Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-5, chapter-149

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
वैशंपायन उवाच ।
जनार्दनवचः श्रुत्वा धर्मराजो युधिष्ठिरः ।
भ्रातॄनुवाच धर्मात्मा समक्षं केशवस्य ह ॥१॥
1. vaiśaṁpāyana uvāca ,
janārdanavacaḥ śrutvā dharmarājo yudhiṣṭhiraḥ ,
bhrātṝnuvāca dharmātmā samakṣaṁ keśavasya ha.
1. vaiśaṃpāyana uvāca | janārdanavacaḥ śrutvā dharmarājaḥ
yudhiṣṭhiraḥ | bhrātṝn uvāca dharmātmā samakṣam keśavasya ha
1. vaiśaṃpāyana uvāca janārdanavacaḥ śrutvā dharmarājaḥ
dharmātmā yudhiṣṭhiraḥ keśavasya samakṣam ha bhrātṝn uvāca
1. Vaiśampāyana said: Having heard the words of Janārdana, Yudhiṣṭhira, the king of righteousness (dharma) and a virtuous soul (dharmātman), then spoke to his brothers in the very presence of Keśava.
श्रुतं भवद्भिर्यद्वृत्तं सभायां कुरुसंसदि ।
केशवस्यापि यद्वाक्यं तत्सर्वमवधारितम् ॥२॥
2. śrutaṁ bhavadbhiryadvṛttaṁ sabhāyāṁ kurusaṁsadi ,
keśavasyāpi yadvākyaṁ tatsarvamavadhāritam.
2. śrutam bhavadbhiḥ yat vṛttam sabhāyām kurusaṃsadi
| keśavasya api yat vākyam tat sarvam avadhāritam
2. bhavadbhiḥ yat vṛttam kurusaṃsadi sabhāyām śrutam
keśavasya api yat vākyam tat sarvam avadhāritam
2. All of you have heard what transpired in the assembly (sabhā) of the Kurus, and Keśava's words as well. All of that has been well understood.
तस्मात्सेनाविभागं मे कुरुध्वं नरसत्तमाः ।
अक्षौहिण्यस्तु सप्तैताः समेता विजयाय वै ॥३॥
3. tasmātsenāvibhāgaṁ me kurudhvaṁ narasattamāḥ ,
akṣauhiṇyastu saptaitāḥ sametā vijayāya vai.
3. tasmāt senāvibhāgam me kurudhvam narasattamāḥ |
akṣauhiṇyaḥ tu sapta etāḥ sametāḥ vijayāya vai
3. tasmāt narasattamāḥ me senāvibhāgam kurudhvam
tu etāḥ sapta akṣauhiṇyaḥ vai vijayāya sametāḥ
3. Therefore, O best among men, arrange for me the division of the army. Indeed, these seven akṣauhiṇīs are assembled for our victory.
तासां मे पतयः सप्त विख्यातास्तान्निबोधत ।
द्रुपदश्च विराटश्च धृष्टद्युम्नशिखण्डिनौ ॥४॥
4. tāsāṁ me patayaḥ sapta vikhyātāstānnibodhata ,
drupadaśca virāṭaśca dhṛṣṭadyumnaśikhaṇḍinau.
4. tāsām me patayaḥ sapta vikhyātāḥ tān nibodhata
drupadaḥ ca virāṭaḥ ca dhṛṣṭadyumnaśikhaṇḍinau
4. me tāsām sapta vikhyātāḥ patayaḥ tān nibodhata
drupadaḥ ca virāṭaḥ ca dhṛṣṭadyumnaśikhaṇḍinau
4. Among these, hear from me about the seven renowned commanders: Drupada, Virāṭa, Dhṛṣṭadyumna, and Śikhaṇḍin.
सात्यकिश्चेकितानश्च भीमसेनश्च वीर्यवान् ।
एते सेनाप्रणेतारो वीराः सर्वे तनुत्यजः ॥५॥
5. sātyakiścekitānaśca bhīmasenaśca vīryavān ,
ete senāpraṇetāro vīrāḥ sarve tanutyajaḥ.
5. sātyakiḥ ca cekitānaḥ ca bhīmasenaḥ ca vīryavān
ete senāpraṇetāraḥ vīrāḥ sarve tanutyajaḥ
5. sātyakiḥ ca cekitānaḥ ca vīryavān bhīmasenaḥ
ca ete sarve vīrāḥ senāpraṇetāraḥ tanutyajaḥ
5. Sātyaki, Cekitāna, and the mighty Bhīmasena are also among them. All these heroes are commanders of armies, ready to sacrifice their lives.
सर्वे वेदविदः शूराः सर्वे सुचरितव्रताः ।
ह्रीमन्तो नीतिमन्तश्च सर्वे युद्धविशारदाः ।
इष्वस्त्रकुशलाश्चैव तथा सर्वास्त्रयोधिनः ॥६॥
6. sarve vedavidaḥ śūrāḥ sarve sucaritavratāḥ ,
hrīmanto nītimantaśca sarve yuddhaviśāradāḥ ,
iṣvastrakuśalāścaiva tathā sarvāstrayodhinaḥ.
6. sarve vedavidaḥ śūrāḥ sarve
sucaritavratāḥ hrīmantaḥ nītimantaḥ ca
sarve yuddhaviśāradāḥ iṣvastrakuśalāḥ
ca eva tathā sarvāstrayodhinaḥ
6. sarve vedavidaḥ śūrāḥ sarve
sucaritavratāḥ hrīmantaḥ nītimantaḥ ca
sarve yuddhaviśāradāḥ iṣvastrakuśalāḥ
ca eva tathā sarvāstrayodhinaḥ
6. All of them are knowers of the Vedas, valiant, and steadfast in their noble vows. They are modest, prudent, and all highly skilled in warfare. Furthermore, they are proficient in archery and weapons, and adept at wielding all kinds of armaments.
सप्तानामपि यो नेता सेनानां प्रविभागवित् ।
यः सहेत रणे भीष्मं शरार्चिःपावकोपमम् ॥७॥
7. saptānāmapi yo netā senānāṁ pravibhāgavit ,
yaḥ saheta raṇe bhīṣmaṁ śarārciḥpāvakopamam.
7. saptānām api yaḥ netā senānām pravibhāgavit
yaḥ saheta raṇe bhīṣmam śarārciḥpāvakopamam
7. saptānām senānām api yaḥ netā pravibhāgavit
yaḥ raṇe śarārciḥpāvakopamam bhīṣmam saheta
7. Among these seven army leaders, there is one who is a commander and knows the deployment of forces, and who can indeed withstand Bhīṣma in battle, Bhīṣma who is like a blazing fire with arrows for flames.
त्वं तावत्सहदेवात्र प्रब्रूहि कुरुनन्दन ।
स्वमतं पुरुषव्याघ्र को नः सेनापतिः क्षमः ॥८॥
8. tvaṁ tāvatsahadevātra prabrūhi kurunandana ,
svamataṁ puruṣavyāghra ko naḥ senāpatiḥ kṣamaḥ.
8. tvam tāvat sahadeva atra prabrūhi kurunandana
svamatam puruṣavyāghra kaḥ naḥ senāpatiḥ kṣamaḥ
8. kurunandana puruṣavyāghra sahadeva tvam atra
tāvat svamatam prabrūhi naḥ kaḥ senāpatiḥ kṣamaḥ
8. O Sahadeva, delight of the Kurus, now state your opinion here. O tiger among men, who among us is a suitable commander?
सहदेव उवाच ।
संयुक्त एकदुःखश्च वीर्यवांश्च महीपतिः ।
यं समाश्रित्य धर्मज्ञं स्वमंशमनुयुञ्ज्महे ॥९॥
9. sahadeva uvāca ,
saṁyukta ekaduḥkhaśca vīryavāṁśca mahīpatiḥ ,
yaṁ samāśritya dharmajñaṁ svamaṁśamanuyuñjmahe.
9. sahadeva uvāca saṃyuktaḥ ekaduḥkhaḥ ca vīryavān ca
mahīpatiḥ yam samāśritya dharmajñam svam aṃśam anuyuñjmahe
9. sahadeva uvāca yam saṃyuktaḥ ekaduḥkhaḥ vīryavān
dharmajñam mahīpatiḥ samāśritya svam aṃśam anuyuñjmahe
9. Sahadeva said: We shall commit our own portion [to the cause] by relying on a powerful king who is united [with us], shares our sorrow, and understands natural law (dharma).
मत्स्यो विराटो बलवान्कृतास्त्रो युद्धदुर्मदः ।
प्रसहिष्यति संग्रामे भीष्मं तांश्च महारथान् ॥१०॥
10. matsyo virāṭo balavānkṛtāstro yuddhadurmadaḥ ,
prasahiṣyati saṁgrāme bhīṣmaṁ tāṁśca mahārathān.
10. matsyaḥ virāṭaḥ balavān kṛtāstraḥ yuddhadurmadaḥ
prasahiṣyati saṃgrāme bhīṣmam tān ca mahārathān
10. balavān kṛtāstraḥ yuddhadurmadhaḥ matsyaḥ virāṭaḥ
saṃgrāme bhīṣmam tān ca mahārathān prasahiṣyati
10. King Virata, the Matsya ruler, who is mighty, accomplished in wielding weapons, and fierce in battle, will certainly overcome Bhishma and those other great charioteers.
वैशंपायन उवाच ।
तथोक्ते सहदेवेन वाक्ये वाक्यविशारदः ।
नकुलोऽनन्तरं तस्मादिदं वचनमाददे ॥११॥
11. vaiśaṁpāyana uvāca ,
tathokte sahadevena vākye vākyaviśāradaḥ ,
nakulo'nantaraṁ tasmādidaṁ vacanamādade.
