वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-4, chapter-58
ततस्तदमृतास्वादं गृध्रराजेन भाषितम् ।
निशम्य वदतो हृष्टास्ते वचः प्लवगर्षभाः ॥१॥
निशम्य वदतो हृष्टास्ते वचः प्लवगर्षभाः ॥१॥
1. tatastadamṛtāsvādaṃ gṛdhrarājena bhāṣitam ,
niśamya vadato hṛṣṭāste vacaḥ plavagarṣabhāḥ.
niśamya vadato hṛṣṭāste vacaḥ plavagarṣabhāḥ.
1.
tataḥ tat amṛtāsvādam gṛdhrarājena bhāṣitam
niśamya vadataḥ hṛṣṭāḥ te vacaḥ plavagarṣabhāḥ
niśamya vadataḥ hṛṣṭāḥ te vacaḥ plavagarṣabhāḥ
1.
tataḥ te plavagarṣabhāḥ gṛdhrarājena vadataḥ
tat amṛtāsvādam bhāṣitam vacaḥ niśamya hṛṣṭāḥ
tat amṛtāsvādam bhāṣitam vacaḥ niśamya hṛṣṭāḥ
1.
Then, upon hearing those nectar-like words uttered by the king of vultures, those excellent monkeys became joyful while he spoke.
जाम्बवान् वै हरिश्रेष्ठः सह सर्वैः प्लवंगमैः ।
भूतलात् सहसोत्थाय गृध्रराजानमब्रवीत् ॥२॥
भूतलात् सहसोत्थाय गृध्रराजानमब्रवीत् ॥२॥
2. jāmbavān vai hariśreṣṭhaḥ saha sarvaiḥ plavaṃgamaiḥ ,
bhūtalāt sahasotthāya gṛdhrarājānamabravīt.
bhūtalāt sahasotthāya gṛdhrarājānamabravīt.
2.
jāmbavān vai hariśreṣṭhaḥ saha sarvaiḥ plavaṅgamaiḥ
bhūtalāt sahasā utthāya gṛdhrarājānam abravīt
bhūtalāt sahasā utthāya gṛdhrarājānam abravīt
2.
jāmbavān vai hariśreṣṭhaḥ saha sarvaiḥ plavaṅgamaiḥ
bhūtalāt sahasā utthāya gṛdhrarājānam abravīt
bhūtalāt sahasā utthāya gṛdhrarājānam abravīt
2.
Indeed, Jāmbavān, the foremost among the monkey-chiefs, suddenly rose from the ground along with all the other monkeys and spoke to the king of vultures.
क्व सीता केन वा दृष्टा को वा हरति मैथिलीम् ।
तदाख्यातु भवान् सर्वं गतिर्भव वनौकसाम् ॥३॥
तदाख्यातु भवान् सर्वं गतिर्भव वनौकसाम् ॥३॥
3. kva sītā kena vā dṛṣṭā ko vā harati maithilīm ,
tadākhyātu bhavān sarvaṃ gatirbhava vanaukasām.
tadākhyātu bhavān sarvaṃ gatirbhava vanaukasām.
3.
kva sītā kena vā dṛṣṭā kaḥ vā harati maithilīm
tat ākhyātu bhavān sarvam gatiḥ bhava vanaukasām
tat ākhyātu bhavān sarvam gatiḥ bhava vanaukasām
3.
sītā kva vā kena dṛṣṭā vā kaḥ maithilīm harati
bhavān tat sarvam ākhyātu vanaukasām gatiḥ bhava
bhavān tat sarvam ākhyātu vanaukasām gatiḥ bhava
3.
Where is Sītā? Or by whom was she seen? Or who abducted Maithilī? Please, sir, explain all of that. Be the refuge for us forest-dwellers.
को दाशरथिबाणानां वज्रवेगनिपातिनाम् ।
स्वयं लक्ष्मणमुक्तानां न चिन्तयति विक्रमम् ॥४॥
स्वयं लक्ष्मणमुक्तानां न चिन्तयति विक्रमम् ॥४॥
4. ko dāśarathibāṇānāṃ vajraveganipātinām ,
svayaṃ lakṣmaṇamuktānāṃ na cintayati vikramam.
svayaṃ lakṣmaṇamuktānāṃ na cintayati vikramam.
