Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-7, chapter-64

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
संजय उवाच ।
ततो व्यूढेष्वनीकेषु समुत्क्रुष्टेषु मारिष ।
ताड्यमानासु भेरीषु मृदङ्गेषु नदत्सु च ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
tato vyūḍheṣvanīkeṣu samutkruṣṭeṣu māriṣa ,
tāḍyamānāsu bherīṣu mṛdaṅgeṣu nadatsu ca.
1. sañjaya uvāca tataḥ vyūḍheṣu anīkeṣu samutkruṣṭeṣu
māriṣa tāḍyamānāsu bherīṣu mṛdaṅgeṣu nadatsu ca
1. sañjaya uvāca he māriṣa tataḥ anīkeṣu vyūḍheṣu (ca)
samutkruṣṭeṣu bherīṣu tāḍyamānāsu ca mṛdaṅgeṣu nadatsu (ca)
1. Sañjaya said: 'Then, O respected one (māriṣa), when the armies were arrayed and loud shouts arose, and as the kettledrums were being beaten and the mṛdaṅgas were sounding, then...'
अनीकानां च संह्रादे वादित्राणां च निस्वने ।
प्रध्मापितेषु शङ्खेषु संनादे लोमहर्षणे ॥२॥
2. anīkānāṁ ca saṁhrāde vāditrāṇāṁ ca nisvane ,
pradhmāpiteṣu śaṅkheṣu saṁnāde lomaharṣaṇe.
2. anīkānām ca saṃhrāde vāditrāṇām ca nisvane
pradhmāpiteṣu śaṅkheṣu saṃnāde lomaharṣaṇe
2. anīkānām saṃhrāde ca vāditrāṇām nisvane ca
pradhmāpiteṣu śaṅkheṣu lomaharṣaṇe saṃnāde
2. In the roar of the armies and the sound of musical instruments, and in the hair-raising blast of the conch shells,
अभिहारयत्सु शनकैर्भरतेषु युयुत्सुषु ।
रौद्रे मुहूर्ते संप्राप्ते सव्यसाची व्यदृश्यत ॥३॥
3. abhihārayatsu śanakairbharateṣu yuyutsuṣu ,
raudre muhūrte saṁprāpte savyasācī vyadṛśyata.
3. abhihārayatsu śanakaiḥ bharateṣu yuyutsuṣu
raudre muhūrte saṃprāpte savyasācī vyadṛśyata
3. yuyutsuṣu bharateṣu śanakaiḥ abhihārayatsu
raudre muhūrte saṃprāpte savyasācī vyadṛśyata
3. As the Bhāratas slowly advanced, eager to fight, and with the dreadful moment having arrived, Arjuna (Savyasācī) became visible.
वडानां वायसानां च पुरस्तात्सव्यसाचिनः ।
बहुलानि सहस्राणि प्राक्रीडंस्तत्र भारत ॥४॥
4. vaḍānāṁ vāyasānāṁ ca purastātsavyasācinaḥ ,
bahulāni sahasrāṇi prākrīḍaṁstatra bhārata.
4. vaḍānām vāyasānām ca purastāt savyasācinaḥ
bahulāni sahasrāṇi prākṛīḍan tatra bhārata
4. bhārata savyasācinaḥ purastāt vaḍānām
vāyasānām ca bahulāni sahasrāṇi tatra prākṛīḍan
4. Oh Bhārata (descendant of Bharata), many thousands of vultures and crows played (circled) in front of Arjuna (Savyasācī) there.
मृगाश्च घोरसंनादाः शिवाश्चाशिवदर्शनाः ।
दक्षिणेन प्रयातानामस्माकं प्राणदंस्तथा ॥५॥
5. mṛgāśca ghorasaṁnādāḥ śivāścāśivadarśanāḥ ,
dakṣiṇena prayātānāmasmākaṁ prāṇadaṁstathā.
5. mṛgāḥ ca ghorasaṃnādāḥ śivāḥ ca aśivadarśanāḥ
dakṣiṇena prayātānām asmākam prāṇadan tathā
5. ghorasaṃnādāḥ mṛgāḥ ca aśivadarśanāḥ śivāḥ ca
dakṣiṇena prayātānām asmākam tathā prāṇadan
5. And deer, with dreadful roars, and jackals (śivāḥ), ill-omened in appearance, thus cried out to our right side as we advanced.
सनिर्घाता ज्वलन्त्यश्च पेतुरुल्काः समन्ततः ।
चचाल च मही कृत्स्ना भये घोरे समुत्थिते ॥६॥
6. sanirghātā jvalantyaśca peturulkāḥ samantataḥ ,
cacāla ca mahī kṛtsnā bhaye ghore samutthite.
6. sanirghātāḥ jvalantyaḥ ca petuḥ ulkāḥ samantataḥ
cacāla ca mahī kṛtsnā bhaye ghore samutthite
6. sanirghātāḥ jvalantyaḥ ca ulkāḥ samantataḥ petuḥ
kṛtsnā mahī ca ghore bhaye samutthite cacāla
6. Fiery meteors, accompanied by thunderous crashes, fell from all directions. And the entire earth trembled as a terrible fear arose.
विष्वग्वाताः सनिर्घाता रूक्षाः शर्करवर्षिणः ।
ववुरायाति कौन्तेये संग्रामे समुपस्थिते ॥७॥
7. viṣvagvātāḥ sanirghātā rūkṣāḥ śarkaravarṣiṇaḥ ,
vavurāyāti kaunteye saṁgrāme samupasthite.
7. viṣvak vātāḥ sanirghātāḥ rūkṣāḥ śarkaravarṣiṇaḥ
vavuḥ āyāti kaunteye saṃgrāme samupasthite
7. viṣvak sanirghātāḥ rūkṣāḥ śarkaravarṣiṇaḥ vātāḥ
vavuḥ kaunteye āyāti saṃgrāme samupasthite
7. Harsh winds, accompanied by thunderous crashes and raining gravel, blew from all directions as the son of Kunti (Arjuna) approached and battle became imminent.
नाकुलिस्तु शतानीको धृष्टद्युम्नश्च पार्षतः ।
पाण्डवानामनीकानि प्राज्ञौ तौ व्यूहतुस्तदा ॥८॥
8. nākulistu śatānīko dhṛṣṭadyumnaśca pārṣataḥ ,
pāṇḍavānāmanīkāni prājñau tau vyūhatustadā.
