Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-13, chapter-80

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
युधिष्ठिर उवाच ।
पवित्राणां पवित्रं यच्छ्रेष्ठं लोके च यद्भवेत् ।
पावनं परमं चैव तन्मे ब्रूहि पितामह ॥१॥
1. yudhiṣṭhira uvāca ,
pavitrāṇāṁ pavitraṁ yacchreṣṭhaṁ loke ca yadbhavet ,
pāvanaṁ paramaṁ caiva tanme brūhi pitāmaha.
1. yudhiṣṭhiraḥ uvāca pavitrāṇām pavitram yat śreṣṭham loke
ca yat bhavet pāvanam paramam ca eva tat me brūhi pitāmaha
1. yudhiṣṭhiraḥ uvāca pitāmaha pavitrāṇām yat pavitram ca loke
yat śreṣṭham bhavet ca eva paramam pāvanam tat me brūhi
1. Yudhishthira said: "O Grandfather, please tell me that which is the purest among purifiers, that which is the best in the world, and indeed, the supreme sanctifier."
भीष्म उवाच ।
गावो महार्थाः पुण्याश्च तारयन्ति च मानवान् ।
धारयन्ति प्रजाश्चेमाः पयसा हविषा तथा ॥२॥
2. bhīṣma uvāca ,
gāvo mahārthāḥ puṇyāśca tārayanti ca mānavān ,
dhārayanti prajāścemāḥ payasā haviṣā tathā.
2. Bhīṣma uvāca | gāvaḥ mahārthāḥ puṇyāḥ ca tārayanti ca
mānavān | dhārayanti prajāḥ ca imāḥ payasā haviṣā tathā
2. Bhīṣma uvāca gāvaḥ mahārthāḥ puṇyāḥ ca mānavān ca
tārayanti imāḥ prajāḥ ca payasā haviṣā tathā dhārayanti
2. Bhishma said: Cows are of great value and are sacred; they rescue human beings. They also sustain all these creatures through their milk and with ritual offerings (haviṣā).
न हि पुण्यतमं किंचिद्गोभ्यो भरतसत्तम ।
एताः पवित्राः पुण्याश्च त्रिषु लोकेष्वनुत्तमाः ॥३॥
3. na hi puṇyatamaṁ kiṁcidgobhyo bharatasattama ,
etāḥ pavitrāḥ puṇyāśca triṣu lokeṣvanuttamāḥ.
3. na hi puṇyatamam kiṃcit gobhyaḥ bharatasattama
| etāḥ pavitrāḥ puṇyāḥ ca triṣu lokeṣu anuttamāḥ
3. bharatasattama hi gobhyaḥ kiṃcit puṇyatamam na
etāḥ pavitrāḥ ca puṇyāḥ ca triṣu lokeṣu anuttamāḥ
3. Indeed, there is nothing more sacred than cows, O best among the Bharatas. These cows are pure and meritorious, unequalled in the three worlds.
देवानामुपरिष्टाच्च गावः प्रतिवसन्ति वै ।
दत्त्वा चैता नरपते यान्ति स्वर्गं मनीषिणः ॥४॥
4. devānāmupariṣṭācca gāvaḥ prativasanti vai ,
dattvā caitā narapate yānti svargaṁ manīṣiṇaḥ.
4. devānām upariṣṭāt ca gāvaḥ prativasanti vai |
dattvā ca etāḥ narapate yānti svargam manīṣiṇaḥ
4. vai ca gāvaḥ devānām upariṣṭāt prativasanti
narapate manīṣiṇaḥ etāḥ dattvā ca svargam yānti
4. And indeed, cows reside even above the gods. O king, discerning individuals (manīṣiṇaḥ), by giving these (cows as dāna), attain heaven.
मान्धाता यौवनाश्वश्च ययातिर्नहुषस्तथा ।
गावो ददन्तः सततं सहस्रशतसंमिताः ।
गताः परमकं स्थानं देवैरपि सुदुर्लभम् ॥५॥
5. māndhātā yauvanāśvaśca yayātirnahuṣastathā ,
gāvo dadantaḥ satataṁ sahasraśatasaṁmitāḥ ,
gatāḥ paramakaṁ sthānaṁ devairapi sudurlabham.
5. Māndhātā yauvanāśvaḥ ca yayātiḥ
nahuṣaḥ tathā | gāvaḥ dadantaḥ satatam
sahasraśatasaṃmitāḥ | gatāḥ
paramakam sthānam devaiḥ api sudurlabham
5. Māndhātā yauvanāśvaḥ ca yayātiḥ
nahuṣaḥ tathā gāvaḥ sahasraśatasaṃmitāḥ
satatam dadantaḥ devaiḥ api
sudurlabham paramakam sthānam gatāḥ
5. Mandhata, Yuvanashva, Yayati, and Nahusha, by continually giving (dāna) hundreds of thousands of cows, attained the supreme state, which is very difficult for even the gods to obtain.
अपि चात्र पुरावृत्तं
कथयिष्यामि तेऽनघ ॥६॥
6. api cātra purāvṛttaṁ
kathayiṣyāmi te'nagha.
