Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

महाभारतः       mahābhārataḥ - book-3, chapter-166

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
अर्जुन उवाच ।
ततोऽहं स्तूयमानस्तु तत्र तत्र महर्षिभिः ।
अपश्यमुदधिं भीममपांपतिमथाव्ययम् ॥१॥
1. arjuna uvāca ,
tato'haṁ stūyamānastu tatra tatra maharṣibhiḥ ,
apaśyamudadhiṁ bhīmamapāṁpatimathāvyayam.
1. arjuna uvāca tataḥ aham stūyamānaḥ tu tatra tatra
maharṣibhiḥ apaśyam udadhim bhīmam apām patim atha avyayam
1. Arjuna said: Then, as I was being praised by great sages everywhere, I beheld the dreadful ocean, the lord of waters, which is also imperishable.
फेनवत्यः प्रकीर्णाश्च संहताश्च समुच्छ्रिताः ।
ऊर्मयश्चात्र दृश्यन्ते चलन्त इव पर्वताः ।
नावः सहस्रशस्तत्र रत्नपूर्णाः समन्ततः ॥२॥
2. phenavatyaḥ prakīrṇāśca saṁhatāśca samucchritāḥ ,
ūrmayaścātra dṛśyante calanta iva parvatāḥ ,
nāvaḥ sahasraśastatra ratnapūrṇāḥ samantataḥ.
2. phenavatyaḥ prakīrṇāḥ ca saṃhatāḥ ca
samucchritāḥ ūrmayaḥ ca atra dṛśyante
calantaḥ iva parvatāḥ nāvaḥ
sahasraśaḥ tatra ratnapūrṇāḥ samantataḥ
2. Here, foamy waves are seen, scattered and dense, rising high like moving mountains. There, thousands of jewel-laden ships are present everywhere.
तिमिंगिलाः कच्छपाश्च तथा तिमितिमिंगिलाः ।
मकराश्चात्र दृश्यन्ते जले मग्ना इवाद्रयः ॥३॥
3. timiṁgilāḥ kacchapāśca tathā timitimiṁgilāḥ ,
makarāścātra dṛśyante jale magnā ivādrayaḥ.
3. timingilāḥ kacchapāḥ ca tathā timitimingilāḥ
makarāḥ ca atra dṛśyante jale magnāḥ iva adrayaḥ
3. Here are seen Ttimingilas, and tortoises, as well as Timittimingilas and crocodiles, submerged in the water like mountains.
शङ्खानां च सहस्राणि मग्नान्यप्सु समन्ततः ।
दृश्यन्ते स्म यथा रात्रौ तारास्तन्वभ्रसंवृताः ॥४॥
4. śaṅkhānāṁ ca sahasrāṇi magnānyapsu samantataḥ ,
dṛśyante sma yathā rātrau tārāstanvabhrasaṁvṛtāḥ.
4. śaṅkhānām ca sahasrāṇi magnāni apsu samantataḥ
dṛśyante sma yathā rātrau tārāḥ tanvabhrasaṃvṛtāḥ
4. Thousands of conches were seen submerged everywhere in the waters, just as stars veiled by thin clouds appear at night.
तथा सहस्रशस्तत्र रत्नसंघाः प्लवन्त्युत ।
वायुश्च घूर्णते भीमस्तदद्भुतमिवाभवत् ॥५॥
5. tathā sahasraśastatra ratnasaṁghāḥ plavantyuta ,
vāyuśca ghūrṇate bhīmastadadbhutamivābhavat.
5. tathā sahasraśaḥ tatra ratnasaṃghāḥ plavanti uta
vāyuḥ ca ghūrṇate bhīmaḥ tat adbhutam iva abhavat
5. Similarly, thousands of piles of jewels floated there, and a terrifying wind swirled. Indeed, it was like a wonder.
तमतीत्य महावेगं सर्वाम्भोनिधिमुत्तमम् ।
अपश्यं दानवाकीर्णं तद्दैत्यपुरमन्तिकात् ॥६॥
6. tamatītya mahāvegaṁ sarvāmbhonidhimuttamam ,
apaśyaṁ dānavākīrṇaṁ taddaityapuramantikāt.
