वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-4, chapter-1
स तां पुष्करिणीं गत्वा पद्मोत्पलझषाकुलाम् ।
रामः सौमित्रिसहितो विललापाकुलेन्द्रियः ॥१॥
रामः सौमित्रिसहितो विललापाकुलेन्द्रियः ॥१॥
1. sa tāṃ puṣkariṇīṃ gatvā padmotpalajhaṣākulām ,
rāmaḥ saumitrisahito vilalāpākulendriyaḥ.
rāmaḥ saumitrisahito vilalāpākulendriyaḥ.
1.
sa tāṃ puṣkariṇīṃ gatvā padmotpalajhaṣākulām
rāmaḥ saumitrisahitaḥ vilalāpa ākulendriyaḥ
rāmaḥ saumitrisahitaḥ vilalāpa ākulendriyaḥ
1.
sa rāmaḥ saumitrisahitaḥ padmotpalajhaṣākulām
tāṃ puṣkariṇīṃ gatvā ākulendriyaḥ vilalāpa
tāṃ puṣkariṇīṃ gatvā ākulendriyaḥ vilalāpa
1.
Having gone to that lotus pond, which was teeming with lotuses, water-lilies, and fish, Rama, accompanied by Saumitri, lamented with agitated senses.
तस्य दृष्ट्वैव तां हर्षादिन्द्रियाणि चकम्पिरे ।
स कामवशमापन्नः सौमित्रिमिदमब्रवीत् ॥२॥
स कामवशमापन्नः सौमित्रिमिदमब्रवीत् ॥२॥
2. tasya dṛṣṭvaiva tāṃ harṣādindriyāṇi cakampire ,
sa kāmavaśamāpannaḥ saumitrimidamabravīt.
sa kāmavaśamāpannaḥ saumitrimidamabravīt.
2.
tasya dṛṣṭvā eva tām harṣāt indriyāṇi cakampire
saḥ kāmavaśam āpannaḥ saumitrim idam abravīt
saḥ kāmavaśam āpannaḥ saumitrim idam abravīt
2.
saḥ tām dṛṣṭvā eva harṣāt indriyāṇi cakampire
kāmavaśam āpannaḥ saumitrim idam abravīt
kāmavaśam āpannaḥ saumitrim idam abravīt
2.
As soon as he saw that sight, his senses trembled with agitation. Overcome by the power of longing, he spoke this to Saumitri (Lakṣmaṇa).
सौमित्रे पश्य पम्पायाः काननं शुभदर्शनम् ।
यत्र राजन्ति शैलाभा द्रुमाः सशिखरा इव ॥३॥
यत्र राजन्ति शैलाभा द्रुमाः सशिखरा इव ॥३॥
3. saumitre paśya pampāyāḥ kānanaṃ śubhadarśanam ,
yatra rājanti śailābhā drumāḥ saśikharā iva.
yatra rājanti śailābhā drumāḥ saśikharā iva.
3.
saumitre paśya pampāyāḥ kānanam śubhadarśanam
yatra rājanti śailābhāḥ drumāḥ saśikharāḥ iva
yatra rājanti śailābhāḥ drumāḥ saśikharāḥ iva
3.
saumitre paśya pampāyāḥ śubhadarśanam kānanam
yatra saśikharāḥ śailābhāḥ iva drumāḥ rājanti
yatra saśikharāḥ śailābhāḥ iva drumāḥ rājanti
3.
O Saumitri, behold the beautiful forest of Pampa, where trees, adorned with their summits, shine forth as if they were mountains themselves.
मां तु शोकाभिसंतप्तमाधयः पीडयन्ति वै ।
भरतस्य च दुःखेन वैदेह्या हरणेन च ॥४॥
भरतस्य च दुःखेन वैदेह्या हरणेन च ॥४॥
4. māṃ tu śokābhisaṃtaptamādhayaḥ pīḍayanti vai ,
bharatasya ca duḥkhena vaidehyā haraṇena ca.
bharatasya ca duḥkhena vaidehyā haraṇena ca.
4.
mām tu śokābhisantaptam ādhayaḥ pīḍayanti vai
bharatasya ca duḥkhena vaidehyāḥ haraṇena ca
bharatasya ca duḥkhena vaidehyāḥ haraṇena ca
4.
tu vai mām śokābhisantaptam ādhayaḥ bharatasya
duḥkhena ca vaidehyāḥ haraṇena ca pīḍayanti
duḥkhena ca vaidehyāḥ haraṇena ca pīḍayanti
4.
But indeed, mental agonies torment me, who am already intensely afflicted by sorrow, due to the distress of Bharata and the abduction of Vaidehī (Sītā).
अधिकं प्रविभात्येतन्नीलपीतं तु शाद्वलम् ।
द्रुमाणां विविधैः पुष्पैः परिस्तोमैरिवार्पितम् ॥५॥
द्रुमाणां विविधैः पुष्पैः परिस्तोमैरिवार्पितम् ॥५॥
5. adhikaṃ pravibhātyetannīlapītaṃ tu śādvalam ,
drumāṇāṃ vividhaiḥ puṣpaiḥ paristomairivārpitam.
drumāṇāṃ vividhaiḥ puṣpaiḥ paristomairivārpitam.
5.
adhikam pravibhāti etat nīlapītam tu śādvalam
drumāṇām vividhaiḥ puṣpaiḥ paristomaiḥ iva arpitam
drumāṇām vividhaiḥ puṣpaiḥ paristomaiḥ iva arpitam
5.
tu etat nīlapītam śādvalam drumāṇām vividhaiḥ
puṣpaiḥ paristomaiḥ iva arpitam adhikam pravibhāti
puṣpaiḥ paristomaiḥ iva arpitam adhikam pravibhāti
5.
This blue and yellow meadow indeed appears exceedingly splendid, as if it were adorned with garlands made of various flowers from the trees.
सुखानिलो ऽयं सौमित्रे कालः प्रचुरमन्मथः ।
गन्धवान् सुरभिर्मासो जातपुष्पफलद्रुमः ॥६॥
गन्धवान् सुरभिर्मासो जातपुष्पफलद्रुमः ॥६॥
6. sukhānilo'yaṃ saumitre kālaḥ pracuramanmathaḥ ,
gandhavān surabhirmāso jātapuṣpaphaladrumaḥ.
gandhavān surabhirmāso jātapuṣpaphaladrumaḥ.
6.
sukhānilaḥ ayam saumitre kālaḥ pracuramanmathaḥ
gandhavān surabhiḥ māsaḥ jātpuṣpaphaladrumaḥ
gandhavān surabhiḥ māsaḥ jātpuṣpaphaladrumaḥ
6.
saumitre ayam kālaḥ sukhānilaḥ pracuramanmathaḥ
ayam māsaḥ gandhavān surabhiḥ jātpuṣpaphaladrumaḥ
ayam māsaḥ gandhavān surabhiḥ jātpuṣpaphaladrumaḥ
6.
O Saumitra, this season is characterized by pleasant breezes and is full of abundant desire. It is a fragrant, delightful month, during which trees have produced flowers and fruits.
पश्य रूपाणि सौमित्रे वनानां पुष्पशालिनाम् ।
सृजतां पुष्पवर्षाणि वर्षं तोयमुचामिव ॥७॥
सृजतां पुष्पवर्षाणि वर्षं तोयमुचामिव ॥७॥
7. paśya rūpāṇi saumitre vanānāṃ puṣpaśālinām ,
sṛjatāṃ puṣpavarṣāṇi varṣaṃ toyamucāmiva.
sṛjatāṃ puṣpavarṣāṇi varṣaṃ toyamucāmiva.
