Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-4, chapter-1

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
जनमेजय उवाच ।
कथं विराटनगरे मम पूर्वपितामहाः ।
अज्ञातवासमुषिता दुर्योधनभयार्दिताः ॥१॥
1. janamejaya uvāca ,
kathaṁ virāṭanagare mama pūrvapitāmahāḥ ,
ajñātavāsamuṣitā duryodhanabhayārditāḥ.
1. janamejaya uvāca katham virāṭanagare mama
pūrvapitāmahāḥ ajñātavāsam uṣitā duryodhanabhayārditāḥ
1. Janamejaya asked: "How did my ancestors, afflicted by the fear of Duryodhana, live in secret (ajñātavāsa) in the city of Virāṭa?"
वैशंपायन उवाच ।
तथा तु स वराँल्लब्ध्वा धर्माद्धर्मभृतां वरः ।
गत्वाश्रमं ब्राह्मणेभ्य आचख्यौ सर्वमेव तत् ॥२॥
2. vaiśaṁpāyana uvāca ,
tathā tu sa varāँllabdhvā dharmāddharmabhṛtāṁ varaḥ ,
gatvāśramaṁ brāhmaṇebhya ācakhyau sarvameva tat.
2. vaiśaṃpāyana uvāca tathā tu sa
varān labdhvā dharmāt dharmabhṛtām
varaḥ gatvā āśramam
brāhmaṇebhyaḥ ācakhyau sarvam eva tat
2. Vaiśampāyana said: "Thus, that foremost upholder of natural law (dharma), having obtained boons (vara) from Dharma (the deity), went to the hermitage (āśrama) and recounted all of that to the brahmins."
कथयित्वा तु तत्सर्वं ब्राह्मणेभ्यो युधिष्ठिरः ।
अरणीसहितं तस्मै ब्राह्मणाय न्यवेदयत् ॥३॥
3. kathayitvā tu tatsarvaṁ brāhmaṇebhyo yudhiṣṭhiraḥ ,
araṇīsahitaṁ tasmai brāhmaṇāya nyavedayat.
3. kathayitvā tu tat sarvam brāhmaṇebhyaḥ yudhiṣṭhiraḥ
araṇīsahitam tasmai brāhmaṇāya nyavedayat
3. Having recounted all of that to the brahmins, Yudhiṣṭhira then presented the (recovered) fire-sticks (araṇi) and their accessories to that brahmin.
ततो युधिष्ठिरो राजा धर्मपुत्रो महामनाः ।
संनिवर्त्यानुजान्सर्वानिति होवाच भारत ॥४॥
4. tato yudhiṣṭhiro rājā dharmaputro mahāmanāḥ ,
saṁnivartyānujānsarvāniti hovāca bhārata.
4. tataḥ yudhiṣṭhiraḥ rājā dharmaputraḥ mahāmanāḥ
saṃnivartya anujān sarvān iti ha uvāca bhārata
4. Thereafter, King Yudhiṣṭhira, the magnanimous son of Dharma (the deity), having dismissed all his younger brothers, spoke as follows, O Bhārata.
द्वादशेमानि वर्षाणि राष्ट्राद्विप्रोषिता वयम् ।
त्रयोदशोऽयं संप्राप्तः कृच्छ्रः परमदुर्वसः ॥५॥
5. dvādaśemāni varṣāṇi rāṣṭrādviproṣitā vayam ,
trayodaśo'yaṁ saṁprāptaḥ kṛcchraḥ paramadurvasaḥ.
5. dvādaśa imāni varṣāṇi rāṣṭrāt vipraṣitāḥ vayam
trayodaśaḥ ayam samprāptaḥ kṛcchraḥ paramadurvasaḥ
5. We have been exiled from our kingdom for these twelve years. Now, this thirteenth year, which is extremely difficult to endure, has arrived.
स साधु कौन्तेय इतो वासमर्जुन रोचय ।
यत्रेमा वसतीः सर्वा वसेमाविदिताः परैः ॥६॥
6. sa sādhu kaunteya ito vāsamarjuna rocaya ,
yatremā vasatīḥ sarvā vasemāviditāḥ paraiḥ.