11. vaiśaṃpāyana uvāca tathā ukte sahadevena vākye
vākyaviśāradaḥ nakulaḥ anantaram tasmāt idam vacanam ādade
11. vaiśaṃpāyana uvāca sahadevena tathā vākye ukte
vākyaviśāradaḥ nakulaḥ tasmāt anantaram idam vacanam ādade
11. Vaiśampāyana said: After Sahadeva had spoken thus, Nakula, who was skilled in rhetoric, then uttered these words.
वयसा शास्त्रतो धैर्यात्कुलेनाभिजनेन च ।
ह्रीमान्कुलान्वितः श्रीमान्सर्वशास्त्रविशारदः ॥१२॥
12. vayasā śāstrato dhairyātkulenābhijanena ca ,
hrīmānkulānvitaḥ śrīmānsarvaśāstraviśāradaḥ.
12. vayasā śāstrataḥ dhairyāt kulena abhijanena ca
hrīmān kulānvitaḥ śrīmān sarvaśāstraviśāradaḥ
12. vayasā śāstrataḥ dhairyāt kulena abhijanena ca
hrīmān kulānvitaḥ śrīmān sarvaśāstraviśāradaḥ
12. He is modest, of noble lineage, glorious, and skilled in all scriptures, by virtue of his age, his knowledge from the scriptures, his courage, his family, and his noble birth.
वेद चास्त्रं भरद्वाजाद्दुर्धर्षः सत्यसंगरः ।
यो नित्यं स्पर्धते द्रोणं भीष्मं चैव महाबलम् ॥१३॥
13. veda cāstraṁ bharadvājāddurdharṣaḥ satyasaṁgaraḥ ,
yo nityaṁ spardhate droṇaṁ bhīṣmaṁ caiva mahābalam.
13. veda ca astraṃ bharadvājāt durgharṣaḥ satyasaṅgaraḥ
yaḥ nityaṃ spardhate droṇaṃ bhīṣmaṃ ca eva mahābalam
13. yaḥ bharadvājāt astraṃ veda ca durgharṣaḥ satyasaṅgaraḥ
yaḥ nityaṃ droṇaṃ ca eva mahābalam bhīṣmaṃ spardhate
13. He knows warfare from Bharadvaja, is unconquerable, and one whose vows are true in battle. He constantly competes with Drona and also with the mighty Bhishma.
श्लाघ्यः पार्थिवसंघस्य प्रमुखे वाहिनीपतिः ।
पुत्रपौत्रैः परिवृतः शतशाख इव द्रुमः ॥१४॥
14. ślāghyaḥ pārthivasaṁghasya pramukhe vāhinīpatiḥ ,
putrapautraiḥ parivṛtaḥ śataśākha iva drumaḥ.
14. ślāghyaḥ pārthivasaṅghasya pramukhe vāhinīpatiḥ
putrapautraiḥ parivṛtaḥ śataśākhaḥ iva drumaḥ
14. pārthivasaṅghasya pramukhe vāhinīpatiḥ ślāghyaḥ
putrapautraiḥ parivṛtaḥ śataśākhaḥ iva drumaḥ
14. He is lauded as the commander of the army, foremost among the assembly of kings. He is surrounded by sons and grandsons, like a tree with a hundred branches.
यस्तताप तपो घोरं सदारः पृथिवीपतिः ।
रोषाद्द्रोणविनाशाय वीरः समितिशोभनः ॥१५॥
15. yastatāpa tapo ghoraṁ sadāraḥ pṛthivīpatiḥ ,
roṣāddroṇavināśāya vīraḥ samitiśobhanaḥ.
15. yaḥ tatāpa tapaḥ ghoraṃ sadāraḥ pṛthivīpatiḥ
roṣāt droṇavināśāya vīraḥ samitiśobhanaḥ
15. yaḥ pṛthivīpatiḥ sadāraḥ ghoraṃ tapaḥ roṣāt
droṇavināśāya tatāpa vīraḥ samitiśobhanaḥ
15. The king, who, along with his wife, performed severe austerity (tapas) out of anger for Drona's destruction, is a hero glorious in battle.
पितेवास्मान्समाधत्ते यः सदा पार्थिवर्षभः ।
श्वशुरो द्रुपदोऽस्माकं सेनामग्रे प्रकर्षतु ॥१६॥
16. pitevāsmānsamādhatte yaḥ sadā pārthivarṣabhaḥ ,
śvaśuro drupado'smākaṁ senāmagre prakarṣatu.
16. pitā iva asmān samādhatte yaḥ sadā pārthivarṣabhaḥ
śvaśuraḥ drupadaḥ asmākam senām agre prakarṣatu
16. drupadaḥ asmākam śvaśuraḥ yaḥ pārthivarṣabhaḥ sadā
pitā iva asmān samādhatte senām agre prakarṣatu
16. Drupada, our father-in-law, who as a chief among kings always guides us like a father, let him lead our army forward at the front.
स द्रोणभीष्मावायान्तौ सहेदिति मतिर्मम ।
स हि दिव्यास्त्रविद्राजा सखा चाङ्गिरसो नृपः ॥१७॥
17. sa droṇabhīṣmāvāyāntau sahediti matirmama ,
sa hi divyāstravidrājā sakhā cāṅgiraso nṛpaḥ.
17. sa droṇabhīṣmau āyāntau sahet iti matiḥ mama sa
hi divyāstravit rājā sakhā ca āṅgirasaḥ nṛpaḥ
17. mama matiḥ iti saḥ āyāntau droṇabhīṣmau sahet hi
saḥ rājā divyāstravit ca āṅgirasaḥ sakhā nṛpaḥ
17. It is my opinion that he can withstand Droṇa and Bhīṣma as they advance. For he is indeed a king, an expert in divine weapons, and a friend of the Angirasa (Droṇa).
माद्रीसुताभ्यामुक्ते तु स्वमते कुरुनन्दनः ।
वासविर्वासवसमः सव्यसाच्यब्रवीद्वचः ॥१८॥
18. mādrīsutābhyāmukte tu svamate kurunandanaḥ ,
vāsavirvāsavasamaḥ savyasācyabravīdvacaḥ.
18. mādrīsutābhyām ukte tu svamate kurunandanaḥ
vāsaviḥ vāsavasamaḥ savyasācī abravīt vacaḥ
18. tu mādrīsutābhyām svamate ukte kurunandanaḥ
vāsaviḥ vāsavasamaḥ savyasācī vacaḥ abravīt
18. But after the two sons of Mādrī had expressed their own views, Arjuna (Vāsavi), the delight of the Kurus, who was equal to Indra (Vasava) and ambidextrous (Savyasācī), spoke these words.
योऽयं तपःप्रभावेन ऋषिसंतोषणेन च ।
दिव्यः पुरुष उत्पन्नो ज्वालावर्णो महाबलः ॥१९॥
19. yo'yaṁ tapaḥprabhāvena ṛṣisaṁtoṣaṇena ca ,
divyaḥ puruṣa utpanno jvālāvarṇo mahābalaḥ.
19. yaḥ ayam tapaḥprabhāvena ṛṣisaṃtoṣaṇena ca
divyaḥ puruṣaḥ utpannaḥ jvālāvarṇaḥ mahābalaḥ
19. yaḥ ayam tapaḥprabhāvena ca ṛṣisaṃtoṣaṇena
divyaḥ puruṣaḥ jvālāvarṇaḥ mahābalaḥ utpannaḥ
19. This divine (divya) person (puruṣa), who was born fire-colored and greatly powerful through the power of penance (tapas) and by satisfying the sages.
धनुष्मान्कवची खड्गी रथमारुह्य दंशितः ।
दिव्यैर्हयवरैर्युक्तमग्निकुण्डात्समुत्थितः ॥२०॥
20. dhanuṣmānkavacī khaḍgī rathamāruhya daṁśitaḥ ,
divyairhayavarairyuktamagnikuṇḍātsamutthitaḥ.
20. dhanuṣmān kavacī khaḍgī ratham āruhya daṃśitaḥ
divyaiḥ hayavaraiḥ yuktaḥ agnikuṇḍāt samutthitaḥ
20. dhanuṣmān kavacī khaḍgī daṃśitaḥ ratham āruhya
divyaiḥ hayavaraiḥ yuktaḥ agnikuṇḍāt samutthitaḥ
20. Bearing a bow, clad in armor, and wielding a sword, he mounted his chariot, fully protected. He arose from the fire-pit, accompanied by excellent divine horses.
गर्जन्निव महामेघो रथघोषेण वीर्यवान् ।
सिंहसंहननो वीरः सिंहविक्रान्तविक्रमः ॥२१॥
21. garjanniva mahāmegho rathaghoṣeṇa vīryavān ,
siṁhasaṁhanano vīraḥ siṁhavikrāntavikramaḥ.
21. garjan iva mahāmeghaḥ rathaghoṣeṇa vīryavān
siṃhasaṃhananaḥ vīraḥ siṃhavikrāntavikramaḥ
21. rathaghoṣeṇa mahāmeghaḥ garjan iva vīryavān
siṃhasaṃhananaḥ vīraḥ siṃhavikrāntavikramaḥ
21. Powerful, he thundered like a great cloud with the roar of his chariot. He possessed the build of a lion, was heroic, and his prowess was like the majestic stride of a lion.
सिंहोरस्को महाबाहुः सिंहवक्षा महाबलः ।
सिंहप्रगर्जनो वीरः सिंहस्कन्धो महाद्युतिः ॥२२॥
22. siṁhorasko mahābāhuḥ siṁhavakṣā mahābalaḥ ,
siṁhapragarjano vīraḥ siṁhaskandho mahādyutiḥ.