8. nākuliḥ tu śatānīkaḥ dhṛṣṭadyumnaḥ ca pārṣataḥ
pāṇḍavānām anīkāni prājñau tau vyūhatuḥ tadā
8. nākuliḥ śatānīkaḥ tu dhṛṣṭadyumnaḥ pārṣataḥ ca
tau prājñau tadā pāṇḍavānām anīkāni vyūhatuḥ
8. Then, the wise Shataanika, son of Nakula, and Dhrishtadyumna, son of Prishata, arrayed the divisions of the Pandava army.
ततो रथसहस्रेण द्विरदानां शतेन च ।
त्रिभिरश्वसहस्रैश्च पदातीनां शतैः शतैः ॥९॥
9. tato rathasahasreṇa dviradānāṁ śatena ca ,
tribhiraśvasahasraiśca padātīnāṁ śataiḥ śataiḥ.
9. tataḥ rathasahasreṇa dviradānām śatena ca
tribhiḥ aśvasahasraiḥ ca padātīnām śataiḥ śataiḥ
9. tataḥ rathasahasreṇa dviradānām śatena ca
tribhiḥ aśvasahasraiḥ ca padātīnām śataiḥ śataiḥ
9. Then, with a thousand chariots, a hundred elephants, three thousand horses, and hundreds of foot soldiers.
अध्यर्धमात्रे धनुषां सहस्रे तनयस्तव ।
अग्रतः सर्वसैन्यानां स्थित्वा दुर्मर्षणोऽब्रवीत् ॥१०॥
10. adhyardhamātre dhanuṣāṁ sahasre tanayastava ,
agrataḥ sarvasainyānāṁ sthitvā durmarṣaṇo'bravīt.
10. adhyardhamātre dhanuṣām sahasre tanayaḥ tava
agrataḥ sarvasainyānām sthitvā durmarṣaṇaḥ abravīt
10. tava tanayaḥ durmarṣaṇaḥ adhyardhamātre dhanuṣām
sahasre sarvasainyānām agrataḥ sthitvā abravīt
10. Your son Durmarṣaṇa, having stood at a distance of one and a half thousand bow-lengths in front of all the armies, spoke.
अद्य गाण्डीवधन्वानं तपन्तं युद्धदुर्मदम् ।
अहमावारयिष्यामि वेलेव मकरालयम् ॥११॥
11. adya gāṇḍīvadhanvānaṁ tapantaṁ yuddhadurmadam ,
ahamāvārayiṣyāmi veleva makarālayam.
11. adya gāṇḍīvadhanvānam tapantam yuddhadurmadam
aham āvārayiṣyāmi velā iva makarālayam
11. adya aham velā iva makarālayam gāṇḍīvadhanvānam
tapantam yuddhadurmadam āvārayiṣyāmi
11. Today, I will restrain the one wielding the Gāṇḍīva bow, who is scorching and fiercely intoxicated in battle, just as the shore holds back the ocean.
अद्य पश्यन्तु संग्रामे धनंजयममर्षणम् ।
विषक्तं मयि दुर्धर्षमश्मकूटमिवाश्मनि ॥१२॥
12. adya paśyantu saṁgrāme dhanaṁjayamamarṣaṇam ,
viṣaktaṁ mayi durdharṣamaśmakūṭamivāśmani.
12. adya paśyantu saṃgrāme dhanañjayam amarṣaṇam
viṣaktam mayi durdharṣam aśmakūṭam iva aśmani
12. adya saṃgrāme amarṣaṇam durdharṣam dhanañjayam
mayi viṣaktam aśmakūṭam iva aśmani paśyantu
12. Today, let them see Dhanañjaya (Arjuna), wrathful and formidable, fixed upon me in battle, like a mass of rock on another rock.
एवं ब्रुवन्महाराज महात्मा स महामतिः ।
महेष्वासैर्वृतो राजन्महेष्वासो व्यवस्थितः ॥१३॥
13. evaṁ bruvanmahārāja mahātmā sa mahāmatiḥ ,
maheṣvāsairvṛto rājanmaheṣvāso vyavasthitaḥ.
13. evam bruvan mahārāja mahātmā saḥ mahāmatiḥ
maheṣvāsaiḥ vṛtaḥ rājan maheṣvāsaḥ vyavasthitaḥ
13. mahārāja rājan evam bruvan saḥ mahātmā mahāmatiḥ
maheṣvāsaḥ maheṣvāsaiḥ vṛtaḥ vyavasthitaḥ
13. O great king, O king, speaking thus, that great-souled, highly intelligent one, himself a great archer, stood positioned, surrounded by other great archers.
ततोऽन्तक इव क्रुद्धः सवज्र इव वासवः ।
दण्डपाणिरिवासह्यो मृत्युः कालेन चोदितः ॥१४॥
14. tato'ntaka iva kruddhaḥ savajra iva vāsavaḥ ,
daṇḍapāṇirivāsahyo mṛtyuḥ kālena coditaḥ.
14. tataḥ antakaḥ iva kruddhaḥ sa-vajraḥ iva vāsavaḥ
daṇḍapāṇiḥ iva asahyaḥ mṛtyuḥ kālena coditaḥ
14. kālena coditaḥ mṛtyuḥ tataḥ kruddhaḥ antakaḥ
iva sa-vajraḥ vāsavaḥ iva daṇḍapāṇiḥ iva asahyaḥ
14. Then, Death (mṛtyu), driven by time (kālena), appeared enraged like the Destroyer (antaka), like Vasava (Indra) with his thunderbolt, and unbearable (asahya) like the staff-wielding (daṇḍapāṇi) Yama.
शूलपाणिरिवाक्षोभ्यो वरुणः पाशवानिव ।
युगान्ताग्निरिवार्चिष्मान्प्रधक्ष्यन्वै पुनः प्रजाः ॥१५॥
15. śūlapāṇirivākṣobhyo varuṇaḥ pāśavāniva ,
yugāntāgnirivārciṣmānpradhakṣyanvai punaḥ prajāḥ.
15. śūlapāṇiḥ iva akṣobhyaḥ varuṇaḥ pāśavān iva
yugānta-agniḥ iva arciṣmān pradhakṣyan vai punaḥ prajāḥ
15. (saḥ) akṣobhyaḥ śūlapāṇiḥ iva,
pāśavān varuṇaḥ iva,
arciṣmān yugānta-agniḥ iva,
vai punaḥ prajāḥ pradhakṣyan (āste)
15. He was unshakeable (akṣobhya) like the Trident-holder (Śūlapāṇi), like Varuṇa with his noose (pāśavān), and like the blazing (arciṣmān) fire of cosmic dissolution (yugānta-agni), truly intending to consume (pradhakṣyan) all beings (prajā) once more.