6. sa sādhu kaunteya itaḥ vāsam arjuna rocaya
yatra imāḥ vasatīḥ sarvāḥ vasema aviditāḥ paraiḥ
6. O Kaunteya, O Arjuna, please choose a suitable place for us to dwell, where we all may live unknown to our enemies.
अर्जुन उवाच ।
तस्यैव वरदानेन धर्मस्य मनुजाधिप ।
अज्ञाता विचरिष्यामो नराणां भरतर्षभ ॥७॥
7. arjuna uvāca ,
tasyaiva varadānena dharmasya manujādhipa ,
ajñātā vicariṣyāmo narāṇāṁ bharatarṣabha.
7. arjuna uvāca tasya eva varadānena dharmasya
manuja-adhipa ajñātāḥ vicariṣyāmaḥ narāṇām bharata-ṛṣabha
7. Arjuna said: "O lord of men (manujādhipa), O best among Bharatas (bharatarṣabha), by the boon of Dharma (dharma) alone, we shall indeed wander unknown to all people."
किं तु वासाय राष्ट्राणि कीर्तयिष्यामि कानिचित् ।
रमणीयानि गुप्तानि तेषां किंचित्स्म रोचय ॥८॥
8. kiṁ tu vāsāya rāṣṭrāṇi kīrtayiṣyāmi kānicit ,
ramaṇīyāni guptāni teṣāṁ kiṁcitsma rocaya.
8. kim tu vāsāya rāṣṭrāṇi kīrtayiṣyāmi kānicit
ramaṇīyāni guptāni teṣām kiṃcit sma rocaya
8. However, I shall name some delightful and secure kingdoms for our residence. From among them, please choose one.
सन्ति रम्या जनपदा बह्वन्नाः परितः कुरून् ।
पाञ्चालाश्चेदिमत्स्याश्च शूरसेनाः पटच्चराः ।
दशार्णा नवराष्ट्रं च मल्लाः शाल्वा युगंधराः ॥९॥
9. santi ramyā janapadā bahvannāḥ paritaḥ kurūn ,
pāñcālāścedimatsyāśca śūrasenāḥ paṭaccarāḥ ,
daśārṇā navarāṣṭraṁ ca mallāḥ śālvā yugaṁdharāḥ.
9. santi ramyā janapadāḥ bahv-annāḥ
paritaḥ kurūn pāñcālāḥ ca cedi matsyāḥ
ca śūrasenāḥ paṭaccarāḥ daśārṇāḥ
navarāṣṭram ca mallāḥ śālvāḥ yugandharāḥ
9. Around the Kurus, there are many beautiful and prosperous kingdoms, rich in food: Pañcālas, Cedis, Matsyas, Śūrasenas, Paṭaccarās, Daśārṇas, Navarāṣṭras, Mallās, Śālvas, and Yugandharas.
एतेषां कतमो राजन्निवासस्तव रोचते ।
वत्स्यामो यत्र राजेन्द्र संवत्सरमिमं वयम् ॥१०॥
10. eteṣāṁ katamo rājannivāsastava rocate ,
vatsyāmo yatra rājendra saṁvatsaramimaṁ vayam.
10. eteṣām katamaḥ rājan nivāsaḥ tava rocate |
vatsyāmaḥ yatra rājendra saṃvatsaram imam vayam
10. O King (rājan), which of these residences is agreeable to you? O King of Kings (rājendra), we will reside for this year wherever that may be.
युधिष्ठिर उवाच ।
एवमेतन्महाबाहो यथा स भगवान्प्रभुः ।
अब्रवीत्सर्वभूतेशस्तत्तथा न तदन्यथा ॥११॥
11. yudhiṣṭhira uvāca ,
evametanmahābāho yathā sa bhagavānprabhuḥ ,
abravītsarvabhūteśastattathā na tadanyathā.
11. yudhiṣṭhiraḥ uvāca | evam etat mahābāho yathā saḥ bhagavān
prabhuḥ | abravīt sarvabhūteśaḥ tat tathā na tat anyathā
11. Yudhiṣṭhira said: 'O mighty-armed one (mahābāho), this is indeed so, just as that glorious (bhagavān) Lord (prabhu), the sovereign over all beings (sarvabhūteśa), has spoken. It is precisely so, and not otherwise.'