7.
paśya rūpāṇi saumitre vanānām puṣpaśālinām
sṛjatām puṣpavarṣāṇi varṣam toyamucām iva
sṛjatām puṣpavarṣāṇi varṣam toyamucām iva
7.
saumitre puṣpaśālinām vanānām rūpāṇi paśya tāni
vanāni toyamucām varṣam iva puṣpavarṣāṇi sṛjatām
vanāni toyamucām varṣam iva puṣpavarṣāṇi sṛjatām
7.
O Saumitra, behold the beauty of the forests, adorned with flowers, showering down blossoms just as rain-clouds pour down water.
प्रस्तरेषु च रम्येषु विविधाः काननद्रुमाः ।
वायुवेगप्रचलिताः पुष्पैरवकिरन्ति गाम् ॥८॥
वायुवेगप्रचलिताः पुष्पैरवकिरन्ति गाम् ॥८॥
8. prastareṣu ca ramyeṣu vividhāḥ kānanadrumāḥ ,
vāyuvegapracalitāḥ puṣpairavakiranti gām.
vāyuvegapracalitāḥ puṣpairavakiranti gām.
8.
prastareṣu ca ramyeṣu vividhāḥ kānanadrumāḥ
vāyuvegapracalitāḥ puṣpaiḥ avakiraṇti gām
vāyuvegapracalitāḥ puṣpaiḥ avakiraṇti gām
8.
ca ramyeṣu prastareṣu vividhāḥ kānanadrumāḥ
vāyuvegapracalitāḥ puṣpaiḥ gām avakiraṇti
vāyuvegapracalitāḥ puṣpaiḥ gām avakiraṇti
8.
And on the beautiful rocks, various forest trees, swayed by the force of the wind, scatter flowers upon the ground.
मारुतः सुखं संस्पर्शे वाति चन्दनशीतलः ।
षट्पदैरनुकूजद्भिर्वनेषु मधुगन्धिषु ॥९॥
षट्पदैरनुकूजद्भिर्वनेषु मधुगन्धिषु ॥९॥
9. mārutaḥ sukhaṃ saṃsparśe vāti candanaśītalaḥ ,
ṣaṭpadairanukūjadbhirvaneṣu madhugandhiṣu.
ṣaṭpadairanukūjadbhirvaneṣu madhugandhiṣu.
9.
mārutaḥ sukham saṃsparśe vāti candanaśītalaḥ
ṣaṭpadaiḥ anukūjadbhiḥ vaneṣu madhugandhiṣu
ṣaṭpadaiḥ anukūjadbhiḥ vaneṣu madhugandhiṣu
9.
candanaśītalaḥ mārutaḥ saṃsparśe sukham vāti
madhugandhiṣu vaneṣu anukūjadbhiḥ ṣaṭpadaiḥ
madhugandhiṣu vaneṣu anukūjadbhiḥ ṣaṭpadaiḥ
9.
The wind, cool like sandalwood, blows pleasantly to the touch, in the forests fragrant with sweet nectar, where bees hum along.
गिरिप्रस्थेषु रम्येषु पुष्पवद्भिर्मनोरमैः ।
संसक्तशिखरा शैला विराजन्ति महाद्रुमैः ॥१०॥
संसक्तशिखरा शैला विराजन्ति महाद्रुमैः ॥१०॥
10. giriprastheṣu ramyeṣu puṣpavadbhirmanoramaiḥ ,
saṃsaktaśikharā śailā virājanti mahādrumaiḥ.
saṃsaktaśikharā śailā virājanti mahādrumaiḥ.
10.
giriprastheṣu ramyeṣu puṣpavadbhiḥ manoramaiḥ
saṃsaktaśikharāḥ śailāḥ virājanti mahādrumaiḥ
saṃsaktaśikharāḥ śailāḥ virājanti mahādrumaiḥ
10.
śailāḥ saṃsaktaśikharāḥ ramyeṣu giriprastheṣu
puṣpavadbhiḥ manoramaiḥ mahādrumaiḥ virājanti
puṣpavadbhiḥ manoramaiḥ mahādrumaiḥ virājanti
10.
On the beautiful mountain plateaus, the mountains with their interconnected peaks shine splendidly, adorned with delightful flowers and magnificent trees.
पुष्पिताग्रांश्च पश्येमान् कर्णिकारान् समन्ततः ।
हाटकप्रतिसंछन्नान्नरान्पीताम्बरानिव ॥११॥
हाटकप्रतिसंछन्नान्नरान्पीताम्बरानिव ॥११॥
11. puṣpitāgrāṃśca paśyemān karṇikārān samantataḥ ,
hāṭakapratisaṃchannānnarānpītāmbarāniva.
hāṭakapratisaṃchannānnarānpītāmbarāniva.
11.
puṣpitāgrān ca paśya imān karṇikārān samantataḥ
hāṭakapratisaṃchannān narān pītāmbarān iva
hāṭakapratisaṃchannān narān pītāmbarān iva
11.
samantataḥ imān puṣpitāgrān karṇikārān ca
hāṭakapratisaṃchannān pītāmbarān narān iva paśya
hāṭakapratisaṃchannān pītāmbarān narān iva paśya
11.
Behold, all around, these Karṇikāra trees with their blossoming tips, appearing as if covered with gold, like men dressed in yellow garments.
अयं वसन्तः सौमित्रे नानाविहगनादितः ।
सीतया विप्रहीणस्य शोकसंदीपनो मम ॥१२॥
सीतया विप्रहीणस्य शोकसंदीपनो मम ॥१२॥
12. ayaṃ vasantaḥ saumitre nānāvihaganāditaḥ ,
sītayā viprahīṇasya śokasaṃdīpano mama.
sītayā viprahīṇasya śokasaṃdīpano mama.
12.
ayam vasantaḥ saumitre nānāvihaganāditaḥ
sītayā viprahīṇasya śokasandīpanaḥ mama
sītayā viprahīṇasya śokasandīpanaḥ mama
12.
saumitre ayam nānāvihaganāditaḥ vasantaḥ
sītayā viprahīṇasya mama śokasandīpanaḥ
sītayā viprahīṇasya mama śokasandīpanaḥ
12.
O Saumitri, this spring, filled with the calls of many birds, intensifies my sorrow, as I am separated from Sītā.
मां हि शोकसमाक्रान्तं संतापयति मन्मथः ।
हृष्टः प्रवदमानश्च समाह्वयति कोकिलः ॥१३॥
हृष्टः प्रवदमानश्च समाह्वयति कोकिलः ॥१३॥
13. māṃ hi śokasamākrāntaṃ saṃtāpayati manmathaḥ ,
hṛṣṭaḥ pravadamānaśca samāhvayati kokilaḥ.
hṛṣṭaḥ pravadamānaśca samāhvayati kokilaḥ.
13.
mām hi śokasamakrāntam saṃtāpayati manmathaḥ
hṛṣṭaḥ pravadamānaḥ ca samāhvayati kokilaḥ
hṛṣṭaḥ pravadamānaḥ ca samāhvayati kokilaḥ
13.
hi manmathaḥ śokasamakrāntam mām saṃtāpayati
ca hṛṣṭaḥ pravadamānaḥ kokilaḥ samāhvayati
ca hṛṣṭaḥ pravadamānaḥ kokilaḥ samāhvayati
13.
Indeed, the god of love (Manmatha) torments me, who am overcome by grief. And the joyful cuckoo calls out, as if inviting me.
एष दात्यूहको हृष्टो रम्ये मां वननिर्झरे ।
प्रणदन्मन्मथाविष्टं शोचयिष्यति लक्ष्मण ॥१४॥
प्रणदन्मन्मथाविष्टं शोचयिष्यति लक्ष्मण ॥१४॥
14. eṣa dātyūhako hṛṣṭo ramye māṃ vananirjhare ,
praṇadanmanmathāviṣṭaṃ śocayiṣyati lakṣmaṇa.
praṇadanmanmathāviṣṭaṃ śocayiṣyati lakṣmaṇa.
