Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-5, chapter-19

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
तस्य तद्वचनं श्रुत्वा सीता रौद्रस्य रक्षसः ।
आर्ता दीनस्वरा दीनं प्रत्युवाच शनैर्वचः ॥१॥
1. tasya tadvacanaṃ śrutvā sītā raudrasya rakṣasaḥ ,
ārtā dīnasvarā dīnaṃ pratyuvāca śanairvacaḥ.
1. tasya tat vacanam śrutvā sītā raudrasya rakṣasaḥ
ārtā dīnasvarā dīnam pratyuvāca śanaiḥ vacaḥ
1. sītā raudrasya rakṣasaḥ tat vacanam śrutvā
ārtā dīnasvarā dīnam śanaiḥ vacaḥ pratyuvāca
1. Having heard that speech of the fierce rākṣasa (Rāvaṇa), Sītā, distressed and with a piteous voice, replied slowly and pitiably with words.
दुःखार्ता रुदती सीता वेपमाना तपस्विनी ।
चिन्तयन्ती वरारोहा पतिमेव पतिव्रता ॥२॥
2. duḥkhārtā rudatī sītā vepamānā tapasvinī ,
cintayantī varārohā patimeva pativratā.
2. duḥkhārtā rudatī sītā vepamānā tapasvinī
cintayantī varārohā patim eva pativratā
2. sītā duḥkhārtā rudatī vepamānā tapasvinī
varārohā pativratā patim eva cintayantī
2. Afflicted by sorrow, weeping, and trembling, the chaste and pious woman (tapasvinī), Sita of the beautiful form, a devoted wife (pativratā), was thinking only of her husband.
तृणमन्तरतः कृत्वा प्रत्युवाच शुचिस्मिता ।
निवर्तय मनो मत्तः स्वजने क्रियतां मनः ॥३॥
3. tṛṇamantarataḥ kṛtvā pratyuvāca śucismitā ,
nivartaya mano mattaḥ svajane kriyatāṃ manaḥ.
3. tṛṇam antarataḥ kṛtvā pratyuvāca śucismitā
nivartaya manaḥ mattaḥ svajane kriyatām manaḥ
3. śucismitā tṛṇam antarataḥ kṛtvā pratyuvāca: mattaḥ manaḥ nivartaya,
svajane manaḥ kriyatām
3. Placing a blade of grass between them, Sita, with a pure smile, replied: 'Turn your mind away from me; fix your thoughts on your own kin.'
न मां प्रार्थयितुं युक्तस्त्वं सिद्धिमिव पापकृत् ।
अकार्यं न मया कार्यमेकपत्न्या विगर्हितम् ।
कुलं संप्राप्तया पुण्यं कुले महति जातया ॥४॥
4. na māṃ prārthayituṃ yuktastvaṃ siddhimiva pāpakṛt ,
akāryaṃ na mayā kāryamekapatnyā vigarhitam ,
kulaṃ saṃprāptayā puṇyaṃ kule mahati jātayā.
4. na mām prārthayitum yuktaḥ tvam
siddhim iva pāpakṛt akāryam na mayā
kāryam ekapatnyā vigarhitam kulam
samprāptayā puṇyam kule mahati jātayā
4. tvam pāpakṛt mām prārthayitum na yuktaḥ,
siddhim iva.
ekapatnyā vigarhitam akāryam mayā na kāryam.
(aham) puṇyam kulam samprāptayā mahati kule jātayā (asmi)
4. You, a wrongdoer (pāpakṛt), are not fit to seek me, just as a sinner is not fit for spiritual accomplishment (siddhi). An improper act, condemned by a woman devoted to one husband (ekapatnī), should not be done by me, who has attained a virtuous family and was born in a great lineage.
एवमुक्त्वा तु वैदेही रावणं तं यशस्विनी ।
राक्षसं पृष्ठतः कृत्वा भूयो वचनमब्रवीत् ॥५॥
5. evamuktvā tu vaidehī rāvaṇaṃ taṃ yaśasvinī ,
rākṣasaṃ pṛṣṭhataḥ kṛtvā bhūyo vacanamabravīt.