क्रोधामर्षबलोद्धूतो निवातकवचान्तकः ।
जयो जेता स्थितः सत्ये पारयिष्यन्महाव्रतम् ॥१६॥
16. krodhāmarṣabaloddhūto nivātakavacāntakaḥ ,
jayo jetā sthitaḥ satye pārayiṣyanmahāvratam.
16. krodha-amarṣa-bala-uddhūtaḥ nivātakavaca-antakaḥ
jayaḥ jetā sthitaḥ satye pārayiṣyan mahā-vratam
16. krodha-amarṣa-bala-uddhūtaḥ nivātakavaca-antakaḥ
jayaḥ jetā satye sthitaḥ mahā-vratam pārayiṣyan (āste)
16. Agitated by the power of wrath and indignation, the destroyer of the Nivātakavacas, Jaya the conqueror (jetā), stands firm in truth (satya), intent on fulfilling his great vow.
आमुक्तकवचः खड्गी जाम्बूनदकिरीटभृत् ।
शुभ्रवर्माम्बरधरः स्वङ्गदी चारुकुण्डली ॥१७॥
17. āmuktakavacaḥ khaḍgī jāmbūnadakirīṭabhṛt ,
śubhravarmāmbaradharaḥ svaṅgadī cārukuṇḍalī.
17. āmukta-kavacaḥ khaḍgī jāmbūnada-kirīṭa-bhṛt
śubhra-varma-ambara-dharaḥ su-aṅgadī cāru-kuṇḍalī
17. (saḥ) āmukta-kavacaḥ,
khaḍgī,
jāmbūnada-kirīṭa-bhṛt,
śubhra-varma-ambara-dharaḥ,
su-aṅgadī,
cāru-kuṇḍalī (āste)
17. Wearing armor, bearing a sword, adorned with a golden crown, clad in bright armor and garments, and sporting elegant armlets and beautiful earrings.
रथप्रवरमास्थाय नरो नारायणानुगः ।
विधुन्वन्गाण्डिवं संख्ये बभौ सूर्य इवोदितः ॥१८॥
18. rathapravaramāsthāya naro nārāyaṇānugaḥ ,
vidhunvangāṇḍivaṁ saṁkhye babhau sūrya ivoditaḥ.
18. rathapravaram āsthāya naraḥ nārāyaṇānugaḥ
vidhunvan gāṇḍivam saṃkhye babhau sūryaḥ iva uditaḥ
18. rathapravaram āsthāya nārāyaṇānugaḥ naraḥ saṃkhye
gāṇḍivam vidhunvan uditaḥ sūryaḥ iva babhau
18. Having mounted the excellent chariot, the man (Arjuna), a follower of Nārāyaṇa, shone like the rising sun, brandishing his Gaṇḍīva (bow) in battle.
सोऽग्रानीकस्य महत इषुपाते धनंजयः ।
व्यवस्थाप्य रथं सज्जं शङ्खं दध्मौ प्रतापवान् ॥१९॥
19. so'grānīkasya mahata iṣupāte dhanaṁjayaḥ ,
vyavasthāpya rathaṁ sajjaṁ śaṅkhaṁ dadhmau pratāpavān.
19. saḥ agrānīkasya mahataḥ iṣupāte dhanañjayaḥ
vyavasthāpya ratham sajjam śaṅkham dadhmau pratāpavān
19. saḥ pratāpavān dhanañjayaḥ mahataḥ agrānīkasya
iṣupāte sajjam ratham vyavasthāpya śaṅkham dadhmau
19. Dhanañjaya (Arjuna), the glorious one, having positioned his ready chariot at an arrow's distance from the great vanguard of the enemy army, then blew his conch.
अथ कृष्णोऽप्यसंभ्रान्तः पार्थेन सह मारिष ।
प्राध्मापयत्पाञ्चजन्यं शङ्खप्रवरमोजसा ॥२०॥
20. atha kṛṣṇo'pyasaṁbhrāntaḥ pārthena saha māriṣa ,
prādhmāpayatpāñcajanyaṁ śaṅkhapravaramojasā.
20. atha kṛṣṇaḥ api asaṃbhrāntaḥ pārthena saha māriṣa
prādhmāpayat pāñcajanyam śaṅkhapravaram ojasā
20. atha māriṣa kṛṣṇaḥ api asaṃbhrāntaḥ pārthena saha
ojasā śaṅkhapravaram pāñcajanyam prādhmāpayat
20. Then, O respected one, Kṛṣṇa also, unperturbed, with Arjuna (Pārtha), powerfully blew his excellent conch, Pāñcajanya.
तयोः शङ्खप्रणादेन तव सैन्ये विशां पते ।
आसन्संहृष्टरोमाणः कम्पिता गतचेतसः ॥२१॥
21. tayoḥ śaṅkhapraṇādena tava sainye viśāṁ pate ,
āsansaṁhṛṣṭaromāṇaḥ kampitā gatacetasaḥ.
21. tayoḥ śaṅkhapraṇādena tava sainye viśām pate
āsan saṃhṛṣṭaromāṇaḥ kampitāḥ gatacetasaḥ
21. viśām pate! tayoḥ śaṅkhapraṇādena tava sainye
saṃhṛṣṭaromāṇaḥ kampitāḥ gatacetasaḥ āsan
21. O lord of men, by the sound of their conchs, those in your army had their hair stand on end, trembled, and became deprived of their senses.
यथा त्रसन्ति भूतानि सर्वाण्यशनिनिस्वनात् ।
तथा शङ्खप्रणादेन वित्रेसुस्तव सैनिकाः ॥२२॥
22. yathā trasanti bhūtāni sarvāṇyaśaninisvanāt ,
tathā śaṅkhapraṇādena vitresustava sainikāḥ.
22. yathā trasanti bhūtāni sarvāṇi aśaninīsvanāt
tathā śaṅkhapraṇādena vitresuḥ tava sainikāḥ
22. yathā sarvāṇi bhūtāni aśaninīsvanāt trasanti,
tathā tava sainikāḥ śaṅkhapraṇādena vitresuḥ
22. Just as all creatures tremble from the sound of a thunderbolt, so too did your soldiers tremble from the blare of the conch.
प्रसुस्रुवुः शकृन्मूत्रं वाहनानि च सर्वशः ।
एवं सवाहनं सर्वमाविग्नमभवद्बलम् ॥२३॥
23. prasusruvuḥ śakṛnmūtraṁ vāhanāni ca sarvaśaḥ ,
evaṁ savāhanaṁ sarvamāvignamabhavadbalam.
