वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-7, chapter-28
सुमालिनं हतं दृष्ट्वा वसुना भस्मसात्कृतम् ।
विद्रुतं चापि स्वं सैन्यं लक्षयित्वार्दितं शरैः ॥१॥
विद्रुतं चापि स्वं सैन्यं लक्षयित्वार्दितं शरैः ॥१॥
1. sumālinaṃ hataṃ dṛṣṭvā vasunā bhasmasātkṛtam ,
vidrutaṃ cāpi svaṃ sainyaṃ lakṣayitvārditaṃ śaraiḥ.
vidrutaṃ cāpi svaṃ sainyaṃ lakṣayitvārditaṃ śaraiḥ.
1.
sumālinam hatam dṛṣṭvā vasunā bhasmasātkṛtam vidrutam
ca api svam sainyam lakṣayitvā ārditam śaraiḥ
ca api svam sainyam lakṣayitvā ārditam śaraiḥ
1.
Seeing Sumālin slain and reduced to ashes by Vasu, and also observing his own army in flight and tormented by arrows...
ततः स बलवान् क्रुद्धो रावणस्य सुतो युधि ।
निवर्त्य राक्षसान् सर्वान्मेघनादो व्यतिष्ठत ॥२॥
निवर्त्य राक्षसान् सर्वान्मेघनादो व्यतिष्ठत ॥२॥
2. tataḥ sa balavān kruddho rāvaṇasya suto yudhi ,
nivartya rākṣasān sarvānmeghanādo vyatiṣṭhata.
nivartya rākṣasān sarvānmeghanādo vyatiṣṭhata.
2.
tataḥ saḥ balavān kruddhaḥ rāvaṇasya sutaḥ yudhi
nivartya rākṣasān sarvān meghanādaḥ vyatiṣṭhata
nivartya rākṣasān sarvān meghanādaḥ vyatiṣṭhata
2.
Then, that powerful son of Rāvaṇa, Meghanāda, enraged in battle, rallied all the demons and took his position.
स रथेनाग्निवर्णेन कामगेन महारथः ।
अभिदुद्राव सेनां तां वनान्यग्निरिव ज्वलन् ॥३॥
अभिदुद्राव सेनां तां वनान्यग्निरिव ज्वलन् ॥३॥
3. sa rathenāgnivarṇena kāmagena mahārathaḥ ,
abhidudrāva senāṃ tāṃ vanānyagniriva jvalan.
abhidudrāva senāṃ tāṃ vanānyagniriva jvalan.
3.
saḥ rathena agnivarṇena kāmagena mahārathaḥ
abhidudrāva senām tām vanāni agniḥ iva jvalan
abhidudrāva senām tām vanāni agniḥ iva jvalan
3.
He, the great charioteer, (mounted) on a fire-colored chariot that moved at will, rushed towards that army, blazing like fire (consuming) forests.
ततः प्रविशतस्तस्य विविधायुधधारिणः ।
विदुद्रुवुर्दिशः सर्वा देवास्तस्य च दर्शनात् ॥४॥
विदुद्रुवुर्दिशः सर्वा देवास्तस्य च दर्शनात् ॥४॥
4. tataḥ praviśatastasya vividhāyudhadhāriṇaḥ ,
vidudruvurdiśaḥ sarvā devāstasya ca darśanāt.
vidudruvurdiśaḥ sarvā devāstasya ca darśanāt.
4.
tataḥ praviśataḥ tasya vividhāyudhadhāriṇaḥ
vidudruvuḥ diśaḥ sarvāḥ devāḥ tasya ca darśanāt
vidudruvuḥ diśaḥ sarvāḥ devāḥ tasya ca darśanāt
4.
Then, as he entered, bearing various weapons, the gods fled in all directions merely at his sight.
न तत्रावस्थितः कश्चिद् रणे तस्य युयुत्सतः ।
सर्वानाविध्य वित्रस्तान्दृष्ट्वा शक्रो ऽभ्यभाषत ॥५॥
सर्वानाविध्य वित्रस्तान्दृष्ट्वा शक्रो ऽभ्यभाषत ॥५॥
5. na tatrāvasthitaḥ kaścid raṇe tasya yuyutsataḥ ,
sarvānāvidhya vitrastāndṛṣṭvā śakro'bhyabhāṣata.
sarvānāvidhya vitrastāndṛṣṭvā śakro'bhyabhāṣata.