5. evam uktvā tu vaidehī rāvaṇam tam yaśasvinī
rākṣasam pṛṣṭhataḥ kṛtvā bhūyaḥ vacanam abravīt
5. evam uktvā tu yaśasvinī vaidehī tam rāvaṇam
rākṣasam pṛṣṭhataḥ kṛtvā bhūyaḥ vacanam abravīt
5. Thus having spoken, Vaidehī (Sita), the glorious one, indeed turned her back on that demon Rāvaṇa, and spoke further words.
नाहमौपयिकी भार्या परभार्या सती तव ।
साधु धर्ममवेक्षस्व साधु साधुव्रतं चर ॥६॥
6. nāhamaupayikī bhāryā parabhāryā satī tava ,
sādhu dharmamavekṣasva sādhu sādhuvrataṃ cara.
6. na aham aupayikī bhāryā parabāryā satī tava
sādhu dharmam avekṣasva sādhu sādhuvratam cara
6. aham tava parabāryā satī aupayikī bhāryā na
sādhu dharmam avekṣasva sādhu sādhuvratam cara
6. I am not a suitable wife for you, as I am another's wife. Therefore, properly consider your natural law (dharma), and properly observe virtuous conduct.
यथा तव तथान्येषां रक्ष्या दारा निशाचर ।
आत्मानमुपमां कृत्वा स्वेषु दारेषु रम्यताम् ॥७॥
7. yathā tava tathānyeṣāṃ rakṣyā dārā niśācara ,
ātmānamupamāṃ kṛtvā sveṣu dāreṣu ramyatām.
7. yathā tava tathā anyeṣām rakṣyā dārāḥ niśācara
ātmānam upamām kṛtvā sveṣu dāreṣu ramyatām
7. niśācara yathā tava dārāḥ rakṣyā tathā anyeṣām
ātmānam upamām kṛtvā sveṣu dāreṣu ramyatām
7. O night-wanderer, just as your wives are to be protected, so too are the wives of others. Making oneself an example, let enjoyment be found among one's own wives.
अतुष्टं स्वेषु दारेषु चपलं चलितेन्द्रियम् ।
नयन्ति निकृतिप्रज्ञां परदाराः पराभवम् ॥८॥
8. atuṣṭaṃ sveṣu dāreṣu capalaṃ calitendriyam ,
nayanti nikṛtiprajñāṃ paradārāḥ parābhavam.
8. atuṣṭam sveṣu dāreṣu capalam calitendriyam
nayanti nikṛtiprajñām paradārāḥ parābhavam
8. paradārāḥ atuṣṭam sveṣu dāreṣu capalam
calitendriyam nikṛtiprajñām parābhavam nayanti
8. Another's wives lead a man - one who is discontent with his own wives, fickle, and whose senses are agitated - to a depraved intellect and to ruin.
इह सन्तो न वा सन्ति सतो वा नानुवर्तसे ।
वचो मिथ्या प्रणीतात्मा पथ्यमुक्तं विचक्षणैः ॥९॥
9. iha santo na vā santi sato vā nānuvartase ,
vaco mithyā praṇītātmā pathyamuktaṃ vicakṣaṇaiḥ.
9. iha santaḥ na vā santi sataḥ vā na anuvartase
vacaḥ mithyā praṇītātmā pathyam uktam vicakṣaṇaiḥ
9. iha santaḥ na vā santi vā sataḥ na anuvartase
mithyā praṇītātmā vacaḥ pathyam uktam vicakṣaṇaiḥ
9. Here, either righteous people do not exist, or if they do, you do not follow their guidance. Your mind is wrongly disposed, (yet) wholesome advice is given by the discerning.
अकृतात्मानमासाद्य राजानमनये रतम् ।
समृद्धानि विनश्यन्ति राष्ट्राणि नगराणि च ॥१०॥
10. akṛtātmānamāsādya rājānamanaye ratam ,
samṛddhāni vinaśyanti rāṣṭrāṇi nagarāṇi ca.
10. akṛtātmānam āsādya rājānam anaye ratam
samṛddhāni vinaśyanti rāṣṭrāṇi nagarāṇi ca
10. āsādya rājānam akṛtātmānam anaye ratam
samṛddhāni rāṣṭrāṇi ca nagarāṇi vinaśyanti
10. When one obtains a king with an undeveloped character (ātman) and who is devoted to injustice, prosperous nations and cities are destroyed.