14.
eṣaḥ dātyūhakaḥ hṛṣṭaḥ ramye mām vananirjhare
praṇadan manmathāviṣṭam śocayiṣyati lakṣmaṇa
praṇadan manmathāviṣṭam śocayiṣyati lakṣmaṇa
14.
lakṣmaṇa eṣaḥ hṛṣṭaḥ dātyūhakaḥ ramye vananirjhare
praṇadan manmathāviṣṭam mām śocayiṣyati
praṇadan manmathāviṣṭam mām śocayiṣyati
14.
O Lakshmana, this joyous water-cock, crying loudly by the beautiful forest waterfall, will make me, who am tormented by love (manmatha), grieve.
विमिश्रा विहगाः पुम्भिरात्मव्यूहाभिनन्दिताः ।
भृङ्गराजप्रमुदिताः सौमित्रे मधुरस्वराः ॥१५॥
भृङ्गराजप्रमुदिताः सौमित्रे मधुरस्वराः ॥१५॥
15. vimiśrā vihagāḥ pumbhirātmavyūhābhinanditāḥ ,
bhṛṅgarājapramuditāḥ saumitre madhurasvarāḥ.
bhṛṅgarājapramuditāḥ saumitre madhurasvarāḥ.
15.
vimiśrāḥ vihagāḥ pumbhiḥ ātmavyūhābhinanditāḥ
bhṛṅgarājapramuditāḥ saumitre madhurasvarāḥ
bhṛṅgarājapramuditāḥ saumitre madhurasvarāḥ
15.
saumitre vihagāḥ pumbhiḥ vimiśrāḥ ātmavyūhābhinanditāḥ
bhṛṅgarājapramuditāḥ madhurasvarāḥ
bhṛṅgarājapramuditāḥ madhurasvarāḥ
15.
O Saumitra (son of Sumitra), the sweet-voiced birds, mingling with their mates, delighting in their own flocks, and greatly gladdened by the king of bees (will further sadden me).
मां हि सा मृगशावाक्षी चिन्ताशोकबलात्कृतम् ।
संतापयति सौमित्रे क्रूरश्चैत्रवनानिलः ॥१६॥
संतापयति सौमित्रे क्रूरश्चैत्रवनानिलः ॥१६॥
16. māṃ hi sā mṛgaśāvākṣī cintāśokabalātkṛtam ,
saṃtāpayati saumitre krūraścaitravanānilaḥ.
saṃtāpayati saumitre krūraścaitravanānilaḥ.
16.
mām hi sā mṛgaśāvākṣī cintāśokabalātkṛtam
saṃtapayati saumitre krūraḥ ca caitravanānilaḥ
saṃtapayati saumitre krūraḥ ca caitravanānilaḥ
16.
saumitre sā mṛgaśāvākṣī ca krūraḥ caitravanānilaḥ
hi cintāśokabalātkṛtam mām saṃtapayati
hi cintāśokabalātkṛtam mām saṃtapayati
16.
O Saumitra, indeed, she whose eyes are like a fawn's (Sita) and the cruel spring forest breeze torment me, who am overwhelmed by the power of anxiety and grief.
शिखिनीभिः परिवृता मयूरा गिरिसानुषु ।
मन्मथाभिपरीतस्य मम मन्मथवर्धनाः ॥१७॥
मन्मथाभिपरीतस्य मम मन्मथवर्धनाः ॥१७॥
17. śikhinībhiḥ parivṛtā mayūrā girisānuṣu ,
manmathābhiparītasya mama manmathavardhanāḥ.
manmathābhiparītasya mama manmathavardhanāḥ.
17.
śikhinībhiḥ parivṛtāḥ mayūrāḥ girisānuṣu
manmathābhiparītasya mama manmathavardhanāḥ
manmathābhiparītasya mama manmathavardhanāḥ
17.
girisānuṣu śikhinībhiḥ parivṛtāḥ mayūrāḥ
mama manmathābhiparītasya manmathavardhanāḥ
mama manmathābhiparītasya manmathavardhanāḥ
17.
The peacocks, accompanied by peahens on the mountain slopes, for me who am overcome by love (manmatha), are indeed increasing my passion (manmatha).
पश्य लक्ष्णम नृत्यन्तं मयूरमुपनृत्यति ।
शिखिनी मन्मथार्तैषा भर्तारं गिरिसानुषु ॥१८॥
शिखिनी मन्मथार्तैषा भर्तारं गिरिसानुषु ॥१८॥
18. paśya lakṣṇama nṛtyantaṃ mayūramupanṛtyati ,
śikhinī manmathārtaiṣā bhartāraṃ girisānuṣu.
śikhinī manmathārtaiṣā bhartāraṃ girisānuṣu.
18.
paśya lakṣmaṇa nṛtyantam mayūram upanṛtyati
śikhinī manmathārtā eṣā bhartāram girisānuṣu
śikhinī manmathārtā eṣā bhartāram girisānuṣu
18.
lakṣmaṇa paśya eṣā manmathārtā śikhinī girisānuṣu
nṛtyantam mayūram bhartāram upanṛtyati
nṛtyantam mayūram bhartāram upanṛtyati
18.
Behold, Lakshmana, this peahen, tormented by the god of love, dances near her mate, the dancing peacock, on the mountain slopes.
मयूरस्य वने नूनं रक्षसा न हृता प्रिया ।
मम त्वयं विना वासः पुष्पमासे सुदुःसहः ॥१९॥
मम त्वयं विना वासः पुष्पमासे सुदुःसहः ॥१९॥
19. mayūrasya vane nūnaṃ rakṣasā na hṛtā priyā ,
mama tvayaṃ vinā vāsaḥ puṣpamāse suduḥsahaḥ.
mama tvayaṃ vinā vāsaḥ puṣpamāse suduḥsahaḥ.
19.
mayūrasya vane nūnam rakṣasā na hṛtā priyā
mama tu ayam vinā vāsaḥ puṣpamāse sudurḥsahaḥ
mama tu ayam vinā vāsaḥ puṣpamāse sudurḥsahaḥ
19.
nūnam mayūrasya priyā vane rakṣasā na hṛtā tu
mama ayam vinā vāsaḥ puṣpamāse sudurḥsahaḥ
mama ayam vinā vāsaḥ puṣpamāse sudurḥsahaḥ
19.
Surely, the peacock's beloved has not been abducted by a demon in the forest. But for me, this separation in the month of flowers is indeed very difficult to bear.
पश्य लक्ष्मण पुष्पाणि निष्फलानि भवन्ति मे ।
पुष्पभारसमृद्धानां वनानां शिशिरात्यये ॥२०॥
पुष्पभारसमृद्धानां वनानां शिशिरात्यये ॥२०॥
20. paśya lakṣmaṇa puṣpāṇi niṣphalāni bhavanti me ,
puṣpabhārasamṛddhānāṃ vanānāṃ śiśirātyaye.
puṣpabhārasamṛddhānāṃ vanānāṃ śiśirātyaye.
20.
paśya lakṣmaṇa puṣpāṇi niṣphalāni bhavanti
me puṣpabhārasamṛddhānām vanānām śiśirātyaye
me puṣpabhārasamṛddhānām vanānām śiśirātyaye
20.
lakṣmaṇa paśya śiśirātyaye puṣpabhārasamṛddhānām
vanānām puṣpāṇi me niṣphalāni bhavanti
vanānām puṣpāṇi me niṣphalāni bhavanti
20.
