महाभारतः
mahābhārataḥ
-
book-12, chapter-335
जनमेजय उवाच ।
श्रुतं भगवतस्तस्य माहात्म्यं परमात्मनः ।
जन्म धर्मगृहे चैव नरनारायणात्मकम् ।
महावराहसृष्टा च पिण्डोत्पत्तिः पुरातनी ॥१॥
श्रुतं भगवतस्तस्य माहात्म्यं परमात्मनः ।
जन्म धर्मगृहे चैव नरनारायणात्मकम् ।
महावराहसृष्टा च पिण्डोत्पत्तिः पुरातनी ॥१॥
1. janamejaya uvāca ,
śrutaṁ bhagavatastasya māhātmyaṁ paramātmanaḥ ,
janma dharmagṛhe caiva naranārāyaṇātmakam ,
mahāvarāhasṛṣṭā ca piṇḍotpattiḥ purātanī.
śrutaṁ bhagavatastasya māhātmyaṁ paramātmanaḥ ,
janma dharmagṛhe caiva naranārāyaṇātmakam ,
mahāvarāhasṛṣṭā ca piṇḍotpattiḥ purātanī.
1.
janamejayaḥ uvāca śrutam bhagavataḥ
tasya māhātmyam paramātmanaḥ janma
dharmagṛhe ca eva naranārāyaṇātmakam
mahāvarāhasṛṣṭā ca piṇḍotpattiḥ purātanī
tasya māhātmyam paramātmanaḥ janma
dharmagṛhe ca eva naranārāyaṇātmakam
mahāvarāhasṛṣṭā ca piṇḍotpattiḥ purātanī
1.
janamejayaḥ uvāca tasya bhagavataḥ
paramātmanaḥ māhātmyam ca eva dharmagṛhe
naranārāyaṇātmakam janma ca
mahāvarāhasṛṣṭā purātanī piṇḍotpattiḥ śrutam
paramātmanaḥ māhātmyam ca eva dharmagṛhe
naranārāyaṇātmakam janma ca
mahāvarāhasṛṣṭā purātanī piṇḍotpattiḥ śrutam
1.
Janamejaya said: 'I have heard of the glory of that divine Supreme Self (paramātman): His birth in the house of dharma (righteousness) as Nara and Nārāyaṇa, and the ancient creation of the cosmic body (piṇḍotpatti) by the Great Boar (Mahāvarāha) incarnation.'
प्रवृत्तौ च निवृत्तौ च यो यथा परिकल्पितः ।
स तथा नः श्रुतो ब्रह्मन्कथ्यमानस्त्वयानघ ॥२॥
स तथा नः श्रुतो ब्रह्मन्कथ्यमानस्त्वयानघ ॥२॥
2. pravṛttau ca nivṛttau ca yo yathā parikalpitaḥ ,
sa tathā naḥ śruto brahmankathyamānastvayānagha.
sa tathā naḥ śruto brahmankathyamānastvayānagha.
2.
pravṛttau ca nivṛttau ca yaḥ yathā parikalpitaḥ saḥ
tathā naḥ śrutaḥ brahman kathyāmānaḥ tvayā anagha
tathā naḥ śrutaḥ brahman kathyāmānaḥ tvayā anagha
2.
anagha brahman,
tvayā kathyāmānaḥ,
yaḥ pravṛttau ca nivṛttau ca yathā parikalpitaḥ,
saḥ tathā naḥ śrutaḥ.
tvayā kathyāmānaḥ,
yaḥ pravṛttau ca nivṛttau ca yathā parikalpitaḥ,
saḥ tathā naḥ śrutaḥ.
2.
O sinless one (anagha), O (brahman), as you narrate, we have heard in that very manner about him who is conceived in various ways, concerning both activity (pravṛtti) and cessation (nivṛtti).
यच्च तत्कथितं पूर्वं त्वया हयशिरो महत् ।
हव्यकव्यभुजो विष्णोरुदक्पूर्वे महोदधौ ।
तच्च दृष्टं भगवता ब्रह्मणा परमेष्ठिना ॥३॥
हव्यकव्यभुजो विष्णोरुदक्पूर्वे महोदधौ ।
तच्च दृष्टं भगवता ब्रह्मणा परमेष्ठिना ॥३॥
3. yacca tatkathitaṁ pūrvaṁ tvayā hayaśiro mahat ,
havyakavyabhujo viṣṇorudakpūrve mahodadhau ,
tacca dṛṣṭaṁ bhagavatā brahmaṇā parameṣṭhinā.
havyakavyabhujo viṣṇorudakpūrve mahodadhau ,
tacca dṛṣṭaṁ bhagavatā brahmaṇā parameṣṭhinā.
3.
yat ca tat kathitam pūrvam tvayā
hayaśiraḥ mahat havya-kavya-bhujaḥ
viṣṇoḥ udak-pūrve mahodadhau tat ca
dṛṣṭam bhagavatā brahmaṇā parameṣṭhinā
hayaśiraḥ mahat havya-kavya-bhujaḥ
viṣṇoḥ udak-pūrve mahodadhau tat ca
dṛṣṭam bhagavatā brahmaṇā parameṣṭhinā
3.
brahman,
tvayā pūrvam yat ca tat mahat hayaśiraḥ,
havya-kavya-bhujaḥ viṣṇoḥ,
udak-pūrve mahodadhau kathitam,
tat ca bhagavatā parameṣṭhinā brahmaṇā dṛṣṭam.
tvayā pūrvam yat ca tat mahat hayaśiraḥ,
havya-kavya-bhujaḥ viṣṇoḥ,
udak-pūrve mahodadhau kathitam,
tat ca bhagavatā parameṣṭhinā brahmaṇā dṛṣṭam.
3.
And that great horse-headed (hayaśiraḥ) form of Viṣṇu, who partakes of offerings to gods and ancestors, which you previously described as being in the great ocean (mahodadhi) in the north-east; that too was seen by the venerable (bhagavatā) (brahman), the supreme being (parameṣṭhinā).
किं तदुत्पादितं पूर्वं हरिणा लोकधारिणा ।
रूपं प्रभावमहतामपूर्वं धीमतां वर ॥४॥
रूपं प्रभावमहतामपूर्वं धीमतां वर ॥४॥
4. kiṁ tadutpāditaṁ pūrvaṁ hariṇā lokadhāriṇā ,
rūpaṁ prabhāvamahatāmapūrvaṁ dhīmatāṁ vara.
rūpaṁ prabhāvamahatāmapūrvaṁ dhīmatāṁ vara.
4.
kim tat utpāditam pūrvam hariṇā loka-dhāriṇā
rūpam prabhāva-mahatām apūrvam dhīmatām vara
rūpam prabhāva-mahatām apūrvam dhīmatām vara
4.
dhīmatām vara,
pūrvam loka-dhāriṇā hariṇā tat kim rūpam apūrvam prabhāva-mahatām utpāditam?
pūrvam loka-dhāriṇā hariṇā tat kim rūpam apūrvam prabhāva-mahatām utpāditam?
4.
O best among the wise (dhīmatām vara), what was that unprecedented form, possessed of great power, that was manifested earlier by (Hari), the sustainer of the worlds?
दृष्ट्वा हि विबुधश्रेष्ठमपूर्वममितौजसम् ।
तदश्वशिरसं पुण्यं ब्रह्मा किमकरोन्मुने ॥५॥
तदश्वशिरसं पुण्यं ब्रह्मा किमकरोन्मुने ॥५॥
5. dṛṣṭvā hi vibudhaśreṣṭhamapūrvamamitaujasam ,
tadaśvaśirasaṁ puṇyaṁ brahmā kimakaronmune.
tadaśvaśirasaṁ puṇyaṁ brahmā kimakaronmune.
5.
dṛṣṭvā hi vibudha-śreṣṭham apūrvam amita-ojasam
tat aśva-śirasam puṇyam brahmā kim akarot mune
tat aśva-śirasam puṇyam brahmā kim akarot mune
5.
mune,
brahmā hi tat puṇyam apūrvam amita-ojasam vibudha-śreṣṭham aśva-śirasam dṛṣṭvā kim akarot?
brahmā hi tat puṇyam apūrvam amita-ojasam vibudha-śreṣṭham aśva-śirasam dṛṣṭvā kim akarot?
5.
O sage (muni), what did (brahman) do after indeed seeing that holy, unprecedented horse-headed (aśvaśiras) form, the best among the gods, possessing immeasurable splendor?
एतन्नः संशयं ब्रह्मन्पुराणज्ञानसंभवम् ।
कथयस्वोत्तममते महापुरुषनिर्मितम् ।
पाविताः स्म त्वया ब्रह्मन्पुण्यां कथयता कथाम् ॥६॥
कथयस्वोत्तममते महापुरुषनिर्मितम् ।
पाविताः स्म त्वया ब्रह्मन्पुण्यां कथयता कथाम् ॥६॥
6. etannaḥ saṁśayaṁ brahmanpurāṇajñānasaṁbhavam ,
kathayasvottamamate mahāpuruṣanirmitam ,
pāvitāḥ sma tvayā brahmanpuṇyāṁ kathayatā kathām.
kathayasvottamamate mahāpuruṣanirmitam ,
pāvitāḥ sma tvayā brahmanpuṇyāṁ kathayatā kathām.
6.
etat naḥ saṃśayam brahman
purāṇajñānasaṃbhavam kathayasva uttamamate
mahāpuruṣanirmitam pāvitāḥ sma
tvayā brahman puṇyām kathayatā kathām
purāṇajñānasaṃbhavam kathayasva uttamamate
mahāpuruṣanirmitam pāvitāḥ sma
tvayā brahman puṇyām kathayatā kathām
6.
O brahman, please resolve this doubt of ours, which has arisen from our knowledge of the ancient texts (purāṇa). O best-minded one, please narrate that which was conceived by great persons. We have been purified by you, O brahman, by your narration of this sacred tale.
वैशंपायन उवाच ।
कथयिष्यामि ते सर्वं पुराणं वेदसंमितम् ।
जगौ यद्भगवान्व्यासो राज्ञो धर्मसुतस्य वै ॥७॥
कथयिष्यामि ते सर्वं पुराणं वेदसंमितम् ।
जगौ यद्भगवान्व्यासो राज्ञो धर्मसुतस्य वै ॥७॥
7. vaiśaṁpāyana uvāca ,
kathayiṣyāmi te sarvaṁ purāṇaṁ vedasaṁmitam ,
jagau yadbhagavānvyāso rājño dharmasutasya vai.
kathayiṣyāmi te sarvaṁ purāṇaṁ vedasaṁmitam ,
jagau yadbhagavānvyāso rājño dharmasutasya vai.
7.
vaiśaṃpāyana uvāca kathayiṣyāmi te sarvam purāṇam vedasaṃmitam
jagau yat bhagavān vyāsaḥ rājñaḥ dharmasutasya vai
jagau yat bhagavān vyāsaḥ rājñaḥ dharmasutasya vai
7.
Vaiśaṃpāyana said: I will narrate to you the entire ancient text (purāṇa), which is in accordance with the Vedas, and which the venerable Vyāsa recounted to King Yudhiṣṭhira, the son of (dharma).
श्रुत्वाश्वशिरसो मूर्तिं देवस्य हरिमेधसः ।
उत्पन्नसंशयो राजा तमेव समचोदयत् ॥८॥
उत्पन्नसंशयो राजा तमेव समचोदयत् ॥८॥
8. śrutvāśvaśiraso mūrtiṁ devasya harimedhasaḥ ,
utpannasaṁśayo rājā tameva samacodayat.
utpannasaṁśayo rājā tameva samacodayat.
8.
śrutvā aśvaśirasaḥ mūrtim devasya harimedhasaḥ
utpannasaṃśayaḥ rājā tam eva samacodayat
utpannasaṃśayaḥ rājā tam eva samacodayat
8.
Having heard about the form (mūrti) of the deity Hari, who possesses a horse's head (Aśvaśiras), King Yudhiṣṭhira, with a doubt having arisen, questioned that very (Vyāsa).
युधिष्ठिर उवाच ।
यत्तद्दर्शितवान्ब्रह्मा देवं हयशिरोधरम् ।
किमर्थं तत्समभवद्वपुर्देवोपकल्पितम् ॥९॥
यत्तद्दर्शितवान्ब्रह्मा देवं हयशिरोधरम् ।
किमर्थं तत्समभवद्वपुर्देवोपकल्पितम् ॥९॥
9. yudhiṣṭhira uvāca ,
yattaddarśitavānbrahmā devaṁ hayaśirodharam ,
kimarthaṁ tatsamabhavadvapurdevopakalpitam.
yattaddarśitavānbrahmā devaṁ hayaśirodharam ,
kimarthaṁ tatsamabhavadvapurdevopakalpitam.
9.
yudhiṣṭhira uvāca yat tat darśitavān brahmā devam
hayaśirodharam kimartham tat samabhavat vapuḥ devopakalpitam
hayaśirodharam kimartham tat samabhavat vapuḥ devopakalpitam
9.
Yudhiṣṭhira said: For what purpose did that form, created by the gods, come into being, that form of the deity bearing a horse's head which Brahmā revealed?
व्यास उवाच ।
यत्किंचिदिह लोके वै देहबद्धं विशां पते ।
सर्वं पञ्चभिराविष्टं भूतैरीश्वरबुद्धिजैः ॥१०॥
यत्किंचिदिह लोके वै देहबद्धं विशां पते ।
सर्वं पञ्चभिराविष्टं भूतैरीश्वरबुद्धिजैः ॥१०॥
10. vyāsa uvāca ,
yatkiṁcidiha loke vai dehabaddhaṁ viśāṁ pate ,
sarvaṁ pañcabhirāviṣṭaṁ bhūtairīśvarabuddhijaiḥ.
yatkiṁcidiha loke vai dehabaddhaṁ viśāṁ pate ,
sarvaṁ pañcabhirāviṣṭaṁ bhūtairīśvarabuddhijaiḥ.
10.
vyāsa uvāca yat kiṃcit iha loke vai dehabaddham viśām
pate sarvam pañcabhiḥ āviṣṭam bhūtaiḥ īśvara-buddhi-jaiḥ
pate sarvam pañcabhiḥ āviṣṭam bhūtaiḥ īśvara-buddhi-jaiḥ
10.
vyāsa uvāca (he) viśām pate,
loke iha yat kiṃcit dehabaddham vai sarvam īśvara-buddhi-jaiḥ pañcabhiḥ bhūtaiḥ āviṣṭam (asti)
loke iha yat kiṃcit dehabaddham vai sarvam īśvara-buddhi-jaiḥ pañcabhiḥ bhūtaiḥ āviṣṭam (asti)
10.
Vyāsa said: O lord of the people, whatever is embodied here in this world, all of it is indeed pervaded by the five elements born from the intelligence of the supreme controller (īśvara).
ईश्वरो हि जगत्स्रष्टा प्रभुर्नारायणो विराट् ।
भूतान्तरात्मा वरदः सगुणो निर्गुणोऽपि च ।
भूतप्रलयमव्यक्तं शृणुष्व नृपसत्तम ॥११॥
भूतान्तरात्मा वरदः सगुणो निर्गुणोऽपि च ।
भूतप्रलयमव्यक्तं शृणुष्व नृपसत्तम ॥११॥
11. īśvaro hi jagatsraṣṭā prabhurnārāyaṇo virāṭ ,
bhūtāntarātmā varadaḥ saguṇo nirguṇo'pi ca ,
bhūtapralayamavyaktaṁ śṛṇuṣva nṛpasattama.
bhūtāntarātmā varadaḥ saguṇo nirguṇo'pi ca ,
bhūtapralayamavyaktaṁ śṛṇuṣva nṛpasattama.