तथेयं त्वां समासाद्य लङ्का रत्नौघ संकुला ।
अपराधात्तवैकस्य नचिराद्विनशिष्यति ॥११॥
11. tatheyaṃ tvāṃ samāsādya laṅkā ratnaugha saṃkulā ,
aparādhāttavaikasya nacirādvinaśiṣyati.
11. tathā iyam tvām samāsādya laṅkā ratnaugha
saṃkulā aparādhāt tava ekasya nacirāt vinaśiṣyati
11. tathā iyam laṅkā ratnaugha saṃkulā tvām samāsādya
tava ekasya aparādhāt nacirāt vinaśiṣyati
11. Similarly, this Lanka, teeming with jewels, having come under your rule, will soon be destroyed due to your single offense.
स्वकृतैर्हन्यमानस्य रावणादीर्घदर्शिनः ।
अभिनन्दन्ति भूतानि विनाशे पापकर्मणः ॥१२॥
12. svakṛtairhanyamānasya rāvaṇādīrghadarśinaḥ ,
abhinandanti bhūtāni vināśe pāpakarmaṇaḥ.
12. svakṛtaiḥ hanyamānasya rāvaṇasya adīrghadarśinaḥ
abhinandanti bhūtāni vināśe pāpakarmaṇaḥ
12. svakṛtaiḥ hanyamānasya rāvaṇasya adīrghadarśinaḥ
pāpakarmaṇaḥ bhūtāni vināśe abhinandanti
12. When the short-sighted Rāvaṇa, the perpetrator of evil (karma), is struck down by his own actions, all beings rejoice at his destruction.
एवं त्वां पापकर्माणं वक्ष्यन्ति निकृता जनाः ।
दिष्ट्यैतद्व्यसनं प्राप्तो रौद्र इत्येव हर्षिताः ॥१३॥
13. evaṃ tvāṃ pāpakarmāṇaṃ vakṣyanti nikṛtā janāḥ ,
diṣṭyaitadvyasanaṃ prāpto raudra ityeva harṣitāḥ.
13. evam tvām pāpakarmāṇam vakṣyanti nikṛtāḥ janāḥ diṣṭyā
etat vyasanam prāptaḥ raudraḥ iti eva harṣitāḥ
13. evam nikṛtāḥ janāḥ tvām pāpakarmāṇam vakṣyanti iti
diṣṭyā raudraḥ etat vyasanam prāptaḥ eva harṣitāḥ
13. Thus, wronged people will speak of you, the evil-doer (karma), saying, "Fortunately, this terrible one has met with disaster!" - indeed, they will be delighted.
शक्या लोभयितुं नाहमैश्वर्येण धनेन वा ।
अनन्या राघवेणाहं भास्करेण प्रभा यथा ॥१४॥
14. śakyā lobhayituṃ nāhamaiśvaryeṇa dhanena vā ,
ananyā rāghaveṇāhaṃ bhāskareṇa prabhā yathā.
14. śakyā lobhayitum na aham aiśvaryeṇa dhanena vā
ananyā rāghaveṇa aham bhāskareṇa prabhā yathā
14. aham aiśvaryeṇa dhanena vā lobhayitum na śakyā
aham rāghaveṇa ananyā yathā prabhā bhāskareṇa
14. I cannot be tempted by power or wealth. I am exclusively devoted to Rāghava, just as radiance is inseparable from the sun.
उपधाय भुजं तस्य लोकनाथस्य सत्कृतम् ।
कथं नामोपधास्यामि भुजमन्यस्य कस्य चित् ॥१५॥
15. upadhāya bhujaṃ tasya lokanāthasya satkṛtam ,
kathaṃ nāmopadhāsyāmi bhujamanyasya kasya cit.
15. upadhāya bhujam tasya lokanāthasya satkṛtam
katham nāma upadhāsyāmi bhujam anyasya kasya cit
15. tasya lokanāthasya satkṛtam bhujam upadhāya
katham nāma anyasya kasya cit bhujam upadhāsyāmi
15. After having rested upon the revered arm of that Lord of the world, how indeed could I ever place my arm upon anyone else's?