6. tam atītya mahāvegam sarvāmbhonidhim uttamam
apaśyam dānavākīrṇam tat daityapuram antikāt
6. Having swiftly traversed that entire, supreme, and swiftly flowing ocean, I saw from nearby that city of Daityas, which was teeming with Dānavas.
तत्रैव मातलिस्तूर्णं निपत्य पृथिवीतले ।
नादयन्रथघोषेण तत्पुरं समुपाद्रवत् ॥७॥
7. tatraiva mātalistūrṇaṁ nipatya pṛthivītale ,
nādayanrathaghoṣeṇa tatpuraṁ samupādravat.
7. tatra eva mātaliḥ tūrṇam nipatya pṛthivītale
nādayan rathaghoṣeṇa tat puram samupādravat
7. Right there, Mātali swiftly descended onto the ground. Causing that city to resound with the roar of his chariot, he rushed towards it.
रथघोषं तु तं श्रुत्वा स्तनयित्नोरिवाम्बरे ।
मन्वाना देवराजं मां संविग्ना दानवाभवन् ॥८॥
8. rathaghoṣaṁ tu taṁ śrutvā stanayitnorivāmbare ,
manvānā devarājaṁ māṁ saṁvignā dānavābhavan.
8. ratha-ghoṣam tu tam śrutvā stanayitnoḥ iva ambare
manvānāḥ devarājam mām saṃvignāḥ dānavāḥ abhavan
8. Upon hearing that chariot's roar, which sounded like thunder in the sky, the Dānavas became greatly agitated, assuming that I was the king of the gods.
सर्वे संभ्रान्तमनसः शरचापधराः स्थिताः ।
तथा शूलासिपरशुगदामुसलपाणयः ॥९॥
9. sarve saṁbhrāntamanasaḥ śaracāpadharāḥ sthitāḥ ,
tathā śūlāsiparaśugadāmusalapāṇayaḥ.
9. sarve sambhrānta-manasaḥ śara-cāpa-dharāḥ sthitāḥ
| tathā śūla-asi-paraśu-gadā-musala-pāṇayaḥ
9. All of them, with agitated minds, stood there, holding bows and arrows, and with spears, swords, axes, maces, and pestles in their hands.
ततो द्वाराणि पिदधुर्दानवास्त्रस्तचेतसः ।
संविधाय पुरे रक्षां न स्म कश्चन दृश्यते ॥१०॥
10. tato dvārāṇi pidadhurdānavāstrastacetasaḥ ,
saṁvidhāya pure rakṣāṁ na sma kaścana dṛśyate.
10. tataḥ dvārāṇi pidadhuḥ dānavāḥ trastacetasaḥ |
saṃvidhāya pure rakṣām na sma kaścana dṛśyate
10. Then, the Dānavas, whose minds were filled with terror, closed the gates. After making arrangements for the city's defense, no one was visible.
ततः शङ्खमुपादाय देवदत्तं महास्वनम् ।
पुरमासुरमाश्लिष्य प्राधमं तं शनैरहम् ॥११॥
11. tataḥ śaṅkhamupādāya devadattaṁ mahāsvanam ,
puramāsuramāśliṣya prādhamaṁ taṁ śanairaham.
11. tataḥ śaṅkham upādāya devadattam mahāsvanam |
puram āsuram āśliṣya prādhamam tam śanaiḥ aham
11. Then, taking up my conch, named Devadatta, which had a mighty sound, I slowly blew it, having encompassed the city of the Asuras.