5.
na tatra avasthitaḥ kaścit raṇe tasya yuyutsataḥ
sarvān āvidhya vitrastān dṛṣṭvā śakraḥ abhyabhāṣata
sarvān āvidhya vitrastān dṛṣṭvā śakraḥ abhyabhāṣata
5.
No one remained there in battle against him who was eager to fight. Indra (śakra), seeing everyone struck and terrified, then addressed them.
न भेतव्यं न गन्तव्यं निवर्तध्वं रणं प्रति ।
एष गच्छति मे पुत्रो युद्धार्थमपराजितः ॥६॥
एष गच्छति मे पुत्रो युद्धार्थमपराजितः ॥६॥
6. na bhetavyaṃ na gantavyaṃ nivartadhvaṃ raṇaṃ prati ,
eṣa gacchati me putro yuddhārthamaparājitaḥ.
eṣa gacchati me putro yuddhārthamaparājitaḥ.
6.
na bhetavyam na gantavyam nivartadhvam raṇam prati
eṣaḥ gacchati me putraḥ yuddhārtham aparājitaḥ
eṣaḥ gacchati me putraḥ yuddhārtham aparājitaḥ
6.
Do not fear, and do not retreat! Turn back towards the battle. My unconquered son is now going forth to fight.
ततः शक्रसुतो देवो जयन्त इति विश्रुतः ।
रथेनाद्भुतकल्पेन संग्राममभिवर्तत ॥७॥
रथेनाद्भुतकल्पेन संग्राममभिवर्तत ॥७॥
7. tataḥ śakrasuto devo jayanta iti viśrutaḥ ,
rathenādbhutakalpena saṃgrāmamabhivartata.
rathenādbhutakalpena saṃgrāmamabhivartata.
7.
tataḥ śakrasutaḥ devaḥ jayantaḥ iti viśrutaḥ
rathena adbhutakalpena saṅgrāmam abhivartata
rathena adbhutakalpena saṅgrāmam abhivartata
7.
Then, Jayanta, the divine son of Indra (śakra) and widely known, proceeded to the battle in an extraordinarily magnificent chariot.
ततस्ते त्रिदशाः सर्वे परिवार्य शचीसुतम् ।
रावणस्य सुतं युद्धे समासाद्य व्यवस्थिताः ॥८॥
रावणस्य सुतं युद्धे समासाद्य व्यवस्थिताः ॥८॥
8. tataste tridaśāḥ sarve parivārya śacīsutam ,
rāvaṇasya sutaṃ yuddhe samāsādya vyavasthitāḥ.
rāvaṇasya sutaṃ yuddhe samāsādya vyavasthitāḥ.
8.
tataḥ te tridaśāḥ sarve parivārya śacīsutam
rāvaṇasya sutam yuddhe samāsādya vyavasthitāḥ
rāvaṇasya sutam yuddhe samāsādya vyavasthitāḥ
8.
tataḥ sarve te tridaśāḥ śacīsutam parivārya
rāvaṇasya sutam yuddhe samāsādya vyavasthitāḥ
rāvaṇasya sutam yuddhe samāsādya vyavasthitāḥ
8.
Then, all those gods, having surrounded Śacī's son (Jayanta), encountered Rāvaṇa's son (Indrajit) in battle and took their positions.
तेषां युद्धं महदभूत् सदृशं देवरक्षसाम् ।
कृते महेन्द्रपुत्रस्य राक्षसेन्द्रसुतस्य च ॥९॥
कृते महेन्द्रपुत्रस्य राक्षसेन्द्रसुतस्य च ॥९॥
9. teṣāṃ yuddhaṃ mahadabhūt sadṛśaṃ devarakṣasām ,
kṛte mahendraputrasya rākṣasendrasutasya ca.
kṛte mahendraputrasya rākṣasendrasutasya ca.
9.
teṣām yuddham mahat abhūt sadṛśam devarakṣasām
kṛte mahendraputrasya rākṣasendrasutasya ca
kṛte mahendraputrasya rākṣasendrasutasya ca
9.
teṣām mahendraputrasya rākṣasendrasutasya ca
kṛte devarakṣasām sadṛśam mahat yuddham abhūt
kṛte devarakṣasām sadṛśam mahat yuddham abhūt
9.