अहमौपयिकी भार्या तस्यैव वसुधापतेः ।
व्रतस्नातस्य विप्रस्य विद्येव विदितात्मनः ॥१६॥
16. ahamaupayikī bhāryā tasyaiva vasudhāpateḥ ,
vratasnātasya viprasya vidyeva viditātmanaḥ.
16. aham aupayikī bhāryā tasya eva vasudhāpateḥ
vratasnātasya viprasya vidyā iva vidita ātmanaḥ
16. aham tasya vasudhāpateḥ eva aupayikī bhāryā
iva vidita ātmanaḥ vratasnātasya viprasya vidyā
16. I am the rightful wife of that very lord of the earth (Rāma), just as knowledge belongs to a Brahmin who has completed his vows and realized the self (ātman).
साधु रावण रामेण मां समानय दुःखिताम् ।
वने वाशितया सार्धं करेण्वेव गजाधिपम् ॥१७॥
17. sādhu rāvaṇa rāmeṇa māṃ samānaya duḥkhitām ,
vane vāśitayā sārdhaṃ kareṇveva gajādhipam.
17. sādhu rāvaṇa rāmeṇa mām samānaya duḥkhitām
vane vāśitayā sārdham kareṇu eva gajādhipam
17. rāvaṇa sādhu rāmeṇa duḥkhitām mām samānaya
vane vāśitayā sārdham gajādhipam kareṇu iva
17. O Rāvaṇa, please reunite me, who am distressed, with Rāma, just as a lord of elephants is reunited with his crying female companion in the forest.
मित्रमौपयिकं कर्तुं रामः स्थानं परीप्सता ।
वधं चानिच्छता घोरं त्वयासौ पुरुषर्षभः ॥१८॥
18. mitramaupayikaṃ kartuṃ rāmaḥ sthānaṃ parīpsatā ,
vadhaṃ cānicchatā ghoraṃ tvayāsau puruṣarṣabhaḥ.
18. mitram aupayikam kartum rāmaḥ sthānam parīpsatā |
vadham ca anicchatā ghoram tvayā asau puruṣarṣabhaḥ
18. puruṣarṣabhaḥ tvayā sthānam parīpsatā ca ghoram
vadham anicchatā asau rāmaḥ aupayikam mitram kartum
18. O best among men (puruṣarṣabha), by you, who desires to secure your position and does not wish for a terrible destruction, that Rama should be made a suitable ally.
वर्जयेद्वज्रमुत्सृष्टं वर्जयेदन्तकश्चिरम् ।
त्वद्विधं न तु संक्रुद्धो लोकनाथः स राघवः ॥१९॥
19. varjayedvajramutsṛṣṭaṃ varjayedantakaściram ,
tvadvidhaṃ na tu saṃkruddho lokanāthaḥ sa rāghavaḥ.
19. varjayet vajram utsṛṣṭam varjayet antakaḥ ciram |
tvat vidham na tu saṃkruddhaḥ lokanāthaḥ saḥ rāghavaḥ
19. utsṛṣṭam vajram varjayet antakaḥ ciram varjayet tu
saṃkruddhaḥ saḥ lokanāthaḥ rāghavaḥ tvat vidham na
19. One might avoid a discharged thunderbolt, and even Yama (Antaka) might be avoided for a long time. But that Rama (Rāghava), the protector of the worlds, when extremely enraged, will certainly not avoid one like you.
रामस्य धनुषः शब्दं श्रोष्यसि त्वं महास्वनम् ।
शतक्रतुविसृष्टस्य निर्घोषमशनेरिव ॥२०॥
20. rāmasya dhanuṣaḥ śabdaṃ śroṣyasi tvaṃ mahāsvanam ,
śatakratuvisṛṣṭasya nirghoṣamaśaneriva.
20. rāmasya dhanuṣaḥ śabdam śroṣyasi tvam mahāsvanam
| śatakratu visṛṣṭasya nirghoṣam aśaneḥ iva
20. tvam rāmasya dhanuṣaḥ mahāsvanam śabdam śroṣyasi
śatakratu visṛṣṭasya aśaneḥ nirghoṣam iva
20. You will hear the mighty sound of Rama's bow, like the roar of a thunderbolt discharged by Indra (Śatakratu).
इह शीघ्रं सुपर्वाणो ज्वलितास्या इवोरगाः ।
इषवो निपतिष्यन्ति रामलक्ष्मणलक्षणाः ॥२१॥
21. iha śīghraṃ suparvāṇo jvalitāsyā ivoragāḥ ,
iṣavo nipatiṣyanti rāmalakṣmaṇalakṣaṇāḥ.
