Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-13, chapter-102

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
युधिष्ठिर उवाच ।
श्रुतं मे भरतश्रेष्ठ पुष्पधूपप्रदायिनाम् ।
फलं बलिविधाने च तद्भूयो वक्तुमर्हसि ॥१॥
1. yudhiṣṭhira uvāca ,
śrutaṁ me bharataśreṣṭha puṣpadhūpapradāyinām ,
phalaṁ balividhāne ca tadbhūyo vaktumarhasi.
1. yudhişṭhiraḥ uvāca śrutam me bharataśreşṭha puşpadhūpapradāyinām
phalam balividhāne ca tat bhūyaḥ vaktum arhasi
1. yudhişṭhiraḥ uvāca bharataśreşṭha puşpadhūpapradāyinām
balividhāne ca phalam me śrutam tat bhūyaḥ vaktum arhasi
1. Yudhishthira said: 'O best among the Bharatas, I have heard about the rewards (phala) for those who offer flowers and incense, and for the performance of oblations (bali). You should speak further about that.'
धूपप्रदानस्य फलं प्रदीपस्य तथैव च ।
बलयश्च किमर्थं वै क्षिप्यन्ते गृहमेधिभिः ॥२॥
2. dhūpapradānasya phalaṁ pradīpasya tathaiva ca ,
balayaśca kimarthaṁ vai kṣipyante gṛhamedhibhiḥ.
2. dhūpapradānasya phalam pradīpasya tathā eva ca
balayaḥ ca kim artham vai kşipyante gṛhamedhibhiḥ
2. dhūpapradānasya pradīpasya tathā eva ca phalam kim
ca gṛhamedhibhiḥ balayaḥ vai kim artham kşipyante
2. What is the result of offering incense, and likewise of offering a lamp? And for what purpose, indeed, are oblations (bali) offered by householders?
भीष्म उवाच ।
अत्राप्युदाहरन्तीममितिहासं पुरातनम् ।
नहुषं प्रति संवादमगस्त्यस्य भृगोस्तथा ॥३॥
3. bhīṣma uvāca ,
atrāpyudāharantīmamitihāsaṁ purātanam ,
nahuṣaṁ prati saṁvādamagastyasya bhṛgostathā.
3. bhīşmaḥ uvāca atra api udāharanti imam itihāsam
purātanam nahuşam prati saṃvādam agastyasya bhṛgoḥ tathā
3. bhīşmaḥ uvāca atra api purātanam imam itihāsam udāharanti
nahuşam prati agastyasya bhṛgoḥ tathā saṃvādam
3. Bhishma said: 'In this context, they also relate this ancient historical account (itihāsam), the conversation between Agastya and Bhrigu concerning Nahusha.'
नहुषो हि महाराज राजर्षिः सुमहातपाः ।
देवराज्यमनुप्राप्तः सुकृतेनेह कर्मणा ॥४॥
4. nahuṣo hi mahārāja rājarṣiḥ sumahātapāḥ ,
devarājyamanuprāptaḥ sukṛteneha karmaṇā.
4. nahuṣaḥ hi mahārāja rājarṣiḥ sumahātapāḥ
devarājyam anuprāptaḥ sukṛtena iha karmaṇā
4. Indeed, O great king, Nahuṣa, the royal sage (rājarṣi) who performed great austerities (tapas), attained the dominion of the gods (devarājya) here through his meritorious actions (karma).
तत्रापि प्रयतो राजन्नहुषस्त्रिदिवे वसन् ।
मानुषीश्चैव दिव्याश्च कुर्वाणो विविधाः क्रियाः ॥५॥
5. tatrāpi prayato rājannahuṣastridive vasan ,
mānuṣīścaiva divyāśca kurvāṇo vividhāḥ kriyāḥ.