23. prasusruvuḥ śakṛnmūtram vāhanāni ca sarvaśaḥ
evam savāhanam sarvam āvignam abhavat balam
23. vāhanāni ca sarvaśaḥ śakṛnmūtram prasusruvuḥ;
evam savāhanam sarvam balam āvignam abhavat
23. And all the mounts discharged dung and urine. Thus, the entire army, along with its mounts, became agitated.
व्यषीदन्त नरा राजञ्शङ्खशब्देन मारिष ।
विसंज्ञाश्चाभवन्केचित्केचिद्राजन्वितत्रसुः ॥२४॥
24. vyaṣīdanta narā rājañśaṅkhaśabdena māriṣa ,
visaṁjñāścābhavankecitkecidrājanvitatrasuḥ.
24. vyaṣīdanta narāḥ rājan śaṅkhaśabdena māriṣa
visaṃjñāḥ ca abhavan kecit kecit rājan vitatrasuḥ
24. rājan māriṣa,
śaṅkhaśabdena narāḥ vyaṣīdanta; kecit ca visaṃjñāḥ abhavan,
kecit rājan vitatrasuḥ
24. O King, O respected one, men became dejected by the sound of the conch. Some became unconscious, and others, O King, were terrified.
ततः कपिर्महानादं सह भूतैर्ध्वजालयैः ।
अकरोद्व्यादितास्यश्च भीषयंस्तव सैनिकान् ॥२५॥
25. tataḥ kapirmahānādaṁ saha bhūtairdhvajālayaiḥ ,
akarodvyāditāsyaśca bhīṣayaṁstava sainikān.
25. tataḥ kapiḥ mahān nādam saha bhūtaiḥ dhvajālayaiḥ
akarot vyāditāsyaḥ ca bhīṣayan tava sainikān
25. tataḥ vyāditāsyaḥ mahān kapiḥ dhvajālayaiḥ bhūtaiḥ saha nādam akarot,
tava sainikān bhīṣayan ca
25. Then the great monkey (Hanuman), with a wide-open mouth, uttered a great roar along with the spirits residing on his banner, terrifying your soldiers.
ततः शङ्खाश्च भेर्यश्च मृदङ्गाश्चानकैः सह ।
पुनरेवाभ्यहन्यन्त तव सैन्यप्रहर्षणाः ॥२६॥
26. tataḥ śaṅkhāśca bheryaśca mṛdaṅgāścānakaiḥ saha ,
punarevābhyahanyanta tava sainyapraharṣaṇāḥ.
26. tataḥ śaṅkhāḥ ca bheryaḥ ca mṛdaṅgāḥ ca ānakaiḥ saha
punar eva abhyahanyanta tava sainya-praharṣaṇāḥ
26. tataḥ tava sainya-praharṣaṇāḥ śaṅkhāḥ ca bheryaḥ ca
mṛdaṅgāḥ ca ānakaiḥ saha punar eva abhyahanyanta
26. Then, conches, kettledrums, and mridangas, accompanied by anaka drums, were sounded once more, delighting your army.
नानावादित्रसंह्रादैः क्ष्वेडितास्फोटिताकुलैः ।
सिंहनादैः सवादित्रैः समाहूतैर्महारथैः ॥२७॥
27. nānāvāditrasaṁhrādaiḥ kṣveḍitāsphoṭitākulaiḥ ,
siṁhanādaiḥ savāditraiḥ samāhūtairmahārathaiḥ.
27. nānā-vāditra-saṃhrādaiḥ kṣveḍita-āsphoṭita-ākulaiḥ
siṃha-nādaiḥ sa-vāditraiḥ samāhūtaiḥ mahārathaiḥ
27. nānā-vāditra-saṃhrādaiḥ kṣveḍita-āsphoṭita-ākulaiḥ
siṃha-nādaiḥ sa-vāditraiḥ samāhūtaiḥ mahārathaiḥ
27. The great charioteers were exhorted amidst the clamor of various musical instruments, the shouts and arm-slaps (of warriors), their lion-like roars, and the sounds of accompanying instruments.
तस्मिन्सुतुमुले शब्दे भीरूणां भयवर्धने ।
अतीव हृष्टो दाशार्हमब्रवीत्पाकशासनिः ॥२८॥
28. tasminsutumule śabde bhīrūṇāṁ bhayavardhane ,
atīva hṛṣṭo dāśārhamabravītpākaśāsaniḥ.
28. tasmin su-tumule śabde bhīrūṇām bhaya-vardhane
atīva hṛṣṭaḥ dāśārham abravīt pākaśāsaniḥ
28. pākaśāsaniḥ atīva hṛṣṭaḥ tasmin su-tumule
bhīrūṇām bhaya-vardhane śabde dāśārham abravīt
28. Amidst that extremely tumultuous sound, which intensified the fear of the timid, the greatly delighted son of Pākaśāsana (Arjuna) spoke to Dāśārha (Krishna).
चोदयाश्वान्हृषीकेश यत्र दुर्मर्षणः स्थितः ।
एतद्भित्त्वा गजानीकं प्रवेक्ष्याम्यरिवाहिनीम् ॥२९॥
29. codayāśvānhṛṣīkeśa yatra durmarṣaṇaḥ sthitaḥ ,
etadbhittvā gajānīkaṁ pravekṣyāmyarivāhinīm.
29. codaya aśvān hṛṣīkeśa yatra durmarṣaṇaḥ sthitaḥ
etat bhittvā gaja-anīkam pravekṣyāmi ari-vāhinīm
29. hṛṣīkeśa aśvān codaya yatra durmarṣaṇaḥ sthitaḥ
etat gaja-anīkam bhittvā ari-vāhinīm pravekṣyāmi
29. O Hṛṣīkeśa, drive the horses to where Durmarṣaṇa stands! I shall pierce this elephant division and enter the enemy army.
एवमुक्तो महाबाहुः केशवः सव्यसाचिना ।
अचोदयद्धयांस्तत्र यत्र दुर्मर्षणः स्थितः ॥३०॥
30. evamukto mahābāhuḥ keśavaḥ savyasācinā ,
acodayaddhayāṁstatra yatra durmarṣaṇaḥ sthitaḥ.
30. evam uktaḥ mahābāhuḥ keśavaḥ savyasācinā
acodayat hayān tatra yatra durmarṣaṇaḥ sthitaḥ
30. savyasācinā evam uktaḥ mahābāhuḥ keśavaḥ
hayān acodayat tatra yatra durmarṣaṇaḥ sthitaḥ
30. Thus addressed by Arjuna (Savyasācin), the mighty-armed Keśava (Kṛṣṇa) steered the horses to where Durmarṣaṇa was positioned.
