Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-8, chapter-14

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
संजय उवाच ।
प्रत्यागत्य पुनर्जिष्णुरहन्संशप्तकान्बहून् ।
वक्रानुवक्रगमनादङ्गारक इव ग्रहः ॥१॥
1. saṁjaya uvāca ,
pratyāgatya punarjiṣṇurahansaṁśaptakānbahūn ,
vakrānuvakragamanādaṅgāraka iva grahaḥ.
1. saṃjayaḥ uvāca pratyāgatya punar jiṣṇuḥ ahan saṃśaptakān
bahūn vakrānuvakragamanāt aṅgārakaḥ iva grahaḥ
1. saṃjayaḥ uvāca jiṣṇuḥ pratyāgatya punar bahūn saṃśaptakān ahan,
grahaḥ aṅgārakaḥ vakrānuvakragamanāt iva.
1. Saṃjaya said: Jiṣṇu (Arjuna), having returned, again slew many Saṃśaptakas, just as the planet Aṅgāraka (Mars) moves with a winding and circuitous course.
पार्थबाणहता राजन्नराश्वरथकुञ्जराः ।
विचेलुर्बभ्रमुर्नेदुः पेतुर्मम्लुश्च मारिष ॥२॥
2. pārthabāṇahatā rājannarāśvarathakuñjarāḥ ,
vicelurbabhramurneduḥ peturmamluśca māriṣa.
2. pārtha-bāṇa-hatāḥ rājan nara-aśva-ratha-kuñjarāḥ
viceluḥ babhramuḥ neduḥ petuḥ mamluḥ ca māriṣa
2. rājan māriṣa pārtha-bāṇa-hatāḥ nara-aśva-ratha-kuñjarāḥ
viceluḥ babhramuḥ neduḥ petuḥ ca mamluḥ
2. O King (rājan), O respected sir (māriṣa), men, horses, chariots, and elephants, struck by Arjuna's (pārtha) arrows, trembled, staggered, cried out, fell, and fainted.
धुर्यं धुर्यतरान्सूतान्रथांश्च परिसंक्षिपन् ।
पाणीन्पाणिगतं शस्त्रं बाहूनपि शिरांसि च ॥३॥
3. dhuryaṁ dhuryatarānsūtānrathāṁśca parisaṁkṣipan ,
pāṇīnpāṇigataṁ śastraṁ bāhūnapi śirāṁsi ca.
3. dhuryam dhurya-tarān sūtān rathān ca parisaṃkṣipan
pāṇīn pāṇi-gatam śastram bāhūn api śirāṃsi ca
3. parisaṃkṣipan dhuryam dhurya-tarān sūtān ca rathān
pāṇīn pāṇi-gatam śastram bāhūn api ca śirāṃsi
3. (Arjuna), completely cutting off the foremost (dhuryam), the even more excellent leaders (dhuryatarān), charioteers (sūtān) and chariots, also (api) [their] hands (pāṇīn), the weapons (śastram) held in their hands, [their] arms (bāhūn), and their heads (śirāṃsi).
भल्लैः क्षुरैरर्धचन्द्रैर्वत्सदन्तैश्च पाण्डवः ।
चिच्छेदामित्रवीराणां समरे प्रतियुध्यताम् ॥४॥
4. bhallaiḥ kṣurairardhacandrairvatsadantaiśca pāṇḍavaḥ ,
cicchedāmitravīrāṇāṁ samare pratiyudhyatām.
4. bhallaiḥ kṣuraiḥ ardha-candraiḥ vatsa-dantaiḥ ca
pāṇḍavaḥ ciccheda amitra-vīrāṇām samare pratiyudhyatām
4. pāṇḍavaḥ samare pratiyudhyatām amitra-vīrāṇām bhallaiḥ
kṣuraiḥ ardha-candraiḥ ca vatsa-dantaiḥ ciccheda
4. The Pāṇḍava (pāṇḍava) Arjuna, in battle (samare), cut off [these parts] of the enemy heroes (amitra-vīrāṇām) who were fighting back, using lances (bhallaiḥ), razor-sharp arrows (kṣuraiḥ), half-moon shaped arrows (ardhacandraiḥ), and calf-tooth shaped arrows (vatsadantaiḥ).
वाशितार्थे युयुत्सन्तो वृषभा वृषभं यथा ।
आपतन्त्यर्जुनं शूराः शतशोऽथ सहस्रशः ॥५॥
5. vāśitārthe yuyutsanto vṛṣabhā vṛṣabhaṁ yathā ,
āpatantyarjunaṁ śūrāḥ śataśo'tha sahasraśaḥ.
5. vāśita-arthe yuyutsantaḥ vṛṣabhāḥ vṛṣabham yathā
āpatanti arjunam śūrāḥ śataśaḥ atha sahasraśaḥ
5. yathā vṛṣabhāḥ vāśita-arthe vṛṣabham yuyutsantaḥ [āpatanti],
atha śataśaḥ sahasraśaḥ śūrāḥ arjunam āpatanti
5. Just as bulls (vṛṣabhāḥ) desiring to fight (yuyutsantaḥ) for a cow (vāśitārthe) charge at [another] bull (vṛṣabham), so too (atha) hundreds (śataśaḥ) and thousands (sahasraśaḥ) of heroes (śūrāḥ) rushed upon Arjuna (arjunam).
तेषां तस्य च तद्युद्धमभवल्लोमहर्षणम् ।
त्रैलोक्यविजये यादृग्दैत्यानां सह वज्रिणा ॥६॥
6. teṣāṁ tasya ca tadyuddhamabhavallomaharṣaṇam ,
trailokyavijaye yādṛgdaityānāṁ saha vajriṇā.
6. teṣām tasya ca tat yuddham abhavat lomaharṣaṇam
trailokyavijaye yādṛk daityānām saha vajriṇā
6. teṣām ca tasya tat lomaharṣaṇam yuddham abhavat
trailokyavijaye yādṛk daityānām saha vajriṇā
6. Their battle with him was hair-raising, just like the one between the daityas and Indra (vajrin) that occurred during the conquest of the three worlds.
तमविध्यत्त्रिभिर्बाणैर्दन्दशूकैरिवाहिभिः ।
उग्रायुधस्ततस्तस्य शिरः कायादपाहरत् ॥७॥
7. tamavidhyattribhirbāṇairdandaśūkairivāhibhiḥ ,
ugrāyudhastatastasya śiraḥ kāyādapāharat.
7. tam avidhyat tribhiḥ bāṇaiḥ dandaśūkaiḥ iva
ahibhiḥ ugrāyudhaḥ tataḥ tasya śiraḥ kāyāt apāharat
7. ugrāyudhaḥ tam tribhiḥ bāṇaiḥ dandaśūkaiḥ iva
ahibhiḥ avidhyat tataḥ tasya śiraḥ kāyāt apāharat
7. Ugrayudha pierced him with three arrows, which were like venomous, biting snakes. Then, he severed his head from his body.
तेऽर्जुनं सर्वतः क्रुद्धा नानाशस्त्रैरवीवृषन् ।
मरुद्भिः प्रेषिता मेघा हिमवन्तमिवोष्णगे ॥८॥
8. te'rjunaṁ sarvataḥ kruddhā nānāśastrairavīvṛṣan ,
marudbhiḥ preṣitā meghā himavantamivoṣṇage.