22. siṃhoraskaḥ mahābāhuḥ siṃhavakṣā mahābalaḥ
siṃhapragarjanaḥ vīraḥ siṃhaskandhaḥ mahādyutiḥ
22. siṃhoraskaḥ mahābāhuḥ siṃhavakṣā mahābalaḥ
siṃhapragarjanaḥ vīraḥ siṃhaskandhaḥ mahādyutiḥ
22. He possessed a lion-like chest, mighty arms, a lion's breast, and immense strength. He roared like a lion, was heroic, had shoulders like a lion, and shone with great radiance.
सुभ्रूः सुदंष्ट्रः सुहनुः सुबाहुः सुमुखोऽकृशः ।
सुजत्रुः सुविशालाक्षः सुपादः सुप्रतिष्ठितः ॥२३॥
23. subhrūḥ sudaṁṣṭraḥ suhanuḥ subāhuḥ sumukho'kṛśaḥ ,
sujatruḥ suviśālākṣaḥ supādaḥ supratiṣṭhitaḥ.
23. subhrūḥ sudaṃṣṭraḥ suhanuḥ subāhuḥ sumukhaḥ akṛśaḥ
sujatruḥ suviśālākṣaḥ supādaḥ supratiṣṭhitaḥ
23. subhrūḥ sudaṃṣṭraḥ suhanuḥ subāhuḥ sumukhaḥ akṛśaḥ
sujatruḥ suviśālākṣaḥ supādaḥ supratiṣṭhitaḥ
23. He possessed beautiful eyebrows, fine teeth, a strong jaw, handsome arms, a pleasant face, and was well-built (not thin). He had well-formed collarbones, very broad eyes, graceful feet, and a firm, stable stance.
अभेद्यः सर्वशस्त्राणां प्रभिन्न इव वारणः ।
जज्ञे द्रोणविनाशाय सत्यवादी जितेन्द्रियः ॥२४॥
24. abhedyaḥ sarvaśastrāṇāṁ prabhinna iva vāraṇaḥ ,
jajñe droṇavināśāya satyavādī jitendriyaḥ.
24. abhedyaḥ sarvaśastrāṇām prabhinnaḥ iva vāraṇaḥ
jajñe droṇavināśāya satyavādī jitendriyaḥ
24. satyavādī jitendriyaḥ sarvaśastrāṇām abhedyaḥ prabhinnaḥ vāraṇaḥ iva,
droṇavināśāya jajñe.
24. A truthful (satyavādī) and self-controlled (jitendriyaḥ) man was born for the destruction of Drona (droṇavināśāya), impenetrable by all weapons, just like a maddened elephant.
धृष्टद्युम्नमहं मन्ये सहेद्भीष्मस्य सायकान् ।
वज्राशनिसमस्पर्शान्दीप्तास्यानुरगानिव ॥२५॥
25. dhṛṣṭadyumnamahaṁ manye sahedbhīṣmasya sāyakān ,
vajrāśanisamasparśāndīptāsyānuragāniva.
25. dhṛṣṭadyumnam aham manye sahet bhīṣmasya
sāyakān vajrāśanisamasparśān dīptāsyānaragān iva
25. aham manye dhṛṣṭadyumnam eva bhīṣmasya vajrāśanisamasparśān dīptāsyānaragān iva sāyakān sahet.
25. I believe that Dhrishtadyumna (dhṛṣṭadyumnam) alone could endure Bhishma's arrows, which possess a touch like a thunderbolt and resemble blazing-mouthed serpents.
यमदूतसमान्वेगे निपाते पावकोपमान् ।
रामेणाजौ विषहितान्वज्रनिष्पेषदारुणान् ॥२६॥
26. yamadūtasamānvege nipāte pāvakopamān ,
rāmeṇājau viṣahitānvajraniṣpeṣadāruṇān.
26. yamadūtasamānvege nipāte pāvakopamān
rāmeṇa ajau viṣahitān vajraniṣpeṣadāruṇān
26. (sāyakāḥ) yamadūtasamānvege (bhavanti),
nipāte ca pāvakopamān (bhavanti); rāmeṇa ajau viṣahitān,
vajraniṣpeṣadāruṇān (ca bhavanti).
26. Their speed is like that of Yama's messengers; in impact, they resemble fire. They are difficult to endure (viṣahitān) even by Rama (rāmeṇa) in battle (ājau) and are dreadful like the shattering of a thunderbolt (vajraniṣpeṣadāruṇān).
पुरुषं तं न पश्यामि यः सहेत महाव्रतम् ।
धृष्टद्युम्नमृते राजन्निति मे धीयते मतिः ॥२७॥
27. puruṣaṁ taṁ na paśyāmi yaḥ saheta mahāvratam ,
dhṛṣṭadyumnamṛte rājanniti me dhīyate matiḥ.
27. puruṣam tam na paśyāmi yaḥ saheta mahāvratam
dhṛṣṭadyumnam ṛte rājan iti me dhīyate matiḥ
27. rājan,
aham tam puruṣam na paśyāmi yaḥ dhṛṣṭadyumnam ṛte mahāvratam saheta.
iti me matiḥ dhīyate.
27. O King (rājan), I do not see any man (puruṣam) who could endure (saheta) that great warrior (mahāvratam) (i.e., Bhishma), except Dhrishtadyumna (dhṛṣṭadyumnam). This is my firm conviction (matiḥ).
क्षिप्रहस्तश्चित्रयोधी मतः सेनापतिर्मम ।
अभेद्यकवचः श्रीमान्मातङ्ग इव यूथपः ॥२८॥
28. kṣiprahastaścitrayodhī mataḥ senāpatirmama ,
abhedyakavacaḥ śrīmānmātaṅga iva yūthapaḥ.
28. kṣiprahastaḥ citrayodhī mataḥ senāpatiḥ mama
| abhedyakavacaḥ śrīmān mātaṅgaḥ iva yūthapaḥ
28. mama senāpatiḥ kṣiprahastaḥ citrayodhī mataḥ
abhedyakavacaḥ śrīmān yūthapaḥ mātaṅgaḥ iva
28. My commander is considered quick-handed and a marvelous fighter. He possesses impenetrable armor, is glorious, and resembles a lead elephant (yūthapa) of a herd.
भीम उवाच ।
वधार्थं यः समुत्पन्नः शिखण्डी द्रुपदात्मजः ।
वदन्ति सिद्धा राजेन्द्र ऋषयश्च समागताः ॥२९॥
29. bhīma uvāca ,
vadhārthaṁ yaḥ samutpannaḥ śikhaṇḍī drupadātmajaḥ ,
vadanti siddhā rājendra ṛṣayaśca samāgatāḥ.
29. bhīmaḥ uvāca | vadhārtham yaḥ samutpannaḥ śikhaṇḍī
drupadātmajaḥ | vadanti siddhāḥ rājendra ṛṣayaḥ ca samāgatāḥ
29. bhīmaḥ uvāca rājendra,
siddhāḥ ca samāgatāḥ ṛṣayaḥ vadanti yaḥ drupadātmajaḥ śikhaṇḍī vadhārtham samutpannaḥ
29. Bhīma spoke: "O King, the perfected beings (siddhas) and the assembled sages declare that Śikhaṇḍī, the son of Drupada, was born for the purpose of killing."
यस्य संग्राममध्येषु दिव्यमस्त्रं विकुर्वतः ।
रूपं द्रक्ष्यन्ति पुरुषा रामस्येव महात्मनः ॥३०॥
30. yasya saṁgrāmamadhyeṣu divyamastraṁ vikurvataḥ ,
rūpaṁ drakṣyanti puruṣā rāmasyeva mahātmanaḥ.
30. yasya saṃgrāmamadhyeṣu divyam astram vikurvataḥ
| rūpam drakṣyanti puruṣāḥ rāmasya iva mahātmanaḥ
30. yasya saṃgrāmamadhyeṣu divyam astram vikurvataḥ
rūpam mahātmanaḥ rāmasya iva puruṣāḥ drakṣyanti
30. Men will behold the form of him who wields divine weapons amidst battles, a form like that of the great-souled (mahātman) Rāma.
न तं युद्धेषु पश्यामि यो विभिन्द्याच्छिखण्डिनम् ।
शस्त्रेण समरे राजन्संनद्धं स्यन्दने स्थितम् ॥३१॥
31. na taṁ yuddheṣu paśyāmi yo vibhindyācchikhaṇḍinam ,
śastreṇa samare rājansaṁnaddhaṁ syandane sthitam.
31. na tam yuddheṣu paśyāmi yaḥ vibhindyāt śikhaṇḍinam
| śastreṇa samare rājan saṃnaddham syandane sthitam
31. rājan,
yuddheṣu samare tam saṃnaddham syandane sthitam śikhaṇḍinam yaḥ śastreṇa vibhindyāt tam na paśyāmi
31. O King, I do not see anyone in battles who could pierce Śikhaṇḍī with a weapon in combat, he being armored and positioned in his chariot.
द्वैरथे विषहेन्नान्यो भीष्मं राजन्महाव्रतम् ।
शिखण्डिनमृते वीरं स मे सेनापतिर्मतः ॥३२॥
32. dvairathe viṣahennānyo bhīṣmaṁ rājanmahāvratam ,
śikhaṇḍinamṛte vīraṁ sa me senāpatirmataḥ.
32. dvairathe viṣahet na anyaḥ bhīṣmam rājan mahāvratam
śikhaṇḍinam ṛte vīram saḥ me senāpatiḥ mataḥ
32. rājan,
dvairathe anyaḥ na bhīṣmam mahāvratam vīram śikhaṇḍinam ṛte viṣahet.
saḥ me senāpatiḥ mataḥ.
