वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-1, chapter-26
अथ तां रजनीमुष्य विश्वामिरो महायशाः ।
प्रहस्य राघवं वाक्यमुवाच मधुराक्षरम् ॥१॥
प्रहस्य राघवं वाक्यमुवाच मधुराक्षरम् ॥१॥
1. atha tāṃ rajanīmuṣya viśvāmiro mahāyaśāḥ ,
prahasya rāghavaṃ vākyamuvāca madhurākṣaram.
prahasya rāghavaṃ vākyamuvāca madhurākṣaram.
1.
atha tām rajanīm uṣya viśvāmitraḥ mahāyaśāḥ
prahasya rāghavam vākyam uvāca madhurākṣaram
prahasya rāghavam vākyam uvāca madhurākṣaram
1.
atha tām rajanīm uṣya mahāyaśāḥ viśvāmitraḥ
prahasya rāghavam madhurākṣaram vākyam uvāca
prahasya rāghavam madhurākṣaram vākyam uvāca
1.
Then, after spending that night, Viśvāmitra, the highly glorious (sage), smiled and spoke to Rāghava (Rāma) in sweet words.
पतितुष्टो ऽस्मि भद्रं ते राजपुत्र महायशः ।
प्रीत्या परमया युक्तो ददाम्यस्त्राणि सर्वशः ॥२॥
प्रीत्या परमया युक्तो ददाम्यस्त्राणि सर्वशः ॥२॥
2. patituṣṭo'smi bhadraṃ te rājaputra mahāyaśaḥ ,
prītyā paramayā yukto dadāmyastrāṇi sarvaśaḥ.
prītyā paramayā yukto dadāmyastrāṇi sarvaśaḥ.
2.
atituṣṭaḥ asmi bhadram te rājaputra mahāyaśaḥ
prītyā paramayā yuktaḥ dadāmi astrāṇi sarvaśaḥ
prītyā paramayā yuktaḥ dadāmi astrāṇi sarvaśaḥ
2.
rājaputra mahāyaśaḥ aham atituṣṭaḥ asmi,
te bhadram astu paramayā prītyā yuktaḥ sarvaśaḥ astrāṇi dadāmi
te bhadram astu paramayā prītyā yuktaḥ sarvaśaḥ astrāṇi dadāmi
2.
O prince, O greatly glorious one, I am exceedingly pleased; may good fortune be yours! Filled with utmost affection, I bestow upon you all kinds of weapons.
देवासुरगणान् वापि सगन्धर्वोरगानपि ।
यैरमित्रान्प्रसह्याजौ वशीकृत्य जयिष्यसि ॥३॥
यैरमित्रान्प्रसह्याजौ वशीकृत्य जयिष्यसि ॥३॥
3. devāsuragaṇān vāpi sagandharvoragānapi ,
yairamitrānprasahyājau vaśīkṛtya jayiṣyasi.
yairamitrānprasahyājau vaśīkṛtya jayiṣyasi.
3.
devāsuragaṇān vā api sagandharvoragān api yaiḥ
amitrān prasahya ājau vaśīkṛtya jayiṣyasi
amitrān prasahya ājau vaśīkṛtya jayiṣyasi
3.
yaiḥ (astraiḥ) devāsuragaṇān vā api sagandharvoragān
api amitrān ājau prasahya vaśīkṛtya jayiṣyasi
api amitrān ājau prasahya vaśīkṛtya jayiṣyasi
3.
By means of these (weapons), you will conquer your enemies, including the hosts of gods, asuras, gandharvas, and uragas, after having forcibly overwhelmed them and brought them under your control in battle.
तानि दिव्यानि भद्रं ते ददाम्यस्त्राणि सर्वशः ।
दण्डचक्रं महद्दिव्यं तव दास्यामि राघव ॥४॥
दण्डचक्रं महद्दिव्यं तव दास्यामि राघव ॥४॥
4. tāni divyāni bhadraṃ te dadāmyastrāṇi sarvaśaḥ ,
daṇḍacakraṃ mahaddivyaṃ tava dāsyāmi rāghava.
daṇḍacakraṃ mahaddivyaṃ tava dāsyāmi rāghava.