4.
kaḥ dāśarathibāṇānām vajraveganipātinām
svayam lakṣmaṇamuktānām na cintayati vikramam
svayam lakṣmaṇamuktānām na cintayati vikramam
4.
kaḥ dāśarathibāṇānām vajraveganipātinām
svayam lakṣmaṇamuktānām vikramam na cintayati
svayam lakṣmaṇamuktānām vikramam na cintayati
4.
Who would not consider the valor of the arrows of Rāma (Dāśarathi), which fall with the speed of a thunderbolt and are personally released by Lakṣmaṇa?
स हरीन्प्रीतिसंयुक्तान् सीता श्रुतिसमाहितान् ।
पुनराश्वासयन्प्रीत इदं वचनमब्रवीत् ॥५॥
पुनराश्वासयन्प्रीत इदं वचनमब्रवीत् ॥५॥
5. sa harīnprītisaṃyuktān sītā śrutisamāhitān ,
punarāśvāsayanprīta idaṃ vacanamabravīt.
punarāśvāsayanprīta idaṃ vacanamabravīt.
5.
saḥ harīn prītisaṃyuktān sītā śrutisamāhitān
punaḥ āśvāsayān prītaḥ idam vacanam abravīt
punaḥ āśvāsayān prītaḥ idam vacanam abravīt
5.
saḥ prītaḥ punaḥ āśvāsayān harīn prītisaṃyuktān
sītā śrutisamāhitān idam vacanam abravīt
sītā śrutisamāhitān idam vacanam abravīt
5.
He, filled with joy, again reassured the monkeys, who were eager for news of Sītā and intently listening, and spoke these words.
श्रूयतामिह वैदेह्या यथा मे हरणं श्रुतम् ।
येन चापि ममाख्यातं यत्र चायतलोचना ॥६॥
येन चापि ममाख्यातं यत्र चायतलोचना ॥६॥
6. śrūyatāmiha vaidehyā yathā me haraṇaṃ śrutam ,
yena cāpi mamākhyātaṃ yatra cāyatalocanā.
yena cāpi mamākhyātaṃ yatra cāyatalocanā.
6.
śrūyatām iha vaidehyāḥ yathā me haraṇam śrutam
yena ca api mama ākhyātam yatra ca āyatalocanā
yena ca api mama ākhyātam yatra ca āyatalocanā
6.
śrūyatām iha yathā me vaidehyāḥ haraṇam śrutam
ca yena mama api ākhyātam ca yatra āyatalocanā
ca yena mama api ākhyātam ca yatra āyatalocanā
6.
Listen here to how I heard of Vaidehi's abduction. Also, by whom it was recounted to me, and where the long-eyed one (Sita) is.
अहमस्मिन् गिरौ दुर्गे बहुयोजनमायते ।
चिरान्निपतितो वृद्धः क्षीणप्राणपराक्रमः ॥७॥
चिरान्निपतितो वृद्धः क्षीणप्राणपराक्रमः ॥७॥
7. ahamasmin girau durge bahuyojanamāyate ,
cirānnipatito vṛddhaḥ kṣīṇaprāṇaparākramaḥ.
cirānnipatito vṛddhaḥ kṣīṇaprāṇaparākramaḥ.
7.
aham asmin girau durge bahuyojanam āyate
cirāt nipatitaḥ vṛddhaḥ kṣīṇaprāṇaparākramaḥ
cirāt nipatitaḥ vṛddhaḥ kṣīṇaprāṇaparākramaḥ
7.
aham asmin durge bahuyojanam āyate girau
cirāt nipatitaḥ vṛddhaḥ kṣīṇaprāṇaparākramaḥ
cirāt nipatitaḥ vṛddhaḥ kṣīṇaprāṇaparākramaḥ
7.
I am an old one, fallen here a long time ago on this vast, inaccessible mountain, with my vital energy and strength diminished.
तं मामेवंगतं पुत्रः सुपार्श्वो नाम नामतः ।
आहारेण यथाकालं बिभर्ति पततां वरः ॥८॥
आहारेण यथाकालं बिभर्ति पततां वरः ॥८॥
8. taṃ māmevaṃgataṃ putraḥ supārśvo nāma nāmataḥ ,
āhāreṇa yathākālaṃ bibharti patatāṃ varaḥ.
āhāreṇa yathākālaṃ bibharti patatāṃ varaḥ.