A great battle ensued, worthy of gods and demons, fought on behalf of Mahendra's son (Jayanta) and the son of the lord of rākṣasas (Indrajit).
ततो मातलिपुत्रे तु गोमुखे राक्षसात्मजः ।
सारथौ पातयामास शरान् काञ्चनभूषणान् ॥१०॥
सारथौ पातयामास शरान् काञ्चनभूषणान् ॥१०॥
10. tato mātaliputre tu gomukhe rākṣasātmajaḥ ,
sārathau pātayāmāsa śarān kāñcanabhūṣaṇān.
sārathau pātayāmāsa śarān kāñcanabhūṣaṇān.
10.
tataḥ mātaliputre tu gomukhe rākṣasātmajaḥ
sārathau pātayāmāsa śarān kāñcanabhūṣaṇān
sārathau pātayāmāsa śarān kāñcanabhūṣaṇān
10.
tataḥ tu rākṣasātmajaḥ mātaliputre gomukhe
sārathau kāñcanabhūṣaṇān śarān pātayāmāsa
sārathau kāñcanabhūṣaṇān śarān pātayāmāsa
10.
Then, the son of the rākṣasa (Indrajit) shot gold-adorned arrows at the charioteer, Gomukha, Mātali's son.
शचीसुतस्त्वपि तथा जयन्तस्तस्य सारथिम् ।
तं चैव रावणिं क्रुद्धः प्रत्यविध्यद् रणाजिरे ॥११॥
तं चैव रावणिं क्रुद्धः प्रत्यविध्यद् रणाजिरे ॥११॥
11. śacīsutastvapi tathā jayantastasya sārathim ,
taṃ caiva rāvaṇiṃ kruddhaḥ pratyavidhyad raṇājire.
taṃ caiva rāvaṇiṃ kruddhaḥ pratyavidhyad raṇājire.
11.
śacīsutaḥ tu api tathā jayantaḥ tasya sārathim
tam ca eva rāvaṇim kruddhaḥ pratyavidhyat raṇājire
tam ca eva rāvaṇim kruddhaḥ pratyavidhyat raṇājire
11.
tathā tu api kruddhaḥ śacīsutaḥ jayantaḥ tasya
sārathim tam ca eva rāvaṇim raṇājire pratyavidhyat
sārathim tam ca eva rāvaṇim raṇājire pratyavidhyat
11.
Similarly, Śacī's son, Jayanta, enraged, in the battlefield struck back at his (Indrajit's) charioteer and indeed also at Rāvaṇa's son (Indrajit) himself.
ततः क्रुद्धो महातेजा रक्षो विस्फारितेक्षणः ।
रावणिः शक्रपुत्रं तं शरवर्षैरवाकिरत् ॥१२॥
रावणिः शक्रपुत्रं तं शरवर्षैरवाकिरत् ॥१२॥
12. tataḥ kruddho mahātejā rakṣo visphāritekṣaṇaḥ ,
rāvaṇiḥ śakraputraṃ taṃ śaravarṣairavākirat.
rāvaṇiḥ śakraputraṃ taṃ śaravarṣairavākirat.
12.
tataḥ kruddhaḥ mahātejāḥ rakṣaḥ visphāritekṣaṇaḥ
rāvaṇiḥ śakraputraṃ taṃ śaravarṣaiḥ avākirat
rāvaṇiḥ śakraputraṃ taṃ śaravarṣaiḥ avākirat
12.
tataḥ mahātejāḥ kruddhaḥ visphāritekṣaṇaḥ rakṣaḥ
rāvaṇiḥ taṃ śakraputraṃ śaravarṣaiḥ avākirat
rāvaṇiḥ taṃ śakraputraṃ śaravarṣaiḥ avākirat
12.
Then, that greatly mighty demon, Rāvaṇa's son (Indrajit), with eyes wide open in fury, showered Indra's son with torrents of arrows.