32. O King, no one else could withstand Bhishma, who is dedicated to a great vow, in a duel, except for the hero Shikhandin. He is considered by me to be the commander-in-chief.
युधिष्ठिर उवाच ।
सर्वस्य जगतस्तात सारासारं बलाबलम् ।
सर्वं जानाति धर्मात्मा गतमेष्यच्च केशवः ॥३३॥
33. yudhiṣṭhira uvāca ,
sarvasya jagatastāta sārāsāraṁ balābalam ,
sarvaṁ jānāti dharmātmā gatameṣyacca keśavaḥ.
33. yudhiṣṭhiraḥ uvāca sarvasya jagataḥ tāta sārā_asāram
bala_abalam sarvam jānāti dharma_ātmā gatam eṣyat ca keśavaḥ
33. yudhiṣṭhiraḥ uvāca.
tāta,
dharma_ātmā keśavaḥ sarvasya jagataḥ sārā_asāram bala_abalam gatam ca eṣyat sarvam jānāti.
33. Yudhishthira said: O dear one, Keshav (Krishna), whose soul (ātman) is righteousness (dharma), knows everything: the essential and the non-essential, the strong and the weak, of all existence (jagat), both past and future.
यमाह कृष्णो दाशार्हः सोऽस्तु नो वाहिनीपतिः ।
कृतास्त्रो ह्यकृतास्त्रो वा वृद्धो वा यदि वा युवा ॥३४॥
34. yamāha kṛṣṇo dāśārhaḥ so'stu no vāhinīpatiḥ ,
kṛtāstro hyakṛtāstro vā vṛddho vā yadi vā yuvā.
34. yam āha kṛṣṇaḥ dāśārhaḥ saḥ astu naḥ vāhinīpatiḥ
kṛta_astraḥ hi akṛta_astraḥ vā vṛddhaḥ vā yadi vā yuvā
34. yam kṛṣṇaḥ dāśārhaḥ āha,
saḥ naḥ vāhinīpatiḥ astu.
hi kṛta_astraḥ vā akṛta_astraḥ vā,
vṛddhaḥ vā yadi vā yuvā (astv iti yojyam).
34. Let him whom Krishna (dāśārha) declares be our commander of the army, whether he is skilled in arms or not, whether old or young.
एष नो विजये मूलमेष तात विपर्यये ।
अत्र प्राणाश्च राज्यं च भावाभावौ सुखासुखे ॥३५॥
35. eṣa no vijaye mūlameṣa tāta viparyaye ,
atra prāṇāśca rājyaṁ ca bhāvābhāvau sukhāsukhe.
35. eṣaḥ naḥ vijaye mūlam eṣaḥ tāta viparyaye atra
prāṇāḥ ca rājyam ca bhāva_abhāvau sukha_asukhe
35. tāta,
eṣaḥ naḥ vijaye mūlam; eṣaḥ viparyaye (api mūlam).
atra (etasmim eva) prāṇāḥ ca rājyam ca bhāva_abhāvau (ca) sukha_asukhe (ca santi).
35. This one, O dear one, is the foundation of our victory, and this one is also the foundation in the event of defeat. Our lives, our kingdom, our very being and non-being, our joys and sorrows - all depend on him.
एष धाता विधाता च सिद्धिरत्र प्रतिष्ठिता ।
यमाह कृष्णो दाशार्हः स नः सेनापतिः क्षमः ।
ब्रवीतु वदतां श्रेष्ठो निशा समतिवर्तते ॥३६॥
36. eṣa dhātā vidhātā ca siddhiratra pratiṣṭhitā ,
yamāha kṛṣṇo dāśārhaḥ sa naḥ senāpatiḥ kṣamaḥ ,
bravītu vadatāṁ śreṣṭho niśā samativartate.
36. eṣa dhātā vidhātā ca siddhiḥ atra
pratiṣṭhitā yam āha kṛṣṇaḥ dāśārhaḥ
saḥ naḥ senāpatiḥ kṣamaḥ bravītu
vadatām śreṣṭhaḥ niśā samativartate
36. eṣa dhātā vidhātā ca atra siddhiḥ
pratiṣṭhitā yam kṛṣṇaḥ dāśārhaḥ āha
saḥ naḥ kṣamaḥ senāpatiḥ vadatām
śreṣṭhaḥ bravītu niśā samativartate
36. This individual is the Ordainer and Dispenser, and success (siddhi) is established through him. He is the one whom Krishna, the descendant of Daśārha, declared to be 'our capable commander-in-chief.' Therefore, let the best among speakers express his view, for the night is passing.
ततः सेनापतिं कृत्वा कृष्णस्य वशवर्तिनम् ।
रात्रिशेषे व्यतिक्रान्ते प्रयास्यामो रणाजिरम् ।
अधिवासितशस्त्राश्च कृतकौतुकमङ्गलाः ॥३७॥
37. tataḥ senāpatiṁ kṛtvā kṛṣṇasya vaśavartinam ,
rātriśeṣe vyatikrānte prayāsyāmo raṇājiram ,
adhivāsitaśastrāśca kṛtakautukamaṅgalāḥ.
37. tataḥ senāpatim kṛtvā kṛṣṇasya
vaśavartinam rātriśeṣe vyatikrānte
prayāsyāmaḥ raṇājiram
adhivāsitaśastrāḥ ca kṛtakautukamaṅgalāḥ
37. tataḥ kṛṣṇasya vaśavartinam
senāpatim kṛtvā rātriśeṣe vyatikrānte
adhivāsitaśastrāḥ ca
kṛtakautukamaṅgalāḥ raṇājiram prayāsyāmaḥ
37. Then, having appointed a commander-in-chief who is subservient to Krishna, when the remainder of the night has passed, we shall proceed to the battlefield, our weapons consecrated and our auspicious rites performed.
वैशंपायन उवाच ।
तस्य तद्वचनं श्रुत्वा धर्मराजस्य धीमतः ।
अब्रवीत्पुण्डरीकाक्षो धनंजयमवेक्ष्य ह ॥३८॥
38. vaiśaṁpāyana uvāca ,
tasya tadvacanaṁ śrutvā dharmarājasya dhīmataḥ ,
abravītpuṇḍarīkākṣo dhanaṁjayamavekṣya ha.
38. vaiśaṃpāyana uvāca tasya tat vacanam śrutvā dharmarājasya
dhīmataḥ abravīt puṇḍarīkākṣaḥ dhanañjayam avekṣya ha
38. vaiśaṃpāyana uvāca dhīmataḥ dharmarājasya tasya tat
vacanam śrutvā puṇḍarīkākṣaḥ dhanañjayam avekṣya ha abravīt
38. Vaiśampayana said: Having heard that speech of the intelligent King of dharma (dharmarāja) Yudhiṣṭhira, the lotus-eyed Krishna spoke, indeed looking at Dhananjaya (Arjuna).
ममाप्येते महाराज भवद्भिर्य उदाहृताः ।
नेतारस्तव सेनायाः शूरा विक्रान्तयोधिनः ।
सर्व एते समर्था हि तव शत्रून्प्रमर्दितुम् ॥३९॥
39. mamāpyete mahārāja bhavadbhirya udāhṛtāḥ ,
netārastava senāyāḥ śūrā vikrāntayodhinaḥ ,
sarva ete samarthā hi tava śatrūnpramarditum.
39. mama api ete mahārāja bhavadbhiḥ
ye udāhṛtāḥ netāraḥ tava senāyāḥ
śūrāḥ vikrāntayodhinaḥ sarve ete
samarthāḥ hi tava śatrūn pramarditum
39. mahārāja ye bhavadbhiḥ udāhṛtāḥ
ete api mama tava senāyāḥ netāraḥ
śūrāḥ vikrāntayodhinaḥ sarve ete
hi tava śatrūn pramarditum samarthāḥ
39. O great king, these individuals whom you have mentioned are also agreeable to me. They are brave and valiant warriors, fit to be the leaders of your army. Indeed, all of them are capable of crushing your enemies.
इन्द्रस्यापि भयं ह्येते जनयेयुर्महाहवे ।
किं पुनर्धार्तराष्ट्राणां लुब्धानां पापचेतसाम् ॥४०॥
40. indrasyāpi bhayaṁ hyete janayeyurmahāhave ,
kiṁ punardhārtarāṣṭrāṇāṁ lubdhānāṁ pāpacetasām.
40. indrasya api bhayam hi ete janayeyuḥ mahāhave
kim punaḥ dhārtarāṣṭrāṇām lubdhānām pāpacetasām
40. hi ete mahāhave indrasya api bhayam janayeyuḥ.
kim punaḥ lubdhānām pāpacetasām dhārtarāṣṭrāṇām?
40. Indeed, these (Pandavas) would cause fear even in Indra in a great war; how much more so then in the greedy and evil-minded sons of Dhritarashtra?
मयापि हि महाबाहो त्वत्प्रियार्थमरिंदम ।
कृतो यत्नो महांस्तत्र शमः स्यादिति भारत ।
धर्मस्य गतमानृण्यं न स्म वाच्या विवक्षताम् ॥४१॥
41. mayāpi hi mahābāho tvatpriyārthamariṁdama ,
kṛto yatno mahāṁstatra śamaḥ syāditi bhārata ,
dharmasya gatamānṛṇyaṁ na sma vācyā vivakṣatām.
41. mayā api hi mahābāho tvatpriyārtham
arindama kṛtaḥ yatnaḥ mahān tatra
śamaḥ syāt iti bhārata dharmasya
gatam ānṛṇyam na sma vācyā vivakṣatām
41. mahābāho arindama bhārata,
hi mayā api tvatpriyārtham tatra śamaḥ syāt iti mahān yatnaḥ kṛtaḥ.
dharmasya ānṛṇyam gatam,
vivakṣatām na vācyā sma.