8.
tam mām evaṃgatam putraḥ supārśvaḥ nāma nāmataḥ
āhāreṇa yathākālam bibharti patatām varaḥ
āhāreṇa yathākālam bibharti patatām varaḥ
8.
putraḥ supārśvaḥ nāma nāmataḥ patatām varaḥ
tam mām evaṃgatam āhāreṇa yathākālam bibharti
tam mām evaṃgatam āhāreṇa yathākālam bibharti
8.
My son, Suparśva by name, the best among winged creatures, sustains me, who am in this condition, with food at the appropriate time.
तीक्ष्णकामास्तु गन्धर्वास्तीक्ष्णकोपा भुजंगमाः ।
मृगाणां तु भयं तीक्ष्णं ततस्तीक्ष्णक्षुधा वयम् ॥९॥
मृगाणां तु भयं तीक्ष्णं ततस्तीक्ष्णक्षुधा वयम् ॥९॥
9. tīkṣṇakāmāstu gandharvāstīkṣṇakopā bhujaṃgamāḥ ,
mṛgāṇāṃ tu bhayaṃ tīkṣṇaṃ tatastīkṣṇakṣudhā vayam.
mṛgāṇāṃ tu bhayaṃ tīkṣṇaṃ tatastīkṣṇakṣudhā vayam.
9.
tīkṣṇakāmāḥ tu gandharvāḥ tīkṣṇakopāḥ bhujaṅgamāḥ
mṛgāṇām tu bhayam tīkṣṇam tataḥ tīkṣṇakṣudhāḥ vayam
mṛgāṇām tu bhayam tīkṣṇam tataḥ tīkṣṇakṣudhāḥ vayam
9.
gandharvāḥ tu tīkṣṇakāmāḥ bhujaṅgamāḥ tīkṣṇakopāḥ
mṛgāṇām tu bhayam tīkṣṇam tataḥ vayam tīkṣṇakṣudhāḥ
mṛgāṇām tu bhayam tīkṣṇam tataḥ vayam tīkṣṇakṣudhāḥ
9.
Indeed, Gandharvas have intense desires, and serpents possess fierce anger. Among deer, fear is intense. Therefore, we (birds) have intense hunger.
स कदा चित् क्षुधार्तस्य मम चाहारकाङ्क्षिणः ।
गतसूर्यो ऽहनि प्राप्तो मम पुत्रो ह्यनामिषः ॥१०॥
गतसूर्यो ऽहनि प्राप्तो मम पुत्रो ह्यनामिषः ॥१०॥
10. sa kadā cit kṣudhārtasya mama cāhārakāṅkṣiṇaḥ ,
gatasūryo'hani prāpto mama putro hyanāmiṣaḥ.
gatasūryo'hani prāpto mama putro hyanāmiṣaḥ.
10.
sa kadā cit kṣudhārtasya mama ca āhārakaṅkṣiṇaḥ
gatasūryaḥ ahani prāptaḥ mama putraḥ hi anāmiṣaḥ
gatasūryaḥ ahani prāptaḥ mama putraḥ hi anāmiṣaḥ
10.
kadācit kṣudhārtasya āhārakaṅkṣiṇaḥ ca mama sa
putraḥ gatasūryaḥ ahani anāmiṣaḥ hi prāptaḥ
putraḥ gatasūryaḥ ahani anāmiṣaḥ hi prāptaḥ
10.
One day, while I was tormented by hunger and longing for food, my son arrived at sunset, but indeed without any prey.
स मया वृद्धभावाच्च कोपाच्च परिभर्त्सितः ।
क्षुत्पिपासा परीतेन कुमारः पततां वरः ॥११॥
क्षुत्पिपासा परीतेन कुमारः पततां वरः ॥११॥
11. sa mayā vṛddhabhāvācca kopācca paribhartsitaḥ ,
kṣutpipāsā parītena kumāraḥ patatāṃ varaḥ.
kṣutpipāsā parītena kumāraḥ patatāṃ varaḥ.
11.
sa mayā vṛddhabhāvāt ca kopāt ca paribhartsitaḥ
kṣutpipāsāparītena kumāraḥ patatām varaḥ
kṣutpipāsāparītena kumāraḥ patatām varaḥ
11.
kṣutpipāsāparītena mayā vṛddhabhāvāt ca kopāt
ca sa kumāraḥ patatām varaḥ paribhartsitaḥ
ca sa kumāraḥ patatām varaḥ paribhartsitaḥ
11.