11.
īśvaraḥ hi jagat-sraṣṭā prabhuḥ
nārāyaṇaḥ virāṭ bhūta-antar-ātmā varadaḥ
saguṇaḥ nirguṇaḥ api ca bhūta-pralayam
avyaktam śṛṇuṣva nṛpasattama
nārāyaṇaḥ virāṭ bhūta-antar-ātmā varadaḥ
saguṇaḥ nirguṇaḥ api ca bhūta-pralayam
avyaktam śṛṇuṣva nṛpasattama
11.
(he) nṛpasattama,
hi saḥ (īśvaraḥ) jagat-sraṣṭā,
prabhuḥ,
nārāyaṇaḥ,
virāṭ,
bhūta-antar-ātmā,
varadaḥ,
saguṇaḥ,
nirguṇaḥ api ca (asti) avyaktam bhūta-pralayam śṛṇuṣva
hi saḥ (īśvaraḥ) jagat-sraṣṭā,
prabhuḥ,
nārāyaṇaḥ,
virāṭ,
bhūta-antar-ātmā,
varadaḥ,
saguṇaḥ,
nirguṇaḥ api ca (asti) avyaktam bhūta-pralayam śṛṇuṣva
11.
Indeed, that supreme controller (īśvara) is the creator of the world, the Lord, Nārāyaṇa, the cosmic form (virāṭ), the inner self (ātman) of all beings, the bestower of boons, endowed with qualities, and also without qualities. O best among kings, listen to the dissolution of the unmanifested elements.
धरण्यामथ लीनायामप्सु चैकार्णवे पुरा ।
ज्योतिर्भूते जले चापि लीने ज्योतिषि चानिले ॥१२॥
ज्योतिर्भूते जले चापि लीने ज्योतिषि चानिले ॥१२॥
12. dharaṇyāmatha līnāyāmapsu caikārṇave purā ,
jyotirbhūte jale cāpi līne jyotiṣi cānile.
jyotirbhūte jale cāpi līne jyotiṣi cānile.
12.
dharaṇyām atha līnāyām apsu ca eka-arṇave purā
jyotiḥ bhūte jale ca api līne jyotiṣi ca anile
jyotiḥ bhūte jale ca api līne jyotiṣi ca anile
12.
purā (sṛṣṭau) dharaṇyām līnāyām,
atha ca eka-arṇave apsu līnāyām,
ca jale jyotiḥ bhūte (ca),
api ca jyotiṣi anile līne (sati) .
.
.
atha ca eka-arṇave apsu līnāyām,
ca jale jyotiḥ bhūte (ca),
api ca jyotiṣi anile līne (sati) .
.
.
12.
Anciently, when the earth dissolved, and then became one with the waters of a single ocean, and when the element of light dissolved into water, and also when light dissolved into wind...
वायौ चाकाशसंलीने आकाशे च मनोनुगे ।
व्यक्ते मनसि संलीने व्यक्ते चाव्यक्ततां गते ॥१३॥
व्यक्ते मनसि संलीने व्यक्ते चाव्यक्ततां गते ॥१३॥
13. vāyau cākāśasaṁlīne ākāśe ca manonuge ,
vyakte manasi saṁlīne vyakte cāvyaktatāṁ gate.
vyakte manasi saṁlīne vyakte cāvyaktatāṁ gate.
13.
vāyau ca ākāśa-saṃlīne ākāśe ca manaḥ-anuge
vyakte manasi saṃlīne vyakte ca avyaktatām gate
vyakte manasi saṃlīne vyakte ca avyaktatām gate
13.
vāyau ca ākāśa-saṃlīne (sati),
ca ākāśe manaḥ-anuge (sati),
manasi vyakte saṃlīne (sati),
ca vyakte avyaktatām gate (sati) .
.
.
ca ākāśe manaḥ-anuge (sati),
manasi vyakte saṃlīne (sati),
ca vyakte avyaktatām gate (sati) .
.
.
13.
...and when wind dissolved into space, and space followed the mind, when the manifest mind dissolved, and the manifest (elements) attained the unmanifest state.
अव्यक्ते पुरुषं याते पुंसि सर्वगतेऽपि च ।
तम एवाभवत्सर्वं न प्राज्ञायत किंचन ॥१४॥
तम एवाभवत्सर्वं न प्राज्ञायत किंचन ॥१४॥
14. avyakte puruṣaṁ yāte puṁsi sarvagate'pi ca ,
tama evābhavatsarvaṁ na prājñāyata kiṁcana.
tama evābhavatsarvaṁ na prājñāyata kiṁcana.
14.
avyakte puruṣam yāte puṃsi sarvagate api ca
tamaḥ eva abhavat sarvam na prājñāyata kiṃcana
tamaḥ eva abhavat sarvam na prājñāyata kiṃcana
14.
sarvagate puṃsi puruṣam avyakte yāte api ca
tamaḥ eva sarvam abhavat kiṃcana na prājñāyata
tamaḥ eva sarvam abhavat kiṃcana na prājñāyata
14.
When the all-pervading supreme person (puruṣa) merged into the unmanifest state, only darkness (tamas) existed everywhere, and nothing whatsoever was perceived.
तमसो ब्रह्म संभूतं तमोमूलमृतात्मकम् ।
तद्विश्वभावसंज्ञान्तं पौरुषीं तनुमास्थितम् ॥१५॥
तद्विश्वभावसंज्ञान्तं पौरुषीं तनुमास्थितम् ॥१५॥
15. tamaso brahma saṁbhūtaṁ tamomūlamṛtātmakam ,
tadviśvabhāvasaṁjñāntaṁ pauruṣīṁ tanumāsthitam.
tadviśvabhāvasaṁjñāntaṁ pauruṣīṁ tanumāsthitam.
15.
tamasaḥ brahma saṃbhūtam tamaḥmūlam ṛtātmakam
tat viśvabhāvasaṃjñāntam pauruṣīm tanum āsthitam
tat viśvabhāvasaṃjñāntam pauruṣīm tanum āsthitam
15.
tamasaḥ brahma saṃbhūtam tamaḥmūlam ṛtātmakam.
tat viśvabhāvasaṃjñāntam pauruṣīṃ tanum āsthitam.
tat viśvabhāvasaṃjñāntam pauruṣīṃ tanum āsthitam.
15.
From that darkness (tamas) manifested the absolute (brahman), which has darkness as its origin and is of the nature of truth (ṛta). That same (brahman), whose ultimate designation is the universal being, then assumed a masculine form.
सोऽनिरुद्ध इति प्रोक्तस्तत्प्रधानं प्रचक्षते ।
तदव्यक्तमिति ज्ञेयं त्रिगुणं नृपसत्तम ॥१६॥
तदव्यक्तमिति ज्ञेयं त्रिगुणं नृपसत्तम ॥१६॥
16. so'niruddha iti proktastatpradhānaṁ pracakṣate ,
tadavyaktamiti jñeyaṁ triguṇaṁ nṛpasattama.
tadavyaktamiti jñeyaṁ triguṇaṁ nṛpasattama.
16.
saḥ aniruddhaḥ iti proktaḥ tatpradhānam pracakṣate
tat avyaktam iti jñeyam triguṇam nṛpasattama
tat avyaktam iti jñeyam triguṇam nṛpasattama
16.
saḥ aniruddhaḥ iti proktaḥ.
tatpradhānam pracakṣate.
nṛpasattama,
tat avyaktam triguṇam iti jñeyam.
tatpradhānam pracakṣate.
nṛpasattama,
tat avyaktam triguṇam iti jñeyam.
16.
He is thus declared to be Aniruddha; that (Aniruddha) they refer to as the primary principle. That unmanifest (avyakta), O best of kings, should be understood as possessing the three qualities (guṇas).
विद्यासहायवान्देवो विष्वक्सेनो हरिः प्रभुः ।
अप्स्वेव शयनं चक्रे निद्रायोगमुपागतः ।
जगतश्चिन्तयन्सृष्टिं चित्रां बहुगुणोद्भवाम् ॥१७॥
अप्स्वेव शयनं चक्रे निद्रायोगमुपागतः ।
जगतश्चिन्तयन्सृष्टिं चित्रां बहुगुणोद्भवाम् ॥१७॥
17. vidyāsahāyavāndevo viṣvakseno hariḥ prabhuḥ ,
apsveva śayanaṁ cakre nidrāyogamupāgataḥ ,
jagataścintayansṛṣṭiṁ citrāṁ bahuguṇodbhavām.
apsveva śayanaṁ cakre nidrāyogamupāgataḥ ,
jagataścintayansṛṣṭiṁ citrāṁ bahuguṇodbhavām.
17.
vidyāsahāyavān devaḥ viṣvaksenaḥ
hariḥ prabhuḥ apsu eva śayanam cakre
nidrāyogam upāgataḥ jagataḥ cintayan
sṛṣṭim citrām bahuguṇodbhavām
hariḥ prabhuḥ apsu eva śayanam cakre
nidrāyogam upāgataḥ jagataḥ cintayan
sṛṣṭim citrām bahuguṇodbhavām
17.
vidyāsahāyavān devaḥ viṣvaksenaḥ hariḥ prabhuḥ,
apsveva nidrāyogam upāgataḥ śayanaṃ cakre.
jagataḥ citrāṃ bahuguṇodbhavām sṛṣṭiṃ cintayan.
apsveva nidrāyogam upāgataḥ śayanaṃ cakre.
jagataḥ citrāṃ bahuguṇodbhavām sṛṣṭiṃ cintayan.
17.
The Lord Hari, also known as Viṣvaksena, the god who has knowledge as his companion, entered a state of meditative sleep (nidrāyoga) upon the waters. While there, he contemplated the diverse and multi-faceted creation of the universe.
तस्य चिन्तयतः सृष्टिं महानात्मगुणः स्मृतः ।
अहंकारस्ततो जातो ब्रह्मा शुभचतुर्मुखः ।
हिरण्यगर्भो भगवान्सर्वलोकपितामहः ॥१८॥
अहंकारस्ततो जातो ब्रह्मा शुभचतुर्मुखः ।
हिरण्यगर्भो भगवान्सर्वलोकपितामहः ॥१८॥
18. tasya cintayataḥ sṛṣṭiṁ mahānātmaguṇaḥ smṛtaḥ ,
ahaṁkārastato jāto brahmā śubhacaturmukhaḥ ,
hiraṇyagarbho bhagavānsarvalokapitāmahaḥ.
ahaṁkārastato jāto brahmā śubhacaturmukhaḥ ,
hiraṇyagarbho bhagavānsarvalokapitāmahaḥ.
18.
tasya cintayataḥ sṛṣṭim mahān
ātmaguṇaḥ smṛtaḥ ahaṅkāraḥ tataḥ jātaḥ
brahmā śubhacaturmukhaḥ
hiraṇyagarbhaḥ bhagavān sarvalokapitāmahaḥ
ātmaguṇaḥ smṛtaḥ ahaṅkāraḥ tataḥ jātaḥ
brahmā śubhacaturmukhaḥ
hiraṇyagarbhaḥ bhagavān sarvalokapitāmahaḥ
18.
tasya sṛṣṭim cintayataḥ mahān
ātmaguṇaḥ smṛtaḥ tataḥ ahaṅkāraḥ jātaḥ
brahmā śubhacaturmukhaḥ
hiraṇyagarbhaḥ bhagavān sarvalokapitāmahaḥ
ātmaguṇaḥ smṛtaḥ tataḥ ahaṅkāraḥ jātaḥ
brahmā śubhacaturmukhaḥ
hiraṇyagarbhaḥ bhagavān sarvalokapitāmahaḥ
18.
As he contemplated creation, the great principle, an attribute of the self (ātman), is described. From that, the ego (ahaṅkāra) arose. Then, Brahmā, the auspicious four-faced one, the glorious Hiranyagarbha, the grandfather of all worlds, was born.
पद्मेऽनिरुद्धात्संभूतस्तदा पद्मनिभेक्षणः ।
सहस्रपत्रे द्युतिमानुपविष्टः सनातनः ॥१९॥
सहस्रपत्रे द्युतिमानुपविष्टः सनातनः ॥१९॥
19. padme'niruddhātsaṁbhūtastadā padmanibhekṣaṇaḥ ,
sahasrapatre dyutimānupaviṣṭaḥ sanātanaḥ.
sahasrapatre dyutimānupaviṣṭaḥ sanātanaḥ.
19.
padme aniruddhāt saṃbhūtaḥ tadā padmanibhekṣaṇaḥ
sahasrapatre dyutimān upaviṣṭaḥ sanātanaḥ
sahasrapatre dyutimān upaviṣṭaḥ sanātanaḥ
19.
tadā aniruddhāt padmanibhekṣaṇaḥ saṃbhūtaḥ
sahasrapatre padme dyutimān sanātanaḥ upaviṣṭaḥ
sahasrapatre padme dyutimān sanātanaḥ upaviṣṭaḥ
19.
Then, the lotus-eyed one, born from Aniruddha, was seated, radiant and eternal, on the thousand-petaled lotus.
ददृशेऽद्भुतसंकाशे लोकानापोमयान्प्रभुः ।
सत्त्वस्थः परमेष्ठी स ततो भूतगणान्सृजत् ॥२०॥
सत्त्वस्थः परमेष्ठी स ततो भूतगणान्सृजत् ॥२०॥
20. dadṛśe'dbhutasaṁkāśe lokānāpomayānprabhuḥ ,
sattvasthaḥ parameṣṭhī sa tato bhūtagaṇānsṛjat.
sattvasthaḥ parameṣṭhī sa tato bhūtagaṇānsṛjat.
20.
dadṛśe adbhutasaṃkāśe lokān āpomayān prabhuḥ
sattvasthaḥ parameṣṭhī sa tataḥ bhūtagaṇān sṛjat
sattvasthaḥ parameṣṭhī sa tataḥ bhūtagaṇān sṛjat
20.
prabhuḥ adbhutasaṃkāśe āpomayān lokān dadṛśe sa
sattvasthaḥ parameṣṭhī tataḥ bhūtagaṇān sṛjat
sattvasthaḥ parameṣṭhī tataḥ bhūtagaṇān sṛjat
20.
The lord (prabhu) saw the wondrously appearing, watery worlds. That supreme being (parameṣṭhī), established in goodness (sattva), then created the hosts of beings.
पूर्वमेव च पद्मस्य पत्रे सूर्यांशुसप्रभे ।
नारायणकृतौ बिन्दू अपामास्तां गुणोत्तरौ ॥२१॥
नारायणकृतौ बिन्दू अपामास्तां गुणोत्तरौ ॥२१॥
21. pūrvameva ca padmasya patre sūryāṁśusaprabhe ,
nārāyaṇakṛtau bindū apāmāstāṁ guṇottarau.
nārāyaṇakṛtau bindū apāmāstāṁ guṇottarau.
21.
pūrvam eva ca padmasya patre sūryāṃśusaprabhe
nārāyaṇakṛtau bindū apām āstām guṇottarau
nārāyaṇakṛtau bindū apām āstām guṇottarau
21.
ca pūrvam eva पद्मस्य सूर्यांशुसप्रभे पत्रे
नारायणकृतौ गुणोत्तरौ अपाम् बिन्दू आस्ताम्
नारायणकृतौ गुणोत्तरौ अपाम् बिन्दू आस्ताम्
21.