41. O mighty-armed one (mahābāho), O vanquisher of foes (arindama), O descendant of Bharata (bhārata), indeed, I also made a great effort there for your benefit, hoping that peace (śama) might prevail. My obligation to (dharma) has been discharged; it is not a matter for others who wish to speak to discuss.
कृतार्थं मन्यते बालः सोऽऽत्मानमविचक्षणः ।
धार्तराष्ट्रो बलस्थं च मन्यतेऽऽत्मानमातुरः ॥४२॥
42. kṛtārthaṁ manyate bālaḥ so''tmānamavicakṣaṇaḥ ,
dhārtarāṣṭro balasthaṁ ca manyate''tmānamāturaḥ.
42. kṛtārtham manyate bālaḥ saḥ ātmānam avicakṣaṇaḥ
dhārtarāṣṭraḥ balastham ca manyate ātmānam āturaḥ
42. saḥ avicakṣaṇaḥ bālaḥ ātmānam kṛtārtham manyate.
ca āturaḥ dhārtarāṣṭraḥ ātmānam balastham manyate.
42. That undiscerning fool considers himself (ātman) to have achieved his purpose, and the distressed son of Dhritarashtra considers himself (ātman) to be strong.
युज्यतां वाहिनी साधु वधसाध्या हि ते मताः ।
न धार्तराष्ट्राः शक्ष्यन्ति स्थातुं दृष्ट्वा धनंजयम् ॥४३॥
43. yujyatāṁ vāhinī sādhu vadhasādhyā hi te matāḥ ,
na dhārtarāṣṭrāḥ śakṣyanti sthātuṁ dṛṣṭvā dhanaṁjayam.
43. yujyatām vāhinī sādhu vadhasādhyā hi te matāḥ na
dhārtarāṣṭrāḥ śakṣyanti sthātum dṛṣṭvā dhanaṃjayam
43. vāhinī sādhu yujyatām.
hi te vadhasādhyā matāḥ.
dhārtarāṣṭrāḥ dhanaṃjayam dṛṣṭvā sthātum na śakṣyanti.
43. Let the army be properly arrayed, for indeed, they (the Pandavas) are considered fit for destruction (by means of battle). However, the sons of Dhritarashtra will not be able to stand (their ground) upon seeing Arjuna (dhanaṃjaya).
भीमसेनं च संक्रुद्धं यमौ चापि यमोपमौ ।
युयुधानद्वितीयं च धृष्टद्युम्नममर्षणम् ॥४४॥
44. bhīmasenaṁ ca saṁkruddhaṁ yamau cāpi yamopamau ,
yuyudhānadvitīyaṁ ca dhṛṣṭadyumnamamarṣaṇam.
44. bhīmasenam ca saṃkruddham yamau ca api yamopamau
yuyudhānadvitīyam ca dhṛṣṭadyumnam amarṣaṇam
44. bhīmasenam saṃkruddham ca yamau yamopamau ca
api yuyudhānadvitīyam dhṛṣṭadyumnam amarṣaṇam ca
44. And Bhimasena, intensely enraged; and also the two Yamas (Nakula and Sahadeva), who are like Yama; and Dhṛṣṭadyumna, accompanied by Yuyudhana, who is intolerant (of foes).
अभिमन्युं द्रौपदेयान्विराटद्रुपदावपि ।
अक्षौहिणीपतींश्चान्यान्नरेन्द्रान्दृढविक्रमान् ॥४५॥
45. abhimanyuṁ draupadeyānvirāṭadrupadāvapi ,
akṣauhiṇīpatīṁścānyānnarendrāndṛḍhavikramān.
45. abhimanyum draupadeyān virāṭa-drupadau api
akṣauhiṇīpatīn ca anyān narendrān dṛḍhavikramān
45. abhimanyum draupadeyān virāṭa-drupadau api ca
anyān akṣauhiṇīpatīn ca dṛḍhavikramān narendrān
45. And Abhimanyu, the sons of Draupadi, and also Virata and Drupada; and other commanders of akṣauhiṇīs, and kings of firm valor.
सारवद्बलमस्माकं दुष्प्रधर्षं दुरासदम् ।
धार्तराष्ट्रबलं संख्ये वधिष्यति न संशयः ॥४६॥
46. sāravadbalamasmākaṁ duṣpradharṣaṁ durāsadam ,
dhārtarāṣṭrabalaṁ saṁkhye vadhiṣyati na saṁśayaḥ.
46. sāravat balam asmākam duṣpradharṣam durāsadam
dhārtarāṣṭrabalam saṃkhye vadhiṣyati na saṃśayaḥ
46. asmākam sāravat balam duṣpradharṣam durāsadam (iti) (etat)
dhārtarāṣṭrabalam saṃkhye vadhiṣyati (atra) saṃśayaḥ na
46. Our powerful army is difficult to assault and difficult to approach (invincible). It will surely defeat the army of Dhṛtarāṣṭra in battle; there is no doubt.
एवमुक्ते तु कृष्णेन संप्रहृष्यन्नरोत्तमाः ।
तेषां प्रहृष्टमनसां नादः समभवन्महान् ॥४७॥
47. evamukte tu kṛṣṇena saṁprahṛṣyannarottamāḥ ,
teṣāṁ prahṛṣṭamanasāṁ nādaḥ samabhavanmahān.
47. evam ukte tu kṛṣṇena samprahṛṣyan narottamāḥ
teṣām prahṛṣṭamanasām nādaḥ samabhavat mahān
47. kṛṣṇena evam ukte tu,
narottamāḥ samprahṛṣyan,
teṣām prahṛṣṭamanasām mahān nādaḥ samabhavat
47. But when Kṛṣṇa had thus spoken, the best of men (the Pāṇḍavas and their allies) rejoiced greatly. From them, whose minds were greatly delighted, a great roar arose.
योग इत्यथ सैन्यानां त्वरतां संप्रधावताम् ।
हयवारणशब्दश्च नेमिघोषश्च सर्वशः ।
शङ्खदुन्दुभिनिर्घोषस्तुमुलः सर्वतोऽभवत् ॥४८॥
48. yoga ityatha sainyānāṁ tvaratāṁ saṁpradhāvatām ,
hayavāraṇaśabdaśca nemighoṣaśca sarvaśaḥ ,
śaṅkhadundubhinirghoṣastumulaḥ sarvato'bhavat.
48. yogaḥ iti atha sainyānām tvaratām
saṃpradhāvatām hayavāraṇaśabdaḥ ca
nemighoṣaḥ ca sarvaśaḥ śaṅkhadundubhinirghoṣaḥ
tumulaḥ sarvataḥ abhavat
48. atha yogaḥ iti sainyānām tvaratām
saṃpradhāvatām ca hayavāraṇaśabdaḥ ca
nemighoṣaḥ ca sarvaśaḥ tumulaḥ
śaṅkhadundubhinirghoṣaḥ sarvataḥ abhavat
48. Then, with the command 'Prepare!', as the armies swiftly advanced and rushed forward, a tumultuous clamor arose from all directions. This included the sounds of horses and elephants, the roar of chariot wheels from everywhere, and the blare of conch shells and drums.
प्रयास्यतां पाण्डवानां ससैन्यानां समन्ततः ।
गङ्गेव पूर्णा दुर्धर्षा समदृश्यत वाहिनी ॥४९॥
49. prayāsyatāṁ pāṇḍavānāṁ sasainyānāṁ samantataḥ ,
gaṅgeva pūrṇā durdharṣā samadṛśyata vāhinī.
49. prayāsyatām pāṇḍavānām sasainyānām samantataḥ
gaṅgā iva pūrṇā durdharṣā samadṛśyata vāhinī
49. samantataḥ sasainyānām prayāsyatām pāṇḍavānām
vāhinī pūrṇā durdharṣā gaṅgā iva samadṛśyata
49. As the Pāṇḍavas advanced with their armies from all directions, their vast force appeared like the full and irresistible river Gaṅgā.
अग्रानीके भीमसेनो माद्रीपुत्रौ च दंशितौ ।
सौभद्रो द्रौपदेयाश्च धृष्टद्युम्नश्च पार्षतः ।
प्रभद्रकाश्च पाञ्चाला भीमसेनमुखा ययुः ॥५०॥
50. agrānīke bhīmaseno mādrīputrau ca daṁśitau ,
saubhadro draupadeyāśca dhṛṣṭadyumnaśca pārṣataḥ ,
prabhadrakāśca pāñcālā bhīmasenamukhā yayuḥ.
50. agrānīke bhīmasenaḥ mādrīputrau ca
daṃśitau saubhadraḥ draupadeyāḥ ca
dhṛṣṭadyumnaḥ ca pārṣataḥ prabhadrakāḥ
ca pāñcālāḥ bhīmasenamukhāḥ yayuḥ
50. agrānīke bhīmasenaḥ ca daṃśitau
mādrīputrau ca saubhadraḥ ca draupadeyāḥ ca
pārṣataḥ dhṛṣṭadyumnaḥ ca prabhadrakāḥ
ca pāñcālāḥ bhīmasenamukhāḥ yayuḥ
50. In the vanguard, Bhīmasena and the two armored sons of Mādrī (Nakula and Sahadeva) advanced. Abhimanyu (Saubhadra), the sons of Draupadī, Dhṛṣṭadyumna, the Pārṣata prince, and the Prabhadrakas along with the Pañcālas, led by Bhīmasena, marched forth.
ततः शब्दः समभवत्समुद्रस्येव पर्वणि ।
हृष्टानां संप्रयातानां घोषो दिवमिवास्पृशत् ॥५१॥
51. tataḥ śabdaḥ samabhavatsamudrasyeva parvaṇi ,
hṛṣṭānāṁ saṁprayātānāṁ ghoṣo divamivāspṛśat.