That son, the best among flying creatures, was rebuked by me - who was overwhelmed by hunger and thirst - due to both my old age and anger.
स ममाहारसंरोधात् पीडितः प्रीतिवर्धनः ।
अनुमान्य यथातत्त्वमिदं वचनमब्रवीत् ॥१२॥
अनुमान्य यथातत्त्वमिदं वचनमब्रवीत् ॥१२॥
12. sa mamāhārasaṃrodhāt pīḍitaḥ prītivardhanaḥ ,
anumānya yathātattvamidaṃ vacanamabravīt.
anumānya yathātattvamidaṃ vacanamabravīt.
12.
sa mama āhāraṃrodhāt pīḍitaḥ prītivardhanaḥ
anumānya yathātattvam idam vacanam abravīt
anumānya yathātattvam idam vacanam abravīt
12.
mama āhāraṃrodhāt pīḍitaḥ prītivardhanaḥ sa
yathātattvam anumānya idam vacanam abravīt
yathātattvam anumānya idam vacanam abravīt
12.
He, the one who brings joy, distressed by the lack of food for me, respectfully acknowledged (my words) and then spoke these words befitting the truth.
अहं तात यथाकालमामिषार्थी खमाप्लुतः ।
महेन्द्रस्य गिरेर्द्वारमावृत्य च समास्थितः ॥१३॥
महेन्द्रस्य गिरेर्द्वारमावृत्य च समास्थितः ॥१३॥
13. ahaṃ tāta yathākālamāmiṣārthī khamāplutaḥ ,
mahendrasya girerdvāramāvṛtya ca samāsthitaḥ.
mahendrasya girerdvāramāvṛtya ca samāsthitaḥ.
13.
aham tāta yathākālam āmiṣārthī kham āplutaḥ
mahendrasya gireḥ dvāram āvṛtya ca samāsthitaḥ
mahendrasya gireḥ dvāram āvṛtya ca samāsthitaḥ
13.
tāta! aham yathākālam āmiṣārthī kham āplutaḥ
ca mahendrasya gireḥ dvāram āvṛtya samāsthitaḥ
ca mahendrasya gireḥ dvāram āvṛtya samāsthitaḥ
13.
Father, I, seeking prey, ascended into the sky at the proper time, and having covered the pass of Mahendra mountain, I took up my position.
तत्र सत्त्वसहस्राणां सागरान्तरचारिणाम् ।
पन्थानमेको ऽध्यवसं संनिरोद्धुमवाङ्मुखः ॥१४॥
पन्थानमेको ऽध्यवसं संनिरोद्धुमवाङ्मुखः ॥१४॥
14. tatra sattvasahasrāṇāṃ sāgarāntaracāriṇām ,
panthānameko'dhyavasaṃ saṃniroddhumavāṅmukhaḥ.
panthānameko'dhyavasaṃ saṃniroddhumavāṅmukhaḥ.
14.
tatra sattvasahasrāṇām sāgarāntaracāriṇām
panthānam ekaḥ adhyavasaṃ saṃniroddhum avāṅmukhaḥ
panthānam ekaḥ adhyavasaṃ saṃniroddhum avāṅmukhaḥ
14.
ekaḥ avāṅmukhaḥ tatra sāgarāntaracāriṇām
sattvasahasrāṇām panthānam saṃniroddhum adhyavasaṃ
sattvasahasrāṇām panthānam saṃniroddhum adhyavasaṃ
14.
There, with my face turned downwards, I alone resolved to obstruct the path of thousands of creatures (sattva) that traverse the ocean.
तत्र कश्चिन्मया दृष्टः सूर्योदयसमप्रभाम् ।
स्त्रियमादाय गच्छन् वै भिन्नाञ्जनचयोपमः ॥१५॥
स्त्रियमादाय गच्छन् वै भिन्नाञ्जनचयोपमः ॥१५॥
15. tatra kaścinmayā dṛṣṭaḥ sūryodayasamaprabhām ,
striyamādāya gacchan vai bhinnāñjanacayopamaḥ.
striyamādāya gacchan vai bhinnāñjanacayopamaḥ.