And even before, on the sunbeam-radiant petal of the lotus, there were two drops of water, endowed with excellent qualities, created by Narayana.
तावपश्यत्स भगवाननादिनिधनोऽच्युतः ।
एकस्तत्राभवद्बिन्दुर्मध्वाभो रुचिरप्रभः ॥२२॥
एकस्तत्राभवद्बिन्दुर्मध्वाभो रुचिरप्रभः ॥२२॥
22. tāvapaśyatsa bhagavānanādinidhano'cyutaḥ ,
ekastatrābhavadbindurmadhvābho ruciraprabhaḥ.
ekastatrābhavadbindurmadhvābho ruciraprabhaḥ.
22.
tau apaśyat saḥ bhagavān anādi-nidhanaḥ acyutaḥ ekaḥ
tatra abhavat binduḥ madhv-ābhaḥ rucira-prabhaḥ
tatra abhavat binduḥ madhv-ābhaḥ rucira-prabhaḥ
22.
saḥ anādi-nidhanaḥ acyutaḥ bhagavān tau apaśyat
tatra ekaḥ madhv-ābhaḥ rucira-prabhaḥ binduḥ abhavat
tatra ekaḥ madhv-ābhaḥ rucira-prabhaḥ binduḥ abhavat
22.
The imperishable (acyuta) Lord (bhagavān), who is without beginning or end, saw the two. Thereupon, one drop (binduḥ) emerged, honey-colored and radiantly shining.
स तामसो मधुर्जातस्तदा नारायणाज्ञया ।
कठिनस्त्वपरो बिन्दुः कैटभो राजसस्तु सः ॥२३॥
कठिनस्त्वपरो बिन्दुः कैटभो राजसस्तु सः ॥२३॥
23. sa tāmaso madhurjātastadā nārāyaṇājñayā ,
kaṭhinastvaparo binduḥ kaiṭabho rājasastu saḥ.
kaṭhinastvaparo binduḥ kaiṭabho rājasastu saḥ.
23.
saḥ tāmasaḥ madhuḥ jātaḥ tadā nārāyaṇa-ājñayā
kaṭhinaḥ tu aparaḥ binduḥ kaiṭabhaḥ rājasaḥ tu saḥ
kaṭhinaḥ tu aparaḥ binduḥ kaiṭabhaḥ rājasaḥ tu saḥ
23.
tadā nārāyaṇa-ājñayā saḥ tāmasaḥ madhuḥ jātaḥ tu
aparaḥ kaṭhinaḥ binduḥ saḥ rājasaḥ kaiṭabhaḥ tu
aparaḥ kaṭhinaḥ binduḥ saḥ rājasaḥ kaiṭabhaḥ tu
23.
By the command of (nārāyaṇa), that drop (binduḥ) which was of the quality of ignorance (tamas) became Madhu. The other hardened drop (binduḥ) was Kaitabha, who embodied the quality of passion (rajas).
तावभ्यधावतां श्रेष्ठौ तमोरजगुणान्वितौ ।
बलवन्तौ गदाहस्तौ पद्मनालानुसारिणौ ॥२४॥
बलवन्तौ गदाहस्तौ पद्मनालानुसारिणौ ॥२४॥
24. tāvabhyadhāvatāṁ śreṣṭhau tamorajaguṇānvitau ,
balavantau gadāhastau padmanālānusāriṇau.
balavantau gadāhastau padmanālānusāriṇau.
24.
tau abhi adhāvatām śreṣṭhau tamas-rajas-guṇa-anvitau
balavantau gadā-hastau padma-nāla-anusāriṇau
balavantau gadā-hastau padma-nāla-anusāriṇau
24.
tau śreṣṭhau tamas-rajas-guṇa-anvitau balavantau
gadā-hastau padma-nāla-anusāriṇau abhi adhāvatām
gadā-hastau padma-nāla-anusāriṇau abhi adhāvatām
24.
Those two preeminent beings, endowed with the qualities of ignorance (tamas) and passion (rajas), rushed forth. They were powerful, mace-wielding, and followed the lotus stalk.
ददृशातेऽरविन्दस्थं ब्रह्माणममितप्रभम् ।
सृजन्तं प्रथमं वेदांश्चतुरश्चारुविग्रहान् ॥२५॥
सृजन्तं प्रथमं वेदांश्चतुरश्चारुविग्रहान् ॥२५॥
25. dadṛśāte'ravindasthaṁ brahmāṇamamitaprabham ,
sṛjantaṁ prathamaṁ vedāṁścaturaścāruvigrahān.
sṛjantaṁ prathamaṁ vedāṁścaturaścāruvigrahān.
25.
dadṛśāte aravinda-stham brahmāṇam amita-prabham
sṛjantam prathamam vedān caturaḥ cāru-vigrahān
sṛjantam prathamam vedān caturaḥ cāru-vigrahān
25.
tau aravinda-stham amita-prabham brahmāṇam prathamam
caturaḥ cāru-vigrahān vedān sṛjantam dadṛśāte
caturaḥ cāru-vigrahān vedān sṛjantam dadṛśāte
25.
They saw (brahmā), seated on the lotus, whose splendor was immeasurable. He was initially creating the four Vedas, which had beautiful forms.
ततो विग्रहवन्तौ तौ वेदान्दृष्ट्वासुरोत्तमौ ।
सहसा जगृहतुर्वेदान्ब्रह्मणः पश्यतस्तदा ॥२६॥
सहसा जगृहतुर्वेदान्ब्रह्मणः पश्यतस्तदा ॥२६॥
26. tato vigrahavantau tau vedāndṛṣṭvāsurottamau ,
sahasā jagṛhaturvedānbrahmaṇaḥ paśyatastadā.
sahasā jagṛhaturvedānbrahmaṇaḥ paśyatastadā.
26.
tataḥ vigrahavantau tau vedān dṛṣṭvā asurottamau
sahasā jagṛhatuḥ vedān brahmaṇaḥ paśyataḥ tadā
sahasā jagṛhatuḥ vedān brahmaṇaḥ paśyataḥ tadā
26.
tataḥ tau vigrahavantau asurottamau vedān dṛṣṭvā
tadā brahmaṇaḥ paśyataḥ sahasā vedān jagṛhatuḥ
tadā brahmaṇaḥ paśyataḥ sahasā vedān jagṛhatuḥ
26.
Then, those two embodied, excellent asuras, having seen the (Vedas), suddenly seized them while (Brahmā) was watching at that time.
अथ तौ दानवश्रेष्ठौ वेदान्गृह्य सनातनान् ।
रसां विविशतुस्तूर्णमुदक्पूर्वे महोदधौ ॥२७॥
रसां विविशतुस्तूर्णमुदक्पूर्वे महोदधौ ॥२७॥
27. atha tau dānavaśreṣṭhau vedāngṛhya sanātanān ,
rasāṁ viviśatustūrṇamudakpūrve mahodadhau.
rasāṁ viviśatustūrṇamudakpūrve mahodadhau.
27.
atha tau dānavaśreṣṭhau vedān gṛhya sanātanān
rasām viviśatuḥ tūrṇam udakpūrve mahodadhau
rasām viviśatuḥ tūrṇam udakpūrve mahodadhau
27.
atha tau dānavaśreṣṭhau sanātanān vedān gṛhya
tūrṇam udakpūrve mahodadhau rasām viviśatuḥ
tūrṇam udakpūrve mahodadhau rasām viviśatuḥ
27.
Then, those two chief dānavas, having seized the eternal (Vedas), quickly entered the netherworld (Rasā) in the north-eastern great ocean.
ततो हृतेषु वेदेषु ब्रह्मा कश्मलमाविशत् ।
ततो वचनमीशानं प्राह वेदैर्विनाकृतः ॥२८॥
ततो वचनमीशानं प्राह वेदैर्विनाकृतः ॥२८॥
28. tato hṛteṣu vedeṣu brahmā kaśmalamāviśat ,
tato vacanamīśānaṁ prāha vedairvinākṛtaḥ.
tato vacanamīśānaṁ prāha vedairvinākṛtaḥ.
28.
tataḥ hṛteṣu vedeṣu brahmā kaśmalam āviśat
tataḥ vacanam īśānam prāha vedaiḥ vinākṛtaḥ
tataḥ vacanam īśānam prāha vedaiḥ vinākṛtaḥ
28.
tataḥ vedeṣu hṛteṣu brahmā kaśmalam āviśat
tataḥ vedaiḥ vinākṛtaḥ īśānam vacanam prāha
tataḥ vedaiḥ vinākṛtaḥ īśānam vacanam prāha
28.
When the (Vedas) were thus stolen, (Brahmā) was overcome by distress. Then, deprived of the (Vedas), he spoke these words to Īśāna (Śiva).
वेदा मे परमं चक्षुर्वेदा मे परमं बलम् ।
वेदा मे परमं धाम वेदा मे ब्रह्म चोत्तमम् ॥२९॥
वेदा मे परमं धाम वेदा मे ब्रह्म चोत्तमम् ॥२९॥
29. vedā me paramaṁ cakṣurvedā me paramaṁ balam ,
vedā me paramaṁ dhāma vedā me brahma cottamam.
vedā me paramaṁ dhāma vedā me brahma cottamam.
29.
vedāḥ me paramam cakṣuḥ vedāḥ me paramam balam
vedāḥ me paramam dhāma vedāḥ me brahma ca uttamam
vedāḥ me paramam dhāma vedāḥ me brahma ca uttamam
29.
vedāḥ me paramam cakṣuḥ vedāḥ me paramam balam
vedāḥ me paramam dhāma vedāḥ me uttamam ca brahma
vedāḥ me paramam dhāma vedāḥ me uttamam ca brahma
29.
The (Vedas) are my supreme eye. The (Vedas) are my supreme strength. The (Vedas) are my supreme abode. And the (Vedas) are my ultimate (brahman).
मम वेदा हृताः सर्वे दानवाभ्यां बलादितः ।
अन्धकारा हि मे लोका जाता वेदैर्विनाकृताः ।
वेदानृते हि किं कुर्यां लोकान्वै स्रष्टुमुद्यतः ॥३०॥
अन्धकारा हि मे लोका जाता वेदैर्विनाकृताः ।
वेदानृते हि किं कुर्यां लोकान्वै स्रष्टुमुद्यतः ॥३०॥
30. mama vedā hṛtāḥ sarve dānavābhyāṁ balāditaḥ ,
andhakārā hi me lokā jātā vedairvinākṛtāḥ ,
vedānṛte hi kiṁ kuryāṁ lokānvai sraṣṭumudyataḥ.
andhakārā hi me lokā jātā vedairvinākṛtāḥ ,
vedānṛte hi kiṁ kuryāṁ lokānvai sraṣṭumudyataḥ.
30.
mama vedāḥ hṛtāḥ sarve dānavābhyām
balāt itaḥ andhakārāḥ hi me lokāḥ
jātāḥ vedaiḥ vinākṛtāḥ vedān ṛte hi
kim kuryām lokān vai sraṣṭum udyataḥ
balāt itaḥ andhakārāḥ hi me lokāḥ
jātāḥ vedaiḥ vinākṛtāḥ vedān ṛte hi
kim kuryām lokān vai sraṣṭum udyataḥ
30.
mama sarve vedāḥ dānavābhyām balāt
itaḥ hṛtāḥ me lokāḥ vedaiḥ
vinākṛtāḥ hi andhakārāḥ jātāḥ vedān
ṛte hi kim vai sraṣṭum udyataḥ kuryām
itaḥ hṛtāḥ me lokāḥ vedaiḥ
vinākṛtāḥ hi andhakārāḥ jātāḥ vedān
ṛte hi kim vai sraṣṭum udyataḥ kuryām
30.
All my Vedas have been forcibly stolen by the two demons. Indeed, my worlds have become enveloped in darkness, deprived of the Vedas. What could I possibly do without the Vedas, especially as I am engaged in creating the worlds?
अहो बत महद्दुःखं वेदनाशनजं मम ।
प्राप्तं दुनोति हृदयं तीव्रशोकाय रन्धयन् ॥३१॥
प्राप्तं दुनोति हृदयं तीव्रशोकाय रन्धयन् ॥३१॥
31. aho bata mahadduḥkhaṁ vedanāśanajaṁ mama ,
prāptaṁ dunoti hṛdayaṁ tīvraśokāya randhayan.
prāptaṁ dunoti hṛdayaṁ tīvraśokāya randhayan.
31.
aho bata mahat duḥkham vedanāśanajam mama
prāptam dunoti hṛdayam tīvraśokāya randhayan
prāptam dunoti hṛdayam tīvraśokāya randhayan
31.
aho bata mama vedanāśanajam mahat duḥkham
prāptam hṛdayam dunoti tīvraśokāya randhayan
prāptam hṛdayam dunoti tīvraśokāya randhayan
31.
Oh, alas, a great sorrow, born from the destruction of the Vedas, has fallen upon me. It afflicts my heart, relentlessly subjecting it to intense grief.
को हि शोकार्णवे मग्नं मामितोऽद्य समुद्धरेत् ।
वेदांस्तानानयेन्नष्टान्कस्य चाहं प्रियो भवे ॥३२॥
वेदांस्तानानयेन्नष्टान्कस्य चाहं प्रियो भवे ॥३२॥
32. ko hi śokārṇave magnaṁ māmito'dya samuddharet ,
vedāṁstānānayennaṣṭānkasya cāhaṁ priyo bhave.
vedāṁstānānayennaṣṭānkasya cāhaṁ priyo bhave.
32.
kaḥ hi śokārṇave magnam mām itaḥ adya samuddharet
vedān tān ānayet naṣṭān kasya ca aham priyaḥ bhave
vedān tān ānayet naṣṭān kasya ca aham priyaḥ bhave
32.
kaḥ hi adya itaḥ śokārṇave magnam mām samuddharet kaḥ
tān naṣṭān vedān ānayet ca aham kasya priyaḥ bhave
tān naṣṭān vedān ānayet ca aham kasya priyaḥ bhave
32.
Who indeed will rescue me today, submerged as I am in this ocean of grief? Who will bring back those lost Vedas? And whose beloved will I become?
इत्येवं भाषमाणस्य ब्रह्मणो नृपसत्तम ।
हरेः स्तोत्रार्थमुद्भूता बुद्धिर्बुद्धिमतां वर ।
ततो जगौ परं जप्यं साञ्जलिप्रग्रहः प्रभुः ॥३३॥
हरेः स्तोत्रार्थमुद्भूता बुद्धिर्बुद्धिमतां वर ।
ततो जगौ परं जप्यं साञ्जलिप्रग्रहः प्रभुः ॥३३॥
33. ityevaṁ bhāṣamāṇasya brahmaṇo nṛpasattama ,
hareḥ stotrārthamudbhūtā buddhirbuddhimatāṁ vara ,
tato jagau paraṁ japyaṁ sāñjalipragrahaḥ prabhuḥ.
hareḥ stotrārthamudbhūtā buddhirbuddhimatāṁ vara ,
tato jagau paraṁ japyaṁ sāñjalipragrahaḥ prabhuḥ.
33.
iti evam bhāṣamāṇasya brahmaṇaḥ
nṛpasattama hareḥ stotrārtham udbhūtā
buddhiḥ buddhimatām vara tataḥ jagau
param jāpyam sāñjalipragrahaḥ prabhuḥ
nṛpasattama hareḥ stotrārtham udbhūtā
buddhiḥ buddhimatām vara tataḥ jagau
param jāpyam sāñjalipragrahaḥ prabhuḥ
33.
nṛpasattama iti evam bhāṣamāṇasya
brahmaṇaḥ hareḥ stotrārtham buddhimatām
vara buddhiḥ udbhūtā tataḥ
sāñjalipragrahaḥ prabhuḥ param jāpyam jagau
brahmaṇaḥ hareḥ stotrārtham buddhimatām
vara buddhiḥ udbhūtā tataḥ
sāñjalipragrahaḥ prabhuḥ param jāpyam jagau
33.