6. api ca atra purāvṛttam
kathayiṣyāmi te anagha
6. api ca atra anagha te
purāvṛttam kathayiṣyāmi
6. And in this regard, O sinless one, I will narrate to you an ancient story.
ऋषीणामुत्तमं धीमान्कृष्णद्वैपायनं शुकः ।
अभिवाद्याह्निकं कृत्वा शुचिः प्रयतमानसः ।
पितरं परिपप्रच्छ दृष्टलोकपरावरम् ॥७॥
7. ṛṣīṇāmuttamaṁ dhīmānkṛṣṇadvaipāyanaṁ śukaḥ ,
abhivādyāhnikaṁ kṛtvā śuciḥ prayatamānasaḥ ,
pitaraṁ paripapraccha dṛṣṭalokaparāvaram.
7. ṛṣīṇām uttamam dhīmān kṛṣṇadvaipāyanam
śukaḥ abhivādya āhnikam
kṛtvā śuciḥ prayatamanāsaḥ pitaram
paripapraccha dṛṣṭalokaparāvaram
7. dhīmān śukaḥ ṛṣīṇām uttamam
dṛṣṭalokaparāvaram pitaram kṛṣṇadvaipāyanam
abhivādya āhnikam kṛtvā
śuciḥ prayatamanāsaḥ paripapraccha
7. The intelligent Śuka, after saluting his father, Kṛṣṇa Dvaipāyana, who was considered the best among sages and had perceived all higher and lower worlds, and having performed his daily rites with a pure and attentive mind, then questioned him.
को यज्ञः सर्वयज्ञानां वरिष्ठ उपलक्ष्यते ।
किं च कृत्वा परं स्वर्गं प्राप्नुवन्ति मनीषिणः ॥८॥
8. ko yajñaḥ sarvayajñānāṁ variṣṭha upalakṣyate ,
kiṁ ca kṛtvā paraṁ svargaṁ prāpnuvanti manīṣiṇaḥ.
8. kaḥ yajñaḥ sarvayajñānām variṣṭhaḥ upalakṣyate
kim ca kṛtvā param svargam prāpnuvanti manīṣiṇaḥ
8. sarvayajñānām kaḥ yajñaḥ variṣṭhaḥ upalakṣyate
ca manīṣiṇaḥ kim kṛtvā param svargam prāpnuvanti
8. Which (yajña) is considered the most excellent among all (yajñas)? And by performing what do the wise attain the supreme heaven (svarga)?
केन देवाः पवित्रेण स्वर्गमश्नन्ति वा विभो ।
किं च यज्ञस्य यज्ञत्वं क्व च यज्ञः प्रतिष्ठितः ॥९॥
9. kena devāḥ pavitreṇa svargamaśnanti vā vibho ,
kiṁ ca yajñasya yajñatvaṁ kva ca yajñaḥ pratiṣṭhitaḥ.
9. kena devāḥ pavitreṇa svargam aśnanti vā vibho kim
ca yajñasya yajñatvam kva ca yajñaḥ pratiṣṭhitaḥ
9. vibho kena pavitreṇa devāḥ svargam vā aśnanti ca
kim yajñasya yajñatvam ca kva yajñaḥ pratiṣṭhitaḥ
9. O Lord (vibhu), by what pure means do the gods enjoy heaven (svarga)? And what is the essential nature (yajñatva) of a (yajña)? And where is a (yajña) truly established?
दानानामुत्तमं किं च किं च सत्रमतः परम् ।
पवित्राणां पवित्रं च यत्तद्ब्रूहि ममानघ ॥१०॥
10. dānānāmuttamaṁ kiṁ ca kiṁ ca satramataḥ param ,
pavitrāṇāṁ pavitraṁ ca yattadbrūhi mamānagha.
10. dānānām uttamam kim ca kim ca satram ataḥ param
pavitrāṇām pavitram ca yat tat brūhi mama anagha
10. anagha dānānām kim ca uttamam ataḥ param kim ca
satram pavitrāṇām ca kim pavitram yat tat mama brūhi
10. What is considered the best among all gifts, and what (Vedic ritual) is superior to all others? Also, what is the purest among all purifiers? O sinless one, please tell me that.
एतच्छ्रुत्वा तु वचनं व्यासः परमधर्मवित् ।
पुत्रायाकथयत्सर्वं तत्त्वेन भरतर्षभ ॥११॥
11. etacchrutvā tu vacanaṁ vyāsaḥ paramadharmavit ,
putrāyākathayatsarvaṁ tattvena bharatarṣabha.
11. etat śrutvā tu vacanam vyāsaḥ paramadharmavit
putrāya akathayat sarvam tattvena bharatarṣabha
11. bharatarṣabha vyāsaḥ paramadharmavit etat vacanam
śrutvā tu tattvena sarvam putrāya akathayat
11. Having heard this statement, Vyasa, who knew the supreme natural law (dharma), then revealed everything truly to his son, O best of Bharatas.