15.
tatra kaścit mayā dṛṣṭaḥ sūryodayasamaprabhām
striyam ādāya gacchan vai bhinnāñjanacayopamaḥ
striyam ādāya gacchan vai bhinnāñjanacayopamaḥ
15.
tatra mayā kaścit bhinnāñjanacayopamaḥ
sūryodayasamaprabhām striyam ādāya gacchan dṛṣṭaḥ
sūryodayasamaprabhām striyam ādāya gacchan dṛṣṭaḥ
15.
There, I saw someone carrying a woman whose radiance was like the rising sun, while he himself resembled a mass of crushed collyrium.
सो ऽहमभ्यवहारार्थी तौ दृष्ट्वा कृतनिश्चयः ।
तेन साम्ना विनीतेन पन्थानमभियाचितः ॥१६॥
तेन साम्ना विनीतेन पन्थानमभियाचितः ॥१६॥
16. so'hamabhyavahārārthī tau dṛṣṭvā kṛtaniścayaḥ ,
tena sāmnā vinītena panthānamabhiyācitaḥ.
tena sāmnā vinītena panthānamabhiyācitaḥ.
16.
saḥ aham abhyavahārārthī tau dṛṣṭvā kṛtaniścayaḥ
tena sāmnā vinītena panthānam abhiyācitaḥ
tena sāmnā vinītena panthānam abhiyācitaḥ
16.
saḥ aham abhyavahārārthī tau dṛṣṭvā kṛtaniścayaḥ
tena vinītena sāmnā panthānam abhiyācitaḥ
tena vinītena sāmnā panthānam abhiyācitaḥ
16.
I, being desirous of food, saw those two and formed a resolution. Then, I was humbly requested by him with gentle words for passage on the path.
न हि सामोपपन्नानां प्रहर्ता विद्यते क्व चित् ।
नीचेष्वपि जनः कश्चित् किमङ्ग बत मद्विधः ॥१७॥
नीचेष्वपि जनः कश्चित् किमङ्ग बत मद्विधः ॥१७॥
17. na hi sāmopapannānāṃ prahartā vidyate kva cit ,
nīceṣvapi janaḥ kaścit kimaṅga bata madvidhaḥ.
nīceṣvapi janaḥ kaścit kimaṅga bata madvidhaḥ.
17.
na hi sāma-upapannānām prahartā vidyate kva cit
nīceṣu api janaḥ kaścit kim aṅga bata madvidhaḥ
nīceṣu api janaḥ kaścit kim aṅga bata madvidhaḥ
17.
hi sāma-upapannānām prahartā kva cit na vidyate nīceṣu api kaścit janaḥ [na prahartā bhavati],
kim aṅga bata madvidhaḥ [na prahartā bhaviṣyati iti]
kim aṅga bata madvidhaḥ [na prahartā bhaviṣyati iti]
17.
Indeed, an assailant is never found anywhere for those who approach with gentle words. If this is true even among lowly people, then how much more so for someone like me?
स यातस्तेजसा व्योम संक्षिपन्निव वेगतः ।
अथाहं खे चरैर्भूतैरभिगम्य सभाजितः ॥१८॥
अथाहं खे चरैर्भूतैरभिगम्य सभाजितः ॥१८॥
18. sa yātastejasā vyoma saṃkṣipanniva vegataḥ ,
athāhaṃ khe carairbhūtairabhigamya sabhājitaḥ.
athāhaṃ khe carairbhūtairabhigamya sabhājitaḥ.
18.
saḥ yātaḥ tejasā vyoma saṃkṣipan iva vegataḥ atha
aham khe caraiḥ bhūtaiḥ abhigamya sabhājitaḥ
aham khe caraiḥ bhūtaiḥ abhigamya sabhājitaḥ
18.
He soared into the sky with great splendor, as if compressing the vastness with his speed. Then, having been approached by celestial beings, I was honored.
दिष्ट्या जीवसि तातेति अब्रुवन्मां महर्षयः ।
कथं चित् सकलत्रो ऽसौ गतस्ते स्वस्त्यसंशयम् ॥१९॥
कथं चित् सकलत्रो ऽसौ गतस्ते स्वस्त्यसंशयम् ॥१९॥
19. diṣṭyā jīvasi tāteti abruvanmāṃ maharṣayaḥ ,
kathaṃ cit sakalatro'sau gataste svastyasaṃśayam.
kathaṃ cit sakalatro'sau gataste svastyasaṃśayam.
