ pṛthivīpate
31. O son of Kuntī (Kaunteya), another forest should be considered for dwelling, away from this one, O lord of the earth, if it is suitable for you.
एकत्र चिरवासो हि न प्रीतिजननो भवेत् ।
तापसानां च शान्तानां भवेदुद्वेगकारकः ॥३२॥
32. ekatra ciravāso hi na prītijanano bhavet ,
tāpasānāṁ ca śāntānāṁ bhavedudvegakārakaḥ.
32. ekatra ciravāsaḥ hi na prītijananaḥ bhavet
tāpasānām ca śāntānām bhavet udvegakārakaḥ
32. Indeed, dwelling for a long time in one place would not generate happiness. Moreover, for ascetics (tāpasa) and serene individuals, it would be a cause of disturbance.
मृगाणामुपयोगश्च वीरुदोषधिसंक्षयः ।
बिभर्षि हि बहून्विप्रान्वेदवेदाङ्गपारगान् ॥३३॥
33. mṛgāṇāmupayogaśca vīrudoṣadhisaṁkṣayaḥ ,
bibharṣi hi bahūnviprānvedavedāṅgapāragān.
33. mṛgāṇām upayogaḥ ca vīrudoṣadhisaṃkṣayaḥ
bibharṣi hi bahūn viprān vedavedāṅgapāragān
33. Indeed, you sustain many Brahmins (viprān) who are thoroughly versed in the Vedas and Vedangas. This involves both the consumption of deer and the depletion of herbs and medicinal plants.
एवमुक्त्वा प्रपन्नाय शुचये भगवान्प्रभुः ।
प्रोवाच योगतत्त्वज्ञो योगविद्यामनुत्तमाम् ॥३४॥
34. evamuktvā prapannāya śucaye bhagavānprabhuḥ ,
provāca yogatattvajño yogavidyāmanuttamām.
34. evam uktvā prapannāya śucaye bhagavān prabhuḥ
provāca yogatattvajñaḥ yogavidyām anuttamām
34. Having spoken thus, the divine Lord, who was a knower of the truth of yoga (yoga), taught the unsurpassed knowledge of yoga (yoga) to the pure one who had taken refuge in him.
धर्मराज्ञे तदा धीमान्व्यासः सत्यवतीसुतः ।
अनुज्ञाय च कौन्तेयं तत्रैवान्तरधीयत ॥३५॥
35. dharmarājñe tadā dhīmānvyāsaḥ satyavatīsutaḥ ,
anujñāya ca kaunteyaṁ tatraivāntaradhīyata.
35. dharmarājñe tadā dhīmān vyāsaḥ satyavatīsutaḥ
anujñāya ca kaunteyam tatra eva antaradhīyata
35. Then, the wise Vyasa, son of Satyavati, having dismissed Kaunteya (Kunti's son), disappeared right there, in the presence of Dharmaraja (the king of righteousness, dharma).
युधिष्ठिरस्तु धर्मात्मा तद्ब्रह्म मनसा यतः ।
धारयामास मेधावी काले काले समभ्यसन् ॥३६॥
36. yudhiṣṭhirastu dharmātmā tadbrahma manasā yataḥ ,
dhārayāmāsa medhāvī kāle kāle samabhyasan.
36. yudhiṣṭhiraḥ tu dharmātmā tat brahma manasā
yataḥ dhārayāmāsa medhāvī kāle kāle samabhyasan
36. But Yudhiṣṭhira, the righteous (dharma-ātman) and sagacious one, because he diligently practiced from time to time, sustained that Brahman (brahman) in his mind.
स व्यासवाक्यमुदितो वनाद्द्वैतवनात्ततः ।
ययौ सरस्वतीतीरे काम्यकं नाम काननम् ॥३७॥
37. sa vyāsavākyamudito vanāddvaitavanāttataḥ ,
yayau sarasvatītīre kāmyakaṁ nāma kānanam.
37. saḥ vyāsavākyam uditaḥ vanāt dvaitavanāt tataḥ
yayau sarasvatītīre kāmyakam nāma kānanam
37. Prompted by the words of Vyāsa, he then departed from the Dvaitavana forest and went to a forest named Kāmyaka on the bank of the Sarasvatī River.
तमन्वयुर्महाराज शिक्षाक्षरविदस्तथा ।
ब्राह्मणास्तपसा युक्ता देवेन्द्रमृषयो यथा ॥३८॥
38. tamanvayurmahārāja śikṣākṣaravidastathā ,
brāhmaṇāstapasā yuktā devendramṛṣayo yathā.
38. tam anvayuḥ mahārāja śikṣākṣaravidaḥ tathā
brāhmaṇāḥ tapasā yuktāḥ devendram ṛṣayaḥ yathā
38. O great king, learned Brahmins, endowed with ascetic practice (tapas), followed him, just as sages follow the king of gods, Indra.
ततः काम्यकमासाद्य पुनस्ते भरतर्षभाः ।
न्यविशन्त महात्मानः सामात्याः सपदानुगाः ॥३९॥
39. tataḥ kāmyakamāsādya punaste bharatarṣabhāḥ ,
nyaviśanta mahātmānaḥ sāmātyāḥ sapadānugāḥ.
39. tataḥ kāmyakam āsādya punaḥ te bharatarṣabhāḥ
nyaviśanta mahātmānaḥ sāmātyāḥ sapadānugāḥ
39. Then, having arrived at Kāmyaka, those great-souled Pāṇḍavas, the best among the Bharatas, again settled there with their ministers and attendants.
तत्र ते न्यवसन्राजन्कंचित्कालं मनस्विनः ।
धनुर्वेदपरा वीराः शृण्वाना वेदमुत्तमम् ॥४०॥
40. tatra te nyavasanrājankaṁcitkālaṁ manasvinaḥ ,
dhanurvedaparā vīrāḥ śṛṇvānā vedamuttamam.
40. tatra te nyavasan rājan kaṃcit kālam manasvinaḥ
dhanurvedaparāḥ vīrāḥ śṛṇvānāḥ vedam uttamam
40. O King, those noble-minded heroes, proficient in the science of archery and listening to the excellent Vedic knowledge, resided there for some time.
चरन्तो मृगयां नित्यं शुद्धैर्बाणैर्मृगार्थिनः ।
पितृदैवतविप्रेभ्यो निर्वपन्तो यथाविधि ॥४१॥
41. caranto mṛgayāṁ nityaṁ śuddhairbāṇairmṛgārthinaḥ ,
pitṛdaivataviprebhyo nirvapanto yathāvidhi.
41. carantaḥ mṛgayām nityam śuddhaiḥ bāṇaiḥ mṛgārthinaḥ
pitṛdaivataviprebhyaḥ nirvapantaḥ yathāvidhi
41. Always engaged in hunting game with pure arrows, and making offerings to the ancestors (pitṛ), deities, and brahmins (vipra) according to prescribed rites.