व्यास उवाच ।
गावः प्रतिष्ठा भूतानां तथा गावः परायणम् ।
गावः पुण्याः पवित्राश्च पावनं धर्म एव च ॥१२॥
12. vyāsa uvāca ,
gāvaḥ pratiṣṭhā bhūtānāṁ tathā gāvaḥ parāyaṇam ,
gāvaḥ puṇyāḥ pavitrāśca pāvanaṁ dharma eva ca.
12. vyāsaḥ uvāca gāvaḥ pratiṣṭhā bhūtānām tathā gāvaḥ
parāyaṇam gāvaḥ puṇyāḥ pavitrāḥ ca pāvanam dharmaḥ eva ca
12. vyāsaḥ uvāca gāvaḥ bhūtānām pratiṣṭhā tathā gāvaḥ
parāyaṇam gāvaḥ puṇyāḥ ca pavitrāḥ ca pāvanam dharmaḥ eva
12. Vyasa said: 'Cows are the foundation of all living beings, and similarly, cows are their ultimate refuge. Cows are meritorious and pure, and indeed they are the purifying natural law (dharma) itself.'
पूर्वमासन्नशृङ्गा वै गाव इत्यनुशुश्रुमः ।
शृङ्गार्थे समुपासन्त ताः किल प्रभुमव्ययम् ॥१३॥
13. pūrvamāsannaśṛṅgā vai gāva ityanuśuśrumaḥ ,
śṛṅgārthe samupāsanta tāḥ kila prabhumavyayam.
13. pūrvam āsan aśṛṅgāḥ vai gāvaḥ iti anuśuśrumaḥ
śṛṅgārthe samupāsanta tāḥ kila prabhum avyayam
13. vai pūrvam gāvaḥ aśṛṅgāḥ āsan iti anuśuśrumaḥ
kila tāḥ śṛṅgārthe avyayam prabhum samupāsanta
13. Indeed, we have heard that in ancient times, cows were hornless. It is said that for the sake of horns, those cows then worshipped the imperishable Lord.
ततो ब्रह्मा तु गाः प्रायमुपविष्टाः समीक्ष्य ह ।
ईप्सितं प्रददौ ताभ्यो गोभ्यः प्रत्येकशः प्रभुः ॥१४॥
14. tato brahmā tu gāḥ prāyamupaviṣṭāḥ samīkṣya ha ,
īpsitaṁ pradadau tābhyo gobhyaḥ pratyekaśaḥ prabhuḥ.
14. tataḥ brahmā tu gāḥ prāyam upaviṣṭāḥ samīkṣya ha
īpsitam pradadau tābhyaḥ gobhyaḥ pratyekaśaḥ prabhuḥ
14. tataḥ prabhuḥ brahmā tu prāyam upaviṣṭāḥ gāḥ samīkṣya
ha tābhyaḥ gobhyaḥ pratyekaśaḥ īpsitam pradadau
14. Then, the lord Brahmā, seeing those cows gathered and seated, indeed granted each of them their individual wishes.
तासां शृङ्गाण्यजायन्त यस्या यादृङ्मनोगतम् ।
नानावर्णाः शृङ्गवन्त्यस्ता व्यरोचन्त पुत्रक ॥१५॥
15. tāsāṁ śṛṅgāṇyajāyanta yasyā yādṛṅmanogatam ,
nānāvarṇāḥ śṛṅgavantyastā vyarocanta putraka.
15. tāsām śṛṅgāṇi ajāyanta yasyāḥ yādṛk manogatam
nānāvarṇāḥ śṛṅgavantyaḥ tāḥ vyarocanta putraka
15. putraka tāsām yasyāḥ manogatam yādṛk (āsīt),
(tādṛśāni) śṛṅgāṇi ajāyanta.
tāḥ nānāvarṇāḥ śṛṅgavantyaḥ vyarocanta.
15. Horns grew on them (the cows), each according to what was desired in that cow's mind. O son, those multicolored, horned cows shone brightly.
ब्रह्मणा वरदत्तास्ता हव्यकव्यप्रदाः शुभाः ।
पुण्याः पवित्राः सुभगा दिव्यसंस्थानलक्षणाः ।
गावस्तेजो महद्दिव्यं गवां दानं प्रशस्यते ॥१६॥
16. brahmaṇā varadattāstā havyakavyapradāḥ śubhāḥ ,
puṇyāḥ pavitrāḥ subhagā divyasaṁsthānalakṣaṇāḥ ,
gāvastejo mahaddivyaṁ gavāṁ dānaṁ praśasyate.
16. brahmaṇā varadattāḥ tāḥ havyakavyapradāḥ
śubhāḥ puṇyāḥ pavitrāḥ subhagā
divyasaṁsthānalakṣaṇāḥ gāvaḥ tejaḥ
mahat divyam gavām dānam praśasyate
16. brahmaṇā varadattāḥ tāḥ gāvaḥ havyakavyapradāḥ,
śubhāḥ,
puṇyāḥ,
pavitrāḥ,
subhagāḥ,
divyasaṁsthānalakṣaṇāḥ (ca santi).
(tāḥ) mahat divyam tejaḥ (bibhrati).
gavām dānam (ca) praśasyate.