19.
diṣṭyā jīvasi tāta iti abruvan mām maharṣayaḥ kathaṃ
cit sa-kalatraḥ asau gataḥ te svasti asaṃśayam
cit sa-kalatraḥ asau gataḥ te svasti asaṃśayam
19.
The great sages said to me, 'Fortunately, dear child, you are alive! That one (Rāvaṇa), accompanied by the wife (Sītā), has undoubtedly gone safely, somehow (having evaded you).'
एवमुक्तस्ततो ऽहं तैः सिद्धैः परमशोभनैः ।
स च मे रावणो राजा रक्षसां प्रतिवेदितः ॥२०॥
स च मे रावणो राजा रक्षसां प्रतिवेदितः ॥२०॥
20. evamuktastato'haṃ taiḥ siddhaiḥ paramaśobhanaiḥ ,
sa ca me rāvaṇo rājā rakṣasāṃ prativeditaḥ.
sa ca me rāvaṇo rājā rakṣasāṃ prativeditaḥ.
20.
evam uktaḥ tataḥ aham taiḥ siddhaiḥ parama-śobhanaiḥ
saḥ ca me rāvaṇaḥ rājā rakṣasām prativeditaḥ
saḥ ca me rāvaṇaḥ rājā rakṣasām prativeditaḥ
20.
Having been thus addressed by those supremely radiant siddhas, I was then informed about that King Rāvaṇa, the ruler of the rākṣasas.
हरन्दाशरथेर्भार्यां रामस्य जनकात्मजाम् ।
भ्रष्टाभरणकौशेयां शोकवेगपराजिताम् ॥२१॥
भ्रष्टाभरणकौशेयां शोकवेगपराजिताम् ॥२१॥
21. harandāśaratherbhāryāṃ rāmasya janakātmajām ,
bhraṣṭābharaṇakauśeyāṃ śokavegaparājitām.
bhraṣṭābharaṇakauśeyāṃ śokavegaparājitām.
21.
haran dāśaratheḥ bhāryām rāmasya janakātmajām
bhraṣṭa-ābharaṇa-kauśeyām śoka-vega-parājitām
bhraṣṭa-ābharaṇa-kauśeyām śoka-vega-parājitām
21.
(He was described as) carrying away the wife of Rāma, son of Daśaratha, Janaka's daughter (Sītā), whose ornaments and silken garments had fallen, and who was utterly overcome by the surge of grief.
रामलक्ष्मणयोर्नाम क्रोशन्तीं मुक्तमूर्धजाम् ।
एष कालात्ययस्तावदिति वाक्यविदां वरः ॥२२॥
एष कालात्ययस्तावदिति वाक्यविदां वरः ॥२२॥
22. rāmalakṣmaṇayornāma krośantīṃ muktamūrdhajām ,
eṣa kālātyayastāvaditi vākyavidāṃ varaḥ.
eṣa kālātyayastāvaditi vākyavidāṃ varaḥ.
22.
rāmalakṣmaṇayoḥ nāma krośantīm muktamūrdhajām
eṣaḥ kālātyayaḥ tāvat iti vākyavidām varaḥ
eṣaḥ kālātyayaḥ tāvat iti vākyavidām varaḥ
22.
muktamūrdhajām rāmalakṣmaṇayoḥ nāma krośantīm
eṣaḥ kālātyayaḥ tāvat iti vākyavidām varaḥ
eṣaḥ kālātyayaḥ tāvat iti vākyavidām varaḥ
22.
Observing her with unbound hair, crying out the names of Rama and Lakshmana, the best among those eloquent in speech declared, 'This indeed signifies a critical delay.'
एतमर्थं समग्रं मे सुपार्श्वः प्रत्यवेदयत् ।
तच्छ्रुत्वापि हि मे बुद्धिर्नासीत् का चित् पराक्रमे ॥२३॥
तच्छ्रुत्वापि हि मे बुद्धिर्नासीत् का चित् पराक्रमे ॥२३॥
23. etamarthaṃ samagraṃ me supārśvaḥ pratyavedayat ,
tacchrutvāpi hi me buddhirnāsīt kā cit parākrame.
tacchrutvāpi hi me buddhirnāsīt kā cit parākrame.
