Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-16, chapter-1

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
षट्त्रिंशे त्वथ संप्राप्ते वर्षे कौरवनन्दनः ।
ददर्श विपरीतानि निमित्तानि युधिष्ठिरः ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
ṣaṭtriṁśe tvatha saṁprāpte varṣe kauravanandanaḥ ,
dadarśa viparītāni nimittāni yudhiṣṭhiraḥ.
1. vaiśaṃpāyana uvāca ṣaṭtriṃśe tu atha samprāpte varṣe
kauravanandanaḥ dadarśa viparītāni nimittāni yudhiṣṭhiraḥ
1. Vaishampayana said: Then, when the thirty-sixth year had arrived, Yudhishthira, the delight of the Kurus, saw adverse omens.
ववुर्वाताः सनिर्घाता रूक्षाः शर्करवर्षिणः ।
अपसव्यानि शकुना मण्डलानि प्रचक्रिरे ॥२॥
2. vavurvātāḥ sanirghātā rūkṣāḥ śarkaravarṣiṇaḥ ,
apasavyāni śakunā maṇḍalāni pracakrire.
2. vavuḥ vātāḥ sanirghātāḥ rūkṣāḥ śarkaravarṣiṇaḥ
apasavyāni śakunāḥ maṇḍalāni pracakrire
2. Winds blew, accompanied by thunder, harsh and showering gravel. Birds formed ominous, counter-clockwise circles.
प्रत्यगूहुर्महानद्यो दिशो नीहारसंवृताः ।
उल्काश्चाङ्गारवर्षिण्यः प्रपेतुर्गगनाद्भुवि ॥३॥
3. pratyagūhurmahānadyo diśo nīhārasaṁvṛtāḥ ,
ulkāścāṅgāravarṣiṇyaḥ prapeturgaganādbhuvi.
3. prati ūhuḥ mahānadyaḥ diśaḥ nīhārasaṃvṛtāḥ
ulkāḥ ca aṅgāravarṣiṇyaḥ prapetuḥ gaganāt bhuvi
3. Great rivers flowed backwards, the directions were enveloped in mist, and meteors showering embers fell from the sky to the earth.
आदित्यो रजसा राजन्समवच्छन्नमण्डलः ।
विरश्मिरुदये नित्यं कबन्धैः समदृश्यत ॥४॥
4. ādityo rajasā rājansamavacchannamaṇḍalaḥ ,
viraśmirudaye nityaṁ kabandhaiḥ samadṛśyata.
4. ādityaḥ rajasā rājan samavacchannamaṇḍalaḥ
virasmiḥ udaye nityam kabandhaiḥ samadṛśyata
4. rājan rajasā samavacchannamaṇḍalaḥ virasmiḥ
ādityaḥ udaye nityam kabandhaiḥ samadṛśyata
4. O king, the sun, its disk completely obscured by dust, regularly appeared rayless at sunrise, resembling (or surrounded by) ominous headless forms (kabandha).
परिवेषाश्च दृश्यन्ते दारुणाः चन्द्रसूर्ययोः ।
त्रिवर्णाः श्यामरूक्षान्तास्तथा भस्मारुणप्रभाः ॥५॥
5. pariveṣāśca dṛśyante dāruṇāḥ candrasūryayoḥ ,
trivarṇāḥ śyāmarūkṣāntāstathā bhasmāruṇaprabhāḥ.
5. pariveṣāḥ ca dṛśyante dāruṇāḥ candrasūryayoḥ
trivarṇāḥ śyāmarūkṣāntāḥ tathā bhasmāruṇaprabhāḥ
5. candrasūryayoḥ dāruṇāḥ trivarṇāḥ śyāmarūkṣāntāḥ
tathā bhasmāruṇaprabhāḥ pariveṣāḥ ca dṛśyante
5. And dreadful halos are observed around both the moon and the sun. They appear three-colored, with dark and rough edges, and also possess an ash-like, reddish glow.
एते चान्ये च बहव उत्पाता भयशंसिनः ।
दृश्यन्तेऽहरहो राजन्हृदयोद्वेगकारकाः ॥६॥
6. ete cānye ca bahava utpātā bhayaśaṁsinaḥ ,
dṛśyante'haraho rājanhṛdayodvegakārakāḥ.
6. ete ca anye ca bahavaḥ utpātāḥ bhayaśaṃsinaḥ
dṛśyante aharahaḥ rājan hṛdayodvegakārakāḥ
6. rājan ete ca anye ca bahavaḥ bhayaśaṃsinaḥ
hṛdayodvegakārakāḥ utpātāḥ aharahaḥ dṛśyante
6. O king, these and many other dreadful omens, portending fear, are observed daily, causing distress and anxiety in the heart.