O best of kings, while Brahmā was speaking in this manner, an intellect, (the finest) among the discerning, arose for the purpose of eulogizing Hari. Thereupon, that lord, with hands respectfully folded (sāñjalipragraha), chanted the supreme mantra (jāpya).
नमस्ते ब्रह्महृदय नमस्ते मम पूर्वज ।
लोकाद्य भुवनश्रेष्ठ सांख्ययोगनिधे विभो ॥३४॥
लोकाद्य भुवनश्रेष्ठ सांख्ययोगनिधे विभो ॥३४॥
34. namaste brahmahṛdaya namaste mama pūrvaja ,
lokādya bhuvanaśreṣṭha sāṁkhyayoganidhe vibho.
lokādya bhuvanaśreṣṭha sāṁkhyayoganidhe vibho.
34.
namaḥ te brahmahṛdaya namaḥ te mama pūrvaja
loka ādya bhuvanaśreṣṭha sāṅkhyayogānidhe vibho
loka ādya bhuvanaśreṣṭha sāṅkhyayogānidhe vibho
34.
brahmahṛdaya te namaḥ mama pūrvaja te namaḥ
loka ādya bhuvanaśreṣṭha sāṅkhyayogānidhe vibho
loka ādya bhuvanaśreṣṭha sāṅkhyayogānidhe vibho
34.
Salutations to you, O heart of Brahmā! Salutations to you, my progenitor. O primal source of the worlds, foremost among all beings, O reservoir of Sāṅkhya and Yoga (sāṅkhya, yoga), O all-pervading one!
व्यक्ताव्यक्तकराचिन्त्य क्षेमं पन्थानमास्थित ।
विश्वभुक्सर्वभूतानामन्तरात्मन्नयोनिज ॥३५॥
विश्वभुक्सर्वभूतानामन्तरात्मन्नयोनिज ॥३५॥
35. vyaktāvyaktakarācintya kṣemaṁ panthānamāsthita ,
viśvabhuksarvabhūtānāmantarātmannayonija.
viśvabhuksarvabhūtānāmantarātmannayonija.
35.
vyaktāvyaktakara acintya kṣemam panthānam āsthita
viśvabhuk sarvabhūtānām antarātman ayonija
viśvabhuk sarvabhūtānām antarātman ayonija
35.
vyaktāvyaktakara acintya viśvabhuk sarvabhūtānām
antarātman ayonija kṣemam panthānam āsthita
antarātman ayonija kṣemam panthānam āsthita
35.
O you who bring forth the manifest and the unmanifest, O inconceivable one, who has taken up the path of welfare. O devourer of all (or sustainer of the universe), the inner self (ātman) of all beings, O unbegotten one!
अहं प्रसादजस्तुभ्यं लोकधाम्ने स्वयंभुवे ।
त्वत्तो मे मानसं जन्म प्रथमं द्विजपूजितम् ॥३६॥
त्वत्तो मे मानसं जन्म प्रथमं द्विजपूजितम् ॥३६॥
36. ahaṁ prasādajastubhyaṁ lokadhāmne svayaṁbhuve ,
tvatto me mānasaṁ janma prathamaṁ dvijapūjitam.
tvatto me mānasaṁ janma prathamaṁ dvijapūjitam.
36.
aham prasādajaḥ tubhyam lokadhāmne svayambhuve
tvattaḥ me mānasam janma prathamam dvijapūjitam
tvattaḥ me mānasam janma prathamam dvijapūjitam
36.
aham prasādajaḥ tubhyam lokadhāmne svayambhuve
me prathamam mānasam janma dvijapūjitam tvattaḥ
me prathamam mānasam janma dvijapūjitam tvattaḥ
36.
I am born from your grace, for you, the self-existent one who is the abode of the worlds. From you was my first mental birth, honored by the twice-born (dvija).
चाक्षुषं वै द्वितीयं मे जन्म चासीत्पुरातनम् ।
त्वत्प्रसादाच्च मे जन्म तृतीयं वाचिकं महत् ॥३७॥
त्वत्प्रसादाच्च मे जन्म तृतीयं वाचिकं महत् ॥३७॥
37. cākṣuṣaṁ vai dvitīyaṁ me janma cāsītpurātanam ,
tvatprasādācca me janma tṛtīyaṁ vācikaṁ mahat.
tvatprasādācca me janma tṛtīyaṁ vācikaṁ mahat.
37.
cākṣuṣam vai dvitīyam me janma ca āsīt purātanam
tvatprasādāt ca me janma tṛtīyam vācikam mahat
tvatprasādāt ca me janma tṛtīyam vācikam mahat
37.
me dvitīyam cākṣuṣam janma vai purātanam āsīt ca
tvatprasādāt ca me tṛtīyam vācikam mahat janma
tvatprasādāt ca me tṛtīyam vācikam mahat janma
37.
And indeed, my second, visual birth was ancient. And by your grace, my third, great, verbal birth also occurred.
त्वत्तः श्रवणजं चापि चतुर्थं जन्म मे विभो ।
नासिक्यं चापि मे जन्म त्वत्तः पञ्चममुच्यते ॥३८॥
नासिक्यं चापि मे जन्म त्वत्तः पञ्चममुच्यते ॥३८॥
38. tvattaḥ śravaṇajaṁ cāpi caturthaṁ janma me vibho ,
nāsikyaṁ cāpi me janma tvattaḥ pañcamamucyate.
nāsikyaṁ cāpi me janma tvattaḥ pañcamamucyate.
38.
tvattaḥ śravaṇajam ca api caturtham janma me vibho
nāsikyam ca api me janma tvattaḥ pañcamam ucyate
nāsikyam ca api me janma tvattaḥ pañcamam ucyate
38.
vibho me caturtham janma śravaṇajam tvattaḥ ca api
me pañcamam janma nāsikyam tvattaḥ ca api ucyate
me pañcamam janma nāsikyam tvattaḥ ca api ucyate
38.
O Lord, my fourth birth, the one born from the ear, is from you. And my fifth birth, the one born from the nose, is also said to be from you.
अण्डजं चापि मे जन्म त्वत्तः षष्ठं विनिर्मितम् ।
इदं च सप्तमं जन्म पद्मजं मेऽमितप्रभ ॥३९॥
इदं च सप्तमं जन्म पद्मजं मेऽमितप्रभ ॥३९॥
39. aṇḍajaṁ cāpi me janma tvattaḥ ṣaṣṭhaṁ vinirmitam ,
idaṁ ca saptamaṁ janma padmajaṁ me'mitaprabha.
idaṁ ca saptamaṁ janma padmajaṁ me'mitaprabha.
39.
aṇḍajam ca api me janma tvattaḥ ṣaṣṭham vinirmitam
idam ca saptamam janma padmajam me amitaprabha
idam ca saptamam janma padmajam me amitaprabha
39.
amitaprabha me ṣaṣṭham janma aṇḍajam ca api tvattaḥ
vinirmitam ca idam saptamam janma me padmajam
vinirmitam ca idam saptamam janma me padmajam
39.
And my sixth birth, the one born from an egg, was fashioned by you. This seventh birth of mine, O being of boundless radiance (amitaprabha), is the one born from a lotus.
सर्गे सर्गे ह्यहं पुत्रस्तव त्रिगुणवर्जितः ।
प्रथितः पुण्डरीकाक्ष प्रधानगुणकल्पितः ॥४०॥
प्रथितः पुण्डरीकाक्ष प्रधानगुणकल्पितः ॥४०॥
40. sarge sarge hyahaṁ putrastava triguṇavarjitaḥ ,
prathitaḥ puṇḍarīkākṣa pradhānaguṇakalpitaḥ.
prathitaḥ puṇḍarīkākṣa pradhānaguṇakalpitaḥ.
40.
sarge sarge hi aham putraḥ tava triguṇavarjitaḥ
prathitaḥ puṇḍarīkākṣa pradhānaguṇakalpitaḥ
prathitaḥ puṇḍarīkākṣa pradhānaguṇakalpitaḥ
40.
puṇḍarīkākṣa hi sarge sarge aham tava putraḥ
prathitaḥ triguṇavarjitaḥ pradhānaguṇakalpitaḥ
prathitaḥ triguṇavarjitaḥ pradhānaguṇakalpitaḥ
40.
Indeed, in every cycle of creation, I am your son, O lotus-eyed one (puṇḍarīkākṣa), who is renowned and free from the three cosmic qualities (guṇa). I am fashioned by the qualities of primordial nature (prakṛti).
त्वमीश्वरस्वभावश्च स्वयंभूः पुरुषोत्तमः ।
त्वया विनिर्मितोऽहं वै वेदचक्षुर्वयोतिगः ॥४१॥
त्वया विनिर्मितोऽहं वै वेदचक्षुर्वयोतिगः ॥४१॥
41. tvamīśvarasvabhāvaśca svayaṁbhūḥ puruṣottamaḥ ,
tvayā vinirmito'haṁ vai vedacakṣurvayotigaḥ.
tvayā vinirmito'haṁ vai vedacakṣurvayotigaḥ.
41.
tvam īśvarasvabhāvaḥ ca svayaṃbhūḥ puruṣottamaḥ
tvayā vinirmitaḥ aham vai vedacakṣurvayotigaḥ
tvayā vinirmitaḥ aham vai vedacakṣurvayotigaḥ
41.
tvam ca īśvarasvabhāvaḥ svayaṃbhūḥ puruṣottamaḥ
vai aham tvayā vinirmitaḥ vedacakṣurvayotigaḥ
vai aham tvayā vinirmitaḥ vedacakṣurvayotigaḥ
41.
You are truly of divine nature, self-existent, the supreme cosmic person (puruṣottama). Indeed, I was fashioned by you, whose eyes are the Vedas and who transcends age and time.
ते मे वेदा हृताश्चक्षुरन्धो जातोऽस्मि जागृहि ।
ददस्व चक्षुषी मह्यं प्रियोऽहं ते प्रियोऽसि मे ॥४२॥
ददस्व चक्षुषी मह्यं प्रियोऽहं ते प्रियोऽसि मे ॥४२॥
42. te me vedā hṛtāścakṣurandho jāto'smi jāgṛhi ,
dadasva cakṣuṣī mahyaṁ priyo'haṁ te priyo'si me.
dadasva cakṣuṣī mahyaṁ priyo'haṁ te priyo'si me.
42.
te me vedāḥ hṛtāḥ cakṣuḥ andhaḥ jātaḥ asmi jāgṛhi
dadasva cakṣuṣī mahyam priyaḥ aham te priyaḥ asi me
dadasva cakṣuṣī mahyam priyaḥ aham te priyaḥ asi me
42.
te me vedāḥ hṛtāḥ cakṣuḥ andhaḥ jātaḥ asmi jāgṛhi
mahyam cakṣuṣī dadasva aham te priyaḥ me priyaḥ asi
mahyam cakṣuṣī dadasva aham te priyaḥ me priyaḥ asi
42.
Those sacred texts (Vedas) of mine have been stolen, and I have become blind. Awaken! Please restore my two eyes to me. I am dear to you, and you are dear to me.
एवं स्तुतः स भगवान्पुरुषः सर्वतोमुखः ।
जहौ निद्रामथ तदा वेदकार्यार्थमुद्यतः ।
ऐश्वरेण प्रयोगेण द्वितीयां तनुमास्थितः ॥४३॥
जहौ निद्रामथ तदा वेदकार्यार्थमुद्यतः ।
ऐश्वरेण प्रयोगेण द्वितीयां तनुमास्थितः ॥४३॥
43. evaṁ stutaḥ sa bhagavānpuruṣaḥ sarvatomukhaḥ ,
jahau nidrāmatha tadā vedakāryārthamudyataḥ ,
aiśvareṇa prayogeṇa dvitīyāṁ tanumāsthitaḥ.
jahau nidrāmatha tadā vedakāryārthamudyataḥ ,
aiśvareṇa prayogeṇa dvitīyāṁ tanumāsthitaḥ.
43.
evam stutaḥ saḥ bhagavān puruṣaḥ
sarvatomukhaḥ jahau nidrām atha tadā
vedakāryārtham udyataḥ aiśvareṇa
prayogeṇa dvitīyām tanum āsthitaḥ
sarvatomukhaḥ jahau nidrām atha tadā
vedakāryārtham udyataḥ aiśvareṇa
prayogeṇa dvitīyām tanum āsthitaḥ
43.
evam stutaḥ saḥ bhagavān puruṣaḥ
sarvatomukhaḥ atha tadā vedakāryārtham
udyataḥ nidrām jahau aiśvareṇa
prayogeṇa dvitīyām tanum āsthitaḥ
sarvatomukhaḥ atha tadā vedakāryārtham
udyataḥ nidrām jahau aiśvareṇa
prayogeṇa dvitīyām tanum āsthitaḥ
43.
Thus praised, that all-faced divine being (Puruṣa) then awoke from his sleep, ready for the task concerning the sacred texts (Vedas). By his divine power, he assumed a second body.
सुनासिकेन कायेन भूत्वा चन्द्रप्रभस्तदा ।
कृत्वा हयशिरः शुभ्रं वेदानामालयं प्रभुः ॥४४॥
कृत्वा हयशिरः शुभ्रं वेदानामालयं प्रभुः ॥४४॥
44. sunāsikena kāyena bhūtvā candraprabhastadā ,
kṛtvā hayaśiraḥ śubhraṁ vedānāmālayaṁ prabhuḥ.
kṛtvā hayaśiraḥ śubhraṁ vedānāmālayaṁ prabhuḥ.
44.
sunāsikena kāyena bhūtvā candraprabhaḥ tadā
kṛtvā hayaśiraḥ śubhram vedānām ālayam prabhuḥ
kṛtvā hayaśiraḥ śubhram vedānām ālayam prabhuḥ
44.
tadā prabhuḥ vedānām ālayam sunāsikena kāyena
bhūtvā candraprabhaḥ śubhram hayaśiraḥ kṛtvā
bhūtvā candraprabhaḥ śubhram hayaśiraḥ kṛtvā
44.
Then, the Lord (Prabhu), the abode of the sacred texts (Vedas), appeared with a beautifully shaped body, luminous like the moon, and having taken on a radiant horse's head.
तस्य मूर्धा समभवद्द्यौः सनक्षत्रतारका ।
केशाश्चास्याभवन्दीर्घा रवेरंशुसमप्रभाः ॥४५॥
केशाश्चास्याभवन्दीर्घा रवेरंशुसमप्रभाः ॥४५॥
45. tasya mūrdhā samabhavaddyauḥ sanakṣatratārakā ,
keśāścāsyābhavandīrghā raveraṁśusamaprabhāḥ.
keśāścāsyābhavandīrghā raveraṁśusamaprabhāḥ.
45.
tasya mūrdhā samabhavat dyauḥ sanakṣatratārakā
keśāḥ ca asya abhavan dīrghāḥ raveḥ aṃśusamaprabhāḥ
keśāḥ ca asya abhavan dīrghāḥ raveḥ aṃśusamaprabhāḥ
45.
tasya mūrdhā sanakṣatratārakā dyauḥ samabhavat asya
keśāḥ ca dīrghāḥ raveḥ aṃśusamaprabhāḥ abhavan
keśāḥ ca dīrghāḥ raveḥ aṃśusamaprabhāḥ abhavan
45.