23.
etam artham samagram me supārśvaḥ pratyavedayat tat
śrutvā api hi me buddhiḥ na āsīt kā cit parākrame
śrutvā api hi me buddhiḥ na āsīt kā cit parākrame
23.
supārśvaḥ me etam samagram artham pratyavedayat tat
śrutvā api hi me buddhiḥ parākrame kā cit na āsīt
śrutvā api hi me buddhiḥ parākrame kā cit na āsīt
23.
Suparshva reported this entire matter to me. However, even after hearing that, my mind (buddhi) was not at all inclined towards any act of valor.
अपक्षो हि कथं पक्षी कर्म किं चिदुपक्रमेत् ।
यत्तु शक्यं मया कर्तुं वाग्बुद्धिगुणवर्तिना ॥२४॥
यत्तु शक्यं मया कर्तुं वाग्बुद्धिगुणवर्तिना ॥२४॥
24. apakṣo hi kathaṃ pakṣī karma kiṃ cidupakramet ,
yattu śakyaṃ mayā kartuṃ vāgbuddhiguṇavartinā.
yattu śakyaṃ mayā kartuṃ vāgbuddhiguṇavartinā.
24.
apakṣaḥ hi katham pakṣī karma kim cit upakramet
yat tu śakyam mayā kartum vāgbuddiguṇavartinā
yat tu śakyam mayā kartum vāgbuddiguṇavartinā
24.
apakṣaḥ hi katham pakṣī kim cit karma upakramet
yat tu mayā vāgbuddiguṇavartinā kartum śakyam
yat tu mayā vāgbuddiguṇavartinā kartum śakyam
24.
Indeed, how can a wingless bird undertake any action (karma)? But what can be done by me, who is endowed with the qualities of speech and intellect (buddhi)...
श्रूयतां तत् प्रवक्ष्यामि भवतां पौरुषाश्रयम् ।
वाङ्मतिभ्यां हि सार्वेषां करिष्यामि प्रियं हि वः ।
यद्धि दाशरथेः कार्यं मम तन्नात्र संशयः ॥२५॥
वाङ्मतिभ्यां हि सार्वेषां करिष्यामि प्रियं हि वः ।
यद्धि दाशरथेः कार्यं मम तन्नात्र संशयः ॥२५॥
25. śrūyatāṃ tat pravakṣyāmi bhavatāṃ pauruṣāśrayam ,
vāṅmatibhyāṃ hi sārveṣāṃ kariṣyāmi priyaṃ hi vaḥ ,
yaddhi dāśaratheḥ kāryaṃ mama tannātra saṃśayaḥ.
vāṅmatibhyāṃ hi sārveṣāṃ kariṣyāmi priyaṃ hi vaḥ ,
yaddhi dāśaratheḥ kāryaṃ mama tannātra saṃśayaḥ.
25.
śrūyatām tat pravakṣyāmi bhavatām
pauruṣāśrayam vāgmatibhyām hi sarveṣām
kariṣyāmi priyam hi vaḥ yat hi
dāśaratheḥ kāryam mama tat na atra saṃśayaḥ
pauruṣāśrayam vāgmatibhyām hi sarveṣām
kariṣyāmi priyam hi vaḥ yat hi
dāśaratheḥ kāryam mama tat na atra saṃśayaḥ
25.
tat śrūyatām bhavatām pauruṣāśrayam
pravakṣyāmi vāgmatibhyām hi sarveṣām
vaḥ priyam hi kariṣyāmi yat hi
dāśaratheḥ kāryam tat mama na atra saṃśayaḥ
pravakṣyāmi vāgmatibhyām hi sarveṣām
vaḥ priyam hi kariṣyāmi yat hi
dāśaratheḥ kāryam tat mama na atra saṃśayaḥ
25.
Listen, I shall declare that which relies upon your prowess. Indeed, with both speech and intellect, I will accomplish what is dear to all of you. For the mission (kārya) of Dasharatha's son (Rama) is my own; there is no doubt about this.
ते भवन्तो मतिश्रेष्ठा बलवन्तो मनस्विनः ।
सहिताः कपिराजेन देवैरपि दुरासदाः ॥२६॥
सहिताः कपिराजेन देवैरपि दुरासदाः ॥२६॥
26. te bhavanto matiśreṣṭhā balavanto manasvinaḥ ,
sahitāḥ kapirājena devairapi durāsadāḥ.
sahitāḥ kapirājena devairapi durāsadāḥ.