4.
tāni divyāni bhadram te dadāmi astrāṇi sarvaśaḥ
daṇḍacakram mahat divyam tava dāsyāmi rāghava
daṇḍacakram mahat divyam tava dāsyāmi rāghava
4.
rāghava,
te bhadram (astu).
tāni divyāni astrāṇi sarvaśaḥ dadāmi.
(aham) tava mahat divyam daṇḍacakram dāsyāmi.
te bhadram (astu).
tāni divyāni astrāṇi sarvaśaḥ dadāmi.
(aham) tava mahat divyam daṇḍacakram dāsyāmi.
4.
May it be well with you! O Rāghava, I completely give you those divine weapons. I will bestow upon you the great divine Daṇḍa-cakra.
धर्मचक्रं ततो वीर कालचक्रं तथैव च ।
विष्णुचक्रं तथात्युग्रमैन्द्रं चक्रं तथैव च ॥५॥
विष्णुचक्रं तथात्युग्रमैन्द्रं चक्रं तथैव च ॥५॥
5. dharmacakraṃ tato vīra kālacakraṃ tathaiva ca ,
viṣṇucakraṃ tathātyugramaindraṃ cakraṃ tathaiva ca.
viṣṇucakraṃ tathātyugramaindraṃ cakraṃ tathaiva ca.
5.
dharmacakram tataḥ vīra kālacakram tathā eva ca
viṣṇucakram tathā ati ugram aindram cakram tathā eva ca
viṣṇucakram tathā ati ugram aindram cakram tathā eva ca
5.
vīra,
tataḥ dharmacakram ca tathaiva kālacakram ca tathā viṣṇucakram ca tathaiva atyugram aindram cakram ca (dāsyāmi).
tataḥ dharmacakram ca tathaiva kālacakram ca tathā viṣṇucakram ca tathaiva atyugram aindram cakram ca (dāsyāmi).
5.
Then, O hero, I give you the Dharma-cakra (wheel of natural law), and similarly the Kāla-cakra (wheel of time), and the Viṣṇu-cakra, and similarly the exceedingly fierce Aindra-cakra (Indra's discus).
वज्रमस्त्रं नरश्रेष्ठ शैवं शूलवरं तथा ।
अस्त्रं ब्रह्मशिरश्चैव ऐषीकमपि राघव ।
ददामि ते महाबाहो ब्राह्ममस्त्रमनुत्तमम् ॥६॥
अस्त्रं ब्रह्मशिरश्चैव ऐषीकमपि राघव ।
ददामि ते महाबाहो ब्राह्ममस्त्रमनुत्तमम् ॥६॥
6. vajramastraṃ naraśreṣṭha śaivaṃ śūlavaraṃ tathā ,
astraṃ brahmaśiraścaiva aiṣīkamapi rāghava ,
dadāmi te mahābāho brāhmamastramanuttamam.
astraṃ brahmaśiraścaiva aiṣīkamapi rāghava ,
dadāmi te mahābāho brāhmamastramanuttamam.
6.
vajram astram naraśreṣṭha śaivam
śūlavaram tathā astram brahmaśiraḥ
ca eva aiṣīkam api rāghava dadāmi
te mahābāho brāhmam astram anuttamam
śūlavaram tathā astram brahmaśiraḥ
ca eva aiṣīkam api rāghava dadāmi
te mahābāho brāhmam astram anuttamam
6.
naraśreṣṭha rāghava mahābāho,
te vajram astram tathā śaivam śūlavaram ca,
astram brahmaśiraḥ ca eva aiṣīkam api (dadāmi).
(aham te) brāhmam anuttamam astram dadāmi.
te vajram astram tathā śaivam śūlavaram ca,
astram brahmaśiraḥ ca eva aiṣīkam api (dadāmi).
(aham te) brāhmam anuttamam astram dadāmi.
6.
O best among men, O Rāghava, O mighty-armed one, I give you the Vajra weapon, and also Śiva's excellent spear. Furthermore, I give you the Brahmaśiras weapon and also the Aiṣīka weapon. I also bestow upon you the unsurpassed weapon of Brahmā.
गदे द्वे चैव काकुत्स्थ मोदकी शिखरी उभे ।
प्रदीप्ते नरशार्दूल प्रयच्छामि नृपात्मज ॥७॥
प्रदीप्ते नरशार्दूल प्रयच्छामि नृपात्मज ॥७॥
7. gade dve caiva kākutstha modakī śikharī ubhe ,
pradīpte naraśārdūla prayacchāmi nṛpātmaja.
pradīpte naraśārdūla prayacchāmi nṛpātmaja.