His head became the sky, complete with constellations and stars. And his hairs became long, shining with the brilliance of the sun's rays.
कर्णावाकाशपाताले ललाटं भूतधारिणी ।
गङ्गा सरस्वती पुण्या भ्रुवावास्तां महानदी ॥४६॥
गङ्गा सरस्वती पुण्या भ्रुवावास्तां महानदी ॥४६॥
46. karṇāvākāśapātāle lalāṭaṁ bhūtadhāriṇī ,
gaṅgā sarasvatī puṇyā bhruvāvāstāṁ mahānadī.
gaṅgā sarasvatī puṇyā bhruvāvāstāṁ mahānadī.
46.
karṇau ākāśapātāle lalāṭaṃ bhūtadhāriṇī
gaṅgā sarasvatī puṇyā bhruvau āstāṃ mahānadī
gaṅgā sarasvatī puṇyā bhruvau āstāṃ mahānadī
46.
karṇau ākāśapātāle; lalāṭaṃ bhūtadhāriṇī;
puṇyā gaṅgā sarasvatī mahānadī bhruvau āstāṃ
puṇyā gaṅgā sarasvatī mahānadī bhruvau āstāṃ
46.
The ears represent the sky and the netherworld; the forehead is the Earth, the supporter of all beings (bhūtadhāriṇī). The sacred Gaṅgā and Sarasvatī are the great rivers that form the eyebrows.
चक्षुषी सोमसूर्यौ ते नासा संध्या पुनः स्मृता ।
ओंकारस्त्वथ संस्कारो विद्युज्जिह्वा च निर्मिता ॥४७॥
ओंकारस्त्वथ संस्कारो विद्युज्जिह्वा च निर्मिता ॥४७॥
47. cakṣuṣī somasūryau te nāsā saṁdhyā punaḥ smṛtā ,
oṁkārastvatha saṁskāro vidyujjihvā ca nirmitā.
oṁkārastvatha saṁskāro vidyujjihvā ca nirmitā.
47.
cakṣuṣī somasūryau te nāsā saṃdhyā punaḥ smṛtā
oṃkāraḥ tu atha saṃskāraḥ vidyut jihvā ca nirmitā
oṃkāraḥ tu atha saṃskāraḥ vidyut jihvā ca nirmitā
47.
te cakṣuṣī somasūryau; nāsā punaḥ saṃdhyā smṛtā;
atha tu oṃkāraḥ saṃskāraḥ; ca jihvā vidyut nirmitā
atha tu oṃkāraḥ saṃskāraḥ; ca jihvā vidyut nirmitā
47.
Your eyes are the moon and the sun. Your nose is regarded as the twilight (saṃdhyā). Furthermore, the sacred syllable Om (oṃkāra) is the purifying rite (saṃskāra), and the tongue was formed from lightning.
दन्ताश्च पितरो राजन्सोमपा इति विश्रुताः ।
गोलोको ब्रह्मलोकश्च ओष्ठावास्तां महात्मनः ।
ग्रीवा चास्याभवद्राजन्कालरात्रिर्गुणोत्तरा ॥४८॥
गोलोको ब्रह्मलोकश्च ओष्ठावास्तां महात्मनः ।
ग्रीवा चास्याभवद्राजन्कालरात्रिर्गुणोत्तरा ॥४८॥
48. dantāśca pitaro rājansomapā iti viśrutāḥ ,
goloko brahmalokaśca oṣṭhāvāstāṁ mahātmanaḥ ,
grīvā cāsyābhavadrājankālarātrirguṇottarā.
goloko brahmalokaśca oṣṭhāvāstāṁ mahātmanaḥ ,
grīvā cāsyābhavadrājankālarātrirguṇottarā.
48.
dantāḥ ca pitaraḥ rājan somapāḥ iti
viśrutāḥ golokaḥ brahmalokaḥ ca
oṣṭhau āstāṃ mahātmanaḥ grīvā ca asya
abhavat rājan kālarātriḥ guṇottarā
viśrutāḥ golokaḥ brahmalokaḥ ca
oṣṭhau āstāṃ mahātmanaḥ grīvā ca asya
abhavat rājan kālarātriḥ guṇottarā
48.
rājan dantāḥ ca somapāḥ iti viśrutāḥ
pitaraḥ; mahātmanaḥ oṣṭhau golokaḥ
ca brahmalokaḥ āstāṃ; ca rājan asya
grīvā guṇottarā kālarātriḥ abhavat
pitaraḥ; mahātmanaḥ oṣṭhau golokaḥ
ca brahmalokaḥ āstāṃ; ca rājan asya
grīvā guṇottarā kālarātriḥ abhavat
48.
O King, the teeth are the renowned ancestors (pitṛs), known as the drinkers of Soma. The lips of that great being (mahātman) are Goloka and Brahmaloka. And, O King, his neck became Kālarātri, excelling in qualities.
एतद्धयशिरः कृत्वा नानामूर्तिभिरावृतम् ।
अन्तर्दधे स विश्वेशो विवेश च रसां प्रभुः ॥४९॥
अन्तर्दधे स विश्वेशो विवेश च रसां प्रभुः ॥४९॥
49. etaddhayaśiraḥ kṛtvā nānāmūrtibhirāvṛtam ,
antardadhe sa viśveśo viveśa ca rasāṁ prabhuḥ.
antardadhe sa viśveśo viveśa ca rasāṁ prabhuḥ.
49.
etat hayaśiraḥ kṛtvā nānāmūrtibhiḥ āvṛtam
antardadhe saḥ viśveśaḥ viveśa ca rasām prabhuḥ
antardadhe saḥ viśveśaḥ viveśa ca rasām prabhuḥ
49.
saḥ prabhuḥ viśveśaḥ etat nānāmūrtibhiḥ āvṛtam
hayaśiraḥ kṛtvā antardadhe ca rasām viveśa
hayaśiraḥ kṛtvā antardadhe ca rasām viveśa
49.
Having assumed this horse-head (hayaśira) form, which was encompassed by various other manifestations, that Lord of the Universe (viśveśa) then disappeared and, as the supreme lord (prabhu), entered the netherworld (rasā).
रसां पुनः प्रविष्टश्च योगं परममास्थितः ।
शैक्षं स्वरं समास्थाय ओमिति प्रासृजत्स्वरम् ॥५०॥
शैक्षं स्वरं समास्थाय ओमिति प्रासृजत्स्वरम् ॥५०॥
50. rasāṁ punaḥ praviṣṭaśca yogaṁ paramamāsthitaḥ ,
śaikṣaṁ svaraṁ samāsthāya omiti prāsṛjatsvaram.
śaikṣaṁ svaraṁ samāsthāya omiti prāsṛjatsvaram.
50.
rasām punaḥ praviṣṭaḥ ca yogam paramam āsthitaḥ
śaikṣam svaram samāsthāya om iti prāsṛjat svaram
śaikṣam svaram samāsthāya om iti prāsṛjat svaram
50.
punaḥ rasām praviṣṭaḥ ca paramam yogam āsthitaḥ
śaikṣam svaram samāsthāya om iti svaram prāsṛjat
śaikṣam svaram samāsthāya om iti svaram prāsṛjat
50.
Having again entered the netherworld (rasā) and firmly established in supreme meditative absorption (yoga), he then manifested the sound 'Om,' having resorted to the śaikṣa tone.
स स्वरः सानुनादी च सर्वगः स्निग्ध एव च ।
बभूवान्तर्महीभूतः सर्वभूतगुणोदितः ॥५१॥
बभूवान्तर्महीभूतः सर्वभूतगुणोदितः ॥५१॥
51. sa svaraḥ sānunādī ca sarvagaḥ snigdha eva ca ,
babhūvāntarmahībhūtaḥ sarvabhūtaguṇoditaḥ.
babhūvāntarmahībhūtaḥ sarvabhūtaguṇoditaḥ.
51.
saḥ svaraḥ sānunādī ca sarvagaḥ snigdhaḥ eva
ca babhūva antarmahībhūtaḥ sarvabhūtaguṇoditaḥ
ca babhūva antarmahībhūtaḥ sarvabhūtaguṇoditaḥ
51.
saḥ svaraḥ sānunādī ca sarvagaḥ snigdhaḥ eva
ca antarmahībhūtaḥ sarvabhūtaguṇoditaḥ babhūva
ca antarmahībhūtaḥ sarvabhūtaguṇoditaḥ babhūva
51.
That sound (Om) was resonant, all-pervading, and smooth. It became inherent within the great earth, having manifested from the fundamental qualities of all beings.
ततस्तावसुरौ कृत्वा वेदान्समयबन्धनान् ।
रसातले विनिक्षिप्य यतः शब्दस्ततो द्रुतौ ॥५२॥
रसातले विनिक्षिप्य यतः शब्दस्ततो द्रुतौ ॥५२॥
52. tatastāvasurau kṛtvā vedānsamayabandhanān ,
rasātale vinikṣipya yataḥ śabdastato drutau.
rasātale vinikṣipya yataḥ śabdastato drutau.
52.
tataḥ tāu asurau kṛtvā vedān samayabandhanān
rasātale vinikṣipya yataḥ śabdaḥ tataḥ drutau
rasātale vinikṣipya yataḥ śabdaḥ tataḥ drutau
52.
tataḥ tāu asurau vedān samayabandhanān kṛtvā
rasātale vinikṣipya yataḥ śabdaḥ tataḥ drutau
rasātale vinikṣipya yataḥ śabdaḥ tataḥ drutau
52.
Then, those two asuras, having taken the Vedas and bound them by their own restrictive power, deposited them in the netherworld (rasātala). From where the sound (Om) originated, they swiftly fled.
एतस्मिन्नन्तरे राजन्देवो हयशिरोधरः ।
जग्राह वेदानखिलान्रसातलगतान्हरिः ।
प्रादाच्च ब्रह्मणे भूयस्ततः स्वां प्रकृतिं गतः ॥५३॥
जग्राह वेदानखिलान्रसातलगतान्हरिः ।
प्रादाच्च ब्रह्मणे भूयस्ततः स्वां प्रकृतिं गतः ॥५३॥
53. etasminnantare rājandevo hayaśirodharaḥ ,
jagrāha vedānakhilānrasātalagatānhariḥ ,
prādācca brahmaṇe bhūyastataḥ svāṁ prakṛtiṁ gataḥ.
jagrāha vedānakhilānrasātalagatānhariḥ ,
prādācca brahmaṇe bhūyastataḥ svāṁ prakṛtiṁ gataḥ.
53.
etasmin antare rājan devaḥ
hayaśirasdharaḥ jagrāha vedān akhilān
rasātalagatān hariḥ prādāt ca brahmaṇe
bhūyaḥ tataḥ svām prakṛtim gataḥ
hayaśirasdharaḥ jagrāha vedān akhilān
rasātalagatān hariḥ prādāt ca brahmaṇe
bhūyaḥ tataḥ svām prakṛtim gataḥ
53.
rājan etasmin antare hariḥ devaḥ
hayaśirasdharaḥ rasātalagatān akhilān
vedān jagrāha ca brahmaṇe bhūyaḥ
prādāt tataḥ svām prakṛtim gataḥ
hayaśirasdharaḥ rasātalagatān akhilān
vedān jagrāha ca brahmaṇe bhūyaḥ
prādāt tataḥ svām prakṛtim gataḥ
53.
O King, at this very moment, Lord Hari, appearing as the horse-headed deity (Hayagrīva), seized all the Vedas that had descended to the netherworld (rasātala). He then restored them to Brahmā and subsequently returned to his own original form (prakṛti).
स्थापयित्वा हयशिर उदक्पूर्वे महोदधौ ।
वेदानामालयश्चापि बभूवाश्वशिरास्ततः ॥५४॥
वेदानामालयश्चापि बभूवाश्वशिरास्ततः ॥५४॥
54. sthāpayitvā hayaśira udakpūrve mahodadhau ,
vedānāmālayaścāpi babhūvāśvaśirāstataḥ.
vedānāmālayaścāpi babhūvāśvaśirāstataḥ.
54.
sthāpayitvā hayaśiraḥ udakpūrve mahodadhau |
vedānām ālayaḥ ca api babhūva aśvaśirāḥ tataḥ
vedānām ālayaḥ ca api babhūva aśvaśirāḥ tataḥ
54.
tataḥ udakpūrve mahodadhau hayaśiraḥ sthāpayitvā,
vedānām ālayaḥ ca api aśvaśirāḥ babhūva.
vedānām ālayaḥ ca api aśvaśirāḥ babhūva.
54.
Having established the horse-head (form of the deity) in the north-eastern part of the great ocean, the horse-headed one (Hayagrīva) then became the repository of the Vedas as well.
अथ किंचिदपश्यन्तौ दानवौ मधुकैटभौ ।
पुनराजग्मतुस्तत्र वेगितौ पश्यतां च तौ ।
यत्र वेदा विनिक्षिप्तास्तत्स्थानं शून्यमेव च ॥५५॥
पुनराजग्मतुस्तत्र वेगितौ पश्यतां च तौ ।
यत्र वेदा विनिक्षिप्तास्तत्स्थानं शून्यमेव च ॥५५॥
55. atha kiṁcidapaśyantau dānavau madhukaiṭabhau ,
punarājagmatustatra vegitau paśyatāṁ ca tau ,
yatra vedā vinikṣiptāstatsthānaṁ śūnyameva ca.
punarājagmatustatra vegitau paśyatāṁ ca tau ,
yatra vedā vinikṣiptāstatsthānaṁ śūnyameva ca.
55.
atha kiñcit apaśyantau dānavau
madhukaiṭabhau | punaḥ ājagmatuḥ tatra
vegitau paśyatām ca tau | yatra vedāḥ
vinikṣiptāḥ tat sthānam śūnyam eva ca
madhukaiṭabhau | punaḥ ājagmatuḥ tatra
vegitau paśyatām ca tau | yatra vedāḥ
vinikṣiptāḥ tat sthānam śūnyam eva ca
55.
atha kiñcit apaśyantau,
vegitau dānavau madhukaiṭabhau punaḥ tatra ājagmatuḥ.
tau ca paśyatām,
yatra vedāḥ vinikṣiptāḥ tat sthānam eva śūnyam (āsīt).
vegitau dānavau madhukaiṭabhau punaḥ tatra ājagmatuḥ.
tau ca paśyatām,
yatra vedāḥ vinikṣiptāḥ tat sthānam eva śūnyam (āsīt).
55.
Then the two demons, Madhu and Kaitabha, perceiving nothing (of the Vedas), swiftly returned there. And as they looked, that place where the Vedas had been deposited was indeed empty.
तत उत्तममास्थाय वेगं बलवतां वरौ ।
पुनरुत्तस्थतुः शीघ्रं रसानामालयात्तदा ।
ददृशाते च पुरुषं तमेवादिकरं प्रभुम् ॥५६॥
पुनरुत्तस्थतुः शीघ्रं रसानामालयात्तदा ।
ददृशाते च पुरुषं तमेवादिकरं प्रभुम् ॥५६॥
56. tata uttamamāsthāya vegaṁ balavatāṁ varau ,
punaruttasthatuḥ śīghraṁ rasānāmālayāttadā ,
dadṛśāte ca puruṣaṁ tamevādikaraṁ prabhum.
punaruttasthatuḥ śīghraṁ rasānāmālayāttadā ,
dadṛśāte ca puruṣaṁ tamevādikaraṁ prabhum.