8. te arjunam sarvataḥ kruddhāḥ nānāśastraiḥ avīvṛṣan
marudbhiḥ preṣitāḥ meghāḥ himavantam iva uṣṇage
8. te kruddhāḥ sarvataḥ nānāśastraiḥ arjunam avīvṛṣan
iva marudbhiḥ preṣitāḥ meghāḥ uṣṇage himavantam
8. Enraged, they showered Arjuna from all sides with various weapons, just as clouds sent by the Maruts (wind gods) shower upon the Himavat (Himalayas) during the hot season.
अस्त्रैरस्त्राणि संवार्य द्विषतां सर्वतोऽर्जुनः ।
सम्यगस्तैः शरैः सर्वान्सहितानहनद्बहून् ॥९॥
9. astrairastrāṇi saṁvārya dviṣatāṁ sarvato'rjunaḥ ,
samyagastaiḥ śaraiḥ sarvānsahitānahanadbahūn.
9. astraiḥ astrāṇi saṃvārya dviṣatām sarvataḥ arjunaḥ
samyak astaiḥ śaraiḥ sarvān sahitān ahanat bahūn
9. arjunaḥ sarvataḥ dviṣatām astrāṇi astraiḥ saṃvārya,
samyak astaiḥ śaraiḥ sarvān sahitān bahūn ahanat
9. Arjuna, having completely warded off the weapons of his enemies from all sides with his own weapons, then struck down many of them who were assembled there, with accurately aimed arrows.
छिन्नत्रिवेणुजङ्घेषान्निहतपार्ष्णिसारथीन् ।
संछिन्नरश्मियोक्त्राक्षान्व्यनुकर्षयुगान्रथान् ।
विध्वस्तसर्वसंनाहान्बाणैश्चक्रेऽर्जुनस्त्वरन् ॥१०॥
10. chinnatriveṇujaṅgheṣānnihatapārṣṇisārathīn ,
saṁchinnaraśmiyoktrākṣānvyanukarṣayugānrathān ,
vidhvastasarvasaṁnāhānbāṇaiścakre'rjunastvaran.
10. chinnatriveṇujaṅgheṣān nihatapārṣṇisārathīn
saṃchinnaraśmiyoktrākṣān vi
anukarṣayugān rathān vidhvastasarvasaṃnāhān
bāṇaiḥ cakre arjunaḥ tvaran
10. tvaran arjunaḥ bāṇaiḥ chinnatriveṇujaṅgheṣān
nihatapārṣṇisārathīn
saṃchinnaraśmiyoktrākṣān vi anukarṣayugān
vidhvastasarvasaṃnāhān rathān cakre
10. Arjuna, acting swiftly with his arrows, rendered the chariots useless by breaking their three-rod seats, supports, and poles, killing their rear-guards and charioteers, completely cutting their reins, traces, and axles, making their yokes drag loosely, and destroying all their armor.
ते रथास्तत्र विध्वस्ताः परार्ध्या भान्त्यनेकशः ।
धनिनामिव वेश्मानि हतान्यग्न्यनिलाम्बुभिः ॥११॥
11. te rathāstatra vidhvastāḥ parārdhyā bhāntyanekaśaḥ ,
dhanināmiva veśmāni hatānyagnyanilāmbubhiḥ.
11. te rathāḥ tatra vidhvastāḥ parārghyāḥ bhānti anekaśaḥ
dhaninām iva veśmāni hatāni agni anila ambubhiḥ
11. tatra te parārghyāḥ vidhvastāḥ rathāḥ anekaśaḥ bhānti,
agni anila ambubhiḥ hatāni dhaninām veśmāni iva
11. Those extremely valuable chariots, destroyed there in many ways, appeared just like mansions of the wealthy that have been ruined by fire, wind, and water.
द्विपाः संभिन्नमर्माणो वज्राशनिसमैः शरैः ।
पेतुर्गिर्यग्रवेश्मानि वज्रवाताग्निभिर्यथा ॥१२॥
12. dvipāḥ saṁbhinnamarmāṇo vajrāśanisamaiḥ śaraiḥ ,
peturgiryagraveśmāni vajravātāgnibhiryathā.
12. dvipāḥ saṃbhinnamarmāṇaḥ vajra aśani samaiḥ śaraiḥ
petuḥ giri agra veśmāni vajra vāta agnibhiḥ yathā
12. vajra aśani samaiḥ śaraiḥ saṃbhinnamarmāṇaḥ dvipāḥ petuḥ,
yathā vajra vāta agnibhiḥ giri agra veśmāni
12. Elephants, whose vital parts were shattered by arrows resembling thunderbolts and lightning, fell just as palaces situated on mountain peaks are struck down by thunderbolts, wind, and fire.
सारोहास्तुरगाः पेतुर्बहवोऽर्जुनताडिताः ।
निर्जिह्वान्त्राः क्षितौ क्षीणा रुधिरार्द्राः सुदुर्दृशः ॥१३॥
13. sārohāsturagāḥ peturbahavo'rjunatāḍitāḥ ,
nirjihvāntrāḥ kṣitau kṣīṇā rudhirārdrāḥ sudurdṛśaḥ.
13. sa ārohāḥ turagāḥ petuḥ bahavaḥ arjunatāḍitāḥ
nirjihvāntrāḥ kṣitau kṣīṇāḥ rudhirārdrāḥ sudurdṛśaḥ
13. arjunatāḍitāḥ bahavaḥ sa ārohāḥ turagāḥ nirjihvāntrāḥ
rudhirārdrāḥ kṣitau kṣīṇāḥ sudurdṛśaḥ petuḥ
13. Many horses, struck by Arjuna, fell along with their riders. They were mangled on the ground, their tongues and entrails torn out, drenched in blood, and were extremely ghastly to behold.
नराश्वनागा नाराचैः संस्यूताः सव्यसाचिना ।
बभ्रमुश्चस्खलुः पेतुर्नेदुर्मम्लुश्च मारिष ॥१४॥
14. narāśvanāgā nārācaiḥ saṁsyūtāḥ savyasācinā ,
babhramuścaskhaluḥ peturnedurmamluśca māriṣa.
14. narāśvanāgāḥ nārācaiḥ saṃsyūtāḥ savyasācinā
babhramuḥ ca skhaluḥ petuḥ neduḥ mamluḥ ca māriṣa
14. māriṣa savyasācinā nārācaiḥ saṃsyūtāḥ narāśvanāgāḥ
babhramuḥ ca skhaluḥ petuḥ ca neduḥ mamluḥ ca
14. O respectable one, men, horses, and elephants, pierced through by Arjuna (Savyasācin) with iron arrows, reeled, stumbled, fell, cried out, and fainted.
अणकैश्च शिलाधौतैर्वज्राशनिविषोपमैः ।
शरैर्निजघ्निवान्पार्थो महेन्द्र इव दानवान् ॥१५॥
15. aṇakaiśca śilādhautairvajrāśaniviṣopamaiḥ ,
śarairnijaghnivānpārtho mahendra iva dānavān.
15. aṇakaiḥ ca śilādhautaiḥ vajrāśaniviṣopamaiḥ
śaraiḥ nijaghnivān pārthaḥ mahendraḥ iva dānavān
15. pārthaḥ aṇakaiḥ ca śilādhautaiḥ vajrāśaniviṣopamaiḥ
śaraiḥ dānavān mahendraḥ iva nijaghnivān
15. Arjuna struck down [the enemies] with sharp arrows, sharpened on stone and resembling thunderbolts, lightning, and poison, just as the great Indra slew the Dānavas (demons).