51. tataḥ śabdaḥ samabhavat samudrasya iva parvaṇi
hṛṣṭānām saṃprayātānām ghoṣaḥ divam iva aspṛśat
51. tataḥ parvaṇi samudrasya iva śabdaḥ samabhavat
hṛṣṭānām saṃprayātānām ghoṣaḥ divam iva aspṛśat
51. Then a sound arose, like that of the ocean at high tide. The clamor of the joyful, advancing armies seemed to touch the sky.
प्रहृष्टा दंशिता योधाः परानीकविदारणाः ।
तेषां मध्ये ययौ राजा कुन्तीपुत्रो युधिष्ठिरः ॥५२॥
52. prahṛṣṭā daṁśitā yodhāḥ parānīkavidāraṇāḥ ,
teṣāṁ madhye yayau rājā kuntīputro yudhiṣṭhiraḥ.
52. prahṛṣṭāḥ daṃśitāḥ yodhāḥ parānīkavidāraṇāḥ |
teṣām madhye yayau rājā kuntīputraḥ yudhiṣṭhiraḥ
52. rājā kuntīputraḥ yudhiṣṭhiraḥ prahṛṣṭāḥ daṃśitāḥ parānīkavidāraṇāḥ yodhāḥ teṣām madhye yayau.
52. Among those greatly joyful and armored warriors, who were capable of tearing apart enemy armies, went King Yudhishthira, the son of Kunti.
शकटापणवेशाश्च यानयुग्यं च सर्वशः ।
कोशयन्त्रायुधं चैव ये च वैद्याश्चिकित्सकाः ॥५३॥
53. śakaṭāpaṇaveśāśca yānayugyaṁ ca sarvaśaḥ ,
kośayantrāyudhaṁ caiva ye ca vaidyāścikitsakāḥ.
53. śakaṭāpaṇaveśāḥ ca yānayugyam ca sarvaśaḥ |
kośayantrāyudham ca eva ye ca vaidyāḥ cikitsakāḥ
53. śakaṭāpaṇaveśāḥ ca,
sarvaśaḥ yānayugyam ca,
kośayantrāyudham ca eva,
ye ca vaidyāḥ cikitsakāḥ (sarve).
53. And also those associated with carts and shops, along with all sorts of vehicles and draught animals, the treasury, machines, and weapons, and indeed, the physicians and medical practitioners.
फल्गु यच्च बलं किंचित्तथैव कृशदुर्बलम् ।
तत्संगृह्य ययौ राजा ये चापि परिचारकाः ॥५४॥
54. phalgu yacca balaṁ kiṁcittathaiva kṛśadurbalam ,
tatsaṁgṛhya yayau rājā ye cāpi paricārakāḥ.
54. phalgu yat ca balam kiṃcit tathā eva kṛśadurbalam
| tat saṃgṛhya yayau rājā ye ca api paricārakāḥ
54. rājā yat ca phalgu kiṃcit balam,
tathā eva kṛśadurbalam (balam) tat saṃgṛhya yayau; ye ca api paricārakāḥ (yayau).
54. And whatever insignificant and meager force there was, along with the feeble and frail, the king, having collected all of that, departed; and also those who were attendants.
उपप्लव्ये तु पाञ्चाली द्रौपदी सत्यवादिनी ।
सह स्त्रीभिर्निववृते दासीदाससमावृता ॥५५॥
55. upaplavye tu pāñcālī draupadī satyavādinī ,
saha strībhirnivavṛte dāsīdāsasamāvṛtā.
55. upaplavye tu pāñcālī draupadī satyavādinī
| saha strībhiḥ nivavṛte dāsīdāsasamāvṛtā
55. tu upaplavye,
satyavādinī pāñcālī draupadī strībhiḥ saha dāsīdāsasamāvṛtā nivavṛte.
55. But in Upaplavya, the truthful Draupadi, daughter of Pañcāla, returned accompanied by women and surrounded by maidservants and male servants.
कृत्वा मूलप्रतीकारान्गुल्मैः स्थावरजङ्गमैः ।
स्कन्धावारेण महता प्रययुः पाण्डुनन्दनाः ॥५६॥
56. kṛtvā mūlapratīkārāngulmaiḥ sthāvarajaṅgamaiḥ ,
skandhāvāreṇa mahatā prayayuḥ pāṇḍunandanāḥ.
56. kṛtvā mūlapratīkārān gulmaiḥ sthāvarajaṅgamaiḥ
skandhāvāreṇa mahatā prayayuḥ pāṇḍunandanāḥ
56. pāṇḍunandanāḥ mūlapratīkārān gulmaiḥ
sthāvarajaṅgamaiḥ kṛtvā mahatā skandhāvāreṇa prayayuḥ
56. Having established fundamental countermeasures with their battalions, both stationary and mobile, the sons of Pāṇḍu proceeded with a large army camp.
ददतो गां हिरण्यं च ब्राह्मणैरभिसंवृताः ।
स्तूयमाना ययू राजन्रथैर्मणिविभूषितैः ॥५७॥
57. dadato gāṁ hiraṇyaṁ ca brāhmaṇairabhisaṁvṛtāḥ ,
stūyamānā yayū rājanrathairmaṇivibhūṣitaiḥ.
57. dadantaḥ gām hiraṇyaṃ ca brāhmaṇaiḥ abhisaṃvṛtāḥ
stūyamānāḥ yayuḥ rājan rathaiḥ maṇivibhūṣitaiḥ
57. rājan,
gām hiraṇyaṃ ca dadantaḥ,
brāhmaṇaiḥ abhisaṃvṛtāḥ,
stūyamānāḥ,
maṇivibhūṣitaiḥ rathaiḥ yayuḥ
57. O King, giving away cows and gold, accompanied by Brahmins, and being praised, they proceeded with chariots adorned with jewels.
केकया धृष्टकेतुश्च पुत्रः काश्यस्य चाभिभूः ।
श्रेणिमान्वसुदानश्च शिखण्डी चापराजितः ॥५८॥
58. kekayā dhṛṣṭaketuśca putraḥ kāśyasya cābhibhūḥ ,
śreṇimānvasudānaśca śikhaṇḍī cāparājitaḥ.
58. kekayaḥ dhṛṣṭaketuḥ ca putraḥ kāśyasya ca abhibhūḥ
śreṇimān vasudānaḥ ca śikhaṇḍī ca aparājitaḥ
58. kekayaḥ ca dhṛṣṭaketuḥ ca kāśyasya putraḥ abhibhūḥ
ca śreṇimān ca vasudānaḥ ca śikhaṇḍī ca aparājitaḥ
58. Kekaya, Dhṛṣṭaketu, and Abhibhū, the son of the Kāśya king, also Śreṇimān, Vasudāna, Śikhaṇḍin, and Aparājita.
हृष्टास्तुष्टाः कवचिनः सशस्त्राः समलंकृताः ।
राजानमन्वयुः सर्वे परिवार्य युधिष्ठिरम् ॥५९॥
59. hṛṣṭāstuṣṭāḥ kavacinaḥ saśastrāḥ samalaṁkṛtāḥ ,
rājānamanvayuḥ sarve parivārya yudhiṣṭhiram.
59. hṛṣṭāḥ tuṣṭāḥ kavacinaḥ saśastrāḥ samalaṃkṛtāḥ
rājānam anvayuḥ sarve parivārya yudhiṣṭhiram
59. sarve hṛṣṭāḥ tuṣṭāḥ kavacinaḥ saśastrāḥ
samalaṃkṛtāḥ rājānam yudhiṣṭhiram parivārya anvayuḥ
59. All of them - joyful, contented, armored, armed with weapons, and fully adorned - followed King Yudhiṣṭhira, having surrounded him.
जघनार्धे विराटश्च यज्ञसेनश्च सोमकिः ।
सुधर्मा कुन्तिभोजश्च धृष्टद्युम्नस्य चात्मजाः ॥६०॥
60. jaghanārdhe virāṭaśca yajñasenaśca somakiḥ ,
sudharmā kuntibhojaśca dhṛṣṭadyumnasya cātmajāḥ.
60. jaghanārdhe virāṭaḥ ca yajñasenaḥ ca somakiḥ
sudharmā kuntibhojaḥ ca dhṛṣṭadyumnasya ca ātmajāḥ
60. virāṭaḥ ca yajñasenaḥ ca somakiḥ sudharmā
kuntibhojaḥ ca dhṛṣṭadyumnasya ca ātmajāḥ jaghanārdhe
60. Virāṭa, Yajñasena, Somaki, Sudharmā, Kuntibhoja, and the sons of Dhṛṣṭadyumna were [positioned] in the rear half [of the array].
रथायुतानि चत्वारि हयाः पञ्चगुणास्ततः ।
पत्तिसैन्यं दशगुणं सादिनामयुतानि षट् ॥६१॥
61. rathāyutāni catvāri hayāḥ pañcaguṇāstataḥ ,
pattisainyaṁ daśaguṇaṁ sādināmayutāni ṣaṭ.
61. rathāyutāni catvāri hayāḥ pañcaguṇāḥ tataḥ
pattisainyaṃ daśaguṇaṃ sādinām ayudāni ṣaṭ
61. catvāri rathāyutāni hayāḥ pañcaguṇāḥ tataḥ
pattisainyaṃ daśaguṇaṃ ṣaṭ sādinām ayudāni
61. There were four myriads (40,000) of chariots. The number of horses was five times that. The infantry force was ten times [the chariots], and there were six myriads (60,000) of horsemen.