5. tatra api prayataḥ rājan nahuṣaḥ tridive vasan
mānuṣīḥ ca eva divyāḥ ca kurvāṇaḥ vividhāḥ kriyāḥ
5. Even there, O King, Nahuṣa, ever-diligent and residing in the celestial realm (tridiva), performed various activities (kriyā), both human and divine.
मानुष्यस्तत्र सर्वाः स्म क्रियास्तस्य महात्मनः ।
प्रवृत्तास्त्रिदिवे राजन्दिव्याश्चैव सनातनाः ॥६॥
6. mānuṣyastatra sarvāḥ sma kriyāstasya mahātmanaḥ ,
pravṛttāstridive rājandivyāścaiva sanātanāḥ.
6. mānuṣyaḥ tatra sarvāḥ sma kriyāḥ tasya mahātmanaḥ
pravṛttāḥ tridive rājan divyāḥ ca eva sanātanāḥ
6. O King, there, all the human activities (kriyā) of that great being (mahātman) were set into motion in the celestial realm (tridiva), as were the eternal divine ones.
अग्निकार्याणि समिधः कुशाः सुमनसस्तथा ।
बलयश्चान्नलाजाभिर्धूपनं दीपकर्म च ॥७॥
7. agnikāryāṇi samidhaḥ kuśāḥ sumanasastathā ,
balayaścānnalājābhirdhūpanaṁ dīpakarma ca.
7. agnikāryāṇi samidhaḥ kuśāḥ sumanasaḥ tathā
balayaḥ ca annalājābhiḥ dhūpanam dīpakarma ca
7. Among these activities were Vedic fire rituals (agnikārya), fuel sticks, sacred Kuśa grass, and flowers, as well as offerings (bali) of rice and parched grain, incense, and the lighting of lamps.
सर्वं तस्य गृहे राज्ञः प्रावर्तत महात्मनः ।
जपयज्ञान्मनोयज्ञांस्त्रिदिवेऽपि चकार सः ॥८॥
8. sarvaṁ tasya gṛhe rājñaḥ prāvartata mahātmanaḥ ,
japayajñānmanoyajñāṁstridive'pi cakāra saḥ.
8. sarvam tasya gṛhe rājñaḥ prāvartata mahātmanaḥ
japayajñān manoyajñān tridive api cakāra saḥ
8. saḥ mahātmanaḥ rājñaḥ gṛhe sarvam prāvartata
saḥ tridive api japayajñān manoyajñān cakāra
8. Everything in the house of that great-souled king was properly conducted. He also performed (Vedic rituals of) silent recitation (japa yajñas) and (Vedic rituals of) mental contemplation (manoyajñas), even in heaven.
दैवतान्यर्चयंश्चापि विधिवत्स सुरेश्वरः ।
सर्वाण्येव यथान्यायं यथापूर्वमरिंदम ॥९॥
9. daivatānyarcayaṁścāpi vidhivatsa sureśvaraḥ ,
sarvāṇyeva yathānyāyaṁ yathāpūrvamariṁdama.
9. daivatāni arcayan ca api vidhivat saḥ sureśvaraḥ
sarvāṇi eva yathānyāyam yathāpūrvam arindama
9. saḥ sureśvaraḥ arindama ca api daivatāni arcayan
vidhivat sarvāṇi eva yathāpūrvam yathānyāyam
9. And that lord of the gods, O subduer of enemies, worshipped all the deities according to procedure, precisely as was proper and as had been done before.
अथेन्द्रस्य भविष्यत्वादहंकारस्तमाविशत् ।
सर्वाश्चैव क्रियास्तस्य पर्यहीयन्त भूपते ॥१०॥
10. athendrasya bhaviṣyatvādahaṁkārastamāviśat ,
sarvāścaiva kriyāstasya paryahīyanta bhūpate.
10. atha indrasya bhaviṣyatvāt ahaṅkāraḥ tam āviśat
sarvāḥ ca eva kriyāḥ tasya paryahīyanta bhūpate
10. atha indrasya bhaviṣyatvāt ahaṅkāraḥ tam āviśat
ca eva bhūpate tasya sarvāḥ kriyāḥ paryahīyanta
10. Then, because he was destined to become Indra, ego (ahaṅkāra) entered him. And all his activities, O king, began to decline.