कस्यचित्त्वथ कालस्य कुरुराजो युधिष्ठिरः ।
शुश्राव वृष्णिचक्रस्य मौसले कदनं कृतम् ॥७॥
7. kasyacittvatha kālasya kururājo yudhiṣṭhiraḥ ,
śuśrāva vṛṣṇicakrasya mausale kadanaṁ kṛtam.
7. kasyacit tu atha kālasya kururājaḥ yudhiṣṭhiraḥ
śuśrāva vṛṣṇicakrasya mausale kadanam kṛtam
7. atha kasyacit tu kālasya kururājaḥ yudhiṣṭhiraḥ
mausale vṛṣṇicakrasya kṛtam kadanam śuśrāva
7. Then, after some time, Yudhishthira, the king of the Kurus, heard about the destruction (kadana) of the Vrishni clan (vṛṣṇicakra) that had occurred during the Mauṣala event.
विमुक्तं वासुदेवं च श्रुत्वा रामं च पाण्डवः ।
समानीयाब्रवीद्भ्रातॄन्किं करिष्याम इत्युत ॥८॥
8. vimuktaṁ vāsudevaṁ ca śrutvā rāmaṁ ca pāṇḍavaḥ ,
samānīyābravīdbhrātṝnkiṁ kariṣyāma ityuta.
8. vimuktam vāsudevam ca śrutvā rāmam ca pāṇḍavaḥ
samānīya abravīt bhrātṝn kim kariṣyāma iti uta
8. pāṇḍavaḥ vāsudevam rāmam ca vimuktam śrutvā ca
bhrātṝn samānīya abravīt kim kariṣyāma iti uta
8. Having heard that Vasudeva (Kṛṣṇa) and Rāma (Balarāma) had been liberated [from their earthly forms], the Pāṇḍava (Yudhiṣṭhira) assembled his brothers and asked, 'What shall we do?'
परस्परं समासाद्य ब्रह्मदण्डबलात्कृतान् ।
वृष्णीन्विनष्टांस्ते श्रुत्वा व्यथिताः पाण्डवाभवन् ॥९॥
9. parasparaṁ samāsādya brahmadaṇḍabalātkṛtān ,
vṛṣṇīnvinaṣṭāṁste śrutvā vyathitāḥ pāṇḍavābhavan.
9. parasparam samāsādya brahmadaṇḍabalātkṛtān vṛṣṇīn
vinaṣṭān te śrutvā vyathitāḥ pāṇḍavāḥ abhavan
9. te pāṇḍavāḥ brahmadaṇḍabalātkṛtān parasparam
samāsādya vinaṣṭān vṛṣṇīn śrutvā vyathitāḥ abhavan
9. Having heard that the Vṛṣṇis, compelled by the power of a brahmin's curse, had clashed and were destroyed, the Pāṇḍavas became distressed.
निधनं वासुदेवस्य समुद्रस्येव शोषणम् ।
वीरा न श्रद्दधुस्तस्य विनाशं शार्ङ्गधन्वनः ॥१०॥
10. nidhanaṁ vāsudevasya samudrasyeva śoṣaṇam ,
vīrā na śraddadhustasya vināśaṁ śārṅgadhanvanaḥ.
10. nidhanam vāsudevasya samudrasya iva śoṣaṇam
vīrāḥ na śraddadhuḥ tasya vināśam śārṅgadhanvanaḥ
10. vīrāḥ vāsudevasya nidhanam śārṅgadhanvanaḥ tasya
vināśam samudrasya śoṣaṇam iva na śraddadhuḥ
10. The heroes (Pāṇḍavas) did not believe in the demise of Vasudeva (Kṛṣṇa), the wielder of the Śārṅga bow, considering his destruction to be as impossible as the drying up of the ocean.
मौसलं ते परिश्रुत्य दुःखशोकसमन्विताः ।
विषण्णा हतसंकल्पाः पाण्डवाः समुपाविशन् ॥११॥
11. mausalaṁ te pariśrutya duḥkhaśokasamanvitāḥ ,
viṣaṇṇā hatasaṁkalpāḥ pāṇḍavāḥ samupāviśan.
11. mausalam te pariśrutya duḥkhaśokasamānvitāḥ
viṣaṇṇāḥ hatasaṃkalpāḥ pāṇḍavāḥ samupāviśan
11. te pāṇḍavāḥ mausalam pariśrutya duḥkhaśokasamānvitāḥ
viṣaṇṇāḥ hatasaṃkalpāḥ samupāviśan
11. Upon fully hearing about the Mausala destruction, the Pāṇḍavas, filled with sorrow and grief, became despondent and disheartened, and then sat down.