7.
gade dve ca eva kākutstha modakī śikharī ubhe
pradīpte naraśārdūla prayacchāmi nṛpātmaja
pradīpte naraśārdūla prayacchāmi nṛpātmaja
7.
kākutstha naraśārdūla nṛpātmaja ca eva ubhe
dve pradīpte modakī śikharī gade prayacchāmi
dve pradīpte modakī śikharī gade prayacchāmi
7.
O Kakutstha, O tiger among men, O son of a king, I bestow upon you these two blazing maces, Modaki and Shikhari.
धर्मपाशमहं राम कालपाशं तथैव च ।
वारुणं पाशमस्त्रं च ददान्यहमनुत्तमम् ॥८॥
वारुणं पाशमस्त्रं च ददान्यहमनुत्तमम् ॥८॥
8. dharmapāśamahaṃ rāma kālapāśaṃ tathaiva ca ,
vāruṇaṃ pāśamastraṃ ca dadānyahamanuttamam.
vāruṇaṃ pāśamastraṃ ca dadānyahamanuttamam.
8.
dharmapāśam aham rāma kālapāśam tathā eva ca
vāruṇam pāśam astram ca dadāni aham anuttamam
vāruṇam pāśam astram ca dadāni aham anuttamam
8.
rāma aham dharmapāśam tathā eva ca kālapāśam
ca vāruṇam pāśam anuttamam astram aham dadāni
ca vāruṇam pāśam anuttamam astram aham dadāni
8.
O Rama, I bestow upon you the noose of natural law (dharma), and similarly the noose of time (kāla), as well as the unsurpassed weapon, Varuna's noose.
अशनी द्वे प्रयच्छामि
शुष्कार्द्रे रघुनन्दन ॥९॥
शुष्कार्द्रे रघुनन्दन ॥९॥
9. aśanī dve prayacchāmi
śuṣkārdre raghunandana.
śuṣkārdre raghunandana.
9.
aśanī dve prayacchāmi
śuṣkārdre raghunandana
śuṣkārdre raghunandana
9.
raghunandana aham dve
śuṣkārdre aśanī prayacchāmi
śuṣkārdre aśanī prayacchāmi
9.
O Rama, delight of the Raghus, I bestow upon you the two thunderbolts, one dry and one wet.
ददामि चास्त्रं पैनाकमस्त्रं नारायणं तथा ।
आग्नेयमस्त्र दयितं शिखरं नाम नामतः ॥१०॥
आग्नेयमस्त्र दयितं शिखरं नाम नामतः ॥१०॥
10. dadāmi cāstraṃ painākamastraṃ nārāyaṇaṃ tathā ,
āgneyamastra dayitaṃ śikharaṃ nāma nāmataḥ.
āgneyamastra dayitaṃ śikharaṃ nāma nāmataḥ.
10.
dadāmi ca astram painākam astram nārāyaṇam tathā
āgneyam astra dayitam śikharam nāma nāmataḥ
āgneyam astra dayitam śikharam nāma nāmataḥ
10.
ca aham dadāmi painākam astram tathā nārāyaṇam astram
ca āgneyam astra dayitam nāma śikharam nāmataḥ
ca āgneyam astra dayitam nāma śikharam nāmataḥ
10.
I also bestow the Pīnāka weapon (Shiva's weapon), and similarly, the Nārāyaṇa weapon (Vishnu's weapon), as well as the beloved fiery weapon named Śikhara.
वायव्यं प्रथमं नाम ददामि तव राघव ।
अस्त्रं हयशिरो नाम क्रौञ्चमस्त्रं तथैव च ॥११॥
अस्त्रं हयशिरो नाम क्रौञ्चमस्त्रं तथैव च ॥११॥
11. vāyavyaṃ prathamaṃ nāma dadāmi tava rāghava ,
astraṃ hayaśiro nāma krauñcamastraṃ tathaiva ca.
astraṃ hayaśiro nāma krauñcamastraṃ tathaiva ca.