महार्हवर्माभरणा नानारूपाम्बरायुधाः ।
सरथाः सध्वजा वीरा हताः पार्थेन शेरते ॥१६॥
16. mahārhavarmābharaṇā nānārūpāmbarāyudhāḥ ,
sarathāḥ sadhvajā vīrā hatāḥ pārthena śerate.
16. mahārhavarmābharaṇāḥ nānārūpāmbarāyudhāḥ
sarathāḥ sadhvajāḥ vīrāḥ hatāḥ pārthena śerate
16. mahārhavarmābharaṇāḥ nānārūpāmbarāyudhāḥ
sarathāḥ sadhvajāḥ vīrāḥ pārthena hatāḥ śerate
16. The heroes, adorned with very valuable armor and ornaments, dressed in various garments, and equipped with diverse weapons, along with their chariots and banners, lie slain by Arjuna.
विजिताः पुण्यकर्माणो विशिष्टाभिजनश्रुताः ।
गताः शरीरैर्वसुधामूर्जितैः कर्मभिर्दिवम् ॥१७॥
17. vijitāḥ puṇyakarmāṇo viśiṣṭābhijanaśrutāḥ ,
gatāḥ śarīrairvasudhāmūrjitaiḥ karmabhirdivam.
17. vijitāḥ puṇyakarmāṇaḥ viśiṣṭābhijanaśrutāḥ
gatāḥ śarīraiḥ vasudhām ūrjitaiḥ karmabhiḥ divam
17. vijitāḥ puṇyakarmāṇaḥ viśiṣṭābhijanaśrutāḥ śarīraiḥ
vasudhām gatāḥ ūrjitaiḥ karmabhiḥ divam gatāḥ
17. They, who were vanquished (killed), whose actions (karma) were righteous, and who were renowned for their distinguished lineage and profound learning, have gone: their bodies to the earth, and through their mighty deeds (karma), their souls to heaven.
अथार्जुनरथं वीरास्त्वदीयाः समुपाद्रवन् ।
नानाजनपदाध्यक्षाः सगणा जातमन्यवः ॥१८॥
18. athārjunarathaṁ vīrāstvadīyāḥ samupādravan ,
nānājanapadādhyakṣāḥ sagaṇā jātamanyavaḥ.
18. atha arjunaratham vīrāḥ tvadīyāḥ samupādravan
nānājanapadādhyakṣāḥ sagaṇāḥ jātamanuavaḥ
18. atha tvadīyāḥ nānājanapadādhyakṣāḥ sagaṇāḥ
jātamanuavaḥ vīrāḥ arjunaratham samupādravan
18. Then, your warriors - the enraged chiefs from various lands, accompanied by their contingents - rushed towards Arjuna's chariot.
उह्यमाना रथाश्वैस्ते पत्तयश्च जिघांसवः ।
समभ्यधावन्नस्यन्तो विविधं क्षिप्रमायुधम् ॥१९॥
19. uhyamānā rathāśvaiste pattayaśca jighāṁsavaḥ ,
samabhyadhāvannasyanto vividhaṁ kṣipramāyudham.
19. uhyamānāḥ rathāśvaiḥ te pattayaḥ ca jighāṃsavaḥ
samabhyadhāvan asyantaḥ vividham kṣipram āyudham
19. te rathāśvaiḥ uhyamānāḥ ca pattayaḥ jighāṃsavaḥ
samabhyadhāvan vividham āyudham kṣipram asyantaḥ
19. Carried by chariot-horses, and also the foot-soldiers, those (warriors) eager to kill rushed forward, rapidly discharging various weapons.
तदायुधमहावर्षं क्षिप्तं योधमहाम्बुदैः ।
व्यधमन्निशितैर्बाणैः क्षिप्रमर्जुनमारुतः ॥२०॥
20. tadāyudhamahāvarṣaṁ kṣiptaṁ yodhamahāmbudaiḥ ,
vyadhamanniśitairbāṇaiḥ kṣipramarjunamārutaḥ.
20. tat āyudhamahāvarṣam kṣiptam yodhamahāmbudaiḥ
vyadhamat niśitaiḥ bāṇaiḥ kṣipram arjunamārutaḥ
20. yodhamahāmbudaiḥ kṣiptam tat āyudhamahāvarṣam
arjunamārutaḥ niśitaiḥ bāṇaiḥ kṣipram vyadhamat
20. That great downpour of weapons, hurled by the warrior-clouds, Arjuna, swift as a wind, quickly scattered with his sharp arrows.
साश्वपत्तिद्विपरथं महाशस्त्रौघमप्लवम् ।
सहसा संतितीर्षन्तं पार्थं शस्त्रास्त्रसेतुना ॥२१॥
21. sāśvapattidviparathaṁ mahāśastraughamaplavam ,
sahasā saṁtitīrṣantaṁ pārthaṁ śastrāstrasetunā.
21. sa-aśva-patti-dvipa-ratham mahā-śastra-ogham aplavam
sahasā saṃtitīrṣantam pārtham śastra-astra-setunā
21. pārtham sahasā sāśvapattidviparatham aplavam
mahāśastraugham śastrāstrasetunā saṃtitīrṣantam
21. Arjuna, desiring to suddenly cross that great, boat-less flood of weapons - which was composed of horses, foot-soldiers, elephants, and chariots - by means of a bridge of weapons and missiles.
अथाब्रवीद्वासुदेवः पार्थं किं क्रीडसेऽनघ ।
संशप्तकान्प्रमथ्यैतांस्ततः कर्णवधे त्वर ॥२२॥
22. athābravīdvāsudevaḥ pārthaṁ kiṁ krīḍase'nagha ,
saṁśaptakānpramathyaitāṁstataḥ karṇavadhe tvara.
22. atha abravīt vāsudevaḥ pārtham kim krīḍase anagha
saṃśaptakān pramathya etān tataḥ karṇavadhe tvara
22. atha vāsudevaḥ anagha pārtham abravīt kim krīḍase
etān saṃśaptakān pramathya tataḥ karṇavadhe tvara
22. Then Vasudeva spoke to Partha (Arjuna), saying, 'Why do you delay, O blameless one? Having crushed these Saṃśaptakas (warriors who swore an oath), you must then hasten to slay Karṇa.'
तथेत्युक्त्वार्जुनः क्षिप्रं शिष्टान्संशप्तकांस्तदा ।
आक्षिप्य शस्त्रेण बलाद्दैत्यानिन्द्र इवावधीत् ॥२३॥
23. tathetyuktvārjunaḥ kṣipraṁ śiṣṭānsaṁśaptakāṁstadā ,
ākṣipya śastreṇa balāddaityānindra ivāvadhīt.
23. tathā iti uktvā arjunaḥ kṣipram śiṣṭān saṃśaptakān
tadā ākṣipya śastreṇa balāt daityān indraḥ iva avadhīt
23. arjunaḥ tathā iti uktvā tadā kṣipram śastreṇa balāt
śiṣṭān saṃśaptakān ākṣipya indraḥ daityān iva avadhīt
23. Arjuna, saying, 'So be it,' then swiftly attacked the remaining Saṃśaptakas with his weapon, and by sheer force, he slew them, just as Indra (the king of gods) slays the demons (Daityas).
आदधत्संदधन्नेषून्दृष्टः कैश्चिद्रणेऽर्जुनः ।
विमुञ्चन्वा शराञ्शीघ्रं दृश्यते स्म हि कैरपि ॥२४॥
24. ādadhatsaṁdadhanneṣūndṛṣṭaḥ kaiścidraṇe'rjunaḥ ,
vimuñcanvā śarāñśīghraṁ dṛśyate sma hi kairapi.