स संप्रहारस्तुमुलः संप्रवृत्तः सुदारुणः ।
एकस्य च बहूनां च रथनागनरक्षयः ॥३१॥
31. sa saṁprahārastumulaḥ saṁpravṛttaḥ sudāruṇaḥ ,
ekasya ca bahūnāṁ ca rathanāganarakṣayaḥ.
31. saḥ saṃprahāraḥ tumulaḥ saṃpravṛttaḥ sudāruṇaḥ
ekasya ca bahūnām ca rathanāganarakṣayaḥ
31. saḥ tumulaḥ sudāruṇaḥ saṃprahāraḥ saṃpravṛttaḥ
ca ekasya ca bahūnām rathanāganarakṣayaḥ
31. Then, a tumultuous and very terrible battle began, causing the destruction of chariots, elephants, and men, affecting both one (side) and many (the other side).
ततः सायकवर्षेण पर्जन्य इव वृष्टिमान् ।
परानवाकिरत्पार्थः पर्वतानिव नीरदः ॥३२॥
32. tataḥ sāyakavarṣeṇa parjanya iva vṛṣṭimān ,
parānavākiratpārthaḥ parvatāniva nīradaḥ.
32. tataḥ sāyakavarṣeṇa parjanyaḥ iva vṛṣṭimān
parān avākirat pārthaḥ parvatān iva nīradaḥ
32. tataḥ pārthaḥ vṛṣṭimān parjanyaḥ iva
sāyakavarṣeṇa parān avākirat nīradaḥ parvatān iva
32. Then, with a shower of arrows, Arjuna (Pārtha), like a rain-bearing cloud, enveloped the enemies, just as a cloud covers mountains.
ते चापि रथिनः सर्वे त्वरिताः कृतहस्तवत् ।
अवाकिरन्बाणजालैस्ततः कृष्णधनंजयौ ॥३३॥
33. te cāpi rathinaḥ sarve tvaritāḥ kṛtahastavat ,
avākiranbāṇajālaistataḥ kṛṣṇadhanaṁjayau.
33. te ca api rathinaḥ sarve tvaritāḥ kṛtahastavat
avākiran bāṇajālais tataḥ kṛṣṇadhanañjayau
33. te sarve rathinaḥ ca api tvaritāḥ kṛtahastavat
tataḥ bāṇajālais kṛṣṇadhanañjayau avākiran
33. And all those charioteers, swiftly and with practiced skill, then showered nets of arrows upon Kṛṣṇa and Arjuna (Dhanañjaya).
ततः क्रुद्धो महाबाहुर्वार्यमाणः परैर्युधि ।
शिरांसि रथिनां पार्थः कायेभ्योऽपाहरच्छरैः ॥३४॥
34. tataḥ kruddho mahābāhurvāryamāṇaḥ parairyudhi ,
śirāṁsi rathināṁ pārthaḥ kāyebhyo'pāharaccharaiḥ.
34. tataḥ kruddhaḥ mahābāhuḥ vāryamāṇaḥ paraiḥ yudhi
śirāṃsi rathinām pārthaḥ kāyebhyaḥ apāharat śaraiḥ
34. tataḥ yudhi paraiḥ vāryamāṇaḥ kruddhaḥ mahābāhuḥ
pārthaḥ śaraiḥ rathinām śirāṃsi kāyebhyaḥ apāharat
34. Then, the great-armed Partha (Arjuna), enraged and being restrained by enemies in battle, severed the heads of charioteers from their bodies with his arrows.
उद्भ्रान्तनयनैर्वक्त्रैः संदष्टोष्ठपुटैः शुभैः ।
सकुण्डलशिरस्त्राणैर्वसुधा समकीर्यत ॥३५॥
35. udbhrāntanayanairvaktraiḥ saṁdaṣṭoṣṭhapuṭaiḥ śubhaiḥ ,
sakuṇḍalaśirastrāṇairvasudhā samakīryata.
35. udbhrāntanayanaiḥ vaktraiḥ saṃdaṣṭoṣṭapuṭaiḥ
śubhaiḥ sakuṇḍalaśirastrāṇaiḥ vasudhā samakīryata
35. vasudhā udbhrāntanayanaiḥ saṃdaṣṭoṣṭapuṭaiḥ
śubhaiḥ sakuṇḍalaśirastrāṇaiḥ vaktraiḥ samakīryata
35. The earth was strewn with faces that had bewildered eyes, bitten lips, and were adorned with earrings and helmets.
पुण्डरीकवनानीव विध्वस्तानि समन्ततः ।
विनिकीर्णानि योधानां वदनानि चकाशिरे ॥३६॥
36. puṇḍarīkavanānīva vidhvastāni samantataḥ ,
vinikīrṇāni yodhānāṁ vadanāni cakāśire.
36. puṇḍarīkavanāni iva vidhvastāni samantataḥ
vinikīrṇāni yodhānām vadanāni cakāśire
36. yodhānām vinikīrṇāni vadanāni samantataḥ
vidhvastāni puṇḍarīkavanāni iva cakāśire
36. The scattered faces of the warriors, strewn everywhere, shone like destroyed lotus forests.
तपनीयविचित्राणि सिक्तानि रुधिरेण च ।
अदृश्यन्त यथा राजन्मेघसंघाः सविद्युतः ॥३७॥
37. tapanīyavicitrāṇi siktāni rudhireṇa ca ,
adṛśyanta yathā rājanmeghasaṁghāḥ savidyutaḥ.
37. tapanīyavicitrāṇi siktāni rudhireṇa ca
adṛśyanta yathā rājan meghasaṃghāḥ savidyutaḥ
37. rājan ca tapanīyavicitrāṇi rudhireṇa siktāni
adṛśyanta yathā savidyutaḥ meghasaṃghāḥ
37. And, O King, those faces, variegated with gold (ornaments) and drenched in blood, appeared like masses of clouds streaked with lightning.
शिरसां पततां राजञ्शब्दोऽभूत्पृथिवीतले ।
कालेन परिपक्वानां तालानां पततामिव ॥३८॥
38. śirasāṁ patatāṁ rājañśabdo'bhūtpṛthivītale ,
kālena paripakvānāṁ tālānāṁ patatāmiva.
38. śirasām patatām rājan śabdaḥ abhūt pṛthivītale
kālena paripakvānām tālānām patatām iva
38. rājan śirasām patatām śabdaḥ pṛthivītale
abhūt kālena paripakvānām tālānām patatām iva
38. O King, a sound arose on the surface of the earth from the falling heads, like the falling of ripened palm fruits due to their time.