स ऋषीन्वाहयामास वरदानमदान्वितः ।
परिहीनक्रियश्चापि दुर्बलत्वमुपेयिवान् ॥११॥
11. sa ṛṣīnvāhayāmāsa varadānamadānvitaḥ ,
parihīnakriyaścāpi durbalatvamupeyivān.
11. saḥ ṛṣīn vāhayāmāsa varadānamadānvitaḥ
parihīnakriyaḥ ca api durbalatvam upeyivān
11. varadānamadānvitaḥ saḥ ṛṣīn vāhayāmāsa ca
api parihīnakriyaḥ durbalatvam upeyivān
11. Intoxicated by the boon (varadāna) he had received, he summoned the sages. And with his actions now incomplete, he had also become weak.
तस्य वाहयतः कालो मुनिमुख्यांस्तपोधनान् ।
अहंकाराभिभूतस्य सुमहानत्यवर्तत ॥१२॥
12. tasya vāhayataḥ kālo munimukhyāṁstapodhanān ,
ahaṁkārābhibhūtasya sumahānatyavartata.
12. tasya vāhayataḥ kālaḥ munimukhyān tapodhanān
ahaṃkārābhibhūtasya sumahān atyavartata
12. ahaṃkārābhibhūtasya tasya munimukhyān
tapodhanān vāhayataḥ sumahān kālaḥ atyavartata
12. A very long time passed for him, who, overcome by ego (ahaṅkāra), was making the chief sages, whose wealth was asceticism, carry him.
अथ पर्यायश ऋषीन्वाहनायोपचक्रमे ।
पर्यायश्चाप्यगस्त्यस्य समपद्यत भारत ॥१३॥
13. atha paryāyaśa ṛṣīnvāhanāyopacakrame ,
paryāyaścāpyagastyasya samapadyata bhārata.
13. atha paryāyaśaḥ ṛṣīn vāhanāya upacakrame
paryāyaḥ ca api agastyasya samapadyata bhārata
13. atha vāhanāya ṛṣīn paryāyaśaḥ upacakrame ca
api bhārata agastyasya paryāyaḥ samapadyata
13. Then, he began to use the sages, one after another, for carrying. And, O Bhārata, it was Agastya's turn as well.
अथागम्य महातेजा भृगुर्ब्रह्मविदां वरः ।
अगस्त्यमाश्रमस्थं वै समुपेत्येदमब्रवीत् ॥१४॥
14. athāgamya mahātejā bhṛgurbrahmavidāṁ varaḥ ,
agastyamāśramasthaṁ vai samupetyedamabravīt.
14. atha āgamya mahātejāḥ bhṛguḥ brahmavidām varaḥ
agastyam āśramastham vai samupetya idam abravīt
14. atha mahātejāḥ brahmavidām varaḥ bhṛguḥ āgamya
āśramastham agastyam vai samupetya idam abravīt
14. Then, the greatly radiant Bhrigu, who was foremost among the knowers of brahman (brahman), came and, indeed, approached Agastya, who was residing in his hermitage, and spoke the following.
एवं वयमसत्कारं देवेन्द्रस्यास्य दुर्मतेः ।
नहुषस्य किमर्थं वै मर्षयाम महामुने ॥१५॥
15. evaṁ vayamasatkāraṁ devendrasyāsya durmateḥ ,
nahuṣasya kimarthaṁ vai marṣayāma mahāmune.
15. evam vayam asatkāram devendrasya asya durmateḥ
nahuṣasya kimartham vai marṣayāma mahāmune
15. mahāmune kimartham vai vayam evam asatkāram
asya durmateḥ devendrasya nahuṣasya marṣayāma
15. O great sage, why should we, indeed, tolerate such disrespect from this evil-minded Nahusha, who has usurped the position of the king of gods?