24. ādadhat saṃdadhat iṣūn dṛṣṭaḥ kaiścit raṇe arjunaḥ
vimuñcan vā śarān śīghram dṛśyate sma hi kaiḥ api
24. raṇe kaiścit arjunaḥ iṣūn ādadhat saṃdadhat dṛṣṭaḥ,
vā kaiḥ api śarān śīghram vimuñcan hi dṛśyate sma.
24. In battle, Arjuna was seen by some either taking and fixing arrows [to his bow], or indeed, by others, he was seen swiftly releasing them.
आश्चर्यमिति गोविन्दो ब्रुवन्नश्वानचोदयत् ।
हंसांसगौरास्ते सेनां हंसाः सर इवाविशन् ॥२५॥
25. āścaryamiti govindo bruvannaśvānacodayat ,
haṁsāṁsagaurāste senāṁ haṁsāḥ sara ivāviśan.
25. āścaryam iti govindaḥ bruvan aśvān acodayat
haṃsāṃsagaurāḥ te senām haṃsāḥ saraḥ iva āviśan
25. govindaḥ āścaryam iti bruvan aśvān acodayat.
haṃsāṃsagaurāḥ te haṃsāḥ saraḥ iva senām āviśan.
25. Exclaiming, 'This is wondrous!', Govinda (Krishna) urged his horses forward. Those horses, white like swans on their shoulders, plunged into the enemy army just as swans enter a lake.
ततः संग्रामभूमिं तां वर्तमाने जनक्षये ।
अवेक्षमाणो गोविन्दः सव्यसाचिनमब्रवीत् ॥२६॥
26. tataḥ saṁgrāmabhūmiṁ tāṁ vartamāne janakṣaye ,
avekṣamāṇo govindaḥ savyasācinamabravīt.
26. tataḥ saṃgrāmabhūmim tām vartamāne janakṣaye
avekṣamāṇaḥ govindaḥ savyasācinam abravīt
26. tataḥ govindaḥ vartamāne janakṣaye tām
saṃgrāmabhūmim avekṣamāṇaḥ savyasācinam abravīt
26. Then, Govinda, observing that battlefield where the destruction of people was taking place, spoke to Savyasācin (Arjuna).
एष पार्थ महारौद्रो वर्तते भरतक्षयः ।
पृथिव्यां पार्थिवानां वै दुर्योधनकृते महान् ॥२७॥
27. eṣa pārtha mahāraudro vartate bharatakṣayaḥ ,
pṛthivyāṁ pārthivānāṁ vai duryodhanakṛte mahān.
27. eṣa pārtha mahāraudraḥ vartate bharatakṣayaḥ
pṛthivyām pārthivānām vai duryodhanakṛte mahān
27. pārtha eṣa mahāraudraḥ mahān bharatakṣayaḥ
pārthivānām pṛthivyām duryodhanakṛte vai vartate
27. O Pārtha (Arjuna), this exceedingly terrible and vast destruction of kings among the Bhāratas is occurring on earth, all due to Duryodhana.
पश्य भारत चापानि रुक्मपृष्ठानि धन्विनाम् ।
महतामपविद्धानि कलापानिषुधीस्तथा ॥२८॥
28. paśya bhārata cāpāni rukmapṛṣṭhāni dhanvinām ,
mahatāmapaviddhāni kalāpāniṣudhīstathā.
28. paśya bhārata cāpāni rukmapṛṣṭhāni dhanvinām
mahatām apaviddhāni kalāpāni iṣudhīḥ tathā
28. bhārata paśya mahatām dhanvinām rukmapṛṣṭhāni
cāpāni apaviddhāni kalāpāni tathā iṣudhīḥ
28. O Bhārata (Arjuna), behold the gold-backed bows of great archers, and also their abandoned quivers and arrow-holders.
जातरूपमयैः पुङ्खैः शरांश्च नतपर्वणः ।
तैलधौतांश्च नाराचान्निर्मुक्तानिव पन्नगान् ॥२९॥
29. jātarūpamayaiḥ puṅkhaiḥ śarāṁśca nataparvaṇaḥ ,
tailadhautāṁśca nārācānnirmuktāniva pannagān.
29. jātarūpamayaiḥ puṅkhaiḥ śarān ca nataparvaṇaḥ
tailadhautān ca nārācān nirmuktān iva pannagān
29. ca śarān jātarūpamayaiḥ puṅkhaiḥ nataparvaṇaḥ
ca nārācān tailadhautān nirmuktān pannagān iva
29. (And see) the arrows with gold-fashioned shafts and flattened points, and the iron arrows, polished with oil, resembling cast-off snake skins.
हस्तिदन्तत्सरून्खड्गाञ्जातरूपपरिष्कृतान् ।
आकीर्णांस्तोमरांश्चापांश्चित्रान्हेमविभूषितान् ॥३०॥
30. hastidantatsarūnkhaḍgāñjātarūpapariṣkṛtān ,
ākīrṇāṁstomarāṁścāpāṁścitrānhemavibhūṣitān.
30. hastidantatsarūn khaḍgān jātarūpapariskṛtān
ākīrṇān tomarān ca cāpān citrān hemavibhūṣitān
30. hastidantatsarūn jātarūpapariskṛtān khaḍgān ca
ākīrṇān tomarān ca citrān hemavibhūṣitān cāpān
30. Swords with ivory handles, adorned with gold; scattered javelins, and variegated bows decorated with gold,
वर्माणि चापविद्धानि रुक्मपृष्ठानि भारत ।
सुवर्णविकृतान्प्रासाञ्शक्तीः कनकभूषिताः ॥३१॥
31. varmāṇi cāpaviddhāni rukmapṛṣṭhāni bhārata ,
suvarṇavikṛtānprāsāñśaktīḥ kanakabhūṣitāḥ.
31. varmāṇi cāpaviddhāni rukmapṛṣṭhāni bhārata
suvarṇavikṛtān prāsān śaktīḥ kanakabhūṣitāḥ
31. bhārata cāpaviddhāni rukmapṛṣṭhāni varmāṇi ca
suvarṇavikṛtān prāsān kanakabhūṣitāḥ śaktīḥ
31. O descendant of Bharata (bhārata), there were armors pierced by arrows, with golden surfaces; spears fashioned from gold, and javelins (śakti) adorned with gold,
जाम्बूनदमयैः पट्टैर्बद्धाश्च विपुला गदाः ।
जातरूपमयीश्चर्ष्टीः पट्टिशान्हेमभूषितान् ॥३२॥
32. jāmbūnadamayaiḥ paṭṭairbaddhāśca vipulā gadāḥ ,
jātarūpamayīścarṣṭīḥ paṭṭiśānhemabhūṣitān.
32. jāmbūnadamayaiḥ paṭṭaiḥ baddhāḥ ca vipulāḥ gadāḥ
jātarūpamayīḥ ca ṛṣṭīḥ paṭṭiśān hemabhūṣitān
32. jāmbūnadamayaiḥ paṭṭaiḥ baddhāḥ ca vipulāḥ gadāḥ
ca jātarūpamayīḥ ṛṣṭīḥ ca hemabhūṣitān paṭṭiśān
32. And massive maces fastened with Jāmbūnada gold bands; and spears (ṛṣṭi) made of gold, and broadswords adorned with gold,
दण्डैः कनकचित्रैश्च विप्रविद्धान्परश्वधान् ।
अयस्कुशान्तान्पतितान्मुसलानि गुरूणि च ॥३३॥
33. daṇḍaiḥ kanakacitraiśca vipraviddhānparaśvadhān ,
ayaskuśāntānpatitānmusalāni gurūṇi ca.