ततः कबन्धः कश्चित्तु धनुरालम्ब्य तिष्ठति ।
कश्चित्खड्गं विनिष्कृष्य भुजेनोद्यम्य तिष्ठति ॥३९॥
39. tataḥ kabandhaḥ kaścittu dhanurālambya tiṣṭhati ,
kaścitkhaḍgaṁ viniṣkṛṣya bhujenodyamya tiṣṭhati.
39. tataḥ kabandhaḥ kaścit tu dhanuḥ ālambya tiṣṭhati
kaścit khaḍgam viniṣkṛṣya bhujena udyamya tiṣṭhati
39. tataḥ kaścit kabandhaḥ tu dhanuḥ ālambya tiṣṭhati
kaścit khaḍgam viniṣkṛṣya bhujena udyamya tiṣṭhati
39. Then, some headless trunk (kabandha) stood, grasping a bow. Another warrior stood, having drawn a sword and raised it with his arm.
नाजानन्त शिरांस्युर्व्यां पतितानि नरर्षभाः ।
अमृष्यमाणाः कौन्तेयं संग्रामे जयगृद्धिनः ॥४०॥
40. nājānanta śirāṁsyurvyāṁ patitāni nararṣabhāḥ ,
amṛṣyamāṇāḥ kaunteyaṁ saṁgrāme jayagṛddhinaḥ.
40. na ajānanta śirāṃsi urvyām patitāni nararṣabhāḥ
amṛṣyamāṇāḥ kaunteyam saṃgrāme jayagṛddhinaḥ
40. jayagṛddhinaḥ saṃgrāme kaunteyam amṛṣyamāṇāḥ
nararṣabhāḥ urvyām patitāni śirāṃsi na ajānanta
40. The mighty warriors (nararṣabhāḥ), eager for victory and unable to tolerate the son of Kunti (kaunteyam) in battle (saṃgrāme), did not perceive the heads that had fallen on the ground (urvyām).
हयानामुत्तमाङ्गैश्च हस्तिहस्तैश्च मेदिनी ।
बाहुभिश्च शिरोभिश्च वीराणां समकीर्यत ॥४१॥
41. hayānāmuttamāṅgaiśca hastihastaiśca medinī ,
bāhubhiśca śirobhiśca vīrāṇāṁ samakīryata.
41. hayānām uttamāṅgaiḥ ca hastihastaiḥ ca medinī
bāhubhiḥ ca śirobhiḥ ca vīrāṇām samakīryata
41. medinī hayānām uttamāṅgaiḥ ca hastihastaiḥ ca
vīrāṇām bāhubhiḥ ca śirobhiḥ ca samakīryata
41. And the earth (medinī) was strewn with the heads of horses, with elephant trunks, and with the arms and heads of warriors.
अयं पार्थः कुतः पार्थ एष पार्थ इति प्रभो ।
तव सैन्येषु योधानां पार्थभूतमिवाभवत् ॥४२॥
42. ayaṁ pārthaḥ kutaḥ pārtha eṣa pārtha iti prabho ,
tava sainyeṣu yodhānāṁ pārthabhūtamivābhavat.
42. ayam pārthaḥ kutaḥ pārtha eṣaḥ pārtha iti prabho
tava sainyeṣu yodhānām pārthabhūtam iva abhavat
42. prabho tava sainyeṣu yodhānām ayam pārthaḥ kutaḥ
pārthaḥ eṣaḥ pārthaḥ iti pārthabhūtam iva abhavat
42. O Lord, among your warriors, there arose cries like 'This is Arjuna!', 'Where is Arjuna?', 'Here is Arjuna!' It was as if everything had become Arjuna.
अन्योन्यमपि चाजघ्नुरात्मानमपि चापरे ।
पार्थभूतममन्यन्त जगत्कालेन मोहिताः ॥४३॥
43. anyonyamapi cājaghnurātmānamapi cāpare ,
pārthabhūtamamanyanta jagatkālena mohitāḥ.
43. anyonyam api ca ājaghnuḥ ātmānam api ca apare
pārthabhūtam amanyanta jagat kālena mohitāḥ
43. kālena mohitāḥ apare anyonyam api ājaghnuḥ
ātmānam api ca jagat pārthabhūtam amanyanta
43. Deluded by time (kāla), some (warriors) even struck each other, and others (struck) themselves, for they perceived the whole world (jagat) to be pervaded by Arjuna (pārthabhūtam).
निष्टनन्तः सरुधिरा विसंज्ञा गाढवेदनाः ।
शयाना बहवो वीराः कीर्तयन्तः सुहृज्जनम् ॥४४॥
44. niṣṭanantaḥ sarudhirā visaṁjñā gāḍhavedanāḥ ,
śayānā bahavo vīrāḥ kīrtayantaḥ suhṛjjanam.
44. niṣṭanantaḥ sarudhirāḥ visaṃjñāḥ gāḍhavedanāḥ
śayānāḥ bahavaḥ vīrāḥ kīrtayantaḥ suhṛjjanām
44. bahavaḥ vīrāḥ niṣṭanantaḥ sarudhirāḥ visaṃjñāḥ
gāḍhavedanāḥ śayānāḥ suhṛjjanām kīrtayantaḥ
44. Many warriors lay groaning, covered in blood, senseless, and in intense pain, while remembering their friends and relatives.
सभिण्डिपालाः सप्रासाः सशक्त्यृष्टिपरश्वधाः ।
सनिर्यूहाः सनिस्त्रिंशाः सशरासनतोमराः ॥४५॥
45. sabhiṇḍipālāḥ saprāsāḥ saśaktyṛṣṭiparaśvadhāḥ ,
saniryūhāḥ sanistriṁśāḥ saśarāsanatomarāḥ.
45. sabhiṇḍipālāḥ saprāsāḥ saśaktyṛṣṭiparaśvadhāḥ
saniryūhāḥ sanistriṃśāḥ saśarāsanatomarāḥ
45. sabhiṇḍipālāḥ saprāsāḥ saśaktyṛṣṭiparaśvadhāḥ
saniryūhāḥ sanistriṃśāḥ saśarāsanatomarāḥ
45. Many (warriors lay) with their bhiṇḍipāla spears and prāsa darts; with their śakti (spears), ṛṣṭi (lances), and paraśvadha (axes); and with their niryūha (darts), nistriṃśa (swords), śarāsana (bows), and tomara (javelins).