16. Those cows, bestowed as boons by Brahmā, are auspicious, givers of offerings (havya) to deities and offerings (kavya) to ancestors. They are sacred, purifying, fortunate, and bear signs of divine form. Cows embody great divine radiance, and the giving of cows (dāna) is highly extolled.
ये चैताः संप्रयच्छन्ति साधवो वीतमत्सराः ।
ते वै सुकृतिनः प्रोक्ताः सर्वदानप्रदाश्च ते ।
गवां लोकं तथा पुण्यमाप्नुवन्ति च तेऽनघ ॥१७॥
17. ye caitāḥ saṁprayacchanti sādhavo vītamatsarāḥ ,
te vai sukṛtinaḥ proktāḥ sarvadānapradāśca te ,
gavāṁ lokaṁ tathā puṇyamāpnuvanti ca te'nagha.
17. ye ca etāḥ saṁprayacchanti sādhavaḥ
vītamatsarāḥ te vai sukṛtinaḥ proktāḥ
sarvadānapradāḥ ca te gavām lokam
tathā puṇyam āpnuvanti ca te anagha
17. anagha,
ye vītamatsarāḥ sādhavaḥ ca etāḥ (gāḥ) saṁprayacchanti,
te vai sukṛtinaḥ proktāḥ.
te ca sarvadānapradāḥ (proktāḥ).
te ca tathā gavām puṇyam lokam āpnuvanti.
17. And those virtuous individuals who, free from envy, offer these cows are indeed declared to be meritorious and givers of all kinds of donations (dāna). O faultless one, they also attain the sacred realm of cows.
यत्र वृक्षा मधुफला दिव्यपुष्पफलोपगाः ।
पुष्पाणि च सुगन्धीनि दिव्यानि द्विजसत्तम ॥१८॥
18. yatra vṛkṣā madhuphalā divyapuṣpaphalopagāḥ ,
puṣpāṇi ca sugandhīni divyāni dvijasattama.
18. yatra vṛkṣāḥ madhuphalāḥ divyapuṣpaphallopagāḥ
puṣpāṇi ca sugandhīni divyāni dvijasattama
18. O best among the twice-born (dvija), where the trees bear sweet fruits and are endowed with divine flowers and fruits, and the flowers are divine and fragrant.
सर्वा मणिमयी भूमिः सूक्ष्मकाञ्चनवालुका ।
सर्वत्र सुखसंस्पर्शा निष्पङ्का नीरजा शुभा ॥१९॥
19. sarvā maṇimayī bhūmiḥ sūkṣmakāñcanavālukā ,
sarvatra sukhasaṁsparśā niṣpaṅkā nīrajā śubhā.
19. sarvā maṇimayī bhūmiḥ sūkṣmakāñcanavālukā
sarvatra sukhasaṃsparśā niṣpaṅkā nīrajā śubhā
19. The entire ground is made of jewels, with fine golden sand. Everywhere, it is pleasant to the touch, free from mud, dust, and is auspicious.
रक्तोत्पलवनैश्चैव मणिदण्डैर्हिरण्मयैः ।
तरुणादित्यसंकाशैर्भान्ति तत्र जलाशयाः ॥२०॥
20. raktotpalavanaiścaiva maṇidaṇḍairhiraṇmayaiḥ ,
taruṇādityasaṁkāśairbhānti tatra jalāśayāḥ.
20. raktotpalavanaiḥ ca eva maṇidaṇḍaiḥ hiraṇmayaiḥ
taruṇādityasaṃkāśaiḥ bhānti tatra jalāśayāḥ
20. There, the reservoirs shine, adorned with groves of red lotuses whose stems are jeweled and golden, and which gleam like the rising sun.
महार्हमणिपत्रैश्च काञ्चनप्रभकेसरैः ।
नीलोत्पलविमिश्रैश्च सरोभिर्बहुपङ्कजैः ॥२१॥
21. mahārhamaṇipatraiśca kāñcanaprabhakesaraiḥ ,
nīlotpalavimiśraiśca sarobhirbahupaṅkajaiḥ.
21. mahārhamanipatṛaiḥ ca kāñcanaprabhakesaraiḥ
nīlotpalavimiśraiḥ ca sarobhiḥ bahupaṅkajaiḥ
21. And by means of ponds that are rich in various lotuses, having petals like precious jewels and filaments shining with golden luster, and intermingled with blue lotuses.
करवीरवनैः फुल्लैः सहस्रावर्तसंवृतैः ।
संतानकवनैः फुल्लैर्वृक्षैश्च समलंकृताः ॥२२॥
22. karavīravanaiḥ phullaiḥ sahasrāvartasaṁvṛtaiḥ ,
saṁtānakavanaiḥ phullairvṛkṣaiśca samalaṁkṛtāḥ.
22. karavīra-vanaiḥ phullaiḥ sahasrāvarta-saṃvṛtaiḥ |
santānaka-vanaiḥ phullaiḥ vṛkṣaiḥ ca samalaṅkṛtāḥ
22. Adorned with blooming karavīra forests, which are encircled by a thousand turns, and also with blooming santānaka groves and trees.