अगस्त्य उवाच ।
कथमेष मया शक्यः शप्तुं यस्य महामुने ।
वरदेन वरो दत्तो भवतो विदितश्च सः ॥१६॥
16. agastya uvāca ,
kathameṣa mayā śakyaḥ śaptuṁ yasya mahāmune ,
varadena varo datto bhavato viditaśca saḥ.
16. agastyaḥ uvāca katham eṣaḥ mayā śakyaḥ śaptum yasya
mahāmune varadena varaḥ dattaḥ bhavataḥ viditaḥ ca saḥ
16. mahāmune,
agastyaḥ uvāca: mayā eṣaḥ katham śaptum śakyaḥ? yasya varadena varaḥ dattaḥ,
ca saḥ bhavataḥ viditaḥ.
16. Agastya said: O great sage, how can I curse this one, to whom a boon was granted by the boon-giver, and that (boon) is known to you?
यो मे दृष्टिपथं गच्छेत्स मे वश्यो भवेदिति ।
इत्यनेन वरो देवाद्याचितो गच्छता दिवम् ॥१७॥
17. yo me dṛṣṭipathaṁ gacchetsa me vaśyo bhavediti ,
ityanena varo devādyācito gacchatā divam.
17. yaḥ me dṛṣṭipatham gacchet saḥ me vaśyaḥ bhavet
iti iti anena varaḥ devāt yācitaḥ gacchatā divam
17. yaḥ me dṛṣṭipatham gacchet,
saḥ me vaśyaḥ bhavet iti,
anena divam gacchatā (puruṣeṇa) devāt varaḥ yācitaḥ.
17. (He said,) "Whoever comes into my line of sight, that one shall become subservient to me." Thus, this boon was requested from the deity by him who was going to heaven.
एवं न दग्धः स मया भवता च न संशयः ।
अन्येनाप्यृषिमुख्येन न शप्तो न च पातितः ॥१८॥
18. evaṁ na dagdhaḥ sa mayā bhavatā ca na saṁśayaḥ ,
anyenāpyṛṣimukhyena na śapto na ca pātitaḥ.
18. evam na dagdhaḥ saḥ mayā bhavatā ca na saṃśayaḥ
anyena api ṛṣimukhyena na śaptaḥ na ca pātitaḥ
18. evam,
saḥ mayā na dagdhaḥ,
ca bhavatā na (dagdhaḥ) saṃśayaḥ.
api anyena ṛṣimukhyena na śaptaḥ,
ca na pātitaḥ.
18. Thus, he was not burned by me, and undoubtedly, not by you either. Nor was he cursed or struck down by any other principal sage.
अमृतं चैव पानाय दत्तमस्मै पुरा विभो ।
महात्मने तदर्थं च नास्माभिर्विनिपात्यते ॥१९॥
19. amṛtaṁ caiva pānāya dattamasmai purā vibho ,
mahātmane tadarthaṁ ca nāsmābhirvinipātyate.
19. amṛtam ca eva pānāya dattam asmai purā vibho
mahātmane tadartham ca na asmābhiḥ vinipātyate
19. vibho,
purā amṛtam eva pānāya asmai mahātmane dattam.
ca tadartham asmābhiḥ na vinipātyate.
19. O powerful one (vibhu), nectar was indeed given to this great soul (mahātman) for drinking previously. And for that reason, he is not struck down by us.
प्रायच्छत वरं देवः प्रजानां दुःखकारकम् ।
द्विजेष्वधर्मयुक्तानि स करोति नराधमः ॥२०॥
20. prāyacchata varaṁ devaḥ prajānāṁ duḥkhakārakam ,
dvijeṣvadharmayuktāni sa karoti narādhamaḥ.