33. daṇḍaiḥ kanakacitraiḥ ca vipraviddhān paraśvadhān
ayaskuśāntān patitān musalāni gurūṇi ca
33. kanakacitraiḥ daṇḍaiḥ ca vipraviddhān ayaskuśāntān
patitān paraśvadhān ca gurūṇi musalāni
33. ...and battle-axes, scattered about, with golden-adorned handles and iron edges, fallen; and heavy pestles (musala).
शतघ्नीः पश्य चित्राश्च विपुलान्परिघांस्तथा ।
चक्राणि चापविद्धानि मुद्गरांश्च बहून्रणे ॥३४॥
34. śataghnīḥ paśya citrāśca vipulānparighāṁstathā ,
cakrāṇi cāpaviddhāni mudgarāṁśca bahūnraṇe.
34. śataghnīḥ paśya citrāḥ ca vipulān parighān tathā
cakrāṇi ca apaviddhāni mudgarān ca bahūn raṇe
34. paśya citrāḥ śataghnīḥ ca vipulān parighān tathā
ca apaviddhāni cakrāṇi ca bahūn mudgarān raṇe
34. Observe the various 'hundred-killers' (śataghnī) and the massive iron clubs (parigha). Also, behold the discs (cakra) pierced by bows, and many hammers (mudgara) on the battlefield.
नानाविधानि शस्त्राणि प्रगृह्य जयगृद्धिनः ।
जीवन्त इव लक्ष्यन्ते गतसत्त्वास्तरस्विनः ॥३५॥
35. nānāvidhāni śastrāṇi pragṛhya jayagṛddhinaḥ ,
jīvanta iva lakṣyante gatasattvāstarasvinaḥ.
35. nānāvidhāni śastrāṇi pragṛhya jayagṛddhinaḥ
jīvantaḥ iva lakṣyante gatasattvāḥ tarasvinaḥ
35. jayagṛddhinaḥ tarasvinaḥ nānāvidhāni śastrāṇi
pragṛhya gatasattvāḥ jīvantaḥ iva lakṣyante
35. Though deprived of their life-force (sattva), those powerful warriors, who were eager for victory and held various weapons, appear as if they are still alive.
गदाविमथितैर्गात्रैर्मुसलैर्भिन्नमस्तकान् ।
गजवाजिरथक्षुण्णान्पश्य योधान्सहस्रशः ॥३६॥
36. gadāvimathitairgātrairmusalairbhinnamastakān ,
gajavājirathakṣuṇṇānpaśya yodhānsahasraśaḥ.
36. gadāvimathitaiḥ gātraiḥ musalaiḥ bhinnamastakān
gajavājinarathakṣuṇṇān paśya yodhān sahasraśaḥ
36. paśya sahasraśaḥ yodhān musalaiḥ bhinnamastakān
gajavājinarathakṣuṇṇān gadāvimathitaiḥ gātraiḥ
36. Observe thousands of warriors (yodha) whose heads are shattered by clubs, who are trampled by elephants, horses, and chariots, and whose limbs are crushed by maces.
मनुष्यगजवाजीनां शरशक्त्यृष्टितोमरैः ।
निस्त्रिंशैः पट्टिशैः प्रासैर्नखरैर्लगुडैरपि ॥३७॥
37. manuṣyagajavājīnāṁ śaraśaktyṛṣṭitomaraiḥ ,
nistriṁśaiḥ paṭṭiśaiḥ prāsairnakharairlaguḍairapi.
37. manuṣyagajavājīnām śaraśaktyṛṣṭitomaraiḥ
nistriṁśaiḥ paṭṭiśaiḥ prāsaiḥ nakharaiḥ laguḍaiḥ api
37. manuṣyagajavājīnām śaraśaktyṛṣṭitomaraiḥ
nistriṁśaiḥ paṭṭiśaiḥ prāsaiḥ nakharaiḥ laguḍaiḥ api
37. Among men, elephants, and horses, [carnage is wrought] by arrows, spears (śakti), javelins (ṛṣṭi), and lances (tomara); by swords (nistriṁśa), broad-bladed spears (paṭṭiśa), and darts (prāsa); and also by claw-weapons (nakhara) and clubs (laguḍa).
शरीरैर्बहुधा भिन्नैः शोणितौघपरिप्लुतैः ।
गतासुभिरमित्रघ्न संवृता रणभूमयः ॥३८॥
38. śarīrairbahudhā bhinnaiḥ śoṇitaughapariplutaiḥ ,
gatāsubhiramitraghna saṁvṛtā raṇabhūmayaḥ.
38. śarīraiḥ bahudhā bhinnaiḥ śoṇitaughapariputaiḥ
gatāsubhiḥ amitraghna saṃvṛtāḥ raṇabhūmayaḥ
38. amitraghna raṇabhūmayaḥ bahudhā bhinnaiḥ
śoṇitaughapariputaiḥ gatāsubhiḥ śarīraiḥ saṃvṛtāḥ
38. O slayer of enemies (amitraghna), the battlefields (raṇabhūmayaḥ) are covered (saṃvṛtāḥ) by numerous bodies (śarīraiḥ) that are dismembered (bhinnaiḥ) in various ways (bahudhā), drenched in floods of blood (śoṇitaughapariputaiḥ), and lifeless (gatāsubhiḥ).
बाहुभिश्चन्दनादिग्धैः साङ्गदैः शुभभूषणैः ।
सतलत्रैः सकेयूरैर्भाति भारत मेदिनी ॥३९॥
39. bāhubhiścandanādigdhaiḥ sāṅgadaiḥ śubhabhūṣaṇaiḥ ,
satalatraiḥ sakeyūrairbhāti bhārata medinī.
39. bāhubhiḥ candanādigdhaiḥ sāṅgadaiḥ śubhbhūṣaṇaiḥ
satalatraiḥ sakeyūraiḥ bhāti bhārata medinī
39. bhārata medinī candanādigdhaiḥ sāṅgadaiḥ
śubhbhūṣaṇaiḥ satalatraiḥ sakeyūraiḥ bāhubhiḥ bhāti
39. O descendant of Bharata (bhārata), the earth (medinī) shines (bhāti) with arms (bāhubhiḥ) that are smeared with sandalwood (candanādigdhaiḥ), adorned with armlets (sāṅgadaiḥ), beautiful ornaments (śubhbhūṣaṇaiḥ), arm-guards (satalatraiḥ), and upper-arm bracelets (sakeyūraiḥ).
साङ्गुलित्रैर्भुजाग्रैश्च विप्रविद्धैरलंकृतैः ।
हस्तिहस्तोपमैश्छिन्नैरूरुभिश्च तरस्विनाम् ॥४०॥
40. sāṅgulitrairbhujāgraiśca vipraviddhairalaṁkṛtaiḥ ,
hastihastopamaiśchinnairūrubhiśca tarasvinām.