56.
tataḥ uttamam āsthāya vegam balavatām
varau | punaḥ uttasthatuḥ śīghram
rasānām ālayāt tadā | dadṛśāte
ca puruṣam tam eva ādikaram prabhum
varau | punaḥ uttasthatuḥ śīghram
rasānām ālayāt tadā | dadṛśāte
ca puruṣam tam eva ādikaram prabhum
56.
tataḥ balavatām varau tau (madhukaiṭabhau) uttamam vegam āsthāya,
punaḥ rasānām ālayāt śīghram uttasthatuḥ.
tadā ca tau tam eva ādikaram prabhum puruṣam dadṛśāte.
punaḥ rasānām ālayāt śīghram uttasthatuḥ.
tadā ca tau tam eva ādikaram prabhum puruṣam dadṛśāte.
56.
Then those two, pre-eminent among the powerful, having assumed great speed, swiftly rose again from the abode of the lower realms. And at that time, they saw that very cosmic person (puruṣa), the primal creator, the Lord.
श्वेतं चन्द्रविशुद्धाभमनिरुद्धतनौ स्थितम् ।
भूयोऽप्यमितविक्रान्तं निद्रायोगमुपागतम् ॥५७॥
भूयोऽप्यमितविक्रान्तं निद्रायोगमुपागतम् ॥५७॥
57. śvetaṁ candraviśuddhābhamaniruddhatanau sthitam ,
bhūyo'pyamitavikrāntaṁ nidrāyogamupāgatam.
bhūyo'pyamitavikrāntaṁ nidrāyogamupāgatam.
57.
śvetam candraviśuddhābham aniruddhatanau sthitam
| bhūyaḥ api amitavikrāntam nidrāyogam upāgatam
| bhūyaḥ api amitavikrāntam nidrāyogam upāgatam
57.
saḥ (puruṣaḥ) śvetam,
candraviśuddhābham,
aniruddhatanau sthitam,
bhūyaḥ api amitavikrāntam (san),
nidrāyogam upāgatam (āsīt).
candraviśuddhābham,
aniruddhatanau sthitam,
bhūyaḥ api amitavikrāntam (san),
nidrāyogam upāgatam (āsīt).
57.
He was white, radiant like the pure moon, situated within the form of Aniruddha, and although of boundless valor, he had entered into the state of yogic sleep (nidrāyoga).
आत्मप्रमाणरचिते अपामुपरि कल्पिते ।
शयने नागभोगाढ्ये ज्वालामालासमावृते ॥५८॥
शयने नागभोगाढ्ये ज्वालामालासमावृते ॥५८॥
58. ātmapramāṇaracite apāmupari kalpite ,
śayane nāgabhogāḍhye jvālāmālāsamāvṛte.
śayane nāgabhogāḍhye jvālāmālāsamāvṛte.
58.
ātmapramāṇaracite apām upari kalpite
śayane nāgabhogāḍhye jvālāmālāsamāvṛte
śayane nāgabhogāḍhye jvālāmālāsamāvṛte
58.
śayane apām upari ātmapramāṇaracite
nāgabhogāḍhye jvālāmālāsamāvṛte
nāgabhogāḍhye jvālāmālāsamāvṛte
58.
Upon a bed, created according to his own measure, placed above the waters, adorned with serpent coils and enveloped by garlands of flames.
निष्कल्मषेण सत्त्वेन संपन्नं रुचिरप्रभम् ।
तं दृष्ट्वा दानवेन्द्रौ तौ महाहासममुञ्चताम् ॥५९॥
तं दृष्ट्वा दानवेन्द्रौ तौ महाहासममुञ्चताम् ॥५९॥
59. niṣkalmaṣeṇa sattvena saṁpannaṁ ruciraprabham ,
taṁ dṛṣṭvā dānavendrau tau mahāhāsamamuñcatām.
taṁ dṛṣṭvā dānavendrau tau mahāhāsamamuñcatām.
59.
niṣkalmaṣeṇa sattvena sampannaṃ ruciraprabham
taṃ dṛṣṭvā dānavendrau tau mahāhāsam amuñcatām
taṃ dṛṣṭvā dānavendrau tau mahāhāsam amuñcatām
59.
tau dānavendrau niṣkalmaṣeṇa sattvena sampannaṃ
ruciraprabham taṃ dṛṣṭvā mahāhāsam amuñcatām
ruciraprabham taṃ dṛṣṭvā mahāhāsam amuñcatām
59.
Having seen him, who was endowed with sinless purity (sattva) and possessed a beautiful radiance, those two great lords of the dānavas let out a mighty laugh.
ऊचतुश्च समाविष्टौ रजसा तमसा च तौ ।
अयं स पुरुषः श्वेतः शेते निद्रामुपागतः ॥६०॥
अयं स पुरुषः श्वेतः शेते निद्रामुपागतः ॥६०॥
60. ūcatuśca samāviṣṭau rajasā tamasā ca tau ,
ayaṁ sa puruṣaḥ śvetaḥ śete nidrāmupāgataḥ.
ayaṁ sa puruṣaḥ śvetaḥ śete nidrāmupāgataḥ.
60.
ūcatuḥ ca samāviṣṭau rajasā tamasā ca tau
ayam saḥ puruṣaḥ śvetaḥ śete nidrām upāgataḥ
ayam saḥ puruṣaḥ śvetaḥ śete nidrām upāgataḥ
60.
tau rajasā ca tamasā ca samāviṣṭau ūcatuḥ ca
ayam saḥ śvetaḥ puruṣaḥ nidrām upāgataḥ śete
ayam saḥ śvetaḥ puruṣaḥ nidrām upāgataḥ śete
60.
And those two, overcome by passion (rajas) and darkness (tamas), said: 'This is that white cosmic person (puruṣa) who lies sleeping, having succumbed to slumber.'
अनेन नूनं वेदानां कृतमाहरणं रसात् ।
कस्यैष को नु खल्वेष किं च स्वपिति भोगवान् ॥६१॥
कस्यैष को नु खल्वेष किं च स्वपिति भोगवान् ॥६१॥
61. anena nūnaṁ vedānāṁ kṛtamāharaṇaṁ rasāt ,
kasyaiṣa ko nu khalveṣa kiṁ ca svapiti bhogavān.
kasyaiṣa ko nu khalveṣa kiṁ ca svapiti bhogavān.
61.
anena nūnaṃ vedānāṃ kṛtam āharaṇaṃ rasāt kasya
eṣaḥ kaḥ nu khalu eṣaḥ kim ca svapiti bhogavān
eṣaḥ kaḥ nu khalu eṣaḥ kim ca svapiti bhogavān
61.
anena nūnaṃ rasāt vedānāṃ āharaṇaṃ kṛtam eṣaḥ kasya
? eṣaḥ nu khalu kaḥ ? ca bhogavān kim svapiti ?
? eṣaḥ nu khalu kaḥ ? ca bhogavān kim svapiti ?
61.
Surely, it is by him that the Vedic texts (vedas) have been seized from the depths. Whose is this one? Who, indeed, is he? And why does he, the one with serpent coils, sleep?
इत्युच्चारितवाक्यौ तौ बोधयामासतुर्हरिम् ।
युद्धार्थिनौ तु विज्ञाय विबुद्धः पुरुषोत्तमः ॥६२॥
युद्धार्थिनौ तु विज्ञाय विबुद्धः पुरुषोत्तमः ॥६२॥
62. ityuccāritavākyau tau bodhayāmāsaturharim ,
yuddhārthinau tu vijñāya vibuddhaḥ puruṣottamaḥ.
yuddhārthinau tu vijñāya vibuddhaḥ puruṣottamaḥ.
62.
iti uccāritavākyau tau bodhayāmāsatuḥ harim
yuddhārthinau tu vijñāya vibuddhaḥ puruṣottamaḥ
yuddhārthinau tu vijñāya vibuddhaḥ puruṣottamaḥ
62.
tau iti uccāritavākyau harim bodhayāmāsatuḥ
puruṣottamaḥ tu yuddhārthinau vijñāya vibuddhaḥ
puruṣottamaḥ tu yuddhārthinau vijñāya vibuddhaḥ
62.
Having spoken these words, those two awakened Hari. The supreme person (puruṣottama), indeed, upon realizing that they desired battle, became fully awake.
निरीक्ष्य चासुरेन्द्रौ तौ ततो युद्धे मनो दधे ।
अथ युद्धं समभवत्तयोर्नारायणस्य च ॥६३॥
अथ युद्धं समभवत्तयोर्नारायणस्य च ॥६३॥
63. nirīkṣya cāsurendrau tau tato yuddhe mano dadhe ,
atha yuddhaṁ samabhavattayornārāyaṇasya ca.
atha yuddhaṁ samabhavattayornārāyaṇasya ca.
63.
nirīkṣya ca asurendrau tau tataḥ yuddhe manaḥ
dadhe atha yuddham samabhavat tayoḥ nārāyaṇasya ca
dadhe atha yuddham samabhavat tayoḥ nārāyaṇasya ca
63.
ca tau asurendrau nirīkṣya tataḥ yuddhe manaḥ dadhe.
atha tayoḥ nārāyaṇasya ca yuddham samabhavat.
atha tayoḥ nārāyaṇasya ca yuddham samabhavat.
63.
Observing those two lords of asuras, he then set his mind on battle. Subsequently, a battle occurred between them and Narayana.
रजस्तमोविष्टतनू तावुभौ मधुकैटभौ ।
ब्रह्मणोपचितिं कुर्वञ्जघान मधुसूदनः ॥६४॥
ब्रह्मणोपचितिं कुर्वञ्जघान मधुसूदनः ॥६४॥
64. rajastamoviṣṭatanū tāvubhau madhukaiṭabhau ,
brahmaṇopacitiṁ kurvañjaghāna madhusūdanaḥ.
brahmaṇopacitiṁ kurvañjaghāna madhusūdanaḥ.
64.
rajastamoviṣṭatanū tau ubhau madhukaiṭabhau
brahmaṇaḥ upacitim kurvan jaghāna madhusūdanaḥ
brahmaṇaḥ upacitim kurvan jaghāna madhusūdanaḥ
64.
madhusūdanaḥ rajastamoviṣṭatanū tau ubhau madhukaiṭabhau brahmaṇaḥ upacitim kurvan jaghāna.
64.
Madhusūdana slew both Madhu and Kaitabha - those two whose bodies were imbued with the qualities of passion and inertia - thereby benefiting Brahma.
ततस्तयोर्वधेनाशु वेदापहरणेन च ।
शोकापनयनं चक्रे ब्रह्मणः पुरुषोत्तमः ॥६५॥
शोकापनयनं चक्रे ब्रह्मणः पुरुषोत्तमः ॥६५॥
65. tatastayorvadhenāśu vedāpaharaṇena ca ,
śokāpanayanaṁ cakre brahmaṇaḥ puruṣottamaḥ.
śokāpanayanaṁ cakre brahmaṇaḥ puruṣottamaḥ.
65.
tataḥ tayoḥ vadhena āśu vedāpaharaṇena ca
śokāpanayanam cakre brahmaṇaḥ puruṣottamaḥ
śokāpanayanam cakre brahmaṇaḥ puruṣottamaḥ
65.
tataḥ puruṣottamaḥ tayoḥ vadhena ca vedāpaharaṇena āśu brahmaṇaḥ śokāpanayanam cakre.
65.
Then, by the swift slaying of those two and by the recovery of the Vedas, the supreme person (puruṣottama) removed Brahma's sorrow.
ततः परिवृतो ब्रह्मा हतारिर्वेदसत्कृतः ।
निर्ममे स तदा लोकान्कृत्स्नान्स्थावरजङ्गमान् ॥६६॥
निर्ममे स तदा लोकान्कृत्स्नान्स्थावरजङ्गमान् ॥६६॥
66. tataḥ parivṛto brahmā hatārirvedasatkṛtaḥ ,
nirmame sa tadā lokānkṛtsnānsthāvarajaṅgamān.
nirmame sa tadā lokānkṛtsnānsthāvarajaṅgamān.
66.
tataḥ parivṛtaḥ brahmā hatāriḥ vedasat-kṛtaḥ
nirmame saḥ tadā lokān kṛtsnān sthāvarajaṅgamān
nirmame saḥ tadā lokān kṛtsnān sthāvarajaṅgamān
66.
tataḥ hatāriḥ vedasat-kṛtaḥ parivṛtaḥ saḥ brahmā
tadā kṛtsnān sthāvarajaṅgamān lokān nirmame
tadā kṛtsnān sthāvarajaṅgamān lokān nirmame
66.
Then, (lord) Brahmā, honored by the Vedas and with his enemies slain, created all the worlds, both animate and inanimate.
दत्त्वा पितामहायाग्र्यां बुद्धिं लोकविसर्गिकीम् ।
तत्रैवान्तर्दधे देवो यत एवागतो हरिः ॥६७॥
तत्रैवान्तर्दधे देवो यत एवागतो हरिः ॥६७॥
67. dattvā pitāmahāyāgryāṁ buddhiṁ lokavisargikīm ,
tatraivāntardadhe devo yata evāgato hariḥ.
tatraivāntardadhe devo yata evāgato hariḥ.
67.
dattvā pitāmahāya agryām buddhim lokavisargikīm
tatra eva antardadhe devaḥ yataḥ eva āgataḥ hariḥ
tatra eva antardadhe devaḥ yataḥ eva āgataḥ hariḥ
67.
pitāmahāya agryām lokavisargikīm buddhim dattvā,
devaḥ hariḥ yataḥ eva āgataḥ,
tatra eva antardadhe
devaḥ hariḥ yataḥ eva āgataḥ,
tatra eva antardadhe
67.
Having bestowed upon the grandfather (Brahmā) the supreme intellect for the creation of worlds, the god Hari (Viṣṇu) then vanished right there, from the very place he had appeared.
तौ दानवौ हरिर्हत्वा कृत्वा हयशिरस्तनुम् ।
पुनः प्रवृत्तिधर्मार्थं तामेव विदधे तनुम् ॥६८॥
पुनः प्रवृत्तिधर्मार्थं तामेव विदधे तनुम् ॥६८॥
68. tau dānavau harirhatvā kṛtvā hayaśirastanum ,
punaḥ pravṛttidharmārthaṁ tāmeva vidadhe tanum.
punaḥ pravṛttidharmārthaṁ tāmeva vidadhe tanum.
68.
tau dānavau hariḥ hatvā kṛtvā hayaśirastanum
punaḥ pravṛttidharmārtham tām eva vidadhe tanum
punaḥ pravṛttidharmārtham tām eva vidadhe tanum
68.
hariḥ tau dānavau hatvā,
hayaśirastanum kṛtvā,
punaḥ pravṛttidharmārtham tām eva tanum vidadhe
hayaśirastanum kṛtvā,
punaḥ pravṛttidharmārtham tām eva tanum vidadhe
68.
Hari (Viṣṇu), having slain those two Dānavas and (originally) having assumed the form of Hayagrīva (a body with a horse's head), again manifested that very form for the sake of (maintaining) the natural law (dharma) of cosmic activity.
एवमेष महाभागो बभूवाश्वशिरा हरिः ।
पौराणमेतदाख्यातं रूपं वरदमैश्वरम् ॥६९॥
पौराणमेतदाख्यातं रूपं वरदमैश्वरम् ॥६९॥
69. evameṣa mahābhāgo babhūvāśvaśirā hariḥ ,
paurāṇametadākhyātaṁ rūpaṁ varadamaiśvaram.
paurāṇametadākhyātaṁ rūpaṁ varadamaiśvaram.