20. prāyacchata varam devaḥ prajānām duḥkhakārakam
| dvijeṣu adharmayuktāni sa karoti narādhamaḥ
20. devaḥ varam prajānām duḥkhakārakam prāyacchata
sa narādhamaḥ dvijeṣu adharmayuktāni karoti
20. The deity bestowed a boon that brought distress to the people. That vilest of men commits acts connected with unrighteousness (adharma) among the twice-born (dvijas).
अत्र यत्प्राप्तकालं नस्तद्ब्रूहि वदतां वर ।
भवांश्चापि यथा ब्रूयात्कुर्वीमहि तथा वयम् ॥२१॥
21. atra yatprāptakālaṁ nastadbrūhi vadatāṁ vara ,
bhavāṁścāpi yathā brūyātkurvīmahi tathā vayam.
21. atra yat prāptakālam naḥ tat brūhi vadatām vara |
bhavān ca api yathā brūyāt kurvīmahi tathā vayam
21. vadatām vara atra yat naḥ prāptakālam tat brūhi
bhavān ca api yathā brūyāt tathā vayam kurvīmahi
21. O best among speakers, please tell us what is timely for us in this matter. And as you instruct, so shall we act.
भृगुरुवाच ।
पितामहनियोगेन भवन्तमहमागतः ।
प्रतिकर्तुं बलवति नहुषे दर्पमास्थिते ॥२२॥
22. bhṛguruvāca ,
pitāmahaniyogena bhavantamahamāgataḥ ,
pratikartuṁ balavati nahuṣe darpamāsthite.
22. bhṛguḥ uvāca | pitāmaha-niyogena bhavantam aham
āgataḥ | pratikartum balavati nahuṣe darpam āsthite
22. bhṛguḥ uvāca aham pitāmaha-niyogena bhavantam
āgataḥ balavati nahuṣe darpam āsthite pratikartum
22. Bhṛgu said: "I have come to you by the command of the Grandfather (Brahmā) to counteract the powerful Nahuṣa, who is filled with arrogance."
अद्य हि त्वा सुदुर्बुद्धी रथे योक्ष्यति देवराट् ।
अद्यैनमहमुद्वृत्तं करिष्येऽनिन्द्रमोजसा ॥२३॥
23. adya hi tvā sudurbuddhī rathe yokṣyati devarāṭ ,
adyainamahamudvṛttaṁ kariṣye'nindramojasā.
23. adya hi tvā sudurbuddhi rathe yokṣyati devarāṭ
| adya enam aham udvṛttam kariṣye anindram ojasā
23. hi adya sudurbuddhi devarāṭ tvā rathe yokṣyati
adya aham ojasā enam udvṛttam anindram kariṣye
23. Today, indeed, that extremely evil-minded king of gods (Nahuṣa) will yoke you (Agni) to his chariot. Today, by my power, I will make him, the arrogant one, bereft of Indra's status.
अद्येन्द्रं स्थापयिष्यामि पश्यतस्ते शतक्रतुम् ।
संचाल्य पापकर्माणमिन्द्रस्थानात्सुदुर्मतिम् ॥२४॥
24. adyendraṁ sthāpayiṣyāmi paśyataste śatakratum ,
saṁcālya pāpakarmāṇamindrasthānātsudurmatim.
24. adya indram sthāpayiṣyāmi paśyataḥ te śatakratum
saṃcālya pāpakarmāṇam indrasthānāt sudurmatim
24. adya te paśyataḥ pāpakarmāṇam sudurmatim indrasthānāt
saṃcālya śatakratum indram sthāpayiṣyāmi
24. Today, I will establish Indra, who performs a hundred Vedic rituals, while you watch. I will remove the exceedingly evil-minded wrongdoer from Indra's position.
अद्य चासौ कुदेवेन्द्रस्त्वां पदा धर्षयिष्यति ।
दैवोपहतचित्तत्वादात्मनाशाय मन्दधीः ॥२५॥
25. adya cāsau kudevendrastvāṁ padā dharṣayiṣyati ,
daivopahatacittatvādātmanāśāya mandadhīḥ.