सबाणवर्माभरणाः सगदाः साङ्गदा रणे ।
महाभुजगसंकाशा बाहवः परिघोपमाः ॥४६॥
46. sabāṇavarmābharaṇāḥ sagadāḥ sāṅgadā raṇe ,
mahābhujagasaṁkāśā bāhavaḥ parighopamāḥ.
46. sabāṇavarmābharaṇāḥ sagadāḥ sāṅgadāḥ raṇe
mahābhujagasaṃkāśāḥ bāhavaḥ parighopamāḥ
46. bāhavaḥ sabāṇavarmābharaṇāḥ sagadāḥ sāṅgadāḥ
mahābhujagasaṃkāśāḥ parighopamāḥ raṇe
46. In battle, their arms, adorned with arrows, armor, and ornaments, bearing maces and armlets, were like great serpents and resembled iron clubs.
उद्वेष्टन्ति विचेष्टन्ति संवेष्टन्ति च सर्वशः ।
वेगं कुर्वन्ति संरब्धा निकृत्ताः परमेषुभिः ॥४७॥
47. udveṣṭanti viceṣṭanti saṁveṣṭanti ca sarvaśaḥ ,
vegaṁ kurvanti saṁrabdhā nikṛttāḥ parameṣubhiḥ.
47. udveṣṭanti viceṣṭanti saṃveṣṭanti ca sarvaśaḥ
vegam kurvanti saṃrabdhāḥ nikṛttāḥ parameṣubhiḥ
47. nikṛttāḥ parameṣubhiḥ ca saṃrabdhāḥ udveṣṭanti
viceṣṭanti saṃveṣṭanti sarvaśaḥ vegam kurvanti
47. Severed by the supreme arrows and enraged, [those arms] writhe upwards, struggle, and coil in every direction, moving with great force.
यो यः स्म समरे पार्थं प्रतिसंरभते नरः ।
तस्य तस्यान्तको बाणः शरीरमुपसर्पति ॥४८॥
48. yo yaḥ sma samare pārthaṁ pratisaṁrabhate naraḥ ,
tasya tasyāntako bāṇaḥ śarīramupasarpati.
48. yaḥ yaḥ sma samare pārtham pratisaṃrabhate naraḥ
tasya tasya antakaḥ bāṇaḥ śarīram upasarpati
48. yaḥ yaḥ naraḥ samare pārtham pratisaṃrabhate sma,
tasya tasya śarīram antakaḥ bāṇaḥ upasarpati
48. Whoever among men confronts Pārtha in battle with fury, for that very man, an arrow (bāṇa), a veritable death-bringer (antaka), enters his body.
नृत्यतो रथमार्गेषु धनुर्व्यायच्छतस्तथा ।
न कश्चित्तत्र पार्थस्य ददर्शान्तरमण्वपि ॥४९॥
49. nṛtyato rathamārgeṣu dhanurvyāyacchatastathā ,
na kaścittatra pārthasya dadarśāntaramaṇvapi.
49. nṛtyataḥ rathamārgeṣu dhanuḥ vyāyacchataḥ tathā
na kaścit tatra pārthasya dadarśa antaram aṇu api
49. tatra rathamārgeṣu nṛtyataḥ tathā dhanuḥ vyāyacchataḥ
pārthasya aṇu api antaram kaścit na dadarśa
49. No one there saw even a minute flaw in Pārtha (Arjuna) as he danced on the chariot-paths and similarly stretched his bow.
यत्तस्य घटमानस्य क्षिप्रं विक्षिपतः शरान् ।
लाघवात्पाण्डुपुत्रस्य व्यस्मयन्त परे जनाः ॥५०॥
50. yattasya ghaṭamānasya kṣipraṁ vikṣipataḥ śarān ,
lāghavātpāṇḍuputrasya vyasmayanta pare janāḥ.
50. yat tasya ghaṭamānasya kṣipram vikṣipataḥ śarān
lāghavāt pāṇḍuputrasya vyasmayanta pare janāḥ
50. pare janāḥ tasya pāṇḍuputrasya ghaṭamānasya
kṣipram śarān vikṣipataḥ lāghavāt vyasmayanta
50. Other people were astonished by the dexterity (lāghava) of Arjuna, the son of Pāṇḍu, as he swiftly loosed arrows while engaged in battle.
हस्तिनं हस्तियन्तारमश्वमाश्विकमेव च ।
अभिनत्फल्गुनो बाणै रथिनं च ससारथिम् ॥५१॥
51. hastinaṁ hastiyantāramaśvamāśvikameva ca ,
abhinatphalguno bāṇai rathinaṁ ca sasārathim.
51. hastinam hastiyantāram aśvam āśvikam eva ca
abhinat phalgunaḥ bāṇaiḥ rathinam ca sasarathim
51. phalgunaḥ bāṇaiḥ hastinam hastiyantāram aśvam
āśvikam rathinam ca sasarathim eva ca abhinat
51. Arjuna (phalguna) pierced with arrows the elephant, its driver, the horse, its rider, and the warrior on the chariot along with his charioteer.
आवर्तमानमावृत्तं युध्यमानं च पाण्डवः ।
प्रमुखे तिष्ठमानं च न कंचिन्न निहन्ति सः ॥५२॥
52. āvartamānamāvṛttaṁ yudhyamānaṁ ca pāṇḍavaḥ ,
pramukhe tiṣṭhamānaṁ ca na kaṁcinna nihanti saḥ.
52. āvartamānam āvṛttam yudhyamānam ca pāṇḍavaḥ
pramukhe tiṣṭhamānam ca na kaṃcit na nihanti saḥ
52. saḥ pāṇḍavaḥ āvartamānam āvṛttam yudhyamānam ca
pramukhe tiṣṭhamānam ca na kaṃcit na nihanti
52. Arjuna, the son of Pāṇḍu, killed everyone, whether they were turning back, retreating, fighting, or standing at the forefront.
यथोदयन्वै गगने सूर्यो हन्ति महत्तमः ।
तथार्जुनो गजानीकमवधीत्कङ्कपत्रिभिः ॥५३॥
53. yathodayanvai gagane sūryo hanti mahattamaḥ ,
tathārjuno gajānīkamavadhītkaṅkapatribhiḥ.
53. yathā udayan vai gagane sūryaḥ hanti mahat tamaḥ
tathā arjunaḥ gajānīkam avadhīt kaṅkapatribhiḥ
53. yathā vai gagane udayan sūryaḥ mahat tamaḥ hanti
tathā arjunaḥ kaṅkapatribhiḥ gajānīkam avadhīt
53. Just as the sun, rising in the sky, indeed dispels great darkness, so too did Arjuna destroy the army of elephants with arrows feathered with vulture quills.