69.
evam eṣaḥ mahābhāgaḥ babhūva aśvaśirāḥ hariḥ
paurāṇam etat ākhyātam rūpam varadam aiśvaram
paurāṇam etat ākhyātam rūpam varadam aiśvaram
69.
evam eṣaḥ mahābhāgaḥ hariḥ aśvaśirāḥ babhūva.
etat paurāṇam varadam aiśvaram rūpam ākhyātam.
etat paurāṇam varadam aiśvaram rūpam ākhyātam.
69.
Thus, this glorious Hari (Viṣṇu) became the horse-headed (Hayagrīva). This is described as the ancient, boon-bestowing, divine form of the Lord.
यो ह्येतद्ब्राह्मणो नित्यं शृणुयाद्धारयेत वा ।
न तस्याध्ययनं नाशमुपगच्छेत्कदाचन ॥७०॥
न तस्याध्ययनं नाशमुपगच्छेत्कदाचन ॥७०॥
70. yo hyetadbrāhmaṇo nityaṁ śṛṇuyāddhārayeta vā ,
na tasyādhyayanaṁ nāśamupagacchetkadācana.
na tasyādhyayanaṁ nāśamupagacchetkadācana.
70.
yaḥ hi etat brāhmaṇaḥ nityam śṛṇuyāt dhārayeta
vā na tasya adhyayanam nāśam upagacchet kadācana
vā na tasya adhyayanam nāśam upagacchet kadācana
70.
yaḥ brāhmaṇaḥ etat nityam śṛṇuyāt vā dhārayeta,
tasya adhyayanam kadācana nāśam na upagacchet
tasya adhyayanam kadācana nāśam na upagacchet
70.
A brahmin who constantly listens to or retains this sacred knowledge (brahman), his study will never be lost.
आराध्य तपसोग्रेण देवं हयशिरोधरम् ।
पाञ्चालेन क्रमः प्राप्तो रामेण पथि देशिते ॥७१॥
पाञ्चालेन क्रमः प्राप्तो रामेण पथि देशिते ॥७१॥
71. ārādhya tapasogreṇa devaṁ hayaśirodharam ,
pāñcālena kramaḥ prāpto rāmeṇa pathi deśite.
pāñcālena kramaḥ prāpto rāmeṇa pathi deśite.
71.
ārādhya tapasā ugreṇa devam hayaśirodharam
pāñcālena kramaḥ prāptaḥ rāmeṇa pathi deśite
pāñcālena kramaḥ prāptaḥ rāmeṇa pathi deśite
71.
ugreṇa tapasā hayaśirodharam devam ārādhya,
rāmeṇa pathi deśite,
pāñcālena kramaḥ prāptaḥ
rāmeṇa pathi deśite,
pāñcālena kramaḥ prāptaḥ
71.
Having worshipped the horse-headed god with intense ascetic practice (tapas), Pañcāla attained the succession, as the path was indicated by Rāma.
एतद्धयशिरो राजन्नाख्यानं तव कीर्तितम् ।
पुराणं वेदसमितं यन्मां त्वं परिपृच्छसि ॥७२॥
पुराणं वेदसमितं यन्मां त्वं परिपृच्छसि ॥७२॥
72. etaddhayaśiro rājannākhyānaṁ tava kīrtitam ,
purāṇaṁ vedasamitaṁ yanmāṁ tvaṁ paripṛcchasi.
purāṇaṁ vedasamitaṁ yanmāṁ tvaṁ paripṛcchasi.
72.
etat hayaśiraḥ rājan ākhyānam tava kīrtitam
purāṇam vedasamitam yat mām tvam paripṛcchasi
purāṇam vedasamitam yat mām tvam paripṛcchasi
72.
rājan,
yat tvam mām paripṛcchasi,
etat hayaśiraḥ ākhyānam tava kīrtitam purāṇam vedasamitam
yat tvam mām paripṛcchasi,
etat hayaśiraḥ ākhyānam tava kīrtitam purāṇam vedasamitam
72.
O King, this narrative of Hayashiras, which is an ancient text (purāṇa) considered equal to the Vedas, has been recounted to you, about which you asked me.
यां यामिच्छेत्तनुं देवः कर्तुं कार्यविधौ क्वचित् ।
तां तां कुर्याद्विकुर्वाणः स्वयमात्मानमात्मना ॥७३॥
तां तां कुर्याद्विकुर्वाणः स्वयमात्मानमात्मना ॥७३॥
73. yāṁ yāmicchettanuṁ devaḥ kartuṁ kāryavidhau kvacit ,
tāṁ tāṁ kuryādvikurvāṇaḥ svayamātmānamātmanā.
tāṁ tāṁ kuryādvikurvāṇaḥ svayamātmānamātmanā.
73.
yām yām icchet tanum devaḥ kartum kāryavidhau kvacit
tām tām kuryāt vikurvāṇaḥ svayam ātmānam ātmanā
tām tām kuryāt vikurvāṇaḥ svayam ātmānam ātmanā
73.
kvacit kāryavidhau devaḥ yām yām tanum kartum icchet,
vikurvāṇaḥ svayam ātmānam ātmanā tām tām kuryāt
vikurvāṇaḥ svayam ātmānam ātmanā tām tām kuryāt
73.
Whatever form the deity wishes to assume for the purpose of a task, he creates that very form, transforming himself by his own self (ātman).
एष वेदनिधिः श्रीमानेष वै तपसो निधिः ।
एष योगश्च सांख्यं च ब्रह्म चाग्र्यं हरिर्विभुः ॥७४॥
एष योगश्च सांख्यं च ब्रह्म चाग्र्यं हरिर्विभुः ॥७४॥
74. eṣa vedanidhiḥ śrīmāneṣa vai tapaso nidhiḥ ,
eṣa yogaśca sāṁkhyaṁ ca brahma cāgryaṁ harirvibhuḥ.
eṣa yogaśca sāṁkhyaṁ ca brahma cāgryaṁ harirvibhuḥ.
74.
eṣaḥ vedanidhiḥ śrīmān eṣaḥ vai tapasaḥ nidhiḥ | eṣaḥ
yogaḥ ca sāṃkhyam ca brahma ca agryam hariḥ vibhuḥ
yogaḥ ca sāṃkhyam ca brahma ca agryam hariḥ vibhuḥ
74.
This glorious [Hari] is the treasury of all Vedic knowledge, and indeed, the treasury of all spiritual austerities (tapas). This Hari, the all-pervading Lord, is also the meditative union (yoga), the analytical philosophy (Sāṃkhya), and the foremost ultimate reality (brahman).
नारायणपरा वेदा यज्ञा नारायणात्मकाः ।
तपो नारायणपरं नारायणपरा गतिः ॥७५॥
तपो नारायणपरं नारायणपरा गतिः ॥७५॥
75. nārāyaṇaparā vedā yajñā nārāyaṇātmakāḥ ,
tapo nārāyaṇaparaṁ nārāyaṇaparā gatiḥ.
tapo nārāyaṇaparaṁ nārāyaṇaparā gatiḥ.
75.
nārāyaṇaparāḥ vedāḥ yajñāḥ nārāyaṇātmakāḥ
| tapaḥ nārāyaṇaparam nārāyaṇaparā gatiḥ
| tapaḥ nārāyaṇaparam nārāyaṇaparā gatiḥ
75.
The Vedas are dedicated to Nārāyaṇa; the Vedic rituals (yajña) are fundamentally rooted in Nārāyaṇa. All spiritual austerities (tapas) are dedicated to Nārāyaṇa, and Nārāyaṇa is the supreme spiritual destination (gati).
नारायणपरं सत्यमृतं नारायणात्मकम् ।
नारायणपरो धर्मः पुनरावृत्तिदुर्लभः ॥७६॥
नारायणपरो धर्मः पुनरावृत्तिदुर्लभः ॥७६॥
76. nārāyaṇaparaṁ satyamṛtaṁ nārāyaṇātmakam ,
nārāyaṇaparo dharmaḥ punarāvṛttidurlabhaḥ.
nārāyaṇaparo dharmaḥ punarāvṛttidurlabhaḥ.
76.
nārāyaṇaparam satyam ṛtam nārāyaṇātmakam |
nārāyaṇaparaḥ dharmaḥ punarāvṛttidurlabhaḥ
nārāyaṇaparaḥ dharmaḥ punarāvṛttidurlabhaḥ
76.
Truth (satya) is dedicated to Nārāyaṇa, and the cosmic order (ṛta) is intrinsically Nārāyaṇa. The natural law (dharma) that is dedicated to Nārāyaṇa is [the path] from which repeated return (punarāvṛtti) [to the cycle of existence] is difficult to attain.
प्रवृत्तिलक्षणश्चैव धर्मो नारायणात्मकः ।
नारायणात्मको गन्धो भूमौ श्रेष्ठतमः स्मृतः ॥७७॥
नारायणात्मको गन्धो भूमौ श्रेष्ठतमः स्मृतः ॥७७॥
77. pravṛttilakṣaṇaścaiva dharmo nārāyaṇātmakaḥ ,
nārāyaṇātmako gandho bhūmau śreṣṭhatamaḥ smṛtaḥ.
nārāyaṇātmako gandho bhūmau śreṣṭhatamaḥ smṛtaḥ.
77.
pravṛttilakṣaṇaḥ ca eva dharmaḥ nārāyaṇātmakaḥ |
nārāyaṇātmakaḥ gandhaḥ bhūmau śreṣṭhatamaḥ smṛtaḥ
nārāyaṇātmakaḥ gandhaḥ bhūmau śreṣṭhatamaḥ smṛtaḥ
77.
And indeed, the natural law (dharma) characterized by [the path of] active engagement (pravṛtti) is also intrinsically Nārāyaṇa. The finest fragrance (gandha) on earth, which is intrinsically Nārāyaṇa, is considered the most excellent.
अपां चैव गुणो राजन्रसो नारायणात्मकः ।
ज्योतिषां च गुणो रूपं स्मृतं नारायणात्मकम् ॥७८॥
ज्योतिषां च गुणो रूपं स्मृतं नारायणात्मकम् ॥७८॥
78. apāṁ caiva guṇo rājanraso nārāyaṇātmakaḥ ,
jyotiṣāṁ ca guṇo rūpaṁ smṛtaṁ nārāyaṇātmakam.
jyotiṣāṁ ca guṇo rūpaṁ smṛtaṁ nārāyaṇātmakam.
78.
apām ca eva guṇaḥ rājan rasaḥ nārāyaṇātmakaḥ |
jyotiṣām ca guṇaḥ rūpam smṛtam nārāyaṇātmakam
jyotiṣām ca guṇaḥ rūpam smṛtam nārāyaṇātmakam
78.
rājan apām ca eva guṇaḥ rasaḥ nārāyaṇātmakaḥ
jyotiṣām ca guṇaḥ rūpam nārāyaṇātmakam smṛtam
jyotiṣām ca guṇaḥ rūpam nārāyaṇātmakam smṛtam
78.
O king, the quality of waters, which is taste, is indeed inherent to Nārāyaṇa. Similarly, the quality of lights, which is form, is understood to be inherent to Nārāyaṇa.
नारायणात्मकश्चापि स्पर्शो वायुगुणः स्मृतः ।
नारायणात्मकश्चापि शब्द आकाशसंभवः ॥७९॥
नारायणात्मकश्चापि शब्द आकाशसंभवः ॥७९॥
79. nārāyaṇātmakaścāpi sparśo vāyuguṇaḥ smṛtaḥ ,
nārāyaṇātmakaścāpi śabda ākāśasaṁbhavaḥ.
nārāyaṇātmakaścāpi śabda ākāśasaṁbhavaḥ.
79.
nārāyaṇātmakaḥ ca api sparśaḥ vāyu-guṇaḥ smṛtaḥ
| nārāyaṇātmakaḥ ca api śabdaḥ ākāśa-saṃbhavaḥ
| nārāyaṇātmakaḥ ca api śabdaḥ ākāśa-saṃbhavaḥ
79.
sparśaḥ vāyu-guṇaḥ nārāyaṇātmakaḥ ca api smṛtaḥ
śabdaḥ ākāśa-saṃbhavaḥ nārāyaṇātmakaḥ ca api
śabdaḥ ākāśa-saṃbhavaḥ nārāyaṇātmakaḥ ca api
79.
Furthermore, touch, the quality of air, is considered inherent to Nārāyaṇa. Similarly, sound, which originates from space, is also inherent to Nārāyaṇa.
मनश्चापि ततो भूतमव्यक्तगुणलक्षणम् ।
नारायणपरः कालो ज्योतिषामयनं च यत् ॥८०॥
नारायणपरः कालो ज्योतिषामयनं च यत् ॥८०॥
80. manaścāpi tato bhūtamavyaktaguṇalakṣaṇam ,
nārāyaṇaparaḥ kālo jyotiṣāmayanaṁ ca yat.
nārāyaṇaparaḥ kālo jyotiṣāmayanaṁ ca yat.
80.
manaḥ ca api tataḥ bhūtam avyakta-guṇa-lakṣaṇam
| nārāyaṇa-paraḥ kālaḥ jyotiṣām ayanam ca yat
| nārāyaṇa-paraḥ kālaḥ jyotiṣām ayanam ca yat
80.
tataḥ manaḥ ca api avyakta-guṇa-lakṣaṇam bhūtam
kālaḥ nārāyaṇa-paraḥ ca yat jyotiṣām ayanam
kālaḥ nārāyaṇa-paraḥ ca yat jyotiṣām ayanam
80.
And from that (principle), the mind (manas) emerged, characterized by its unmanifest qualities. Time (kāla), which is supremely devoted to Nārāyaṇa, and which is the course of all luminous bodies, is also Nārāyaṇa.
नारायणपरा कीर्तिः श्रीश्च लक्ष्मीश्च देवताः ।
नारायणपरं सांख्यं योगो नारायणात्मकः ॥८१॥
नारायणपरं सांख्यं योगो नारायणात्मकः ॥८१॥
81. nārāyaṇaparā kīrtiḥ śrīśca lakṣmīśca devatāḥ ,
nārāyaṇaparaṁ sāṁkhyaṁ yogo nārāyaṇātmakaḥ.
nārāyaṇaparaṁ sāṁkhyaṁ yogo nārāyaṇātmakaḥ.
81.
nārāyaṇa-parā kīrtiḥ śrīḥ ca lakṣmīḥ ca devatāḥ
| nārāyaṇa-param sāṃkhyam yogaḥ nārāyaṇātmakaḥ
| nārāyaṇa-param sāṃkhyam yogaḥ nārāyaṇātmakaḥ
81.
kīrtiḥ ca śrīḥ ca lakṣmīḥ devatāḥ ca nārāyaṇa-parā
sāṃkhyam nārāyaṇa-param yogaḥ nārāyaṇātmakaḥ
sāṃkhyam nārāyaṇa-param yogaḥ nārāyaṇātmakaḥ
81.
Fame, along with the goddesses Śrī and Lakṣmī, is supremely devoted to Nārāyaṇa. The Sāṃkhya philosophy is focused on Nārāyaṇa, and spiritual discipline (yoga) is inherent to Nārāyaṇa.
कारणं पुरुषो येषां प्रधानं चापि कारणम् ।
स्वभावश्चैव कर्माणि दैवं येषां च कारणम् ॥८२॥
स्वभावश्चैव कर्माणि दैवं येषां च कारणम् ॥८२॥
82. kāraṇaṁ puruṣo yeṣāṁ pradhānaṁ cāpi kāraṇam ,
svabhāvaścaiva karmāṇi daivaṁ yeṣāṁ ca kāraṇam.
svabhāvaścaiva karmāṇi daivaṁ yeṣāṁ ca kāraṇam.