11.
vāyavyam prathamam nāma dadāmi tava rāghava astram
hayaśiraḥ nāma krauñcam astram tathā eva ca
hayaśiraḥ nāma krauñcam astram tathā eva ca
11.
rāghava tava prathamam vāyavyam nāma astram dadāmi
ca tathā eva hayaśiraḥ nāma astram krauñcam astram
ca tathā eva hayaśiraḥ nāma astram krauñcam astram
11.
O Rāghava, first I give you the weapon called Vāyavya. And similarly, the weapon named Hayaśiras, and the Krauñca weapon.
शक्ति द्वयं च काकुत्स्थ ददामि तव चानघ ।
कङ्कालं मुसलं घोरं कापालमथ कङ्कणम् ॥१२॥
कङ्कालं मुसलं घोरं कापालमथ कङ्कणम् ॥१२॥
12. śakti dvayaṃ ca kākutstha dadāmi tava cānagha ,
kaṅkālaṃ musalaṃ ghoraṃ kāpālamatha kaṅkaṇam.
kaṅkālaṃ musalaṃ ghoraṃ kāpālamatha kaṅkaṇam.
12.
śakti dvayam ca kākutstha dadāmi tava ca anagha
kaṅkālam musalam ghoram kāpālam atha kaṅkaṇam
kaṅkālam musalam ghoram kāpālam atha kaṅkaṇam
12.
kākutstha anagha ca tava śakti dvayam dadāmi
atha kaṅkālam musalam ghoram kāpālam kaṅkaṇam ca
atha kaṅkālam musalam ghoram kāpālam kaṅkaṇam ca
12.
And, O Kākutstha, O sinless one, I give you two divine powers (śakti). Then, I give you the Kaṅkāla (skeleton-like weapon), the Musala (mace), the terrible Kāpāla (skull-weapon), and the Kaṅkaṇa (bracelet-weapon).
धारयन्त्यसुरा यानि ददाम्येतानि सर्वशः ।
वैद्याधरं महास्त्रं च नन्दनं नाम नामतः ॥१३॥
वैद्याधरं महास्त्रं च नन्दनं नाम नामतः ॥१३॥
13. dhārayantyasurā yāni dadāmyetāni sarvaśaḥ ,
vaidyādharaṃ mahāstraṃ ca nandanaṃ nāma nāmataḥ.
vaidyādharaṃ mahāstraṃ ca nandanaṃ nāma nāmataḥ.
13.
dhārayanti asurāḥ yāni dadāmi etāni sarvaśaḥ
vaidyādharam mahāstram ca nandanam nāma nāmataḥ
vaidyādharam mahāstram ca nandanam nāma nāmataḥ
13.
asurāḥ yāni dhārayanti etāni sarvaśaḥ dadāmi ca
vaidyādharam mahāstram nāma nandanam nāmataḥ
vaidyādharam mahāstram nāma nandanam nāmataḥ
13.
I completely give you all these (weapons) that the demons wield. And (I give you) the great weapon called Vaidyādhara, and also the one known by the name Nandana.
असिरत्नं महाबाहो ददामि नृवरात्मज ।
गान्धर्वमस्त्रं दयितं मानवं नाम नामतः ॥१४॥
गान्धर्वमस्त्रं दयितं मानवं नाम नामतः ॥१४॥
14. asiratnaṃ mahābāho dadāmi nṛvarātmaja ,
gāndharvamastraṃ dayitaṃ mānavaṃ nāma nāmataḥ.
gāndharvamastraṃ dayitaṃ mānavaṃ nāma nāmataḥ.
14.
asiratnam mahābāho dadāmi nṛvarātmaja
gāndharvam astram dayitam mānavam nāma nāmataḥ
gāndharvam astram dayitam mānavam nāma nāmataḥ
14.
mahābāho nṛvarātmaja asiratnam dadāmi gāndharvam
astram dayitam ca mānavam nāma nāmataḥ
astram dayitam ca mānavam nāma nāmataḥ
14.
O mighty-armed one, O son of the best of men, I give you the jewel of swords. (And I give you) the beloved Gandharva weapon, and the one known by the name Māṇava.
प्रस्वापनप्रशमने दद्मि सौरं च राघव ।
दर्पणं शोषणं चैव संतापनविलापने ॥१५॥
दर्पणं शोषणं चैव संतापनविलापने ॥१५॥
15. prasvāpanapraśamane dadmi sauraṃ ca rāghava ,
darpaṇaṃ śoṣaṇaṃ caiva saṃtāpanavilāpane.
darpaṇaṃ śoṣaṇaṃ caiva saṃtāpanavilāpane.