अनाधृष्टिश्चेकितानश्चेदिराजोऽथ सात्यकिः ।
परिवार्य ययुः सर्वे वासुदेवधनंजयौ ॥६२॥
62. anādhṛṣṭiścekitānaścedirājo'tha sātyakiḥ ,
parivārya yayuḥ sarve vāsudevadhanaṁjayau.
62. anādhṛṣṭiḥ cekitānaḥ cedirājaḥ atha sātyakiḥ
parivārya yayuḥ sarve vāsudevadhananjayau
62. anādhṛṣṭiḥ cekitānaḥ cedirājaḥ atha sātyakiḥ
sarve vāsudevadhananjayau parivārya yayuḥ
62. Anādhṛṣṭi, Cekitāna, the King of Cedi, and Sātyaki, all of them went, surrounding Vāsudeva (Kṛṣṇa) and Dhanañjaya (Arjuna).
आसाद्य तु कुरुक्षेत्रं व्यूढानीकाः प्रहारिणः ।
पाण्डवाः समदृश्यन्त नर्दन्तो वृषभा इव ॥६३॥
63. āsādya tu kurukṣetraṁ vyūḍhānīkāḥ prahāriṇaḥ ,
pāṇḍavāḥ samadṛśyanta nardanto vṛṣabhā iva.
63. āsādya tu kurukṣetraṃ vyūḍhānīkāḥ prahāriṇaḥ
pāṇḍavāḥ samadṛśyanta nardantaḥ vṛṣabhāḥ iva
63. tu kurukṣetraṃ āsādya vyūḍhānīkāḥ prahāriṇaḥ
pāṇḍavāḥ nardantaḥ vṛṣabhāḥ iva samadṛśyanta
63. Indeed, having reached Kurukṣetra, the Pāṇḍavas, with their battle formations arrayed, appeared as formidable assailants, roaring like bulls.
तेऽवगाह्य कुरुक्षेत्रं शङ्खान्दध्मुररिंदमाः ।
तथैव दध्मतुः शङ्खौ वासुदेवधनंजयौ ॥६४॥
64. te'vagāhya kurukṣetraṁ śaṅkhāndadhmurariṁdamāḥ ,
tathaiva dadhmatuḥ śaṅkhau vāsudevadhanaṁjayau.
64. te avagāhya kurukṣetram śaṅkhān dadhmuḥ arindamāḥ
tathā eva dadhmatuḥ śaṅkhau vāsudeva-dhanañjayau
64. arindamāḥ te kurukṣetram avagāhya śaṅkhān dadhmuḥ
tathā eva vāsudeva-dhanañjayau śaṅkhau dadhmatuḥ
64. Having entered Kurukṣetra, those subduers of foes blew their conches. Similarly, Vāsudeva and Dhanañjaya (Arjuna) blew their conches.
पाञ्चजन्यस्य निर्घोषं विस्फूर्जितमिवाशनेः ।
निशम्य सर्वसैन्यानि समहृष्यन्त सर्वशः ॥६५॥
65. pāñcajanyasya nirghoṣaṁ visphūrjitamivāśaneḥ ,
niśamya sarvasainyāni samahṛṣyanta sarvaśaḥ.
65. pāñcajanyasya nirghoṣam visphūrjitam iva aśaneḥ
niśamya sarvasainyāni samahṛṣyanta sarvaśaḥ
65. aśaneḥ visphūrjitam iva pāñcajanyasya nirghoṣam
niśamya sarvasainyāni sarvaśaḥ samahṛṣyanta
65. Hearing the roar of Pāñcajanya (Kṛṣṇa's conch), which was like the reverberation of a thunderbolt, all the armies became completely delighted.
शङ्खदुन्दुभिसंसृष्टः सिंहनादस्तरस्विनाम् ।
पृथिवीं चान्तरिक्षं च सागरांश्चान्वनादयत् ॥६६॥
66. śaṅkhadundubhisaṁsṛṣṭaḥ siṁhanādastarasvinām ,
pṛthivīṁ cāntarikṣaṁ ca sāgarāṁścānvanādayat.
66. śaṅkhadundubhisamsṛṣṭaḥ siṃhanādaḥ tarasvinām
pṛthivīm ca antarikṣam ca sāgarān ca anu anādayat
66. śaṅkhadundubhisamsṛṣṭaḥ tarasvinām siṃhanādaḥ
pṛthivīm ca antarikṣam ca sāgarān ca anu anādayat
66. The lion's roar of the mighty warriors, blended with the sounds of conches and drums, caused the earth, the sky, and the oceans to reverberate.
ततो देशे समे स्निग्धे प्रभूतयवसेन्धने ।
निवेशयामास तदा सेनां राजा युधिष्ठिरः ॥६७॥
67. tato deśe same snigdhe prabhūtayavasendhane ,
niveśayāmāsa tadā senāṁ rājā yudhiṣṭhiraḥ.
67. tataḥ deśe same snigdhe prabhūtayavasendhane
niveśayām āsa tadā senām rājā yudhiṣṭhiraḥ
67. tataḥ tadā rājā yudhiṣṭhiraḥ senām
prabhūtayavasendhane same snigdhe deśe niveśayām āsa
67. Then, King Yudhiṣṭhira, at that time, encamped his army in a level, pleasant place which had abundant grass and fuel.
परिहृत्य श्मशानानि देवतायतनानि च ।
आश्रमांश्च महर्षीणां तीर्थान्यायतनानि च ॥६८॥
68. parihṛtya śmaśānāni devatāyatanāni ca ,
āśramāṁśca maharṣīṇāṁ tīrthānyāyatanāni ca.
68. parihṛtya śmaśānāni devatāyatanāni ca
āśramān ca maharṣīṇāṁ tīrthāni āyatanāni ca
68. parihṛtya śmaśānāni ca devatāyatanāni ca
maharṣīṇāṁ āśramān ca tīrthāni ca āyatanāni ca
68. Avoiding cremation grounds, shrines, and the hermitages (āśrama) of great sages, as well as holy places and other sacred abodes.
मधुरानूषरे देशे शिवे पुण्ये महीपतिः ।
निवेशं कारयामास कुन्तीपुत्रो युधिष्ठिरः ॥६९॥
69. madhurānūṣare deśe śive puṇye mahīpatiḥ ,
niveśaṁ kārayāmāsa kuntīputro yudhiṣṭhiraḥ.
69. madhurānūṣare deśe śive puṇye mahīpatiḥ
niveśaṁ kārayāmāsa kuntīputraḥ yudhiṣṭhiraḥ
69. kuntīputraḥ yudhiṣṭhiraḥ mahīpatiḥ
madhurānūṣare śive puṇye deśe niveśaṁ kārayāmāsa
69. King Yudhiṣṭhira, the son of Kunti, established a settlement in a fertile, auspicious, and sacred land.
ततश्च पुनरुत्थाय सुखी विश्रान्तवाहनः ।
प्रययौ पृथिवीपालैर्वृतः शतसहस्रशः ॥७०॥
70. tataśca punarutthāya sukhī viśrāntavāhanaḥ ,
prayayau pṛthivīpālairvṛtaḥ śatasahasraśaḥ.
70. tataḥ ca punaḥ utthāya sukhī viśrāntavāhanaḥ
prayayau pṛthivīpālaiḥ vṛtaḥ śatasahasraśaḥ
70. tataḥ ca punaḥ utthāya sukhī viśrāntavāhanaḥ
śatasahasraśaḥ pṛthivīpālaiḥ vṛtaḥ prayayau
70. And then, having risen again, content and with his conveyances rested, he proceeded, surrounded by hundreds of thousands of kings.
विद्राव्य शतशो गुल्मान्धार्तराष्ट्रस्य सैनिकान् ।
पर्यक्रामत्समन्ताच्च पार्थेन सह केशवः ॥७१॥
71. vidrāvya śataśo gulmāndhārtarāṣṭrasya sainikān ,
paryakrāmatsamantācca pārthena saha keśavaḥ.
71. vidrāvya śataśaḥ gulmān dhārtarāṣṭrasya sainikān
paryakrāmat samantāt ca pārthena saha keśavaḥ
71. keśavaḥ dhārtarāṣṭrasya śataśaḥ gulmān sainikān
vidrāvya ca pārthena saha samantāt paryakrāmat
71. Having dispersed hundreds of Dhṛtarāṣṭra's enemy detachments and soldiers, Keśava (Kṛṣṇa) then traversed the area all around with Pārtha (Arjuna).
शिबिरं मापयामास धृष्टद्युम्नश्च पार्षतः ।
सात्यकिश्च रथोदारो युयुधानः प्रतापवान् ॥७२॥
72. śibiraṁ māpayāmāsa dhṛṣṭadyumnaśca pārṣataḥ ,
sātyakiśca rathodāro yuyudhānaḥ pratāpavān.
72. śibiram māpayāmāsa dhṛṣṭadyumnaḥ ca pārṣataḥ
| sātyakiḥ ca rathodāraḥ yuyudhānaḥ pratāpavān
72. dhṛṣṭadyumnaḥ pārṣataḥ ca rathodāraḥ pratāpavān
yuyudhānaḥ sātyakiḥ ca śibiram māpayāmāsa
72. Dhrishṭadyumna, the son of Pṛṣata (Pārṣata), and Sātyaki, the glorious Yuyudhāna, a great chariot warrior, had a camp built.
आसाद्य सरितं पुण्यां कुरुक्षेत्रे हिरण्वतीम् ।
सूपतीर्थां शुचिजलां शर्करापङ्कवर्जिताम् ॥७३॥
73. āsādya saritaṁ puṇyāṁ kurukṣetre hiraṇvatīm ,
sūpatīrthāṁ śucijalāṁ śarkarāpaṅkavarjitām.