26.
te bhavantaḥ matiśreṣṭhāḥ balavantaḥ manasvinaḥ
sahitāḥ kapirājena devaiḥ api durāsadāḥ
sahitāḥ kapirājena devaiḥ api durāsadāḥ
26.
bhavantaḥ te matiśreṣṭhāḥ balavantaḥ manasvinaḥ
kapirājena sahitāḥ api devaiḥ durāsadāḥ
kapirājena sahitāḥ api devaiḥ durāsadāḥ
26.
You are foremost in wisdom, mighty, and high-minded. Together with the king of monkeys (Sugrīva), you are difficult to overpower even by the gods.
रामलक्ष्मणबाणाश्च निशिताः कङ्कपत्रिणः ।
त्रयाणामपि लोकानां पर्याप्तास्त्राणनिग्रहे ॥२७॥
त्रयाणामपि लोकानां पर्याप्तास्त्राणनिग्रहे ॥२७॥
27. rāmalakṣmaṇabāṇāśca niśitāḥ kaṅkapatriṇaḥ ,
trayāṇāmapi lokānāṃ paryāptāstrāṇanigrahe.
trayāṇāmapi lokānāṃ paryāptāstrāṇanigrahe.
27.
rāmalakṣmaṇabāṇāḥ ca niśitāḥ kaṅkapatriṇaḥ
trayāṇām api lokānām paryāptāḥ trāṇanigrahe
trayāṇām api lokānām paryāptāḥ trāṇanigrahe
27.
rāmalakṣmaṇabāṇāḥ ca niśitāḥ kaṅkapatriṇaḥ
api trayāṇām lokānām trāṇanigrahe paryāptāḥ
api trayāṇām lokānām trāṇanigrahe paryāptāḥ
27.
The keen arrows of Rama and Lakshmana, feathered with heron plumes, are sufficient for the protection and destruction of even all three worlds.
कामं खलु दशग्रीवस्तेजोबलसमन्वितः ।
भवतां तु समर्थानां न किं चिदपि दुष्करम् ॥२८॥
भवतां तु समर्थानां न किं चिदपि दुष्करम् ॥२८॥
28. kāmaṃ khalu daśagrīvastejobalasamanvitaḥ ,
bhavatāṃ tu samarthānāṃ na kiṃ cidapi duṣkaram.
bhavatāṃ tu samarthānāṃ na kiṃ cidapi duṣkaram.
28.
kāmam khalu daśagrīvaḥ tejobalasamanvitaḥ
bhavatām tu samarthānām na kim cit api duṣkaram
bhavatām tu samarthānām na kim cit api duṣkaram
28.
kāmam khalu daśagrīvaḥ tejobalasamanvitaḥ (asti) tu
bhavatām samarthānām kim cit api duṣkaram na (asti)
bhavatām samarthānām kim cit api duṣkaram na (asti)
28.
Ravana (Daśagrīva) is indeed endowed with splendor and strength. But for you, who are capable, nothing at all is difficult.
तदलं कालसंगेन क्रियतां बुद्धिनिश्चयः ।
न हि कर्मसु सज्जन्ते बुद्धिमन्तो भवद्विधाः ॥२९॥
न हि कर्मसु सज्जन्ते बुद्धिमन्तो भवद्विधाः ॥२९॥
29. tadalaṃ kālasaṃgena kriyatāṃ buddhiniścayaḥ ,
na hi karmasu sajjante buddhimanto bhavadvidhāḥ.
na hi karmasu sajjante buddhimanto bhavadvidhāḥ.
29.
tat alam kālasaṅgena kriyatām buddhiniścayaḥ na
hi karmasu sajjante buddhimantaḥ bhavadvidhāḥ
hi karmasu sajjante buddhimantaḥ bhavadvidhāḥ
29.
tat kālasaṅgena alam (astu) buddhiniścayaḥ kriyatām
hi bhavadvidhāḥ buddhimantaḥ karmasu na sajjante
hi bhavadvidhāḥ buddhimantaḥ karmasu na sajjante
29.
Therefore, stop wasting time! Let a firm decision be made. Indeed, intelligent ones like you do not delay in their actions.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58 (current chapter)
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100