ततः प्रगृह्य शस्त्राणि सारवन्ति महान्ति च ।
शतघ्नीस्तोमरान्प्रासान् गदाखड्गपरश्वधान् ।
सुमहान्त्यद्रिशृङ्गाणि पातयामास रावणिः ॥१३॥
शतघ्नीस्तोमरान्प्रासान् गदाखड्गपरश्वधान् ।
सुमहान्त्यद्रिशृङ्गाणि पातयामास रावणिः ॥१३॥
13. tataḥ pragṛhya śastrāṇi sāravanti mahānti ca ,
śataghnīstomarānprāsān gadākhaḍgaparaśvadhān ,
sumahāntyadriśṛṅgāṇi pātayāmāsa rāvaṇiḥ.
śataghnīstomarānprāsān gadākhaḍgaparaśvadhān ,
sumahāntyadriśṛṅgāṇi pātayāmāsa rāvaṇiḥ.
13.
tataḥ pragṛhya śastrāṇi sāravanti
mahānti ca śataghnīstomarān
prāsān gadākhaḍgaparaśvadhān sumahānti
adriśṛṅgāṇi pātayāmāsa rāvaṇiḥ
mahānti ca śataghnīstomarān
prāsān gadākhaḍgaparaśvadhān sumahānti
adriśṛṅgāṇi pātayāmāsa rāvaṇiḥ
13.
tataḥ rāvaṇiḥ sāravanti mahānti
śastrāṇi śataghnīstomarān prāsān
gadākhaḍgaparaśvadhān ca sumahānti
adriśṛṅgāṇi pragṛhya pātayāmāsa
śastrāṇi śataghnīstomarān prāsān
gadākhaḍgaparaśvadhān ca sumahānti
adriśṛṅgāṇi pragṛhya pātayāmāsa
13.
Then, Rāvaṇa's son (Indrajit), seizing mighty and formidable weapons such as śataghnīs, javelins, spears, maces, swords, and axes, also hurled down enormous mountain peaks.
ततः प्रव्यथिता लोकाः संजज्ञे च तमो महत् ।
तस्य रावणपुत्रस्य तदा शत्रूनभिघ्नतः ॥१४॥
तस्य रावणपुत्रस्य तदा शत्रूनभिघ्नतः ॥१४॥
14. tataḥ pravyathitā lokāḥ saṃjajñe ca tamo mahat ,
tasya rāvaṇaputrasya tadā śatrūnabhighnataḥ.
tasya rāvaṇaputrasya tadā śatrūnabhighnataḥ.
14.
tataḥ pravyathitāḥ lokāḥ saṃjajñe ca tamaḥ mahat
tasya rāvaṇaputrasya tadā śatrūn abhighnataḥ
tasya rāvaṇaputrasya tadā śatrūn abhighnataḥ
14.
tataḥ lokāḥ pravyathitāḥ ca mahat tamaḥ saṃjajñe
tadā śatrūn abhighnataḥ tasya rāvaṇaputrasya
tadā śatrūn abhighnataḥ tasya rāvaṇaputrasya
14.
Then, the worlds were greatly distressed, and a profound darkness arose, as Rāvaṇa's son was striking down his enemies at that time.
ततस्तद्दैवतबलं समन्तात्तं शचीसुतम् ।
बहुप्रकारमस्वस्थं तत्र तत्र स्म धावति ॥१५॥
बहुप्रकारमस्वस्थं तत्र तत्र स्म धावति ॥१५॥
15. tatastaddaivatabalaṃ samantāttaṃ śacīsutam ,
bahuprakāramasvasthaṃ tatra tatra sma dhāvati.
bahuprakāramasvasthaṃ tatra tatra sma dhāvati.
15.
tataḥ tat daivatabalaṃ samantāt taṃ śacīsutam
bahuprakāram asvasthaṃ tatra tatra sma dhāvati
bahuprakāram asvasthaṃ tatra tatra sma dhāvati
15.
tataḥ tat daivatabalaṃ samantāt taṃ śacīsutam
bahuprakāram asvasthaṃ tatra tatra dhāvati sma
bahuprakāram asvasthaṃ tatra tatra dhāvati sma
15.
Then, that divine host, greatly distressed in various ways, rushed anxiously here and there around Śacī's son (Jayanta).