निर्मलाभिश्च मुक्ताभिर्मणिभिश्च महाधनैः ।
उद्धूतपुलिनास्तत्र जातरूपैश्च निम्नगाः ॥२३॥
23. nirmalābhiśca muktābhirmaṇibhiśca mahādhanaiḥ ,
uddhūtapulināstatra jātarūpaiśca nimnagāḥ.
23. nirmalābhiḥ ca muktābhiḥ maṇibhiḥ ca mahā-dhanaiḥ
| uddhūta-pulināḥ tatra jāta-rūpaiḥ ca nimna-gāḥ
23. There, the rivers, whose banks are formed by pure pearls and immensely precious jewels, and also by gold, flow.
सर्वरत्नमयैश्चित्रैरवगाढा नगोत्तमैः ।
जातरूपमयैश्चान्यैर्हुताशनसमप्रभैः ॥२४॥
24. sarvaratnamayaiścitrairavagāḍhā nagottamaiḥ ,
jātarūpamayaiścānyairhutāśanasamaprabhaiḥ.
24. sarva-ratna-mayaiḥ citraiḥ avagāḍhā naga-uttamaiḥ
| jāta-rūpa-mayaiḥ ca anyaiḥ hutāśana-sama-prabhaiḥ
24. They (the rivers) are traversed by excellent mountains, variegated and made of all kinds of jewels, and by other mountains made of gold, shining like fire.
सौवर्णगिरयस्तत्र मणिरत्नशिलोच्चयाः ।
सर्वरत्नमयैर्भान्ति शृङ्गैश्चारुभिरुच्छ्रितैः ॥२५॥
25. sauvarṇagirayastatra maṇiratnaśiloccayāḥ ,
sarvaratnamayairbhānti śṛṅgaiścārubhirucchritaiḥ.
25. sauvarṇa-girayaḥ tatra maṇi-ratna-śiloccayāḥ |
sarva-ratna-mayaiḥ bhānti śṛṅgaiḥ cārubhiḥ ucchritaiḥ
25. There, golden mountains, consisting of heaps of jewels and precious stones, shine with their elevated, beautiful peaks made of all kinds of jewels.
नित्यपुष्पफलास्तत्र नगाः पत्ररथाकुलाः ।
दिव्यगन्धरसैः पुष्पैः फलैश्च भरतर्षभ ॥२६॥
26. nityapuṣpaphalāstatra nagāḥ patrarathākulāḥ ,
divyagandharasaiḥ puṣpaiḥ phalaiśca bharatarṣabha.
26. nityapuṣpaphalāḥ tatra nagāḥ patrarathākulāḥ
divyagandharasaiḥ puṣpaiḥ phalaiḥ ca bharatarṣabha
26. O best among the Bharatas, there are trees always bearing flowers and fruits, teeming with birds, and endowed with flowers and fruits of divine fragrance and taste.
रमन्ते पुण्यकर्माणस्तत्र नित्यं युधिष्ठिर ।
सर्वकामसमृद्धार्था निःशोका गतमन्यवः ॥२७॥
27. ramante puṇyakarmāṇastatra nityaṁ yudhiṣṭhira ,
sarvakāmasamṛddhārthā niḥśokā gatamanyavaḥ.
27. ramante puṇyakarmāṇaḥ tatra nityam yudhiṣṭhira
sarvakāmasamṛddhārthāḥ niḥśokāḥ gatamanuyavaḥ
27. O Yudhiṣṭhira, there, those who performed meritorious (karma) constantly rejoice; they are free from sorrow and anger, with all their desires fully accomplished.
विमानेषु विचित्रेषु रमणीयेषु भारत ।
मोदन्ते पुण्यकर्माणो विहरन्तो यशस्विनः ॥२८॥
28. vimāneṣu vicitreṣu ramaṇīyeṣu bhārata ,
modante puṇyakarmāṇo viharanto yaśasvinaḥ.
28. vimāneṣu vicitreṣu ramaṇīyeṣu bhārata
modante puṇyakarmāṇaḥ viharantaḥ yaśasvinaḥ
28. O descendant of Bharata, those who performed meritorious (karma), who are glorious and wander about, rejoice in wonderful and delightful celestial chariots.
उपक्रीडन्ति तान्राजञ्शुभाश्चाप्सरसां गणाः ।
एताँल्लोकानवाप्नोति गां दत्त्वा वै युधिष्ठिर ॥२९॥
29. upakrīḍanti tānrājañśubhāścāpsarasāṁ gaṇāḥ ,
etāँllokānavāpnoti gāṁ dattvā vai yudhiṣṭhira.
29. upakrīḍanti tān rājan śubhāḥ ca apsarasām gaṇāḥ
etān lokān avāpnoti gām dattvā vai yudhiṣṭhira
29. O King, beautiful groups of Apsaras amuse themselves with them. O Yudhiṣṭhira, by giving a cow, one certainly attains these realms.
यासामधिपतिः पूषा मारुतो बलवान्बली ।
ऐश्वर्ये वरुणो राजा ता मां पान्तु युगंधराः ॥३०॥
30. yāsāmadhipatiḥ pūṣā māruto balavānbalī ,
aiśvarye varuṇo rājā tā māṁ pāntu yugaṁdharāḥ.