40. sāṅgulitraiḥ bhujāgraiḥ ca vipraviddhaiḥ alaṅkṛtaiḥ
hastihastopamaiḥ chinnaiḥ ūrubhiḥ ca tarasvinām
40. ca sāṅgulitraiḥ vipraviddhaiḥ alaṅkṛtaiḥ bhujāgraiḥ
ca tarasvinām hastihastopamaiḥ chinnaiḥ ūrubhiḥ
40. And with scattered, adorned forearms (bhujāgraiḥ) wearing finger-guards (sāṅgulitraiḥ); and with the severed thighs (ūrubhiḥ) of mighty (tarasvinām) warriors, resembling elephants' trunks (hastihastopamaiḥ).
बद्धचूडामणिवरैः शिरोभिश्च सकुण्डलैः ।
निकृत्तैर्वृषभाक्षाणां विराजति वसुंधरा ॥४१॥
41. baddhacūḍāmaṇivaraiḥ śirobhiśca sakuṇḍalaiḥ ,
nikṛttairvṛṣabhākṣāṇāṁ virājati vasuṁdharā.
41. baddhacūḍāmaṇivaraiḥ śirobhiḥ ca sakuṇḍalaiḥ
nikṛttaiḥ vṛṣabhākṣāṇām virājati vasundharā
41. ca vṛṣabhākṣāṇām baddhacūḍāmaṇivaraiḥ sakuṇḍalaiḥ
nikṛttaiḥ śirobhiḥ vasundharā virājati
41. And the earth (vasundharā) shines brightly (virājati) with severed (nikṛttaiḥ) heads (śirobhiḥ) of the bull-eyed (vṛṣabhākṣāṇām) warriors, which are adorned with excellent crest-jewels (baddhacūḍāmaṇivaraiḥ) and earrings (sakuṇḍalaiḥ).
कबन्धैः शोणितादिग्धैश्छिन्नगात्रशिरोधरैः ।
भूर्भाति भरतश्रेष्ठ शान्तार्चिर्भिरिवाग्निभिः ॥४२॥
42. kabandhaiḥ śoṇitādigdhaiśchinnagātraśirodharaiḥ ,
bhūrbhāti bharataśreṣṭha śāntārcirbhirivāgnibhiḥ.
42. kabandhaiḥ śoṇitādigdhaiḥ chinna-gātra-śirodharaiḥ
bhūḥ bhāti bharataśreṣṭha śāntārcibhiḥ iva agnibhiḥ
42. bharataśreṣṭha bhūḥ śoṇitādigdhaiḥ chinna-gātra-śirodharaiḥ
kabandhaiḥ śāntārcibhiḥ agnibhiḥ iva bhāti
42. O best of Bharatas, the earth gleams with headless trunks, smeared with blood and with severed limbs and heads, resembling fires whose flames have been extinguished.
रथान्बहुविधान्भग्नान्हेमकिङ्किणिनः शुभान् ।
अश्वांश्च बहुधा पश्य शोणितेन परिप्लुतान् ॥४३॥
43. rathānbahuvidhānbhagnānhemakiṅkiṇinaḥ śubhān ,
aśvāṁśca bahudhā paśya śoṇitena pariplutān.
43. rathān bahuvidhān bhagnān hemakiṅkiṇinaḥ śubhān
aśvān ca bahudhā paśya śoṇitena pariplutān
43. paśya bahuvidhān bhagnān hemakiṅkiṇinaḥ śubhān
rathān ca bahudhā śoṇitena pariplutān aśvān
43. Behold the many kinds of chariots, broken, adorned with golden bells, and splendid, as well as the horses, thoroughly drenched in blood.
योधानां च महाशङ्खान्पाण्डुरांश्च प्रकीर्णकान् ।
निरस्तजिह्वान्मातङ्गाञ्शयानान्पर्वतोपमान् ॥४४॥
44. yodhānāṁ ca mahāśaṅkhānpāṇḍurāṁśca prakīrṇakān ,
nirastajihvānmātaṅgāñśayānānparvatopamān.
44. yodhānām ca mahāśaṅkhān pāṇḍurān ca prakīrṇakān
nirastajihvān mātaṅgān śayānān parvatopamān
44. ca yodhānām prakīrṇakān mahāśaṅkhān ca pāṇḍurān
nirastajihvān parvatopamān śayānān mātaṅgān
44. And behold the scattered great, white conch shells of the warriors, as well as the mountain-like elephants lying fallen with their tongues hanging out.
वैजयन्तीविचित्रांश्च हतांश्च गजयोधिनः ।
वारणानां परिस्तोमान्सुयुक्ताम्बरकम्बलान् ॥४५॥
45. vaijayantīvicitrāṁśca hatāṁśca gajayodhinaḥ ,
vāraṇānāṁ paristomānsuyuktāmbarakambalān.
45. vaijayantīvicitrān ca hatān ca gajayodhinaḥ
vāraṇānām paristomān suyuktāmbarakambalān
45. ca vaijayantīvicitrān ca hatān gajayodhinaḥ
vāraṇānām suyuktāmbarakambalān paristomān
45. And behold the slain elephant warriors, whose banners are diverse and colorful, and the caparisons of the elephants, which are adorned with well-fitted cloths and blankets.
विपाटिता विचित्राश्च रूपचित्राः कुथास्तथा ।
भिन्नाश्च बहुधा घण्टाः पतद्भिश्चूर्णिता गजैः ॥४६॥
46. vipāṭitā vicitrāśca rūpacitrāḥ kuthāstathā ,
bhinnāśca bahudhā ghaṇṭāḥ patadbhiścūrṇitā gajaiḥ.
46. vipāṭitā vicitrāḥ ca rūpacitrāḥ kuthāḥ tathā
bhinnāḥ ca bahudhā ghaṇṭāḥ patadbhiḥ cūrṇitā gajaiḥ
46. vicitrāḥ rūpacitrāḥ kuthāḥ ca vipāṭitāḥ tathā
bahudhā bhinnāḥ ghaṇṭāḥ ca patadbhiḥ gajaiḥ cūrṇitāḥ
46. Variegated and beautifully patterned elephant housings (kuthā) were torn apart, and bells, broken in many ways, were pulverized by the falling elephants.
वैडूर्यमणिदण्डांश्च पतितानङ्कुशान्भुवि ।
बद्धाः सादिध्वजाग्रेषु सुवर्णविकृताः कशाः ॥४७॥
47. vaiḍūryamaṇidaṇḍāṁśca patitānaṅkuśānbhuvi ,
baddhāḥ sādidhvajāgreṣu suvarṇavikṛtāḥ kaśāḥ.
47. vaiḍūryamaṇidaṇḍān ca patitān aṅkuśān bhuvi
baddhāḥ sādidhvajāgreṣu suvarṇavikṛtāḥ kaśāḥ
47. vaiḍūryamaṇidaṇḍān aṅkuśān ca bhuvi patitān
suvarṇavikṛtāḥ kaśāḥ sādidhvajāgreṣu baddhāḥ
47. Elephant goads (aṅkuśa) with handles adorned by sapphire (vaiḍūrya) gems lay fallen on the ground, while gold-decorated whips (kaśā) were found tied to the tips of the cavalry standards.
विचित्रान्मणिचित्रांश्च जातरूपपरिष्कृतान् ।
अश्वास्तरपरिस्तोमान्राङ्कवान्पतितान्भुवि ॥४८॥
48. vicitrānmaṇicitrāṁśca jātarūpapariṣkṛtān ,
aśvāstaraparistomānrāṅkavānpatitānbhuvi.
48. vicitrān maṇicitrān ca jātarūpaparikṛtān
aśvāstaraparistomān rāṅkavān patitān bhuvi
48. vicitrān maṇicitrān ca jātarūpaparikṛtān
rāṅkavān aśvāstaraparistomān bhuvi patitān
48. Variegated, adorned with various gems, and embellished with gold, the horse coverings (aśvāstara) made of Rānku deer skin lay fallen on the ground.