अवश्यं त्वेव वासार्थं रमणीयं शिवं सुखम् ।
संमन्त्र्य सहितैः सर्वैर्द्रष्टव्यमकुतोभयम् ॥१२॥
12. avaśyaṁ tveva vāsārthaṁ ramaṇīyaṁ śivaṁ sukham ,
saṁmantrya sahitaiḥ sarvairdraṣṭavyamakutobhayam.
12. avaśyam tu eva vāsa-artham ramaṇīyam śivam sukham |
sammantrya sahitaiḥ sarvaiḥ draṣṭavyam akutobhayam
12. Certainly, for our stay, a charming, auspicious, and comfortable place, entirely free from fear (akutobhayam), must be located after we have consulted with everyone.
मत्स्यो विराटो बलवानभिरक्षेत्स पाण्डवान् ।
धर्मशीलो वदान्यश्च वृद्धश्च सुमहाधनः ॥१३॥
13. matsyo virāṭo balavānabhirakṣetsa pāṇḍavān ,
dharmaśīlo vadānyaśca vṛddhaśca sumahādhanaḥ.
13. matsyaḥ virāṭaḥ balavān abhirakṣet saḥ pāṇḍavān
dharmaśīlaḥ vadānyaḥ ca vṛddhaḥ ca sumahādhanaḥ
13. Matsya (King Virāṭa) is powerful; he will protect the Pāṇḍavas. He is righteous (dharmaśīla), generous, elderly, and very wealthy.
विराटनगरे तात संवत्सरमिमं वयम् ।
कुर्वन्तस्तस्य कर्माणि विहरिष्याम भारत ॥१४॥
14. virāṭanagare tāta saṁvatsaramimaṁ vayam ,
kurvantastasya karmāṇi vihariṣyāma bhārata.
14. virāṭanagare tāta saṃvatsaram imam vayam
kurvantaḥ tasya karmāṇi vihariṣyāma bhārata
14. O dear (tāta), we shall live in King Virāṭa's city for this year, performing his tasks (karma), O Bhārata.
यानि यानि च कर्माणि तस्य शक्ष्यामहे वयम् ।
कर्तुं यो यत्स तत्कर्म ब्रवीतु कुरुनन्दनाः ॥१५॥
15. yāni yāni ca karmāṇi tasya śakṣyāmahe vayam ,
kartuṁ yo yatsa tatkarma bravītu kurunandanāḥ.
15. yāni yāni ca karmāṇi tasya śakṣyāmahe vayam
kartum yaḥ yat saḥ tat karma bravītu kurunandanāḥ
15. Whatever tasks (karma) of his we are capable of performing, let each one of you, O sons of Kuru (kurunandanāḥ), say what that task is.
अर्जुन उवाच ।
नरदेव कथं कर्म राष्ट्रे तस्य करिष्यसि ।
विराटनृपतेः साधो रंस्यसे केन कर्मणा ॥१६॥
16. arjuna uvāca ,
naradeva kathaṁ karma rāṣṭre tasya kariṣyasi ,
virāṭanṛpateḥ sādho raṁsyase kena karmaṇā.
16. arjunaḥ uvāca naradeva katham karma rāṣṭre tasya
kariṣyasi virāṭanṛpateḥ sādho raṃsyase kena karmaṇā
16. Arjuna said: "O king (naradeva), how will you perform your duty (karma) in his kingdom? O good one (sādho), by what task (karma) will you live for King Virāṭa?"
मृदुर्वदान्यो ह्रीमांश्च धार्मिकः सत्यविक्रमः ।
राजंस्त्वमापदा क्लिष्टः किं करिष्यसि पाण्डव ॥१७॥
17. mṛdurvadānyo hrīmāṁśca dhārmikaḥ satyavikramaḥ ,
rājaṁstvamāpadā kliṣṭaḥ kiṁ kariṣyasi pāṇḍava.
17. mṛduḥ vadānyaḥ hrīmān ca dhārmikaḥ satyavikramaḥ
rājan tvam āpadā kliṣṭaḥ kim kariṣyasi pāṇḍava
17. O King (rājan), O son of Pāṇḍu, you are gentle, generous, modest, righteous (dhārmika), and truly mighty. Afflicted by misfortune (āpad), what will you do?