82.
kāraṇam puruṣaḥ yeṣām pradhānam ca api kāraṇam
svabhāvaḥ ca eva karmāṇi daivam yeṣām ca kāraṇam
svabhāvaḥ ca eva karmāṇi daivam yeṣām ca kāraṇam
82.
yeṣām puruṣaḥ kāraṇam,
ca api pradhānam kāraṇam; ca eva svabhāvaḥ karmāṇi,
ca yeṣām daivam kāraṇam.
ca api pradhānam kāraṇam; ca eva svabhāvaḥ karmāṇi,
ca yeṣām daivam kāraṇam.
82.
For those for whom the cosmic person (puruṣa) is the cause, and for whom the primal nature (pradhāna) is also the cause; and for those for whom one's intrinsic nature (svabhāva), actions (karma), and fate are also the cause.
पञ्चकारणसंख्यातो निष्ठा सर्वत्र वै हरिः ।
तत्त्वं जिज्ञासमानानां हेतुभिः सर्वतोमुखैः ॥८३॥
तत्त्वं जिज्ञासमानानां हेतुभिः सर्वतोमुखैः ॥८३॥
83. pañcakāraṇasaṁkhyāto niṣṭhā sarvatra vai hariḥ ,
tattvaṁ jijñāsamānānāṁ hetubhiḥ sarvatomukhaiḥ.
tattvaṁ jijñāsamānānāṁ hetubhiḥ sarvatomukhaiḥ.
83.
pañcakāraṇasaṃkhyātaḥ niṣṭhā sarvatra vai hariḥ
tattvam jijñāsamānānām hetubhiḥ sarvatomukhaiḥ
tattvam jijñāsamānānām hetubhiḥ sarvatomukhaiḥ
83.
pañcakāraṇasaṃkhyātaḥ api,
sarvatra vai hariḥ niṣṭhā (asti); sarvatomukhaiḥ hetubhiḥ tattvam jijñāsamānānām.
sarvatra vai hariḥ niṣṭhā (asti); sarvatomukhaiḥ hetubhiḥ tattvam jijñāsamānānām.
83.
Even when considering the enumeration of five causes, Hari is indeed the ultimate conclusion everywhere for those who seek the truth (tattva) with all-encompassing arguments.
तत्त्वमेको महायोगी हरिर्नारायणः प्रभुः ।
सब्रह्मकानां लोकानामृषीणां च महात्मनाम् ॥८४॥
सब्रह्मकानां लोकानामृषीणां च महात्मनाम् ॥८४॥
84. tattvameko mahāyogī harirnārāyaṇaḥ prabhuḥ ,
sabrahmakānāṁ lokānāmṛṣīṇāṁ ca mahātmanām.
sabrahmakānāṁ lokānāmṛṣīṇāṁ ca mahātmanām.
84.
tattvam ekaḥ mahāyogī hariḥ nārāyaṇaḥ prabhuḥ
sabrahmakānām lokānām ṛṣīṇām ca mahātmanām
sabrahmakānām lokānām ṛṣīṇām ca mahātmanām
84.
ekaḥ tattvam mahāyogī hariḥ nārāyaṇaḥ prabhuḥ (asti); sabrahmakānām lokānām ca mahātmanām ṛṣīṇām (api saḥ).
84.
The one ultimate reality (tattva) is the great master of yoga (mahāyogī), Hari, Nārāyaṇa, the supreme Lord, who is the support of all worlds including Brahmā's and of the great-souled sages.
सांख्यानां योगिनां चापि यतीनामात्मवेदिनाम् ।
मनीषितं विजानाति केशवो न तु तस्य ते ॥८५॥
मनीषितं विजानाति केशवो न तु तस्य ते ॥८५॥
85. sāṁkhyānāṁ yogināṁ cāpi yatīnāmātmavedinām ,
manīṣitaṁ vijānāti keśavo na tu tasya te.
manīṣitaṁ vijānāti keśavo na tu tasya te.
85.
sāṅkhyānām yoginām ca api yatīnām ātmavedinām
manīṣitam vijānāti keśavaḥ na tu tasya te
manīṣitam vijānāti keśavaḥ na tu tasya te
85.
keśavaḥ sāṅkhyānām,
ca api yoginām,
yatīnām,
ātmavedinām ca manīṣitam vijānāti; tu te tasya na.
ca api yoginām,
yatīnām,
ātmavedinām ca manīṣitam vijānāti; tu te tasya na.
85.
Keśava understands the intentions of the Sāṅkhyas, of the practitioners of yoga (yogin), of the ascetics (yati), and of those who know the self (ātman); but they, on the other hand, do not understand him.
ये केचित्सर्वलोकेषु दैवं पित्र्यं च कुर्वते ।
दानानि च प्रयच्छन्ति तप्यन्ति च तपो महत् ॥८६॥
दानानि च प्रयच्छन्ति तप्यन्ति च तपो महत् ॥८६॥
86. ye kecitsarvalokeṣu daivaṁ pitryaṁ ca kurvate ,
dānāni ca prayacchanti tapyanti ca tapo mahat.
dānāni ca prayacchanti tapyanti ca tapo mahat.
86.
ye kecit sarvalokeṣu daivam pitryam ca kurvate
dānāni ca prayacchanti tapyanti ca tapaḥ mahat
dānāni ca prayacchanti tapyanti ca tapaḥ mahat
86.
ye kecit sarvalokeṣu daivam pitryam ca kurvate
ca dānāni prayacchanti ca mahat tapaḥ tapyanti
ca dānāni prayacchanti ca mahat tapaḥ tapyanti
86.
Whoever performs Vedic rituals for the deities and ancestral rites in all the worlds, and gives donations, and also practices great austerity (tapas).
सर्वेषामाश्रयो विष्णुरैश्वरं विधिमास्थितः ।
सर्वभूतकृतावासो वासुदेवेति चोच्यते ॥८७॥
सर्वभूतकृतावासो वासुदेवेति चोच्यते ॥८७॥
87. sarveṣāmāśrayo viṣṇuraiśvaraṁ vidhimāsthitaḥ ,
sarvabhūtakṛtāvāso vāsudeveti cocyate.
sarvabhūtakṛtāvāso vāsudeveti cocyate.
87.
sarveṣām āśrayaḥ viṣṇuḥ aiśvaram vidhim āsthitaḥ
sarvabhūtakṛta-āvāsaḥ vāsudeva iti ca ucyate
sarvabhūtakṛta-āvāsaḥ vāsudeva iti ca ucyate
87.
viṣṇuḥ sarveṣām āśrayaḥ aiśvaram vidhim āsthitaḥ
sarvabhūtakṛta-āvāsaḥ ca vāsudeva iti ucyate
sarvabhūtakṛta-āvāsaḥ ca vāsudeva iti ucyate
87.
Viṣṇu is the refuge of all, abiding by the divine (aiśvaram) constitution (vidhim). He is also called Vāsudeva, the one who has made all beings his dwelling (āvāsa).
अयं हि नित्यः परमो महर्षिर्महाविभूतिर्गुणवान्निर्गुणाख्यः ।
गुणैश्च संयोगमुपैति शीघ्रं कालो यथर्तावृतुसंप्रयुक्तः ॥८८॥
गुणैश्च संयोगमुपैति शीघ्रं कालो यथर्तावृतुसंप्रयुक्तः ॥८८॥
88. ayaṁ hi nityaḥ paramo maharṣi;rmahāvibhūtirguṇavānnirguṇākhyaḥ ,
guṇaiśca saṁyogamupaiti śīghraṁ; kālo yathartāvṛtusaṁprayuktaḥ.
guṇaiśca saṁyogamupaiti śīghraṁ; kālo yathartāvṛtusaṁprayuktaḥ.
88.
ayam hi nityaḥ paramaḥ maharṣiḥ
mahāvibhūtiḥ guṇavān nirguṇa-ākhyaḥ
guṇaiḥ ca saṃyogam upaiti śīghram
kālaḥ yathā ṛtau ṛtu-saṃprayuktaḥ
mahāvibhūtiḥ guṇavān nirguṇa-ākhyaḥ
guṇaiḥ ca saṃyogam upaiti śīghram
kālaḥ yathā ṛtau ṛtu-saṃprayuktaḥ
88.
ayam hi nityaḥ paramaḥ maharṣiḥ
mahāvibhūtiḥ guṇavān nirguṇa-ākhyaḥ
ca guṇaiḥ saṃyogam śīghram upaiti
yathā kālaḥ ṛtau ṛtu-saṃprayuktaḥ
mahāvibhūtiḥ guṇavān nirguṇa-ākhyaḥ
ca guṇaiḥ saṃyogam śīghram upaiti
yathā kālaḥ ṛtau ṛtu-saṃprayuktaḥ
88.
Indeed, this [being] is eternal, supreme, a great sage (maharṣi), possessing immense power (mahāvibhūti), endowed with qualities, yet also known as 'without qualities.' He swiftly comes into contact with the qualities, just as time (kāla) is quickly conjoined with the seasons in their turn.
नैवास्य विन्दन्ति गतिं महात्मनो न चागतिं कश्चिदिहानुपश्यति ।
ज्ञानात्मकाः संयमिनो महर्षयः पश्यन्ति नित्यं पुरुषं गुणाधिकम् ॥८९॥
ज्ञानात्मकाः संयमिनो महर्षयः पश्यन्ति नित्यं पुरुषं गुणाधिकम् ॥८९॥
89. naivāsya vindanti gatiṁ mahātmano; na cāgatiṁ kaścidihānupaśyati ,
jñānātmakāḥ saṁyamino maharṣayaḥ; paśyanti nityaṁ puruṣaṁ guṇādhikam.
jñānātmakāḥ saṁyamino maharṣayaḥ; paśyanti nityaṁ puruṣaṁ guṇādhikam.
89.
na eva asya vindanti gatim mahātmanaḥ
na ca agatīm kaścit iha anupaśyati
jñāna-ātmakāḥ saṃyaminaḥ maharṣayaḥ
paśyanti nityam puruṣam guṇa-adhikam
na ca agatīm kaścit iha anupaśyati
jñāna-ātmakāḥ saṃyaminaḥ maharṣayaḥ
paśyanti nityam puruṣam guṇa-adhikam
89.
mahātmanaḥ asya gatim na eva vindanti
ca kaścit iha agatīm na anupaśyati
jñāna-ātmakāḥ saṃyaminaḥ maharṣayaḥ
nityam puruṣam guṇa-adhikam paśyanti
ca kaścit iha agatīm na anupaśyati
jñāna-ātmakāḥ saṃyaminaḥ maharṣayaḥ
nityam puruṣam guṇa-adhikam paśyanti
89.
The great souls (mahātmanaḥ) certainly do not comprehend his movement or destination (gatim), nor does anyone here perceive his non-movement or origin (agatīm). However, the great sages (maharṣayaḥ), whose essence is knowledge (jñāna) and who are self-controlled, constantly perceive that eternal supreme cosmic person (puruṣa) who is superior to the qualities.
Links to all chapters:
ādi parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
sabhā parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
vana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
virāṭa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
udyoga parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
bhīṣma parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
droṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
karṇa parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
śalya parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
sauptika parva
strī parva
śānti parva (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
Chapter 155
Chapter 156
Chapter 157
Chapter 158
Chapter 159
Chapter 160
Chapter 161
Chapter 162
Chapter 163
Chapter 164
Chapter 165
Chapter 166
Chapter 167
Chapter 168
Chapter 169
Chapter 170
Chapter 171
Chapter 172
Chapter 173
Chapter 174
Chapter 175
Chapter 176
Chapter 177
Chapter 178
Chapter 179
Chapter 180
Chapter 181
Chapter 182
Chapter 183
Chapter 184
Chapter 185
Chapter 186
Chapter 187
Chapter 188
Chapter 189
Chapter 190
Chapter 191
Chapter 192
Chapter 193
Chapter 194
Chapter 195
Chapter 196
Chapter 197
Chapter 198
Chapter 199
Chapter 200
Chapter 201
Chapter 202
Chapter 203
Chapter 204
Chapter 205
Chapter 206
Chapter 207
Chapter 208
Chapter 209
Chapter 210
Chapter 211
Chapter 212
Chapter 213
Chapter 214
Chapter 215
Chapter 216
Chapter 217
Chapter 218
Chapter 219
Chapter 220
Chapter 221
Chapter 222
Chapter 223
Chapter 224
Chapter 225
Chapter 226
Chapter 227
Chapter 228
Chapter 229
Chapter 230
Chapter 231
Chapter 232
Chapter 233
Chapter 234
Chapter 235
Chapter 236
Chapter 237
Chapter 238
Chapter 239
Chapter 240
Chapter 241
Chapter 242
Chapter 243
Chapter 244
Chapter 245
Chapter 246
Chapter 247
Chapter 248
Chapter 249
Chapter 250
Chapter 251
Chapter 252
Chapter 253
Chapter 254
Chapter 255
Chapter 256
Chapter 257
Chapter 258
Chapter 259
Chapter 260
Chapter 261
Chapter 262
Chapter 263
Chapter 264
Chapter 265
Chapter 266
Chapter 267
Chapter 268
Chapter 269
Chapter 270
Chapter 271
Chapter 272
Chapter 273
Chapter 274
Chapter 275
Chapter 276
Chapter 277
Chapter 278
Chapter 279
Chapter 280
Chapter 281
Chapter 282
Chapter 283
Chapter 284
Chapter 285
Chapter 286
Chapter 287
Chapter 288
Chapter 289
Chapter 290
Chapter 291
Chapter 292
Chapter 293
Chapter 294
Chapter 295
Chapter 296
Chapter 297
Chapter 298
Chapter 299
Chapter 300
Chapter 301
Chapter 302
Chapter 303
Chapter 304
Chapter 305
Chapter 306
Chapter 307
Chapter 308
Chapter 309
Chapter 310
Chapter 311
Chapter 312
Chapter 313
Chapter 314
Chapter 315
Chapter 316
Chapter 317
Chapter 318
Chapter 319
Chapter 320
Chapter 321
Chapter 322
Chapter 323
Chapter 324
Chapter 325
Chapter 326
Chapter 327
Chapter 328
Chapter 329
Chapter 330
Chapter 331
Chapter 332
Chapter 333
Chapter 334
Chapter 335 (current chapter)
Chapter 336
Chapter 337
Chapter 338
Chapter 339
Chapter 340
Chapter 341
Chapter 342
Chapter 343
Chapter 344
Chapter 345
Chapter 346
Chapter 347
Chapter 348
Chapter 349
Chapter 350
Chapter 351
Chapter 352
Chapter 353
anuśāsana parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
Chapter 117
Chapter 118
Chapter 119
Chapter 120
Chapter 121
Chapter 122
Chapter 123
Chapter 124
Chapter 125
Chapter 126
Chapter 127
Chapter 128
Chapter 129
Chapter 130
Chapter 131
Chapter 132
Chapter 133
Chapter 134
Chapter 135
Chapter 136
Chapter 137
Chapter 138
Chapter 139
Chapter 140
Chapter 141
Chapter 142
Chapter 143
Chapter 144
Chapter 145
Chapter 146
Chapter 147
Chapter 148
Chapter 149
Chapter 150
Chapter 151
Chapter 152
Chapter 153
Chapter 154
aśvamedhika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
āśramavāsika parva
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47