चूडामणीन्नरेन्द्राणां विचित्राः काञ्चनस्रजः ।
छत्राणि चापविद्धानि चामरव्यजनानि च ॥४९॥
49. cūḍāmaṇīnnarendrāṇāṁ vicitrāḥ kāñcanasrajaḥ ,
chatrāṇi cāpaviddhāni cāmaravyajanāni ca.
49. cūḍāmaṇīn narendrāṇām vicitrāḥ kāñcanasrajaḥ
chatrāṇi ca apaviddhāni cāmaravyajanāni ca
49. narendrāṇām cūḍāmaṇīn,
vicitrāḥ kāñcanasrajaḥ,
ca apaviddhāni chatrāṇi cāmaravyajanāni ca
49. The crest-jewels (cūḍāmaṇi) of kings, diverse golden garlands, umbrellas thrown aside, and chowries (cāmara) and fans (vyajana) were also found.
चन्द्रनक्षत्रभासैश्च वदनैश्चारुकुण्डलैः ।
कॢप्तश्मश्रुभिरत्यर्थं वीराणां समलंकृतैः ।
वदनैः पश्य संछन्नां महीं शोणितकर्दमाम् ॥५०॥
50. candranakṣatrabhāsaiśca vadanaiścārukuṇḍalaiḥ ,
kḷptaśmaśrubhiratyarthaṁ vīrāṇāṁ samalaṁkṛtaiḥ ,
vadanaiḥ paśya saṁchannāṁ mahīṁ śoṇitakardamām.
50. candranakṣatrabhāsaiḥ ca vadanaiḥ ca
cārukuṇḍalaiḥ kḷptaśmaśrubhiḥ atyartham
vīrāṇām samalaṅkṛtaiḥ vadanaiḥ
paśya saṃchannām mahīm śoṇitakardamām
50. paśya mahīm śoṇitakardamām vadanaiḥ
saṃchannām vadanaiḥ candranakṣatrabhāsaiḥ ca
vadanaiḥ cārukuṇḍalaiḥ ca vadanaiḥ
kḷptaśmaśrubhiḥ vīrāṇām atyartham samalaṅkṛtaiḥ
50. Behold the earth, which is now muddy with blood, covered with the faces of exceedingly adorned heroes; these faces shine like the moon and stars, and are embellished with beautiful earrings and neatly trimmed beards.
सजीवांश्च नरान्पश्य कूजमानान्समन्ततः ।
उपास्यमानान्बहुभिर्न्यस्तशस्त्रैर्विशां पते ॥५१॥
51. sajīvāṁśca narānpaśya kūjamānānsamantataḥ ,
upāsyamānānbahubhirnyastaśastrairviśāṁ pate.
51. sajīvān ca narān paśya kūjamānān samantataḥ
upāsyamānān bahubhiḥ nyastaśastraiḥ viśām pate
51. viśām pate paśya sajīvān narān ca kūjamānān
samantataḥ upāsyamānān bahubhiḥ nyastaśastraiḥ
51. O lord of the people, behold living men crying out from all sides, men who are being attended to by many others who have laid down their weapons.
ज्ञातिभिः सहितैस्तत्र रोदमानैर्मुहुर्मुहुः ।
व्युत्क्रान्तानपरान्योधांश्छादयित्वा तरस्विनः ।
पुनर्युद्धाय गच्छन्ति जयगृद्धाः प्रमन्यवः ॥५२॥
52. jñātibhiḥ sahitaistatra rodamānairmuhurmuhuḥ ,
vyutkrāntānaparānyodhāṁśchādayitvā tarasvinaḥ ,
punaryuddhāya gacchanti jayagṛddhāḥ pramanyavaḥ.
52. jñātibhiḥ sahitaiḥ tatra rodamānaiḥ
muhurmuhuḥ vyutkrāntān aparān yodhān
chādayitvā tarasvinaḥ punaḥ yuddhāya
gacchanti jayagṛddhāḥ pramanyavaḥ
52. tatra tarasvinaḥ jayagṛddhāḥ pramanyavaḥ
jñātibhiḥ sahitaiḥ muhurmuhuḥ
rodamānaiḥ vyutkrāntān aparān yodhān
chādayitvā punaḥ yuddhāya gacchanti
52. There, the swift warriors, consumed by wrath and greedy for victory, having covered other fallen warriors (who are repeatedly lamented by their accompanying relatives), return to battle.
अपरे तत्र तत्रैव परिधावन्ति मानिनः ।
ज्ञातिभिः पतितैः शूरैर्याच्यमानास्तथोदकम् ॥५३॥
53. apare tatra tatraiva paridhāvanti māninaḥ ,
jñātibhiḥ patitaiḥ śūrairyācyamānāstathodakam.
53. apare tatra tatra eva paridhāvanti māninaḥ
jñātibhiḥ patitaiḥ śūraiḥ yācyamānāḥ tathā udakam
53. apare māninaḥ tatra tatra eva paridhāvanti te
jñātibhiḥ पतितैः शूरैः tathā udakam yācyamānāḥ
53. Still others, who are proud, rush about here and there, while being implored for water by their fallen, brave relatives.
जलार्थं च गताः केचिन्निष्प्राणा बहवोऽर्जुन ।
संनिवृत्ताश्च ते शूरास्तान्दृष्ट्वैव विचेतसः ॥५४॥
54. jalārthaṁ ca gatāḥ kecinniṣprāṇā bahavo'rjuna ,
saṁnivṛttāśca te śūrāstāndṛṣṭvaiva vicetasaḥ.
54. jalārtham ca gatāḥ kecit niṣprāṇāḥ bahavaḥ arjuna
saṃnivṛttāḥ ca te śūrāḥ tān dṛṣṭvā eva vicetasaḥ
54. arjuna jalārtham gatāḥ kecit bahavaḥ ca niṣprāṇāḥ
te śūrāḥ ca tān dṛṣṭvā eva vicetasaḥ saṃnivṛttāḥ
54. O Arjuna, many who had gone to fetch water lay lifeless. Even brave warriors, upon seeing them, turned back, having lost their composure.
जलं दृष्ट्वा प्रधावन्ति क्रोशमानाः परस्परम् ।
जलं पीत्वा मृतान्पश्य पिबतोऽन्यांश्च भारत ॥५५॥
55. jalaṁ dṛṣṭvā pradhāvanti krośamānāḥ parasparam ,
jalaṁ pītvā mṛtānpaśya pibato'nyāṁśca bhārata.
55. jalam dṛṣṭvā pradhāvanti krośamānāḥ parasparam
jalam pītvā mṛtān paśya pibataḥ anyān ca bhārata
55. jalam dṛṣṭvā parasparam krośamānāḥ pradhāvanti
bhārata pītvā jalam mṛtān paśya ca anyān pibataḥ
55. Upon seeing water, they run forward, crying out to one another. O Bhārata, observe those who died after drinking the water, and also others who are still drinking.
परित्यज्य प्रियानन्ये बान्धवान्बान्धवप्रिय ।
व्युत्क्रान्ताः समदृश्यन्त तत्र तत्र महारणे ॥५६॥
56. parityajya priyānanye bāndhavānbāndhavapriya ,
vyutkrāntāḥ samadṛśyanta tatra tatra mahāraṇe.