न दुःखमुचितं किंचिद्राजन्वेद यथा जनः ।
स इमामापदं प्राप्य कथं घोरां तरिष्यसि ॥१८॥
18. na duḥkhamucitaṁ kiṁcidrājanveda yathā janaḥ ,
sa imāmāpadaṁ prāpya kathaṁ ghorāṁ tariṣyasi.
18. na duḥkham ucitam kiṃcid rājan veda yathā janaḥ
saḥ imām āpadam prāpya katham ghorām tariṣyasi
18. O King (rājan), as people know, no sorrow (duḥkha) is suitable for you. How will you, having met this terrible misfortune (āpad), overcome it?
युधिष्ठिर उवाच ।
शृणुध्वं यत्करिष्यामि कर्म वै कुरुनन्दनाः ।
विराटमनुसंप्राप्य राजानं पुरुषर्षभम् ॥१९॥
19. yudhiṣṭhira uvāca ,
śṛṇudhvaṁ yatkariṣyāmi karma vai kurunandanāḥ ,
virāṭamanusaṁprāpya rājānaṁ puruṣarṣabham.
19. yudhiṣṭhiraḥ uvāca śṛṇudhvam yat kariṣyāmi karma vai
kurunandanāḥ virāṭam anusaṃprāpya rājānam puruṣarṣabham
19. Yudhiṣṭhira said: O descendants of Kuru, listen to what work (karma) I will do, having approached King Virāṭa, the foremost among men (puruṣa).
सभास्तारो भविष्यामि तस्य राज्ञो महात्मनः ।
कङ्को नाम द्विजो भूत्वा मताक्षः प्रियदेविता ॥२०॥
20. sabhāstāro bhaviṣyāmi tasya rājño mahātmanaḥ ,
kaṅko nāma dvijo bhūtvā matākṣaḥ priyadevitā.
20. sabhāstāraḥ bhaviṣyāmi tasya rājñaḥ mahātmanaḥ
kaṅkaḥ nāma dvijaḥ bhūtvā matākṣaḥ priyadevitā
20. I will become an assembler of the court for that great-souled king (mahātman), taking the name Kaṅka, a brāhmaṇa (dvija), skilled in dice, and fond of gambling.
वैडूर्यान्काञ्चनान्दान्तान्फलैर्ज्योतीरसैः सह ।
कृष्णाक्षाँल्लोहिताक्षांश्च निर्वर्त्स्यामि मनोरमान् ॥२१॥
21. vaiḍūryānkāñcanāndāntānphalairjyotīrasaiḥ saha ,
kṛṣṇākṣāँllohitākṣāṁśca nirvartsyāmi manoramān.
21. vaiḍūryān kāñcanān dāntān phalaiḥ jyotīrasaiḥ saha
kṛṣṇākṣān lohitākṣān ca nirvartsyāmi manoramān
21. I will prepare delightful dishes, refined, and made with ingredients that are lapis lazuli-colored and golden-colored, along with fruits and lustrous juices, and also those with black and red (spots/ingredients).
आसं युधिष्ठिरस्याहं पुरा प्राणसमः सखा ।
इति वक्ष्यामि राजानं यदि मामनुयोक्ष्यते ॥२२॥
22. āsaṁ yudhiṣṭhirasyāhaṁ purā prāṇasamaḥ sakhā ,
iti vakṣyāmi rājānaṁ yadi māmanuyokṣyate.
22. āsam yudhiṣṭhirasya ahaṃ purā prāṇasamaḥ sakhā
iti vakṣyāmi rājānaṃ yadi mām anuyokṣyate
22. I was formerly a friend to Yudhiṣṭhira, as dear as life itself. I will tell this to the king if he questions me.
इत्येतद्वो मयाख्यातं विहरिष्याम्यहं यथा ।
वृकोदर विराटे त्वं रंस्यसे केन कर्मणा ॥२३॥
23. ityetadvo mayākhyātaṁ vihariṣyāmyahaṁ yathā ,
vṛkodara virāṭe tvaṁ raṁsyase kena karmaṇā.
23. iti etat vaḥ mayā ākhyātaṃ vihariṣyāmi ahaṃ
yathā vṛkodara virāṭe tvaṃ raṃsyase kena karmaṇā
23. Thus, this has been explained by me to you regarding how I will live. O Vṛkodara (Bhīma), by what activity (karma) will you engage yourself in Virāṭa?