Behold, Lakshmana, at the end of winter, for me, the flowers of these forests, laden with abundant blossoms, have become utterly futile.
वदन्ति रावं मुदिताः शकुनाः संघशः कलम् ।
आह्वयन्त इवान्योन्यं कामोन्मादकरा मम ॥२१॥
आह्वयन्त इवान्योन्यं कामोन्मादकरा मम ॥२१॥
21. vadanti rāvaṃ muditāḥ śakunāḥ saṃghaśaḥ kalam ,
āhvayanta ivānyonyaṃ kāmonmādakarā mama.
āhvayanta ivānyonyaṃ kāmonmādakarā mama.
21.
vadanti rāvam muditāḥ śakunāḥ saṃghaśaḥ kalam
āhvayantaḥ iva anyonyam kāmonmādakarāḥ mama
āhvayantaḥ iva anyonyam kāmonmādakarāḥ mama
21.
muditāḥ saṃghaśaḥ śakunāḥ kalam rāvam vadanti
iva anyonyam āhvayantaḥ mama kāmonmādakarāḥ
iva anyonyam āhvayantaḥ mama kāmonmādakarāḥ
21.
The joyful birds, in flocks, utter sweet, melodious calls, as if summoning each other, and these sounds cause love-induced madness within me.
नूनं परवशा सीता सापि शोचत्यहं यथा ।
श्यामा पद्मपलाशाक्षी मृदुभाषा च मे प्रिया ॥२२॥
श्यामा पद्मपलाशाक्षी मृदुभाषा च मे प्रिया ॥२२॥
22. nūnaṃ paravaśā sītā sāpi śocatyahaṃ yathā ,
śyāmā padmapalāśākṣī mṛdubhāṣā ca me priyā.
śyāmā padmapalāśākṣī mṛdubhāṣā ca me priyā.
22.
nūnam paravaśā sītā sā api śocati aham yathā
śyāmā padmapalāśākṣī mṛdubhāṣā ca me priyā
śyāmā padmapalāśākṣī mṛdubhāṣā ca me priyā
22.
sītā nūnam paravaśā sā api yathā aham śocati
śyāmā padmapalāśākṣī mṛdubhāṣā ca me priyā
śyāmā padmapalāśākṣī mṛdubhāṣā ca me priyā
22.
Surely, Sita, helpless and dependent on others, grieves just as I do. My beloved, with her dark complexion, eyes like lotus petals, and soft speech.
एष पुष्पवहो वायुः सुखस्पर्शो हिमावहः ।
तां विचिन्तयतः कान्तां पावकप्रतिमो मम ॥२३॥
तां विचिन्तयतः कान्तां पावकप्रतिमो मम ॥२३॥
23. eṣa puṣpavaho vāyuḥ sukhasparśo himāvahaḥ ,
tāṃ vicintayataḥ kāntāṃ pāvakapratimo mama.
tāṃ vicintayataḥ kāntāṃ pāvakapratimo mama.
23.
eṣaḥ puṣpavahaḥ vāyuḥ sukhasparśaḥ himāvahaḥ
tām vicintayataḥ kāntām pāvakapratimaḥ mama
tām vicintayataḥ kāntām pāvakapratimaḥ mama
23.
eṣaḥ puṣpavahaḥ sukhasparśaḥ himāvahaḥ vāyuḥ
tām kāntām vicintayataḥ mama pāvakapratimaḥ
tām kāntām vicintayataḥ mama pāvakapratimaḥ
23.
This wind, carrying flowers, pleasant to the touch, and bringing coolness, becomes like fire to me as I ponder my beloved.
तां विनाथ विहंगो ऽसौ पक्षी प्रणदितस्तदा ।
वायसः पादपगतः प्रहृष्टमभिनर्दति ॥२४॥
वायसः पादपगतः प्रहृष्टमभिनर्दति ॥२४॥
24. tāṃ vinātha vihaṃgo'sau pakṣī praṇaditastadā ,
vāyasaḥ pādapagataḥ prahṛṣṭamabhinardati.
vāyasaḥ pādapagataḥ prahṛṣṭamabhinardati.
24.
tām vinātha vihaṅgaḥ asau pakṣī praṇaditaḥ
tadā vāyasaḥ pādapagataḥ prahṛṣṭam abhinardati
tadā vāyasaḥ pādapagataḥ prahṛṣṭam abhinardati
24.
asau vinātha pakṣī vihaṅgaḥ tām praṇaditaḥ
tadā vāyasaḥ pādapagataḥ prahṛṣṭam abhinardati
tadā vāyasaḥ pādapagataḥ prahṛṣṭam abhinardati
24.
That forlorn bird then cawed for her (Sita). But the crow, perched on a tree, caws with great joy.
एष वै तत्र वैदेह्या विहगः प्रतिहारकः ।
पक्षी मां तु विशालाक्ष्याः समीपमुपनेष्यति ॥२५॥
पक्षी मां तु विशालाक्ष्याः समीपमुपनेष्यति ॥२५॥
25. eṣa vai tatra vaidehyā vihagaḥ pratihārakaḥ ,
pakṣī māṃ tu viśālākṣyāḥ samīpamupaneṣyati.
pakṣī māṃ tu viśālākṣyāḥ samīpamupaneṣyati.
25.
eṣaḥ vai tatra vaidehyāḥ vihaṅgaḥ pratihārakaḥ
pakṣī mām tu viśālākṣyāḥ samīpam upaneṣyati
pakṣī mām tu viśālākṣyāḥ samīpam upaneṣyati
25.
eṣaḥ vihaṅgaḥ vai tatra vaidehyāḥ pratihārakaḥ
pakṣī tu mām viśālākṣyāḥ samīpam upaneṣyati
pakṣī tu mām viśālākṣyāḥ samīpam upaneṣyati
25.
This very bird is indeed Vaidehi's (Sita's) gatekeeper there. This bird will surely lead me to the presence of the wide-eyed (Sita).
पश्य लक्ष्मण संनादं वने मदविवर्धनम् ।
पुष्पिताग्रेषु वृक्षेषु द्विजानामुपकूजताम् ॥२६॥
पुष्पिताग्रेषु वृक्षेषु द्विजानामुपकूजताम् ॥२६॥
26. paśya lakṣmaṇa saṃnādaṃ vane madavivardhanam ,
puṣpitāgreṣu vṛkṣeṣu dvijānāmupakūjatām.
puṣpitāgreṣu vṛkṣeṣu dvijānāmupakūjatām.
26.
paśya lakṣmaṇa saṃnādam vane madavivardhanam
puṣpitāgreṣu vṛkṣeṣu dvijānām upakūjatām
puṣpitāgreṣu vṛkṣeṣu dvijānām upakūjatām
26.
lakṣmaṇa paśya vane madavivardhanam saṃnādam
puṣpitāgreṣu vṛkṣeṣu upakūjatām dvijānām
puṣpitāgreṣu vṛkṣeṣu upakūjatām dvijānām
26.
Lakshmana, behold the sound in the forest, which enhances exhilaration, [the sound] of birds chirping on the tops of the flowering trees.
सौमित्रे पश्य पम्पायाश्चित्रासु वनराजिषु ।
नलिनानि प्रकाशन्ते जले तरुणसूर्यवत् ॥२७॥
नलिनानि प्रकाशन्ते जले तरुणसूर्यवत् ॥२७॥
27. saumitre paśya pampāyāścitrāsu vanarājiṣu ,
nalināni prakāśante jale taruṇasūryavat.
nalināni prakāśante jale taruṇasūryavat.