हस्तिभिः पतितैर्भिन्नैस्तव सैन्यमदृश्यत ।
अन्तकाले यथा भूमिर्विनिकीर्णैर्महीधरैः ॥५४॥
54. hastibhiḥ patitairbhinnaistava sainyamadṛśyata ,
antakāle yathā bhūmirvinikīrṇairmahīdharaiḥ.
54. hastibhiḥ patitaiḥ bhinnaiḥ tava sainyam adṛśyata
antakāle yathā bhūmiḥ vinikīrṇaiḥ mahīdharaiḥ
54. tava sainyam patitaiḥ bhinnaiḥ hastibhiḥ adṛśyata
yathā antakāle bhūmiḥ vinikīrṇaiḥ mahīdharaiḥ
54. Your army was seen with elephants fallen and shattered, just as the earth at the time of dissolution (antakāla) appears with scattered mountains.
यथा मध्यंदिने सूर्यो दुष्प्रेक्ष्यः प्राणिभिः सदा ।
तथा धनंजयः क्रुद्धो दुष्प्रेक्ष्यो युधि शत्रुभिः ॥५५॥
55. yathā madhyaṁdine sūryo duṣprekṣyaḥ prāṇibhiḥ sadā ,
tathā dhanaṁjayaḥ kruddho duṣprekṣyo yudhi śatrubhiḥ.
55. yathā madhyaṃdine sūryaḥ duṣprekṣyaḥ prāṇibhiḥ sadā
tathā dhanaṃjayaḥ kruddhaḥ duṣprekṣyaḥ yudhi śatrubhiḥ
55. yathā sūryaḥ madhyaṃdine sadā prāṇibhiḥ duṣprekṣyaḥ
tathā kruddhaḥ dhanaṃjayaḥ yudhi śatrubhiḥ duṣprekṣyaḥ
55. Just as the sun at midday is always difficult for living beings to look at, similarly, the enraged Dhananjaya (Arjuna) is difficult for enemies to behold in battle.
तत्तथा तव पुत्रस्य सैन्यं युधि परंतप ।
प्रभग्नं द्रुतमाविग्नमतीव शरपीडितम् ॥५६॥
56. tattathā tava putrasya sainyaṁ yudhi paraṁtapa ,
prabhagnaṁ drutamāvignamatīva śarapīḍitam.
56. tat tathā tava putrasya sainyam yudhi paraṃtapa
prabhagnam drutam āvignam atīva śarapīḍitam
56. paraṃtapa tat tathā tava putrasya sainyam yudhi
drutam prabhagnam atīva āvignam śarapīḍitam
56. O scorcher of foes (paraṃtapa), thus your son's army in battle was swiftly routed, greatly distressed, and exceedingly tormented by arrows.
मारुतेनेव महता मेघानीकं विधूयता ।
प्रकाल्यमानं तत्सैन्यं नाशकत्प्रतिवीक्षितुम् ॥५७॥
57. māruteneva mahatā meghānīkaṁ vidhūyatā ,
prakālyamānaṁ tatsainyaṁ nāśakatprativīkṣitum.
57. mārutena iva mahatā meghānīkam vidhūyatā
prakālyamānam tat sainyam na aśakat prativīkṣitum
57. iva mahatā mārutena meghānīkam vidhūyatā tat
sainyam prakālyamānam prativīkṣitum na aśakat
57. That army, being swept away as a mass of clouds by a great scattering wind, was unable to look back or offer resistance.
प्रतोदैश्चापकोटीभिर्हुंकारैः साधुवाहितैः ।
कशापार्ष्ण्यभिघातैश्च वाग्भिरुग्राभिरेव च ॥५८॥
58. pratodaiścāpakoṭībhirhuṁkāraiḥ sādhuvāhitaiḥ ,
kaśāpārṣṇyabhighātaiśca vāgbhirugrābhireva ca.
58. pratodaiḥ ca cāpakoṭībhiḥ huṅkāraiḥ sādhuvāhitaiḥ
kaśāpārṣṇyabhighātaiḥ ca vāgbhiḥ ugrābhiḥ eva ca
58. pratodaiḥ cāpakoṭībhiḥ sādhuvāhitaiḥ huṅkāraiḥ ca
kaśāpārṣṇyabhighātaiḥ ca ugrābhiḥ vāgbhiḥ eva ca
58. With goads, with the tips of their bows, with well-uttered shouts, and with blows from whips and heels, and indeed with fierce words.
चोदयन्तो हयांस्तूर्णं पलायन्ते स्म तावकाः ।
सादिनो रथिनश्चैव पत्तयश्चार्जुनार्दिताः ॥५९॥
59. codayanto hayāṁstūrṇaṁ palāyante sma tāvakāḥ ,
sādino rathinaścaiva pattayaścārjunārditāḥ.
59. codayantaḥ hayān tūrṇam palāyante sma tāvakāḥ
sādinaḥ rathinaḥ ca eva pattayaḥ ca arjunārditāḥ
59. arjunārditāḥ tāvakāḥ sādinaḥ rathinaḥ ca eva
pattayaḥ ca hayān tūrṇam codayantaḥ palāyante sma
59. Your warriors - cavalrymen, charioteers, and indeed foot soldiers - tormented by Arjuna, quickly fled, urging on their horses.
पार्ष्ण्यङ्गुष्ठाङ्कुशैर्नागांश्चोदयन्तस्तथापरे ।
शरैः संमोहिताश्चान्ये तमेवाभिमुखा ययौ ।
तव योधा हतोत्साहा विभ्रान्तमनसस्तदा ॥६०॥
60. pārṣṇyaṅguṣṭhāṅkuśairnāgāṁścodayantastathāpare ,
śaraiḥ saṁmohitāścānye tamevābhimukhā yayau ,
tava yodhā hatotsāhā vibhrāntamanasastadā.
60. pārṣṇyaṅguṣṭhāṅkuśaiḥ nāgān codayantaḥ
tathā apare śaraiḥ saṃmohitāḥ ca
anye tam eva abhimukhāḥ yayau tava
yodhāḥ hatotsāhāḥ vibhrāntamanasaḥ tadā
60. tathā apare pārṣṇyaṅguṣṭhāṅkuśaiḥ
nāgān codayantaḥ ca anye śaraiḥ saṃmohitāḥ
tam eva abhimukhāḥ yayau tadā
tava yodhāḥ hatotsāhāḥ vibhrāntamanasaḥ
60. Similarly, others were driving elephants with heels, big toes, and goads. And among others, bewildered by arrows, one warrior faced him and advanced. At that time, your warriors were dejected and confused in mind.