30. yāsām adhipatiḥ pūṣā mārutaḥ balavān balī
aiśvarye varuṇaḥ rājā tāḥ mām pāntu yugandharāḥ
30. yāsām adhipatiḥ pūṣā,
balavān balī mārutaḥ,
aiśvarye rājā varuṇaḥ,
tāḥ yugandharāḥ mām pāntu
30. May those who bear the yoke (yugandharāḥ) protect me, of whom Pūṣan is the master, the strong and mighty Marut (wind god) is chief, and Varuna is the sovereign king in dominion.
सुरूपा बहुरूपाश्च विश्वरूपाश्च मातरः ।
प्राजापत्या इति ब्रह्मञ्जपेन्नित्यं यतव्रतः ॥३१॥
31. surūpā bahurūpāśca viśvarūpāśca mātaraḥ ,
prājāpatyā iti brahmañjapennityaṁ yatavrataḥ.
31. surūpāḥ bahurūpāḥ ca viśvarūpāḥ ca mātaraḥ
prājāpatyāḥ iti brahman japet nityam yatavrataḥ
31. brahman yatavrataḥ nityam iti surūpāḥ bahurūpāḥ
ca viśvarūpāḥ ca prājāpatyāḥ mātaraḥ japet
31. O Brahmin, one who is disciplined in his observances (yatavrataḥ) should always chant (the names of) these mothers: 'beautiful-formed, multi-formed, all-formed (viśvarūpāḥ), and born of Prajāpati (prājāpatyāḥ)'.
गास्तु शुश्रूषते यश्च समन्वेति च सर्वशः ।
तस्मै तुष्टाः प्रयच्छन्ति वरानपि सुदुर्लभान् ॥३२॥
32. gāstu śuśrūṣate yaśca samanveti ca sarvaśaḥ ,
tasmai tuṣṭāḥ prayacchanti varānapi sudurlabhān.
32. gāḥ tu śuśrūṣate yaḥ ca samanveti ca sarvaśaḥ
tasmai tuṣṭāḥ prayacchanti varān api sudurlabhān
32. yaḥ ca gāḥ tu śuśrūṣate ca sarvaśaḥ samanveti,
tasmai tuṣṭāḥ varān api sudurlabhān prayacchanti
32. Whoever serves the cows and follows them in every way, to him, being pleased, they grant even boons that are very difficult to obtain.
न द्रुह्येन्मनसा चापि गोषु ता हि सुखप्रदाः ।
अर्चयेत सदा चैव नमस्कारैश्च पूजयेत् ।
दान्तः प्रीतमना नित्यं गवां व्युष्टिं तथाश्नुते ॥३३॥
33. na druhyenmanasā cāpi goṣu tā hi sukhapradāḥ ,
arcayeta sadā caiva namaskāraiśca pūjayet ,
dāntaḥ prītamanā nityaṁ gavāṁ vyuṣṭiṁ tathāśnute.
33. na druhyet manasā ca api goṣu tāḥ hi
sukhapradāḥ arcayeta sadā ca eva
namaskāraiḥ ca pūjayet dāntaḥ prītamanāḥ
nityam gavām vyuṣṭim tathā aśnute
33. goṣu manasā ca api na druhyet,
hi tāḥ sukhapradāḥ.
sadā ca eva arcayeta ca namaskāraiḥ pūjayet.
dāntaḥ prītamanāḥ nityam tathā gavām vyuṣṭim aśnute.
33. One should not harm cows, even with the mind, for they indeed are givers of happiness. One should always honor them and worship them with salutations. A self-controlled (dāntaḥ) person with a contented mind (prītamanāḥ) thus constantly attains the prosperity (vyuṣṭi) of cows.
येन देवाः पवित्रेण भुञ्जते लोकमुत्तमम् ।
यत्पवित्रं पवित्राणां तद्घृतं शिरसा वहेत् ॥३४॥
34. yena devāḥ pavitreṇa bhuñjate lokamuttamam ,
yatpavitraṁ pavitrāṇāṁ tadghṛtaṁ śirasā vahet.
34. yena devāḥ pavitreṇa bhuñjate lokam uttamam
yat pavitram pavitrāṇām tat ghṛtam śirasā vahet
34. devāḥ yena pavitreṇa uttamam lokam bhuñjate,
yat pavitrāṇām pavitram,
tat ghṛtam śirasā vahet
34. The gods enjoy the supreme realm by means of that which is purifying. One should carry on the head that ghee which is the most sacred of all purifiers.
घृतेन जुहुयादग्निं घृतेन स्वस्ति वाचयेत् ।
घृतं प्राशेद्घृतं दद्याद्गवां व्युष्टिं तथाश्नुते ॥३५॥
35. ghṛtena juhuyādagniṁ ghṛtena svasti vācayet ,
ghṛtaṁ prāśedghṛtaṁ dadyādgavāṁ vyuṣṭiṁ tathāśnute.