नाभ्यजानंस्तदान्योन्यं शत्रून् वा दैवतानि वा ।
तत्र तत्र विपर्यस्तं समन्तात् परिधावितम् ॥१६॥
तत्र तत्र विपर्यस्तं समन्तात् परिधावितम् ॥१६॥
16. nābhyajānaṃstadānyonyaṃ śatrūn vā daivatāni vā ,
tatra tatra viparyastaṃ samantāt paridhāvitam.
tatra tatra viparyastaṃ samantāt paridhāvitam.
16.
na abhyajānan tadā anyonyam śatrūn vā daivatāni
vā tatra tatra viparyastam samantāt paridhāvitam
vā tatra tatra viparyastam samantāt paridhāvitam
16.
tadā anyonyam śatrūn vā daivatāni vā na abhyajānan
tatra tatra viparyastam samantāt paridhāvitam
tatra tatra viparyastam samantāt paridhāvitam
16.
At that time, they did not recognize each other, whether enemies or gods. Scattered and confused, they ran around everywhere in all directions.
एतस्मिन्नन्तरे शूरः पुलोमा नाम वीर्यवान् ।
दैतेयस्तेन संगृह्य शचीपुत्रो ऽपवाहितः ॥१७॥
दैतेयस्तेन संगृह्य शचीपुत्रो ऽपवाहितः ॥१७॥
17. etasminnantare śūraḥ pulomā nāma vīryavān ,
daiteyastena saṃgṛhya śacīputro'pavāhitaḥ.
daiteyastena saṃgṛhya śacīputro'pavāhitaḥ.
17.
etasmin antare śūraḥ pulomā nāma vīryavān
daiteyaḥ tena saṃgṛhya śacīputraḥ apavāhitaḥ
daiteyaḥ tena saṃgṛhya śacīputraḥ apavāhitaḥ
17.
etasmin antare śūraḥ nāma vīryavān daiteyaḥ
pulomā tena śacīputraḥ saṃgṛhya apavāhitaḥ
pulomā tena śacīputraḥ saṃgṛhya apavāhitaḥ
17.
Meanwhile, a brave and powerful Daitya (demon) named Puloma seized Śacī's son and carried him away.
गृहीत्वा तं तु नप्तारं प्रविष्टः स महोदधिम् ।
मातामहो ऽर्यकस्तस्य पौलोमी येन सा शची ॥१८॥
मातामहो ऽर्यकस्तस्य पौलोमी येन सा शची ॥१८॥
18. gṛhītvā taṃ tu naptāraṃ praviṣṭaḥ sa mahodadhim ,
mātāmaho'ryakastasya paulomī yena sā śacī.
mātāmaho'ryakastasya paulomī yena sā śacī.
18.
gṛhītvā tam tu naptāram praviṣṭaḥ saḥ mahodadhim
mātāmahaḥ aryakaḥ tasya paulomī yena sā śacī
mātāmahaḥ aryakaḥ tasya paulomī yena sā śacī
18.
saḥ mātāmahaḥ aryakaḥ yena sā śacī paulomī tasya
tam naptāram gṛhītvā tu mahodadhim praviṣṭaḥ
tam naptāram gṛhītvā tu mahodadhim praviṣṭaḥ
18.
Having seized that grandson (Jayanta), he (Puloma), who was his maternal grandfather (because Śacī, Jayanta's mother, is Paulomī, daughter of Puloma), entered the great ocean.
प्रणाशं दृश्य तु सुरा जयन्तस्यातिदारुणम् ।
व्यथिताश्चाप्रहृष्टाश्च समन्ताद्विप्रदुद्रुवुः ॥१९॥
व्यथिताश्चाप्रहृष्टाश्च समन्ताद्विप्रदुद्रुवुः ॥१९॥
19. praṇāśaṃ dṛśya tu surā jayantasyātidāruṇam ,
vyathitāścāprahṛṣṭāśca samantādvipradudruvuḥ.
vyathitāścāprahṛṣṭāśca samantādvipradudruvuḥ.
19.
praṇāśam dṛśya tu surāḥ jayantasya atidāruṇam
vyathitāḥ ca aprahṛṣṭāḥ ca samantāt vipradudruvuḥ
vyathitāḥ ca aprahṛṣṭāḥ ca samantāt vipradudruvuḥ
19.
tu surāḥ jayantasya atidāruṇam praṇāśam dṛśya
vyathitāḥ ca aprahṛṣṭāḥ ca samantāt vipradudruvuḥ
vyathitāḥ ca aprahṛṣṭāḥ ca samantāt vipradudruvuḥ
19.