27.
saumitre paśya pampāyāḥ citrāsu vanarājiṣu
nalināni prakāśante jale taruṇasūryavat
nalināni prakāśante jale taruṇasūryavat
27.
saumitre paśya pampāyāḥ citrāsu vanarājiṣu
jale nalināni taruṇasūryavat prakāśante
jale nalināni taruṇasūryavat prakāśante
27.
Son of Sumitra, behold on Pampa's vibrant forest groves how the lotuses in the water glow like the rising sun.
एषा प्रसन्नसलिला पद्मनीलोत्पलायता ।
हंसकारण्डवाकीर्णा पम्पा सौगन्धिकायुता ॥२८॥
हंसकारण्डवाकीर्णा पम्पा सौगन्धिकायुता ॥२८॥
28. eṣā prasannasalilā padmanīlotpalāyatā ,
haṃsakāraṇḍavākīrṇā pampā saugandhikāyutā.
haṃsakāraṇḍavākīrṇā pampā saugandhikāyutā.
28.
eṣā prasannasalilā padmanīlotpalāyatā
haṃsakāraṇḍavākīrṇā pampā saugandhikāyutā
haṃsakāraṇḍavākīrṇā pampā saugandhikāyutā
28.
eṣā pampā prasannasalilā padmanīlotpalāyatā
haṃsakāraṇḍavākīrṇā saugandhikāyutā
haṃsakāraṇḍavākīrṇā saugandhikāyutā
28.
This Pampa lake has clear water and is vast with lotuses and blue water-lilies. It is abundant with swans and Karandava ducks, and is filled with fragrant water-lilies.
चक्रवाकयुता नित्यं चित्रप्रस्थवनान्तरा ।
मातङ्गमृगयूथैश्च शोभते सलिलार्थिभिः ॥२९॥
मातङ्गमृगयूथैश्च शोभते सलिलार्थिभिः ॥२९॥
29. cakravākayutā nityaṃ citraprasthavanāntarā ,
mātaṅgamṛgayūthaiśca śobhate salilārthibhiḥ.
mātaṅgamṛgayūthaiśca śobhate salilārthibhiḥ.
29.
cakravākayutā nityam citraprasthavanāntarā
mātaṅgamṛgayūthaiḥ ca śobhate salilārthibhiḥ
mātaṅgamṛgayūthaiḥ ca śobhate salilārthibhiḥ
29.
nityam cakravākayutā citraprasthavanāntarā
ca salilārthibhiḥ mātaṅgamṛgayūthaiḥ śobhate
ca salilārthibhiḥ mātaṅgamṛgayūthaiḥ śobhate
29.
It is constantly graced by chakravaka birds and has forest areas within its beautiful plateaus. It is also adorned by herds of elephants and deer seeking water.
पद्मकोशपलाशानि द्रष्टुं दृष्टिर्हि मन्यते ।
सीताया नेत्रकोशाभ्यां सदृशानीति लक्ष्मण ॥३०॥
सीताया नेत्रकोशाभ्यां सदृशानीति लक्ष्मण ॥३०॥
30. padmakośapalāśāni draṣṭuṃ dṛṣṭirhi manyate ,
sītāyā netrakośābhyāṃ sadṛśānīti lakṣmaṇa.
sītāyā netrakośābhyāṃ sadṛśānīti lakṣmaṇa.
30.
padmakośapalāśāni draṣṭum dṛṣṭiḥ hi manyate
sītāyāḥ netrakośābhyām sadṛśāni iti lakṣmaṇa
sītāyāḥ netrakośābhyām sadṛśāni iti lakṣmaṇa
30.
lakṣmaṇa hi dṛṣṭiḥ sītāyāḥ netrakośābhyām
sadṛśāni padmakośapalāśāni draṣṭum manyate iti
sadṛśāni padmakośapalāśāni draṣṭum manyate iti
30.
O Lakṣmaṇa, my sight perceives the petals of a lotus bud as similar to Sītā's eye-sockets.
पद्मकेसरसंसृष्टो वृक्षान्तरविनिःसृतः ।
निःश्वास इव सीताया वाति वायुर्मनोहरः ॥३१॥
निःश्वास इव सीताया वाति वायुर्मनोहरः ॥३१॥
31. padmakesarasaṃsṛṣṭo vṛkṣāntaraviniḥsṛtaḥ ,
niḥśvāsa iva sītāyā vāti vāyurmanoharaḥ.
niḥśvāsa iva sītāyā vāti vāyurmanoharaḥ.
31.
padmakeśarasaṃsṛṣṭaḥ vṛkṣāntaraviniḥsṛtaḥ
niḥśvāsaḥ iva sītāyāḥ vāti vāyuḥ manoharaḥ
niḥśvāsaḥ iva sītāyāḥ vāti vāyuḥ manoharaḥ
31.
padmakeśarasaṃsṛṣṭaḥ vṛkṣāntaraviniḥsṛtaḥ
manoharaḥ vāyuḥ sītāyāḥ niḥśvāsaḥ iva vāti
manoharaḥ vāyuḥ sītāyāḥ niḥśvāsaḥ iva vāti
31.
The charming wind, emerging from between the trees, and permeated with lotus pollen, blows like Sītā's breath.
सौमित्रे पश्य पम्पाया दक्षिणे गिरिसानुनि ।
पुष्पितां कर्णिकारस्य यष्टिं परमशोभनाम् ॥३२॥
पुष्पितां कर्णिकारस्य यष्टिं परमशोभनाम् ॥३२॥
32. saumitre paśya pampāyā dakṣiṇe girisānuni ,
puṣpitāṃ karṇikārasya yaṣṭiṃ paramaśobhanām.
puṣpitāṃ karṇikārasya yaṣṭiṃ paramaśobhanām.
32.
saumitre paśya pampāyāḥ dakṣiṇe girisānuni
puṣpitām karṇikārasya yaṣṭim paramaśobhanām
puṣpitām karṇikārasya yaṣṭim paramaśobhanām
32.
saumitre pampāyāḥ dakṣiṇe girisānuni karṇikārasya
puṣpitām paramaśobhanām yaṣṭim paśya
puṣpitām paramaśobhanām yaṣṭim paśya
32.
O son of Sumitrā (Lakṣmaṇa), behold on the southern slope of the Pampa mountain, the exceedingly beautiful, blooming Karnikara plant.
अधिकं शैलराजो ऽयं धातुभिस्तु विभूषितः ।
विचित्रं सृजते रेणुं वायुवेगविघट्टितम् ॥३३॥
विचित्रं सृजते रेणुं वायुवेगविघट्टितम् ॥३३॥
33. adhikaṃ śailarājo'yaṃ dhātubhistu vibhūṣitaḥ ,
vicitraṃ sṛjate reṇuṃ vāyuvegavighaṭṭitam.
vicitraṃ sṛjate reṇuṃ vāyuvegavighaṭṭitam.
33.
adhikam śailarājaḥ ayam dhātubhiḥ tu vibhūṣitaḥ
vicitram sṛjate reṇum vāyuvegavighaṭṭitam
vicitram sṛjate reṇum vāyuvegavighaṭṭitam
33.
ayam śailarājaḥ adhikam dhātubhiḥ tu vibhūṣitaḥ
vicitram vāyuvegavighaṭṭitam reṇum sṛjate
vicitram vāyuvegavighaṭṭitam reṇum sṛjate
33.
This king of mountains, richly adorned with minerals, creates colorful dust, scattered by the force of the wind.
गिरिप्रस्थास्तु सौमित्रे सर्वतः संप्रपुष्पितैः ।
निष्पत्रैः सर्वतो रम्यैः प्रदीपा इव कुंशुकैः ॥३४॥
निष्पत्रैः सर्वतो रम्यैः प्रदीपा इव कुंशुकैः ॥३४॥
34. giriprasthāstu saumitre sarvataḥ saṃprapuṣpitaiḥ ,
niṣpatraiḥ sarvato ramyaiḥ pradīpā iva kuṃśukaiḥ.
niṣpatraiḥ sarvato ramyaiḥ pradīpā iva kuṃśukaiḥ.