25. adya ca asau kudeva-indraḥ tvām padā dharṣayiṣyati
daivopahatacittatvāt ātmanāśāya mandadhīḥ
25. adya ca asau mandadhīḥ daivopahatacittatvāt
kudeva-indraḥ tvām padā dharṣayiṣyati ātmanāśāya
25. And today, that dull-witted, corrupted lord of gods (kudeva-indra), with a mind afflicted by divine will, will insult you with his foot, leading to his own destruction (ātmanāśa).
व्युत्क्रान्तधर्मं तमहं धर्षणामर्षितो भृशम् ।
अहिर्भवस्वेति रुषा शप्स्ये पापं द्विजद्रुहम् ॥२६॥
26. vyutkrāntadharmaṁ tamahaṁ dharṣaṇāmarṣito bhṛśam ,
ahirbhavasveti ruṣā śapsye pāpaṁ dvijadruham.
26. vyutkrāntadharmam tam aham dharṣaṇāmarṣitaḥ bhṛśam
ahiḥ bhavasva iti ruṣā śapsye pāpam dvijadruham
26. aham bhṛśam dharṣaṇāmarṣitaḥ vyutkrāntadharmam
pāpam dvijadruham tam ruṣā ahiḥ bhavasva iti śapsye
26. I, greatly angered by his insult, will curse that wicked enemy of the twice-born (dvija), who has abandoned his natural law (dharma), saying 'Become a snake!'
तत एनं सुदुर्बुद्धिं धिक्शब्दाभिहतत्विषम् ।
धरण्यां पातयिष्यामि प्रेक्षतस्ते महामुने ॥२७॥
27. tata enaṁ sudurbuddhiṁ dhikśabdābhihatatviṣam ,
dharaṇyāṁ pātayiṣyāmi prekṣataste mahāmune.
27. tataḥ enam sudurbuddhim dhikśabdābhihatatviṣam
dharaṇyām pātayiṣyāmi prekṣataḥ te mahāmune
27. tataḥ mahāmune,
te prekṣataḥ enam sudurbuddhim dhikśabdābhihatatviṣam dharaṇyām pātayiṣyāmi
27. Then, O great sage (mahāmuni), while you watch, I will cast that exceedingly foolish one onto the earth - him whose splendor has been struck down by the curse 'dhik!'
नहुषं पापकर्माणमैश्वर्यबलमोहितम् ।
यथा च रोचते तुभ्यं तथा कर्तास्म्यहं मुने ॥२८॥
28. nahuṣaṁ pāpakarmāṇamaiśvaryabalamohitam ,
yathā ca rocate tubhyaṁ tathā kartāsmyahaṁ mune.
28. nahuṣam pāpakarmāṇam aiśvaryabalamohitam yathā
ca rocate tubhyaṃ tathā kartā asmi aham mune
28. aham mune nahuṣam pāpakarmāṇam aiśvaryabalamohitam
ca yathā tubhyam rocate tathā kartā asmi
28. O sage (muni), I shall act regarding Nahusha, who is a perpetrator of sinful deeds and deluded by the power of his sovereignty, in whatever way pleases you.
एवमुक्तस्तु भृगुणा मैत्रावरुणिरव्ययः ।
अगस्त्यः परमप्रीतो बभूव विगतज्वरः ॥२९॥
29. evamuktastu bhṛguṇā maitrāvaruṇiravyayaḥ ,
agastyaḥ paramaprīto babhūva vigatajvaraḥ.
29. evam uktaḥ tu bhṛguṇā maitrāvaruṇiḥ avyayaḥ
agastyaḥ paramaprītaḥ babhūva vigatajvaraḥ
29. bhṛguṇā evam uktaḥ tu avyayaḥ maitrāvaruṇiḥ
agastyaḥ paramaprītaḥ vigatajvaraḥ babhūva
29. Thus addressed by Bhrigu, Agastya, the imperishable son of Mitra and Varuna, became extremely pleased and free from distress.