15.
prasvāpanapraśamane dadmi sauram ca rāghava
darpaṇam śoṣaṇam ca eva saṃtāpanavilāpane
darpaṇam śoṣaṇam ca eva saṃtāpanavilāpane
15.
rāghava prasvāpanapraśamane sauram ca darpaṇam
śoṣaṇam ca eva saṃtāpanavilāpane dadmi
śoṣaṇam ca eva saṃtāpanavilāpane dadmi
15.
O Rāghava, I give you the weapons for inducing sleep and for calming, and the solar weapon, and also the bewildering, drying, tormenting, and lamenting weapons.
मदनं चैव दुर्धर्षं कन्दर्पदयितं तथा ।
पैशाचमस्त्रं दयितं मोहनं नाम नामतः ।
प्रतीच्छ नरशार्दूल राजपुत्र महायशः ॥१६॥
पैशाचमस्त्रं दयितं मोहनं नाम नामतः ।
प्रतीच्छ नरशार्दूल राजपुत्र महायशः ॥१६॥
16. madanaṃ caiva durdharṣaṃ kandarpadayitaṃ tathā ,
paiśācamastraṃ dayitaṃ mohanaṃ nāma nāmataḥ ,
pratīccha naraśārdūla rājaputra mahāyaśaḥ.
paiśācamastraṃ dayitaṃ mohanaṃ nāma nāmataḥ ,
pratīccha naraśārdūla rājaputra mahāyaśaḥ.
16.
madanam ca eva durdharṣam
kandarpadayitam tathā paiśācam astram
dayitam mohanam nāma nāmataḥ pratīccha
naraśārdūla rājaputra mahāyaśaḥ
kandarpadayitam tathā paiśācam astram
dayitam mohanam nāma nāmataḥ pratīccha
naraśārdūla rājaputra mahāyaśaḥ
16.
naraśārdūla rājaputra mahāyaśaḥ
madanam ca eva durdharṣam kandarpadayitam
tathā paiśācam astram
dayitam mohanam nāma nāmataḥ pratīccha
madanam ca eva durdharṣam kandarpadayitam
tathā paiśācam astram
dayitam mohanam nāma nāmataḥ pratīccha
16.
And also, the irresistible Madana weapon, beloved by Kandarpa, and similarly, the beloved demonic (paiśāca) weapon known by the name Mohana. O tiger among men, O greatly renowned prince, receive them.
तामसं नरशार्दूल सौमनं च महाबलम् ।
संवर्तं चैव दुर्धर्षं मौसलं च नृपात्मज ॥१७॥
संवर्तं चैव दुर्धर्षं मौसलं च नृपात्मज ॥१७॥
17. tāmasaṃ naraśārdūla saumanaṃ ca mahābalam ,
saṃvartaṃ caiva durdharṣaṃ mausalaṃ ca nṛpātmaja.
saṃvartaṃ caiva durdharṣaṃ mausalaṃ ca nṛpātmaja.
17.
tāmasam naraśārdūla saumanam ca mahābalam
saṃvartam ca eva durdharṣam mausalam ca nṛpātmaja
saṃvartam ca eva durdharṣam mausalam ca nṛpātmaja
17.
naraśārdūla nṛpātmaja tāmasam saumanam ca
mahābalam saṃvartam ca eva durdharṣam mausalam ca
mahābalam saṃvartam ca eva durdharṣam mausalam ca
17.
O tiger among men, O prince, [receive] the Tamasa weapon, and the very powerful Saumana, and also the irresistible Samvarta, and the Mausala weapon.
सत्यमस्त्रं महाबाहो तथा मायाधरं परम् ।
घोरं तेजःप्रभं नाम परतेजोऽपकर्षणम् ॥१८॥
घोरं तेजःप्रभं नाम परतेजोऽपकर्षणम् ॥१८॥
18. satyamastraṃ mahābāho tathā māyādharaṃ param ,
ghoraṃ tejaḥprabhaṃ nāma paratejo'pakarṣaṇam.
ghoraṃ tejaḥprabhaṃ nāma paratejo'pakarṣaṇam.