34.
giriprasthāḥ tu saumitre sarvataḥ samprapuṣpitaiḥ
niṣpatraiḥ sarvataḥ ramyaiḥ pradīpāḥ iva kuṃśukaiḥ
niṣpatraiḥ sarvataḥ ramyaiḥ pradīpāḥ iva kuṃśukaiḥ
34.
saumitre giriprasthāḥ tu sarvataḥ samprapuṣpitaiḥ
niṣpatraiḥ ramyaiḥ kuṃśukaiḥ pradīpāḥ iva sarvataḥ
niṣpatraiḥ ramyaiḥ kuṃśukaiḥ pradīpāḥ iva sarvataḥ
34.
O son of Sumitrā (Saumitra), the mountain slopes are indeed beautiful everywhere, adorned with fully blossomed, leafless, charming Kuṃśuka trees which glow like lamps from all sides.
पम्पातीररुहाश्चेमे संसक्ता मधुगन्धिनः ।
मालतीमल्लिकाषण्डाः करवीराश्च पुष्पिताः ॥३५॥
मालतीमल्लिकाषण्डाः करवीराश्च पुष्पिताः ॥३५॥
35. pampātīraruhāśceme saṃsaktā madhugandhinaḥ ,
mālatīmallikāṣaṇḍāḥ karavīrāśca puṣpitāḥ.
mālatīmallikāṣaṇḍāḥ karavīrāśca puṣpitāḥ.
35.
pampātīraruhāḥ ca ime saṃsaktāḥ madhugandhinaḥ
mālatīmallikāṣaṇḍāḥ karavīrāḥ ca puṣpitāḥ
mālatīmallikāṣaṇḍāḥ karavīrāḥ ca puṣpitāḥ
35.
ca ime pampātīraruhāḥ saṃsaktāḥ madhugandhinaḥ
mālatīmallikāṣaṇḍāḥ ca karavīrāḥ puṣpitāḥ
mālatīmallikāṣaṇḍāḥ ca karavīrāḥ puṣpitāḥ
35.
And these plants growing on the Pampa banks, intertwined and sweet-scented, are blooming: thickets of Mālatī and Mallikā, and Karavīra flowers.
केतक्यः सिन्दुवाराश्च वासन्त्यश्च सुपुष्पिताः ।
माधव्यो गन्धपूर्णाश्च कुन्दगुल्माश्च सर्वशः ॥३६॥
माधव्यो गन्धपूर्णाश्च कुन्दगुल्माश्च सर्वशः ॥३६॥
36. ketakyaḥ sinduvārāśca vāsantyaśca supuṣpitāḥ ,
mādhavyo gandhapūrṇāśca kundagulmāśca sarvaśaḥ.
mādhavyo gandhapūrṇāśca kundagulmāśca sarvaśaḥ.
36.
ketakyaḥ sinduvārāḥ ca vāsantyaḥ ca supuṣpitāḥ
mādhavyaḥ gandhapūrṇāḥ ca kundagulmāḥ ca sarvaśaḥ
mādhavyaḥ gandhapūrṇāḥ ca kundagulmāḥ ca sarvaśaḥ
36.
ketakyaḥ ca sinduvārāḥ ca vāsantyaḥ supuṣpitāḥ ca
mādhavyaḥ gandhapūrṇāḥ ca kundagulmāḥ sarvaśaḥ
mādhavyaḥ gandhapūrṇāḥ ca kundagulmāḥ sarvaśaḥ
36.
Ketakī plants, Sinduvāra trees, and Vāsantī creepers are all beautifully blossomed. Also, Mādhavī creepers, full of fragrance, and Kunda bushes are everywhere.
चिरिबिल्वा मधूकाश्च वञ्जुला बकुलास्तथा ।
चम्पकास्तिलकाश्चैव नागवृक्षाश्च पुष्पिताः ॥३७॥
चम्पकास्तिलकाश्चैव नागवृक्षाश्च पुष्पिताः ॥३७॥
37. ciribilvā madhūkāśca vañjulā bakulāstathā ,
campakāstilakāścaiva nāgavṛkṣāśca puṣpitāḥ.
campakāstilakāścaiva nāgavṛkṣāśca puṣpitāḥ.
37.
ciribilvāḥ madhūkāḥ ca vañjulāḥ bakulāḥ tathā
campakāḥ tilakāḥ ca eva nāgavṛkṣāḥ ca puṣpitāḥ
campakāḥ tilakāḥ ca eva nāgavṛkṣāḥ ca puṣpitāḥ
37.
ciribilvāḥ ca madhūkāḥ vañjulāḥ bakulāḥ tathā
campakāḥ tilakāḥ ca eva nāgavṛkṣāḥ ca puṣpitāḥ
campakāḥ tilakāḥ ca eva nāgavṛkṣāḥ ca puṣpitāḥ
37.
Ciribilva, Madhūka, Vañjula, and Bakula trees are in bloom; and similarly, Campaka, Tilaka, and Nāgavṛkṣa trees are also blossomed.
नीपाश्च वरणाश्चैव खर्जूराश्च सुपुष्पिताः ।
अङ्कोलाश्च कुरण्टाश्च चूर्णकाः पारिभद्रकाः ॥३८॥
अङ्कोलाश्च कुरण्टाश्च चूर्णकाः पारिभद्रकाः ॥३८॥
38. nīpāśca varaṇāścaiva kharjūrāśca supuṣpitāḥ ,
aṅkolāśca kuraṇṭāśca cūrṇakāḥ pāribhadrakāḥ.
aṅkolāśca kuraṇṭāśca cūrṇakāḥ pāribhadrakāḥ.
38.
nīpāḥ ca varaṇāḥ ca eva kharjūrāḥ ca supuṣpitāḥ
| aṅkolāḥ ca kuraṇṭāḥ ca cūrṇakāḥ pāribhadrakāḥ
| aṅkolāḥ ca kuraṇṭāḥ ca cūrṇakāḥ pāribhadrakāḥ
38.
nīpāḥ ca varaṇāḥ ca eva kharjūrāḥ ca supuṣpitāḥ
aṅkolāḥ ca kuraṇṭāḥ ca cūrṇakāḥ pāribhadrakāḥ
aṅkolāḥ ca kuraṇṭāḥ ca cūrṇakāḥ pāribhadrakāḥ
38.
Nīpa trees, varaṇa trees, and date palms are all in full bloom. Aṅkola trees, kuraṇṭa trees, cūrṇaka trees, and pāribhadraka trees are also seen.
चूताः पाटलयश्चैव कोविदाराश्च पुष्पिताः ।
मुचुकुन्दार्जुनाश्चैव दृश्यन्ते गिरिसानुषु ॥३९॥
मुचुकुन्दार्जुनाश्चैव दृश्यन्ते गिरिसानुषु ॥३९॥
39. cūtāḥ pāṭalayaścaiva kovidārāśca puṣpitāḥ ,
mucukundārjunāścaiva dṛśyante girisānuṣu.
mucukundārjunāścaiva dṛśyante girisānuṣu.
39.
cūtāḥ pāṭalayaḥ ca eva kovidārāḥ ca puṣpitāḥ |
mucukunda-arjunāḥ ca eva dṛśyante giri-sānuṣu
mucukunda-arjunāḥ ca eva dṛśyante giri-sānuṣu
39.
cūtāḥ pāṭalayaḥ ca eva kovidārāḥ ca puṣpitāḥ
mucukunda-arjunāḥ ca eva giri-sānuṣu dṛśyante
mucukunda-arjunāḥ ca eva giri-sānuṣu dṛśyante
39.