21. iha śīghram suparvāṇaḥ jvalita āsyāḥ iva uragāḥ
| iṣavaḥ nipatiṣyanti rāmalakṣmaṇa lakṣaṇāḥ
21. iha śīghram rāmalakṣmaṇa lakṣaṇāḥ suparvāṇaḥ
iṣavaḥ nipatiṣyanti jvalita āsyāḥ uragāḥ iva
21. Here, swiftly, arrows will fall, well-shafted and marked with the names of Rama and Lakshmana, like serpents with blazing mouths.
रक्षांसि परिनिघ्नन्तः पुर्यामस्यां समन्ततः ।
असंपातं करिष्यन्ति पतन्तः कङ्कवाससः ॥२२॥
22. rakṣāṃsi parinighnantaḥ puryāmasyāṃ samantataḥ ,
asaṃpātaṃ kariṣyanti patantaḥ kaṅkavāsasaḥ.
22. rakṣāṃsi parinighnantaḥ puryām asyām samantataḥ
asaṃpātam kariṣyanti patantaḥ kaṅkavāsasaḥ
22. Those (warriors) descending, appearing like vultures (kaṅkavāsasaḥ), will strike down the demons (rakṣāṃsi) all around in this city, leaving no refuge (asaṃpātam) for them.
राक्षसेन्द्रमहासर्पान् स रामगरुडो महान् ।
उद्धरिष्यति वेगेन वैनतेय इवोरगान् ॥२३॥
23. rākṣasendramahāsarpān sa rāmagaruḍo mahān ,
uddhariṣyati vegena vainateya ivoragān.
23. rākṣasendra-mahāsarpan sa rāma-garuḍaḥ mahān
uddhariṣyati vegena vainateyaḥ iva uragān
23. That great Rāma, who is like Garuḍa, will swiftly destroy the great serpent-like chiefs of the demons (rākṣasendra-mahāsarpan), just as Garuḍa (Vainateya) devours serpents (uragān).
अपनेष्यति मां भर्ता त्वत्तः शीघ्रमरिंदमः ।
असुरेभ्यः श्रियं दीप्तां विष्णुस्त्रिभिरिव क्रमैः ॥२४॥
24. apaneṣyati māṃ bhartā tvattaḥ śīghramariṃdamaḥ ,
asurebhyaḥ śriyaṃ dīptāṃ viṣṇustribhiriva kramaiḥ.
24. apaneṣyati mām bhartā tvattaḥ śīghram ariṃdamaḥ
asurebhyaḥ śriyam dīptām viṣṇuḥ tribhiḥ iva kramaiḥ
24. My husband, the subduer of enemies (ariṃdamaḥ), will swiftly take me away from you, just as Viṣṇu with his three strides (kramaiḥ) took the resplendent glory (śrī) from the Asuras.
जनस्थाने हतस्थाने निहते रक्षसां बले ।
अशक्तेन त्वया रक्षः कृतमेतदसाधु वै ॥२५॥
25. janasthāne hatasthāne nihate rakṣasāṃ bale ,
aśaktena tvayā rakṣaḥ kṛtametadasādhu vai.
25. janasthāne hata-sthāne nihate rakṣasām bale
aśaktena tvayā rakṣaḥ kṛtam etat asādhu vai
25. O demon (rakṣaḥ)! When your stronghold in Janasthāna was destroyed and the army of the demons (rakṣasām bale) was annihilated, this unrighteous act (referring to the abduction) was indeed committed by you, the powerless one (aśaktena).
आश्रमं तु तयोः शून्यं प्रविश्य नरसिंहयोः ।
गोचरं गतयोर्भ्रात्रोरपनीता त्वयाधम ॥२६॥
26. āśramaṃ tu tayoḥ śūnyaṃ praviśya narasiṃhayoḥ ,
gocaraṃ gatayorbhrātrorapanītā tvayādhama.