स तु शब्दो दिवं स्तब्ध्वा प्रतिशब्दमजीजनत् ।
वित्रेसुश्च निलिल्युश्च भूतानि सुमहान्त्यपि ॥१२॥
12. sa tu śabdo divaṁ stabdhvā pratiśabdamajījanat ,
vitresuśca nililyuśca bhūtāni sumahāntyapi.
12. saḥ tu śabdaḥ divam stabdhvā pratiśabdam ajījanat
vitresuḥ ca nililyuḥ ca bhūtāni sumahānti api
12. But that sound, having filled the sky, generated an echo. And even the very great beings trembled and hid themselves.
ततो निवातकवचाः सर्व एव समन्ततः ।
दंशिता विविधैस्त्राणैर्विविधायुधपाणयः ॥१३॥
13. tato nivātakavacāḥ sarva eva samantataḥ ,
daṁśitā vividhaistrāṇairvividhāyudhapāṇayaḥ.
13. tataḥ nivātakavacāḥ sarve eva samantataḥ
daṃśitāḥ vividhaiḥ trāṇaiḥ vividhāyudhapāṇayaḥ
13. Then all the Nivātakavacas, armored from all sides with various protections and holding various weapons in their hands, [appeared].
आयसैश्च महाशूलैर्गदाभिर्मुसलैरपि ।
पट्टिशैः करवालैश्च रथचक्रैश्च भारत ॥१४॥
14. āyasaiśca mahāśūlairgadābhirmusalairapi ,
paṭṭiśaiḥ karavālaiśca rathacakraiśca bhārata.
14. āyasaiḥ ca mahāśūlaiḥ gadābhiḥ musalaiḥ api
paṭṭiśaiḥ karavālaiḥ ca rathacakraiḥ ca bhārata
14. O Bhārata, [they appeared] with iron weapons, great spears, maces, and also pestles, with paṭṭiśa weapons, with swords, and with chariot wheels.
शतघ्नीभिर्भुशुण्डीभिः खड्गैश्चित्रैः स्वलंकृतैः ।
प्रगृहीतैर्दितेः पुत्राः प्रादुरासन्सहस्रशः ॥१५॥
15. śataghnībhirbhuśuṇḍībhiḥ khaḍgaiścitraiḥ svalaṁkṛtaiḥ ,
pragṛhītairditeḥ putrāḥ prādurāsansahasraśaḥ.
15. śataghnībhiḥ bhuśuṇḍībhiḥ khaḍgaiḥ citraiḥ sualaṅkṛtaiḥ
pragṛhītaiḥ diteḥ putrāḥ prādurāsan sahasraśaḥ
15. With śataghnīs, bhuśuṇḍīs, and various well-decorated swords firmly held, the sons of Diti (Daityas) appeared by the thousands.
ततो विचार्य बहुधा रथमार्गेषु तान्हयान् ।
प्राचोदयत्समे देशे मातलिर्भरतर्षभ ॥१६॥
16. tato vicārya bahudhā rathamārgeṣu tānhayān ,
prācodayatsame deśe mātalirbharatarṣabha.
16. tataḥ vicārya bahudhā rathamārgeṣu tān hayān
prācodayat same deśe mātaliḥ bharatarṣabha
16. Then, O best among the Bharatas, Matali, having deliberated extensively on the chariot paths, urged those horses forward on level ground.
तेन तेषां प्रणुन्नानामाशुत्वाच्छीघ्रगामिनाम् ।
नान्वपश्यं तदा किंचित्तन्मेऽद्भुतमिवाभवत् ॥१७॥
17. tena teṣāṁ praṇunnānāmāśutvācchīghragāminām ,
nānvapaśyaṁ tadā kiṁcittanme'dbhutamivābhavat.
17. tena teṣām praṇunnānām āśutvāt śīghragāminām na
anvapaśyam tadā kiñcit tat me adbhutam iva abhavat
17. Due to the swiftness and fast movement of those impelled (horses), I could not see anything then; that seemed to me like a wonder.