Mango trees, pāṭala trees, and kovidāra trees are blooming. Mucukunda trees and arjuna trees are also seen on the mountain slopes.
केतकोद्दालकाश्चैव शिरीषाः शिंशपा धवाः ।
शाल्मल्यः किंशुकाश्चैव रक्ताः कुरबकास्तथा ।
तिनिशा नक्त मालाश्च चन्दनाः स्यन्दनास्तथा ॥४०॥
शाल्मल्यः किंशुकाश्चैव रक्ताः कुरबकास्तथा ।
तिनिशा नक्त मालाश्च चन्दनाः स्यन्दनास्तथा ॥४०॥
40. ketakoddālakāścaiva śirīṣāḥ śiṃśapā dhavāḥ ,
śālmalyaḥ kiṃśukāścaiva raktāḥ kurabakāstathā ,
tiniśā nakta mālāśca candanāḥ syandanāstathā.
śālmalyaḥ kiṃśukāścaiva raktāḥ kurabakāstathā ,
tiniśā nakta mālāśca candanāḥ syandanāstathā.
40.
ketaka-uddālakāḥ ca eva śirīṣāḥ śiṃśapāḥ
dhavāḥ | śālmalyaḥ kiṃśukāḥ ca eva
raktāḥ kurabakāḥ tathā | tiniśāḥ
nakta-mālāḥ ca candanāḥ syandanāḥ tathā
dhavāḥ | śālmalyaḥ kiṃśukāḥ ca eva
raktāḥ kurabakāḥ tathā | tiniśāḥ
nakta-mālāḥ ca candanāḥ syandanāḥ tathā
40.
ketaka-uddālakāḥ ca eva śirīṣāḥ śiṃśapāḥ
dhavāḥ śālmalyaḥ kiṃśukāḥ ca eva
raktāḥ kurabakāḥ tathā tiniśāḥ
nakta-mālāḥ ca candanāḥ syandanāḥ tathā
dhavāḥ śālmalyaḥ kiṃśukāḥ ca eva
raktāḥ kurabakāḥ tathā tiniśāḥ
nakta-mālāḥ ca candanāḥ syandanāḥ tathā
40.
Ketaka and uddālaka trees, as well as śirīṣa, śiṃśapā, and dhava trees are present. Śālmalī trees, kiṃśuka trees, and red kurabaka trees are also seen. Furthermore, tiniśa trees, naktamālā trees, candana trees, and syandana trees are there.
विविधा विविधैः पुष्पैस्तैरेव नगसानुषु ।
विकीर्णैः पीतरक्ताभाः सौमित्रे प्रस्तराः कृताः ॥४१॥
विकीर्णैः पीतरक्ताभाः सौमित्रे प्रस्तराः कृताः ॥४१॥
41. vividhā vividhaiḥ puṣpaistaireva nagasānuṣu ,
vikīrṇaiḥ pītaraktābhāḥ saumitre prastarāḥ kṛtāḥ.
vikīrṇaiḥ pītaraktābhāḥ saumitre prastarāḥ kṛtāḥ.
41.
vividhāḥ vividhaiḥ puṣpaiḥ taiḥ eva naga-sānuṣu |
vikīrṇaiḥ pīta-rakta-ābhāḥ saumitre prastarāḥ kṛtāḥ
vikīrṇaiḥ pīta-rakta-ābhāḥ saumitre prastarāḥ kṛtāḥ
41.
saumitre naga-sānuṣu vividhaiḥ vikīrṇaiḥ puṣpaiḥ
taiḥ eva prastarāḥ pīta-rakta-ābhāḥ kṛtāḥ
taiḥ eva prastarāḥ pīta-rakta-ābhāḥ kṛtāḥ
41.
O Saumitra, on those very mountain slopes, the rocks appeared yellow and red, due to the diverse, scattered flowers of various kinds.
हिमान्ते पश्य सौमित्रे वृक्षाणां पुष्पसंभवम् ।
पुष्पमासे हि तरवः संघर्षादिव पुष्पिताः ॥४२॥
पुष्पमासे हि तरवः संघर्षादिव पुष्पिताः ॥४२॥
42. himānte paśya saumitre vṛkṣāṇāṃ puṣpasaṃbhavam ,
puṣpamāse hi taravaḥ saṃgharṣādiva puṣpitāḥ.
puṣpamāse hi taravaḥ saṃgharṣādiva puṣpitāḥ.
42.
himānte paśya saumitre vṛkṣāṇām puṣpasaṃbhavam
puṣpamāse hi taravaḥ saṃgharṣāt iva puṣpitāḥ
puṣpamāse hi taravaḥ saṃgharṣāt iva puṣpitāḥ
42.
saumitre himānte vṛkṣāṇām puṣpasaṃbhavam paśya
puṣpamāse hi taravaḥ saṃgharṣāt iva puṣpitāḥ
puṣpamāse hi taravaḥ saṃgharṣāt iva puṣpitāḥ
42.
O Saumitra, behold the blossoming of the trees at the end of winter. Indeed, in the spring month, the trees appear to have burst into bloom as if in competition.
पश्य शीतजलां चेमां सौमित्रे पुष्करायुताम् ।
चक्रवाकानुचरितां कारण्डवनिषेविताम् ।
प्लवैः क्रौञ्चैश्च संपूर्णां वराहमृगसेविताम् ॥४३॥
चक्रवाकानुचरितां कारण्डवनिषेविताम् ।
प्लवैः क्रौञ्चैश्च संपूर्णां वराहमृगसेविताम् ॥४३॥
43. paśya śītajalāṃ cemāṃ saumitre puṣkarāyutām ,
cakravākānucaritāṃ kāraṇḍavaniṣevitām ,
plavaiḥ krauñcaiśca saṃpūrṇāṃ varāhamṛgasevitām.
cakravākānucaritāṃ kāraṇḍavaniṣevitām ,
plavaiḥ krauñcaiśca saṃpūrṇāṃ varāhamṛgasevitām.
43.
paśya śītajalām ca imām saumitre
puṣkarāyutām cakravākānucaritām
kāraṇḍavaniṣevitām plavaiḥ krauñcaiḥ
ca saṃpūrṇām varāhamṛgasevitām
puṣkarāyutām cakravākānucaritām
kāraṇḍavaniṣevitām plavaiḥ krauñcaiḥ
ca saṃpūrṇām varāhamṛgasevitām
43.
saumitre paśya ca imām śītajalām
puṣkarāyutām cakravākānucaritām
kāraṇḍavaniṣevitām plavaiḥ ca
krauñcaiḥ saṃpūrṇām varāhamṛgasevitām
puṣkarāyutām cakravākānucaritām
kāraṇḍavaniṣevitām plavaiḥ ca
krauñcaiḥ saṃpūrṇām varāhamṛgasevitām
43.
O Saumitra, behold this (Pampa lake) with its cool waters, abundant with lotuses, frequented by cakravāka birds, resorted to by kāraṇḍava ducks, teeming with waterfowls and cranes, and visited by boars and deer.
अधिकं शोभते
पम्पाविकूजद्भिर्विहंगमैः ॥४४॥
पम्पाविकूजद्भिर्विहंगमैः ॥४४॥
44. adhikaṃ śobhate
pampāvikūjadbhirvihaṃgamaiḥ.
pampāvikūjadbhirvihaṃgamaiḥ.
44.
adhikam śobhate pampā
vikūjadbhiḥ vihaṃgamaiḥ
vikūjadbhiḥ vihaṃgamaiḥ
44.
pampā adhikam vikūjadbhiḥ
vihaṃgamaiḥ śobhate
vihaṃgamaiḥ śobhate
44.