18.
satyam astram mahābāho tathā māyādharam param
ghoram tejaḥprabham nāma paratejas apakarṣaṇam
ghoram tejaḥprabham nāma paratejas apakarṣaṇam
18.
mahābāho satyam astram tathā param māyādharam
ghoram tejaḥprabham nāma paratejas apakarṣaṇam
ghoram tejaḥprabham nāma paratejas apakarṣaṇam
18.
O mighty-armed one, [receive] the weapon of Truth (satya), and similarly, the supreme illusion-wielding (māyādhara) weapon, the terrible one named Tejaḥprabha, which withdraws the energy of others.
सोमास्त्रं शिशिरं नाम त्वाष्ट्रमस्त्रं सुदामनम् ।
दारुणं च भगस्यापि शीतेषुमथ मानवम् ॥१९॥
दारुणं च भगस्यापि शीतेषुमथ मानवम् ॥१९॥
19. somāstraṃ śiśiraṃ nāma tvāṣṭramastraṃ sudāmanam ,
dāruṇaṃ ca bhagasyāpi śīteṣumatha mānavam.
dāruṇaṃ ca bhagasyāpi śīteṣumatha mānavam.
19.
somāstram śiśiram nāma tvāṣṭram astram sudāmanam
dāruṇam ca bhagasya api śīteṣum atha mānavam
dāruṇam ca bhagasya api śīteṣum atha mānavam
19.
somāstram śiśiram nāma tvāṣṭram astram sudāmanam
dāruṇam ca bhagasya api śīteṣum atha mānavam
dāruṇam ca bhagasya api śīteṣum atha mānavam
19.
The Soma weapon named Śiśira (the cold one), the Tvaṣṭra weapon named Sudāmana, and also the terrible weapon belonging to Bhaga, along with the 'Cold-arrow' and the 'Manava' weapon.
एतान्नाम महाबाहो कामरूपान्महाबलान् ।
गृहाण परमोदारान् क्षिप्रमेव नृपात्मज ॥२०॥
गृहाण परमोदारान् क्षिप्रमेव नृपात्मज ॥२०॥
20. etānnāma mahābāho kāmarūpānmahābalān ,
gṛhāṇa paramodārān kṣiprameva nṛpātmaja.
gṛhāṇa paramodārān kṣiprameva nṛpātmaja.
20.
etān nāma mahābāho kāmarūpān mahābalān
gṛhāṇa paramodārān kṣipram eva nṛpātmaja
gṛhāṇa paramodārān kṣipram eva nṛpātmaja
20.
mahābāho nṛpātmaja kṣipram eva etān nāma
kāmarūpān mahābalān paramodārān gṛhāṇa
kāmarūpān mahābalān paramodārān gṛhāṇa
20.
O mighty-armed one, O son of the king, quickly indeed accept these weapons, which are able to assume any form, are exceedingly powerful, and most excellent.
स्थितस्तु प्राङ्मुखो भूत्वा शुचिर्निवरतस्तदा ।
ददौ रामाय सुप्रीतो मन्त्रग्राममनुत्तमम् ॥२१॥
ददौ रामाय सुप्रीतो मन्त्रग्राममनुत्तमम् ॥२१॥
21. sthitastu prāṅmukho bhūtvā śucirnivaratastadā ,
dadau rāmāya suprīto mantragrāmamanuttamam.
dadau rāmāya suprīto mantragrāmamanuttamam.
21.
sthitaḥ tu prāṅmukhaḥ bhūtvā śuciḥ nivṛtaḥ tadā
dadau rāmāya suprītaḥ mantragrāmam anuttamam
dadau rāmāya suprītaḥ mantragrāmam anuttamam
21.
tu tadā śuciḥ nivṛtaḥ prāṅmukhaḥ bhūtvā sthitaḥ
suprītaḥ rāmāya anuttamam mantragrāmam dadau
suprītaḥ rāmāya anuttamam mantragrāmam dadau
21.
Then, having become pure, composed, and facing east, and being very pleased, he gave Rāma the unsurpassed collection of mantras.