35. ghṛtena juhuyāt agnim ghṛtena svasti vācayet ghṛtam
prāśet ghṛtam dadyāt gavām vyuṣṭim tathā aśnute
35. ghṛtena agnim juhuyāt,
ghṛtena svasti vācayet.
ghṛtam prāśet,
ghṛtam dadyāt; tathā gavām vyuṣṭim aśnute
35. One should perform a Vedic fire ritual (homa) with ghee, and one should invoke blessings with ghee. One should partake of ghee and donate ghee; by doing so, one certainly attains the prosperity associated with cows.
त्र्यहमुष्णं पिबेन्मूत्रं त्र्यहमुष्णं पिबेत्पयः ।
गवामुष्णं पयः पीत्वा त्र्यहमुष्णं घृतं पिबेत् ।
त्र्यहमुष्णं घृतं पीत्वा वायुभक्षो भवेत्त्र्यहम् ॥३६॥
36. tryahamuṣṇaṁ pibenmūtraṁ tryahamuṣṇaṁ pibetpayaḥ ,
gavāmuṣṇaṁ payaḥ pītvā tryahamuṣṇaṁ ghṛtaṁ pibet ,
tryahamuṣṇaṁ ghṛtaṁ pītvā vāyubhakṣo bhavettryaham.
36. tryaham uṣṇam pibet mūtram tryaham uṣṇam
pibet payaḥ gavām uṣṇam payaḥ pītvā
tryaham uṣṇam ghṛtam pibet tryaham uṣṇam
ghṛtam pītvā vāyubhakṣaḥ bhavet tryaham
36. tryaham uṣṇam mūtram pibet,
tryaham uṣṇam payaḥ pibet.
gavām uṣṇam payaḥ pītvā tryaham uṣṇam ghṛtam pibet.
tryaham uṣṇam ghṛtam pītvā tryaham vāyubhakṣaḥ bhavet
36. For three days, one should drink warm urine. For another three days, one should drink warm milk. After drinking warm cow's milk, one should drink warm ghee for three days. Having drunk warm ghee for three days, one should then subsist on air for three days.
निर्हृतैश्च यवैर्गोभिर्मासं प्रसृतयावकः ।
ब्रह्महत्यासमं पापं सर्वमेतेन शुध्यति ॥३७॥
37. nirhṛtaiśca yavairgobhirmāsaṁ prasṛtayāvakaḥ ,
brahmahatyāsamaṁ pāpaṁ sarvametena śudhyati.
37. nirhṛtaiḥ ca yavaiḥ gobhiḥ māsam prasṛtayāvakaḥ
brahmahatyāsamam pāpam sarvam etena śudhyati
37. māsam nirhṛtaiḥ yavaiḥ ca gobhiḥ prasṛtayāvakaḥ
etena sarvam brahmahatyāsamam pāpam śudhyati
37. For a month, one who subsists on a handful of barley meal (yāvaka), prepared with purified barley and (products from) cows, purifies all sins, even those equivalent to the killing of a "brāhmaṇa".
पराभवार्थं दैत्यानां देवैः शौचमिदं कृतम् ।
देवत्वमपि च प्राप्ताः संसिद्धाश्च महाबलाः ॥३८॥
38. parābhavārthaṁ daityānāṁ devaiḥ śaucamidaṁ kṛtam ,
devatvamapi ca prāptāḥ saṁsiddhāśca mahābalāḥ.
38. parābhavārtham daityānām devaiḥ śaucam idam kṛtam
devatvam api ca prāptāḥ saṃsiddhāḥ ca mahābalāḥ
38. devaiḥ daityānām parābhavārtham idam śaucam kṛtam
ca devatvam api prāptāḥ ca saṃsiddhāḥ mahābalāḥ
38. This purification was established by the gods for the defeat of the daityas. And those who attain godhood also become perfected and very powerful.
गावः पवित्राः पुण्याश्च पावनं परमं महत् ।
ताश्च दत्त्वा द्विजातिभ्यो नरः स्वर्गमुपाश्नुते ॥३९॥
39. gāvaḥ pavitrāḥ puṇyāśca pāvanaṁ paramaṁ mahat ,
tāśca dattvā dvijātibhyo naraḥ svargamupāśnute.
39. gāvaḥ pavitrāḥ puṇyāḥ ca pāvanam paramam mahat
tāḥ ca dattvā dvijātibhyaḥ naraḥ svargam upāśnute
39. gāvaḥ pavitrāḥ puṇyāḥ ca paramam mahat pāvanam
naraḥ tāḥ ca dvijātibhyaḥ dattvā svargam upāśnute
39. Cows are pure and sacred, and they are the supreme, great purifiers. By donating them to the twice-born, a person attains heaven.
गवां मध्ये शुचिर्भूत्वा गोमतीं मनसा जपेत् ।
पूताभिरद्भिराचम्य शुचिर्भवति निर्मलः ॥४०॥
40. gavāṁ madhye śucirbhūtvā gomatīṁ manasā japet ,
pūtābhiradbhirācamya śucirbhavati nirmalaḥ.