Pampa appears exceedingly beautiful with the cooing birds.
दीपयन्तीव मे कामं विविधा मुदिता द्विजाः ।
श्यामां चन्द्रमुखीं स्मृत्वा प्रियां पद्मनिभेक्षणाम् ॥४५॥
श्यामां चन्द्रमुखीं स्मृत्वा प्रियां पद्मनिभेक्षणाम् ॥४५॥
45. dīpayantīva me kāmaṃ vividhā muditā dvijāḥ ,
śyāmāṃ candramukhīṃ smṛtvā priyāṃ padmanibhekṣaṇām.
śyāmāṃ candramukhīṃ smṛtvā priyāṃ padmanibhekṣaṇām.
45.
dīpayantī iva me kāmam vividhāḥ muditāḥ dvijāḥ
śyāmām candramukhīm smṛtvā priyām padmanibhekṣaṇām
śyāmām candramukhīm smṛtvā priyām padmanibhekṣaṇām
45.
vividhāḥ muditāḥ dvijāḥ iva me kāmam dīpayantī
śyāmām candramukhīm priyām padmanibhekṣaṇām smṛtvā
śyāmām candramukhīm priyām padmanibhekṣaṇām smṛtvā
45.
The diverse, joyful birds seem to inflame my desire, as I recall my beloved, who is dark-complexioned, moon-faced, and lotus-eyed.
पय सानुषु चित्रेषु मृगीभिः सहितान्मृगान् ।
मां पुनर्मृगशावाक्ष्या वैदेह्या विरहीकृतम् ॥४६॥
मां पुनर्मृगशावाक्ष्या वैदेह्या विरहीकृतम् ॥४६॥
46. paya sānuṣu citreṣu mṛgībhiḥ sahitānmṛgān ,
māṃ punarmṛgaśāvākṣyā vaidehyā virahīkṛtam.
māṃ punarmṛgaśāvākṣyā vaidehyā virahīkṛtam.
46.
paśya sānuṣu citreṣu mṛgībhiḥ sahitān mṛgān
| mām punaḥ mṛgaśāvākṣyā vaidehyā virahīkṛtam
| mām punaḥ mṛgaśāvākṣyā vaidehyā virahīkṛtam
46.
paśya citreṣu sānuṣu mṛgībhiḥ sahitān mṛgān
punaḥ mām mṛgaśāvākṣyā vaidehyā virahīkṛtam
punaḥ mām mṛgaśāvākṣyā vaidehyā virahīkṛtam
46.
Behold the deer on these picturesque mountain slopes, accompanied by their does, while I am separated from Vaidehī, whose eyes resemble those of a fawn.
एवं स विलपंस्तत्र शोकोपहतचेतनः ।
अवेक्षत शिवां पम्पां रम्यवारिवहां शुभाम् ॥४७॥
अवेक्षत शिवां पम्पां रम्यवारिवहां शुभाम् ॥४७॥
47. evaṃ sa vilapaṃstatra śokopahatacetanaḥ ,
avekṣata śivāṃ pampāṃ ramyavārivahāṃ śubhām.
avekṣata śivāṃ pampāṃ ramyavārivahāṃ śubhām.
47.
evam sa vilapan tatra śoka-upahata-cetanaḥ |
avekṣata śivām pampām ramya-vāri-vahām śubhām
avekṣata śivām pampām ramya-vāri-vahām śubhām
47.
evam tatra śoka-upahata-cetanaḥ sa vilapan
śivām ramya-vāri-vahām śubhām pampām avekṣata
śivām ramya-vāri-vahām śubhām pampām avekṣata
47.
Thus, as he lamented there, his mind clouded by sorrow, he gazed upon the auspicious Lake Pampa, beautiful and bearing charming waters.
निरीक्षमाणः सहसा महात्मा सर्वं वनं निर्झरकन्दरं च ।
उद्विग्नचेताः सह लक्ष्मणेन विचार्य दुःखोपहतः प्रतस्थे ॥४८॥
उद्विग्नचेताः सह लक्ष्मणेन विचार्य दुःखोपहतः प्रतस्थे ॥४८॥
48. nirīkṣamāṇaḥ sahasā mahātmā sarvaṃ vanaṃ nirjharakandaraṃ ca ,
udvignacetāḥ saha lakṣmaṇena vicārya duḥkhopahataḥ pratasthe.
udvignacetāḥ saha lakṣmaṇena vicārya duḥkhopahataḥ pratasthe.
48.
nirīkṣamāṇaḥ sahasā mahā-ātmā
sarvam vanam nirjhara-kandaram ca
| udvigna-cetāḥ saha lakṣmaṇena
vicārya duḥkha-upahataḥ pratasthe
sarvam vanam nirjhara-kandaram ca
| udvigna-cetāḥ saha lakṣmaṇena
vicārya duḥkha-upahataḥ pratasthe
48.
sahasā mahā-ātmā sarvam vanam
nirjhara-kandaram ca nirīkṣamāṇaḥ (san)
udvigna-cetāḥ (abhūt) duḥkha-upahataḥ
saha lakṣmaṇena vicārya pratasthe
nirjhara-kandaram ca nirīkṣamāṇaḥ (san)
udvigna-cetāḥ (abhūt) duḥkha-upahataḥ
saha lakṣmaṇena vicārya pratasthe
48.
Suddenly, the great-souled one (Rāma), observing the entire forest, its waterfalls and caves, became agitated in mind. Overwhelmed by sorrow, he reflected with Lakṣmaṇa and then departed.
ताव् ऋष्यमूकं सहितौ प्रयातौ सुग्रीवशाखामृगसेवितं तम् ।
त्रस्तास्तु दृष्ट्वा हरयो बभूवुर्महौजसौ राघवलक्ष्मणौ तौ ॥४९॥
त्रस्तास्तु दृष्ट्वा हरयो बभूवुर्महौजसौ राघवलक्ष्मणौ तौ ॥४९॥
49. tāv ṛṣyamūkaṃ sahitau prayātau sugrīvaśākhāmṛgasevitaṃ tam ,
trastāstu dṛṣṭvā harayo babhūvurmahaujasau rāghavalakṣmaṇau tau.
trastāstu dṛṣṭvā harayo babhūvurmahaujasau rāghavalakṣmaṇau tau.
49.
tau ṛṣyamūkam sahitau prayātau
sugrīva-śākhāmṛga-sevitam tam |
trastāḥ tu dṛṣṭvā harayaḥ babhūvuḥ
mahā-ojasau rāghava-lakṣmaṇau tau
sugrīva-śākhāmṛga-sevitam tam |
trastāḥ tu dṛṣṭvā harayaḥ babhūvuḥ
mahā-ojasau rāghava-lakṣmaṇau tau
49.
tau rāghava-lakṣmaṇau sahitau
sugrīva-śākhāmṛga-sevitam tam ṛṣyamūkam prayātau
tu harayaḥ mahā-ojasau tau
(rāghava-lakṣmaṇau) dṛṣṭvā trastāḥ babhūvuḥ
sugrīva-śākhāmṛga-sevitam tam ṛṣyamūkam prayātau
tu harayaḥ mahā-ojasau tau
(rāghava-lakṣmaṇau) dṛṣṭvā trastāḥ babhūvuḥ
49.
Those two, Rāma and Lakṣmaṇa, together proceeded to Mount Ṛṣyamūka, which was frequented by Sugrīva and the Vānaras (monkeys). However, upon seeing those two mighty Rāghava and Lakṣmaṇa, the monkeys became terrified.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa (current book)
Chapter 1 (current chapter)
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100