26. āśramam tu tayoḥ śūnyam praviśya narasiṃhayoḥ
gocaram gatayoḥ bhrātror apanītā tvayā adham
26. adham tvayā tu narasiṃhayoḥ bhrātror tayoḥ
gocaram gatayoḥ śūnyam āśramam praviśya apanītā
26. Indeed, having entered their empty hermitage when those two lion-like brothers (Rāma and Lakṣmaṇa) had gone out of sight, you, O vilest one, abducted her.
न हि गन्धमुपाघ्राय रामलक्ष्मणयोस्त्वया ।
शक्यं संदर्शने स्थातुं शुना शार्दूलयोरिव ॥२७॥
27. na hi gandhamupāghrāya rāmalakṣmaṇayostvayā ,
śakyaṃ saṃdarśane sthātuṃ śunā śārdūlayoriva.
27. na hi gandham upāghrāya rāmalakṣmaṇayoḥ tvayā
śakyam saṃdarśane sthātum śunā śārdūlayoḥ iva
27. hi rāmalakṣmaṇayoḥ gandham upāghrāya tvayā saṃdarśane sthātum na śakyam,
śunā śārdūlayoḥ iva
27. Indeed, upon perceiving the scent of Rāma and Lakṣmaṇa, it is not possible for you to remain in their presence, just as a dog cannot stand before two tigers.
तस्य ते विग्रहे ताभ्यां युगग्रहणमस्थिरम् ।
वृत्रस्येवेन्द्रबाहुभ्यां बाहोरेकस्य निग्रहः ॥२८॥
28. tasya te vigrahe tābhyāṃ yugagrahaṇamasthiram ,
vṛtrasyevendrabāhubhyāṃ bāhorekasya nigrahaḥ.
28. tasya te vigrahe tābhyām yugagrahaṇam asthiram
vṛtrasya iva indrabāhubhyām bāhoḥ ekasya nigrahaḥ
28. te tasya vigrahe tābhyām yugagrahaṇam asthiram,
indrabāhubhyām ekasya bāhoḥ nigrahaḥ vṛtrasya iva
28. Your grappling with those two (Rāma and Lakṣmaṇa) in battle will be precarious, just as the overpowering of a single arm of Vṛtra by Indra's two arms (was decisive).
क्षिप्रं तव स नाथो मे रामः सौमित्रिणा सह ।
तोयमल्पमिवादित्यः प्राणानादास्यते शरैः ॥२९॥
29. kṣipraṃ tava sa nātho me rāmaḥ saumitriṇā saha ,
toyamalpamivādityaḥ prāṇānādāsyate śaraiḥ.
29. kṣipram tava sa nāthaḥ me rāmaḥ saumitriṇā saha
toyam alpam iva ādityaḥ prāṇān ādāsyate śaraiḥ
29. kṣipram me sa nāthaḥ rāmaḥ saumitriṇā saha śaraiḥ tava prāṇān ādāsyate,
ādityaḥ alpam toyam iva
29. Quickly, that lord (nātha) of mine, Rāma, together with Lakṣmaṇa (Saumitri), will take away your lives (prāṇa) with his arrows, just as the sun absorbs a small amount of water.
गिरिं कुबेरस्य गतो ऽथ वालयं सभां गतो वा वरुणस्य राज्ञः ।
असंशयं दाशरथेर्न मोक्ष्यसे महाद्रुमः कालहतो ऽशनेरिव ॥३०॥
30. giriṃ kuberasya gato'tha vālayaṃ sabhāṃ gato vā varuṇasya rājñaḥ ,
asaṃśayaṃ dāśaratherna mokṣyase mahādrumaḥ kālahato'śaneriva.
30. giriṃ kuberasya gataḥ atha vālayam
sabhāṃ gataḥ vā varuṇasya rājñaḥ
asaṃśayam dāśaratheḥ na mokṣyase
mahādrumaḥ kālahataḥ aśaneḥ iva
30. kuberasya giriṃ gataḥ,
atha vālayam,
vā varuṇasya rājñaḥ sabhāṃ gataḥ asaṃśayam dāśaratheḥ na mokṣyase mahādrumaḥ kālahataḥ aśaneḥ iva
30. Even if you go to Kubera's mountain, or else to his abode, or to the assembly hall of King Varuna, you will undoubtedly not achieve liberation (mokṣa) from Dasharatha's son (Rama), just like a great tree struck by death and a thunderbolt cannot be freed.