40. gavām madhye śuciḥ bhūtvā gomatīm manasā japet
pūtābhiḥ adbhiḥ ācamya śuciḥ bhavati nirmalaḥ
40. gavām madhye śuciḥ bhūtvā manasā gomatīm japet
pūtābhiḥ adbhiḥ ācamya śuciḥ nirmalaḥ bhavati
40. Becoming pure while in the midst of cows, one should mentally recite the Gomatī mantra. By performing the ritual sipping of water with purified waters, one becomes pure and spotless.
अग्निमध्ये गवां मध्ये ब्राह्मणानां च संसदि ।
विद्यावेदव्रतस्नाता ब्राह्मणाः पुण्यकर्मिणः ॥४१॥
41. agnimadhye gavāṁ madhye brāhmaṇānāṁ ca saṁsadi ,
vidyāvedavratasnātā brāhmaṇāḥ puṇyakarmiṇaḥ.
41. agnimadhye gavām madhye brāhmaṇānām ca saṃsadi
vidyāvedavratasnātāḥ brāhmaṇāḥ puṇyakarmiṇaḥ
41. agnimadhye gavām madhye ca brāhmaṇānām saṃsadi
vidyāvedavratasnātāḥ brāhmaṇāḥ puṇyakarmiṇaḥ
41. In the presence of fire, amidst cows, and in the assembly of brahmins, are found brahmins who are purified by knowledge, Vedic study, and spiritual vows, and who perform meritorious deeds.
अध्यापयेरञ्शिष्यान्वै गोमतीं यज्ञसंमिताम् ।
त्रिरात्रोपोषितः श्रुत्वा गोमतीं लभते वरम् ॥४२॥
42. adhyāpayerañśiṣyānvai gomatīṁ yajñasaṁmitām ,
trirātropoṣitaḥ śrutvā gomatīṁ labhate varam.
42. adhyāpayeran śiṣyān vai gomatīm yajñasaṃmitām
trirātropoṣitaḥ śrutvā gomatīm labhate varam
42. vai śiṣyān yajñasaṃmitām gomatīm adhyāpayeran
trirātropoṣitaḥ gomatīm śrutvā varam labhate
42. Indeed, one should teach the Gomatī scripture, which is considered equal to a Vedic ritual (yajña), to disciples. One who has fasted for three nights and then listened to the Gomatī obtains a boon.
पुत्रकामश्च लभते पुत्रं धनमथापि च ।
पतिकामा च भर्तारं सर्वकामांश्च मानवः ।
गावस्तुष्टाः प्रयच्छन्ति सेविता वै न संशयः ॥४३॥
43. putrakāmaśca labhate putraṁ dhanamathāpi ca ,
patikāmā ca bhartāraṁ sarvakāmāṁśca mānavaḥ ,
gāvastuṣṭāḥ prayacchanti sevitā vai na saṁśayaḥ.
43. putrakāmaḥ ca labhate putram dhanam
atha api ca patikāmā ca bhartāram
sarvakāmān ca mānavaḥ gāvaḥ tuṣṭāḥ
prayacchanti sevitāḥ vai na saṃśayaḥ
43. ca putrakāmaḥ putram dhanam atha api
ca labhate ca patikāmā bhartāram ca
mānavaḥ sarvakāmān labhate vai sevitāḥ
tuṣṭāḥ gāvaḥ prayacchanti na saṃśayaḥ
43. Moreover, one who desires a son obtains a son, and also wealth. A woman desiring a husband obtains a husband. And a human being obtains all their desires. Indeed, the contented cows (gāvaḥ), when propitiated, grant these without a doubt.
एवमेता महाभागा यज्ञियाः सर्वकामदाः ।
रोहिण्य इति जानीहि नैताभ्यो विद्यते परम् ॥४४॥
44. evametā mahābhāgā yajñiyāḥ sarvakāmadāḥ ,
rohiṇya iti jānīhi naitābhyo vidyate param.
44. evam etāḥ mahābhāgāḥ yajñiyāḥ sarvakāmadāḥ
rohiṇyaḥ iti jānīhi na etābhyaḥ vidyate param
44. evam etāḥ mahābhāgāḥ yajñiyāḥ sarvakāmadāḥ
rohiṇyaḥ iti jānīhi etābhyaḥ param na vidyate
44. Indeed, know that these illustrious (mahābhāgāḥ), sacred, and all-desire-granting ones are the Rohiṇīs. Nothing superior to them exists.
इत्युक्तः स महातेजाः शुकः पित्रा महात्मना ।
पूजयामास गा नित्यं तस्मात्त्वमपि पूजय ॥४५॥
45. ityuktaḥ sa mahātejāḥ śukaḥ pitrā mahātmanā ,
pūjayāmāsa gā nityaṁ tasmāttvamapi pūjaya.
45. iti uktaḥ saḥ mahātejāḥ śukaḥ pitrā mahātmanā
pūjayāmāsa gāḥ nityam tasmāt tvam api pūjaya
45. iti mahātmanā pitrā uktaḥ saḥ mahātejāḥ śukaḥ
gāḥ nityam pūjayāmāsa tasmāt tvam api pūjaya
45. Thus addressed by his great-souled (mahātmanā) father, the highly radiant Śuka always worshipped the cows (gāḥ). Therefore, you too should worship them.