73. āsādya saritam puṇyām kurukṣetre hiraṇvatīm
| supātīrthām śucijalām śarkarāpaṅkavarjitām
73. kurukṣetre puṇyām supātīrthām śucijalām
śarkarāpaṅkavarjitām hiraṇvatīm saritam āsādya
73. Having reached the sacred Hiraṇvatī river in Kurukṣetra, which possessed excellent bathing places, pure water, and was free from pebbles and mud.
खानयामास परिखां केशवस्तत्र भारत ।
गुप्त्यर्थमपि चादिश्य बलं तत्र न्यवेशयत् ॥७४॥
74. khānayāmāsa parikhāṁ keśavastatra bhārata ,
guptyarthamapi cādiśya balaṁ tatra nyaveśayat.
74. khānayāmāsa parikhām keśavaḥ tatra bhārata |
guptyartham api ca ādiśya balam tatra nyaveśayat
74. bhārata keśavaḥ tatra parikhām khānayāmāsa api
ca guptyartham ādiśya tatra balam nyaveśayat
74. Keśava, O Bhārata, had a trench dug there. And, after issuing instructions for protection, he stationed his forces there.
विधिर्यः शिबिरस्यासीत्पाण्डवानां महात्मनाम् ।
तद्विधानि नरेन्द्राणां कारयामास केशवः ॥७५॥
75. vidhiryaḥ śibirasyāsītpāṇḍavānāṁ mahātmanām ,
tadvidhāni narendrāṇāṁ kārayāmāsa keśavaḥ.
75. vidhiḥ yaḥ śibirasya āsīt pāṇḍavānām mahātmanām
| tadvidhāni narendrāṇām kārayāmāsa keśavaḥ
75. yaḥ vidhiḥ mahātmanām pāṇḍavānām śibirasya
āsīt keśavaḥ narendrāṇām tadvidhāni kārayāmāsa
75. Keśava had camps constructed for the other kings according to the same procedure that was prescribed for the great-souled (mahātman) Pāṇḍavas' camp.
प्रभूतजलकाष्ठानि दुराधर्षतराणि च ।
भक्ष्यभोज्योपपन्नानि शतशोऽथ सहस्रशः ॥७६॥
76. prabhūtajalakāṣṭhāni durādharṣatarāṇi ca ,
bhakṣyabhojyopapannāni śataśo'tha sahasraśaḥ.
76. prabhūta-jala-kāṣṭhāni durādharṣatarāṇi ca
bhakṣya-bhojya-upapannāni śataśaḥ atha sahasraśaḥ
76. prabhūta-jala-kāṣṭhāni durādharṣatarāṇi ca
bhakṣya-bhojya-upapannāni śataśaḥ atha sahasraśaḥ
76. (The camps were) provided with abundant water and wood, extremely difficult to assault, and supplied with hundreds and even thousands of various kinds of edible provisions.
शिबिराणि महार्हाणि राज्ञां तत्र पृथक्पृथक् ।
विमानानीव राजेन्द्र निविष्टानि महीतले ॥७७॥
77. śibirāṇi mahārhāṇi rājñāṁ tatra pṛthakpṛthak ,
vimānānīva rājendra niviṣṭāni mahītale.
77. śibirāṇi mahārhāṇi rājñām tatra pṛthak-pṛthak
vimānāni iva rājendra niviṣṭāni mahī-tale
77. rājendra tatra mahī-tale rājñām pṛthak-pṛthak
mahārhāṇi śibirāṇi vimānāni iva niviṣṭāni
77. O best of kings, there on the ground, the magnificent camps of the various kings were established separately, appearing like celestial palaces (vimāna).
तत्रासञ्शिल्पिनः प्राज्ञाः शतशो दत्तवेतनाः ।
सर्वोपकरणैर्युक्ता वैद्याश्च सुविशारदाः ॥७८॥
78. tatrāsañśilpinaḥ prājñāḥ śataśo dattavetanāḥ ,
sarvopakaraṇairyuktā vaidyāśca suviśāradāḥ.
78. tatra āsan śilpinaḥ prājñāḥ śataśaḥ datta-vetanāḥ
sarva-upakaraṇaiḥ yuktāḥ vaidyāḥ ca su-viśāradāḥ
78. tatra śataśaḥ datta-vetanāḥ prājñāḥ śilpinaḥ (āsan)
sarva-upakaraṇaiḥ yuktāḥ ca su-viśāradāḥ vaidyāḥ (āsan)
78. There were hundreds of skilled and well-paid craftsmen, fully equipped with all necessary tools, and also highly expert physicians.
ज्याधनुर्वर्मशस्त्राणां तथैव मधुसर्पिषोः ।
ससर्जरसपांसूनां राशयः पर्वतोपमाः ॥७९॥
79. jyādhanurvarmaśastrāṇāṁ tathaiva madhusarpiṣoḥ ,
sasarjarasapāṁsūnāṁ rāśayaḥ parvatopamāḥ.
79. jyā-dhanur-varma-śastrāṇām tathā eva madhu-sarpiṣoḥ
sarjarasa-pāṃsūnām rāśayaḥ parvata-upamāḥ
79. jyā-dhanur-varma-śastrāṇām tathā eva madhu-sarpiṣoḥ
sarjarasa-pāṃsūnām parvata-upamāḥ rāśayaḥ
79. There were mountain-like heaps of bowstrings, bows, armours, and weapons, and similarly, of honey, ghee, resins, and powders.
बहूदकं सुयवसं तुषाङ्गारसमन्वितम् ।
शिबिरे शिबिरे राजा संचकार युधिष्ठिरः ॥८०॥
80. bahūdakaṁ suyavasaṁ tuṣāṅgārasamanvitam ,
śibire śibire rājā saṁcakāra yudhiṣṭhiraḥ.
80. bahūdakam suyavasam tuṣāṅgārasamanvitam
śibire śibire rājā saṃcakāra yudhiṣṭhiraḥ
80. rājā yudhiṣṭhiraḥ śibire śibire bahūdakam
suyavasam tuṣāṅgārasamanvitam saṃcakāra
80. King Yudhishthira arranged for abundant water, good fodder, and provisions furnished with chaff and charcoal in every camp.
महायन्त्राणि नाराचास्तोमरर्ष्टिपरश्वधाः ।
धनूंषि कवचादीनि हृद्यभूवन्नृणां तदा ॥८१॥
81. mahāyantrāṇi nārācāstomararṣṭiparaśvadhāḥ ,
dhanūṁṣi kavacādīni hṛdyabhūvannṛṇāṁ tadā.
81. mahāyantrāṇi nārācāḥ tomaraṛṣṭiparaśvadhāḥ
dhanūṃṣi kavacādīni hṛdyabhūvan nṛṇām tadā
81. tadā mahāyantrāṇi nārācāḥ tomaraṛṣṭiparaśvadhāḥ
dhanūṃṣi kavacādīni nṛṇām hṛdyabhūvan
81. Then, great machines of war, iron arrows, spears, lances, battle-axes, bows, and armors - these and similar weapons - became pleasing to men.
गजाः कङ्कटसंनाहा लोहवर्मोत्तरच्छदाः ।
अदृश्यंस्तत्र गिर्याभाः सहस्रशतयोधिनः ॥८२॥
82. gajāḥ kaṅkaṭasaṁnāhā lohavarmottaracchadāḥ ,
adṛśyaṁstatra giryābhāḥ sahasraśatayodhinaḥ.
82. gajāḥ kaṅkaṭasaṃnāhāḥ lohavarmottaracchadāḥ
adṛśyan tatra giryābhāḥ sahasraśatayodhinaḥ
82. tatra kaṅkaṭasaṃnāhāḥ lohavarmottaracchadāḥ
giryābhāḥ sahasraśatayodhinaḥ gajāḥ adṛśyan
82. There, elephants, clad in armor and coverings, with iron armor and additional cloths, appeared like mountains, capable of fighting hundreds and thousands (of warriors).
निविष्टान्पाण्डवांस्तत्र ज्ञात्वा मित्राणि भारत ।
अभिसस्रुर्यथोद्देशं सबलाः सहवाहनाः ॥८३॥
83. niviṣṭānpāṇḍavāṁstatra jñātvā mitrāṇi bhārata ,
abhisasruryathoddeśaṁ sabalāḥ sahavāhanāḥ.
83. niviṣṭān pāṇḍavān tatra jñātvā mitrāṇi bhārata
abhisasruḥ yathoddeśam sabalāḥ sahavāhanāḥ
83. bhārata mitrāṇi pāṇḍavān tatra niviṣṭān jñātvā
sabalāḥ sahavāhanāḥ yathoddeśam abhisasruḥ
83. O Bharata, knowing that the Pandavas were encamped there, their allies, with their forces and conveyances, rushed to the designated place.
चरितब्रह्मचर्यास्ते सोमपा भूरिदक्षिणाः ।
जयाय पाण्डुपुत्राणां समाजग्मुर्महीक्षितः ॥८४॥
84. caritabrahmacaryāste somapā bhūridakṣiṇāḥ ,
jayāya pāṇḍuputrāṇāṁ samājagmurmahīkṣitaḥ.
84. caritabrahmacaryāḥ te somapāḥ bhūridakṣiṇāḥ
jayāya pāṇḍuputrāṇām samājagmuḥ mahīkṣitaḥ
84. te caritabrahmacaryāḥ somapāḥ bhūridakṣiṇāḥ
mahīkṣitaḥ pāṇḍuputrāṇām jayāya samājagmuḥ
84. The kings, who had observed their student life (brahmacarya), partaken in Soma sacrifices, and given abundant sacrificial fees (dakṣiṇā), gathered for the victory of the Pāṇḍavas.