ततस्ते दानवास्तत्र योधव्रातान्यनेकशः ।
विकृतस्वररूपाणि भृशं सर्वाण्यचोदयन् ॥१८॥
18. tataste dānavāstatra yodhavrātānyanekaśaḥ ,
vikṛtasvararūpāṇi bhṛśaṁ sarvāṇyacodayan.
18. tataḥ te dānavāḥ tatra yodhavrātāni anekaśaḥ
vikṛtasvararūpāṇi bhṛśam sarvāṇi acodayan
18. Then, in that place, those Danavas intensely urged all their various hosts of warriors, who had distorted voices and forms.
तेन शब्देन महता समुद्रे पर्वतोपमाः ।
आप्लवन्त गतैः सत्त्वैर्मत्स्याः शतसहस्रशः ॥१९॥
19. tena śabdena mahatā samudre parvatopamāḥ ,
āplavanta gataiḥ sattvairmatsyāḥ śatasahasraśaḥ.
19. tena śabdena mahatā samudre parvatopamāḥ
āplavanta gataiḥ sattvaiḥ matsyāḥ śatasahasraśaḥ
19. By that great sound, hundreds of thousands of mountain-like fish, deprived of their vitality, jumped out of the ocean.
ततो वेगेन महता दानवा मामुपाद्रवन् ।
विमुञ्चन्तः शितान्बाणाञ्शतशोऽथ सहस्रशः ॥२०॥
20. tato vegena mahatā dānavā māmupādravan ,
vimuñcantaḥ śitānbāṇāñśataśo'tha sahasraśaḥ.
20. tataḥ vegena mahatā dānavāḥ mām upādravan
vimuñcantaḥ śitān bāṇān śataśaḥ atha sahasraśaḥ
20. Then, the Dānavas attacked me with great speed, releasing hundreds and thousands of sharp arrows.
स संप्रहारस्तुमुलस्तेषां मम च भारत ।
अवर्तत महाघोरो निवातकवचान्तकः ॥२१॥
21. sa saṁprahārastumulasteṣāṁ mama ca bhārata ,
avartata mahāghoro nivātakavacāntakaḥ.
21. saḥ saṃprahāraḥ tumulaḥ teṣām mama ca bhārata
avartata mahāghoraḥ nivātakavaca-antakaḥ
21. O Bhārata, a tumultuous battle (saṃprahāra) ensued between them and me, a greatly terrifying one, which was the end of the Nivātakavacas.
ततो देवर्षयश्चैव दानवर्षिगणाश्च ये ।
ब्रह्मर्षयश्च सिद्धाश्च समाजग्मुर्महामृधे ॥२२॥
22. tato devarṣayaścaiva dānavarṣigaṇāśca ye ,
brahmarṣayaśca siddhāśca samājagmurmahāmṛdhe.
22. tataḥ devarṣayaḥ ca eva dānavarṣi-gaṇāḥ ca ye
brahmarṣayaḥ ca siddhāḥ ca samājagmuḥ mahāmṛdhe
22. Then, the divine sages (devarṣis), the groups of Dānava sages, the Brahmin sages (brahmarṣis), and the perfected beings (siddhas) - all of them assembled in that great battle.
ते वै मामनुरूपाभिर्मधुराभिर्जयैषिणः ।
अस्तुवन्मुनयो वाग्भिर्यथेन्द्रं तारकामये ॥२३॥
23. te vai māmanurūpābhirmadhurābhirjayaiṣiṇaḥ ,
astuvanmunayo vāgbhiryathendraṁ tārakāmaye.
23. te vai mām anurūpābhiḥ madhurābhiḥ jayaiṣiṇaḥ
astuvan munayaḥ vāgbhiḥ yathā indram tārakāmaye
23. Eager for victory, those sages (munayaḥ) indeed praised me with appropriate and sweet words, just as Indra is praised during the Tārakā-battle.