जपतस्तु मुनेस्तस्य विश्वामित्रस्य धीमतः ।
उपतस्थुर्महार्हाणि सर्वाण्यस्त्राणि राघवम् ॥२२॥
उपतस्थुर्महार्हाणि सर्वाण्यस्त्राणि राघवम् ॥२२॥
22. japatastu munestasya viśvāmitrasya dhīmataḥ ,
upatasthurmahārhāṇi sarvāṇyastrāṇi rāghavam.
upatasthurmahārhāṇi sarvāṇyastrāṇi rāghavam.
22.
japataḥ tu muneḥ tasya viśvāmitrasya dhīmataḥ
upatasthuḥ mahārhāṇi sarvāṇi astrāṇi rāghavam
upatasthuḥ mahārhāṇi sarvāṇi astrāṇi rāghavam
22.
tu tasya dhīmataḥ japataḥ muneḥ viśvāmitrasya
sarvāṇi mahārhāṇi astrāṇi rāghavam upatasthuḥ
sarvāṇi mahārhāṇi astrāṇi rāghavam upatasthuḥ
22.
As that wise sage Viśvāmitra was chanting, all the highly valuable weapons approached Rāma, the descendant of Raghu.
ऊचुश्च मुदिता रामं सर्वे प्राञ्जलयस्तदा ।
इमे स्म परमोदार किंकरास्तव राघव ॥२३॥
इमे स्म परमोदार किंकरास्तव राघव ॥२३॥
23. ūcuśca muditā rāmaṃ sarve prāñjalayastadā ,
ime sma paramodāra kiṃkarāstava rāghava.
ime sma paramodāra kiṃkarāstava rāghava.
23.
ūcuḥ ca muditāḥ rāmam sarve prāñjalayaḥ tadā
ime sma paramodāra kiṅkarāḥ tava rāghava
ime sma paramodāra kiṅkarāḥ tava rāghava
23.
tadā sarve muditāḥ prāñjalayaḥ rāmam ūcuḥ he
paramodāra he rāghava ime tava kiṅkarāḥ sma
paramodāra he rāghava ime tava kiṅkarāḥ sma
23.
Then, all of them, delighted and with folded hands, said to Rāma, 'O supremely generous one, O scion of Raghu, we are your servants.'
प्रतिगृह्य च काकुत्स्थः समालभ्य च पाणिना ।
मनसा मे भविष्यध्वमिति तान्यभ्यचोदयत् ॥२४॥
मनसा मे भविष्यध्वमिति तान्यभ्यचोदयत् ॥२४॥
24. pratigṛhya ca kākutsthaḥ samālabhya ca pāṇinā ,
manasā me bhaviṣyadhvamiti tānyabhyacodayat.
manasā me bhaviṣyadhvamiti tānyabhyacodayat.
24.
pratigṛhya ca kākutsthaḥ samālabhya ca pāṇinā
manasā me bhaviṣyadhvam iti tān abhyacodayat
manasā me bhaviṣyadhvam iti tān abhyacodayat
24.
ca kākutsthaḥ (tān) pratigṛhya ca pāṇinā samālabhya
tān iti manasā me bhaviṣyadhvam abhyacodayat
tān iti manasā me bhaviṣyadhvam abhyacodayat
24.
And the scion of Kakutstha (Kākutstha), having accepted them and touched them with his hand, encouraged them, saying, 'You shall be mine in spirit.'
ततः प्रीतमना रामो विश्वामित्रं महामुनिम् ।
अभिवाद्य महातेजा गमनायोपचक्रमे ॥२५॥
अभिवाद्य महातेजा गमनायोपचक्रमे ॥२५॥
25. tataḥ prītamanā rāmo viśvāmitraṃ mahāmunim ,
abhivādya mahātejā gamanāyopacakrame.
abhivādya mahātejā gamanāyopacakrame.
25.
tataḥ prītamanāḥ rāmaḥ viśvāmitram mahāmunim
abhivādya mahātejāḥ gamanāya upacakrame
abhivādya mahātejāḥ gamanāya upacakrame
25.
tataḥ mahātejāḥ prītamanāḥ rāmaḥ mahāmunim
viśvāmitram abhivādya gamanāya upacakrame
viśvāmitram abhivādya gamanāya upacakrame
25.
Thereafter, Rāma, who was greatly effulgent (mahātejāḥ) and had a pleased mind, saluted the great sage (mahāmuni) Viśvāmitra, and then prepared to depart.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26 (current chapter)
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100