56. parityajya priyān anye bāndhavān bāndhavapriya
vyutkrāntāḥ samadṛśyanta tatra tatra mahāraṇe
56. bāndhavapriya anye priyān bāndhavān parityajya
mahāraṇe tatra tatra vyutkrāntāḥ samadṛśyanta
56. O beloved of kinsmen, others were seen having died here and there in that great battle, abandoning their dear ones and relatives.
पश्यापरान्नरश्रेष्ठ संदष्टौष्ठपुटान्पुनः ।
भ्रुकुटीकुटिलैर्वक्त्रैः प्रेक्षमाणान्समन्ततः ॥५७॥
57. paśyāparānnaraśreṣṭha saṁdaṣṭauṣṭhapuṭānpunaḥ ,
bhrukuṭīkuṭilairvaktraiḥ prekṣamāṇānsamantataḥ.
57. paśya aparān naraśreṣṭha saṃdaṣṭauṣṭhapuṭān punaḥ
bhrukuṭīkuṭilaiḥ vaktrāiḥ prekṣamāṇān samantataḥ
57. naraśreṣṭha punaḥ aparān saṃdaṣṭauṣṭhapuṭān paśya
bhrukuṭīkuṭilaiḥ vaktrāiḥ samantataḥ prekṣamāṇān
57. O best among men, observe still others, who, having bitten their lips, look all around with faces contorted by furrowed brows.
एतत्तवैवानुरूपं कर्मार्जुन महाहवे ।
दिवि वा देवराजस्य त्वया यत्कृतमाहवे ॥५८॥
58. etattavaivānurūpaṁ karmārjuna mahāhave ,
divi vā devarājasya tvayā yatkṛtamāhave.
58. etat tava eva anurūpam karma arjuna mahāhave
divi vā devarājasya tvayā yat kṛtam āhave
58. arjuna etat tava karma mahāhave eva anurūpam
vā yat tvayā devarājasya divi āhave kṛtam
58. O Arjuna, this action (karma) of yours in this great battle is truly fitting, just like the deeds you performed in battle for the king of the gods in heaven.
एवं तां दर्शयन्कृष्णो युद्धभूमिं किरीटिने ।
गच्छन्नेवाशृणोच्छब्दं दुर्योधनबले महत् ॥५९॥
59. evaṁ tāṁ darśayankṛṣṇo yuddhabhūmiṁ kirīṭine ,
gacchannevāśṛṇocchabdaṁ duryodhanabale mahat.
59. evam tām darśayan kṛṣṇaḥ yuddhabhūmim kirīṭine
gacchan eva aśṛṇot śabdam duryodhanabale mahat
59. evam kṛṣṇaḥ tām yuddhabhūmim kirīṭine darśayan
gacchan eva duryodhanabale mahat śabdam aśṛṇot
59. As Kṛṣṇa showed that battlefield to the crowned (Arjuna), he heard a loud sound from Duryodhana's army while they were still en route.
शङ्खदुन्दुभिनिर्घोषान्भेरीपणवमिश्रितान् ।
रथाश्वगजनादांश्च शस्त्रशब्दांश्च दारुणान् ॥६०॥
60. śaṅkhadundubhinirghoṣānbherīpaṇavamiśritān ,
rathāśvagajanādāṁśca śastraśabdāṁśca dāruṇān.
60. śaṅkhadundubhinirghoṣān bherīpaṇavamiśritān
rathāśvagajanādān ca śastraśabdān ca dāruṇān
60. śaṅkhadundubhinirghoṣān bherīpaṇavamiśritān
ca rathāśvagajanādān ca dāruṇān śastraśabdān
60. He heard the mingled sounds of conchs and large drums, blended with kettledrums and smaller drums, and also the roars of chariots, horses, and elephants, along with dreadful clashing of weapons.
प्रविश्य तद्बलं कृष्णस्तुरगैर्वातवेगिभिः ।
पाण्ड्येनाभ्यर्दितां सेनां त्वदीयां वीक्ष्य धिष्ठितः ॥६१॥
61. praviśya tadbalaṁ kṛṣṇasturagairvātavegibhiḥ ,
pāṇḍyenābhyarditāṁ senāṁ tvadīyāṁ vīkṣya dhiṣṭhitaḥ.
61. praviśya tat balam kṛṣṇaḥ turagaiḥ vātavegibhiḥ
pāṇḍyena abhyarditām senām tvadīyām vīkṣya dhiṣṭhitaḥ
61. kṛṣṇaḥ vātavegibhiḥ turagaiḥ tat balam praviśya
pāṇḍyena abhyarditām tvadīyām senām vīkṣya dhiṣṭhitaḥ
61. Kṛṣṇa, entering that army with horses swift as the wind, and seeing your (Kaurava) army being harassed by the Pandya king, then took his stand.
स हि नानाविधैर्बाणैरिष्वासप्रवरो युधि ।
न्यहनद्द्विषतां व्रातान्गतासूनन्तको यथा ॥६२॥
62. sa hi nānāvidhairbāṇairiṣvāsapravaro yudhi ,
nyahanaddviṣatāṁ vrātāngatāsūnantako yathā.
62. saḥ hi nānāvidhaiḥ bāṇaiḥ iṣvāsa-pravaraḥ yudhi
nyahanat dviṣatām vrātān gatāsūn antakaḥ yathā
62. saḥ iṣvāsapravaraḥ hi yudhi nānāvidhaiḥ bāṇaiḥ
dviṣatām gatāsūn vrātān antakaḥ yathā nyahanat
62. Indeed, he, the foremost among archers, in battle, struck down multitudes of enemies, rendering them lifeless with various kinds of arrows, just as Antaka (the god of death) does.
गजवाजिमनुष्याणां शरीराणि शितैः शरैः ।
भित्त्वा प्रहरतां श्रेष्ठो विदेहासूंश्चकार सः ॥६३॥
63. gajavājimanuṣyāṇāṁ śarīrāṇi śitaiḥ śaraiḥ ,
bhittvā praharatāṁ śreṣṭho videhāsūṁścakāra saḥ.
63. gajavājimanuṣyāṇām śarīrāṇi śitaiḥ śaraiḥ
bhittvā praharatām śreṣṭhaḥ videhāsūn cakāra saḥ
63. saḥ praharatām śreṣṭhaḥ śitaiḥ śaraiḥ
gajavājimanuṣyāṇām śarīrāṇi bhittvā videhāsūn cakāra
63. He, the foremost among warriors, having pierced the bodies of elephants, horses, and men with sharp arrows, rendered them lifeless.
शत्रुप्रवीरैरस्तानि नानाशस्त्राणि सायकैः ।
भित्त्वा तानहनत्पाण्ड्यः शत्रूञ्शक्र इवासुरान् ॥६४॥
64. śatrupravīrairastāni nānāśastrāṇi sāyakaiḥ ,
bhittvā tānahanatpāṇḍyaḥ śatrūñśakra ivāsurān.
64. śatrupravīraiḥ astāni nānāśastrāṇi sāyakaiḥ
bhittvā tān ahanat pāṇḍyaḥ śatrūn śakraḥ iva asurān
64. pāṇḍyaḥ sāyakaiḥ śatrupravīraiḥ astāni nānāśastrāṇi
bhittvā tān śatrūn śakraḥ asurān iva ahanat
64. Pāṇḍya, with his arrows, shattered the various weapons hurled by the leading enemy warriors, and then struck down those enemies, just as Śakra (Indra) strikes down the Asuras.