But having seen the extremely terrible disappearance of Jayanta, the gods became distressed and dejected, and they fled in all directions.
रावणिस्त्वथ संहृष्टो बलैः परिवृतः स्वकैः ।
अभ्यधावत देवांस्तान्मुमोच च महास्वनम् ॥२०॥
अभ्यधावत देवांस्तान्मुमोच च महास्वनम् ॥२०॥
20. rāvaṇistvatha saṃhṛṣṭo balaiḥ parivṛtaḥ svakaiḥ ,
abhyadhāvata devāṃstānmumoca ca mahāsvanam.
abhyadhāvata devāṃstānmumoca ca mahāsvanam.
20.
rāvaṇiḥ tu atha saṃhṛṣṭaḥ balaiḥ parivṛtaḥ svakaiḥ
abhyadhāvata devān tān mumoca ca mahāsvanam
abhyadhāvata devān tān mumoca ca mahāsvanam
20.
atha rāvaṇiḥ tu svakaiḥ balaiḥ parivṛtaḥ saṃhṛṣṭaḥ
tān devān abhyadhāvata ca mahāsvanam mumoca
tān devān abhyadhāvata ca mahāsvanam mumoca
20.
Then, Rāvaṇa's son (Indrajit), greatly delighted and surrounded by his own troops, rushed towards those gods and let out a mighty roar.
दृष्ट्वा प्रणाशं पुत्रस्य रावणेश्चापि विक्रमम् ।
मातलिं प्राह देवेन्द्रो रथः समुपनीयताम् ॥२१॥
मातलिं प्राह देवेन्द्रो रथः समुपनीयताम् ॥२१॥
21. dṛṣṭvā praṇāśaṃ putrasya rāvaṇeścāpi vikramam ,
mātaliṃ prāha devendro rathaḥ samupanīyatām.
mātaliṃ prāha devendro rathaḥ samupanīyatām.
21.
dṛṣṭvā praṇāśam putrasya rāvaṇeḥ ca api vikramam
mātaliṃ prāha devendraḥ rathaḥ samupanīyatām
mātaliṃ prāha devendraḥ rathaḥ samupanīyatām
21.
devendraḥ rāvaṇeḥ putrasya praṇāśam ca api
vikramam dṛṣṭvā mātaliṃ prāha rathaḥ samupanīyatām
vikramam dṛṣṭvā mātaliṃ prāha rathaḥ samupanīyatām
21.
Seeing the demise of Rāvaṇa's son and also his (Indrajit's) valor, the lord of the gods (Indra) told Mātali, "Let the chariot be brought forward."
स तु दिव्यो महाभीमः सज्ज एव महारथः ।
उपस्थितो मातलिना वाह्यमानो मनोजवः ॥२२॥
उपस्थितो मातलिना वाह्यमानो मनोजवः ॥२२॥
22. sa tu divyo mahābhīmaḥ sajja eva mahārathaḥ ,
upasthito mātalinā vāhyamāno manojavaḥ.
upasthito mātalinā vāhyamāno manojavaḥ.
22.
saḥ tu divyaḥ mahābhīmaḥ sajjaḥ eva mahārathaḥ
upasthitaḥ mātalinā vāhyamānaḥ manojavaḥ
upasthitaḥ mātalinā vāhyamānaḥ manojavaḥ
22.
saḥ tu divyaḥ mahābhīmaḥ sajjaḥ eva manojavaḥ
mahārathaḥ mātalinā vāhyamānaḥ upasthitaḥ
mahārathaḥ mātalinā vāhyamānaḥ upasthitaḥ
22.
And that divine, exceedingly formidable, and truly magnificent chariot, swift as thought, was already present, being driven by Mātali.
ततो मेघा रथे तस्मिंस्तडिद्वन्तो महास्वनाः ।
अग्रतो वायुचपला गच्छन्तो व्यनदंस्तदा ॥२३॥
अग्रतो वायुचपला गच्छन्तो व्यनदंस्तदा ॥२३॥
23. tato meghā rathe tasmiṃstaḍidvanto mahāsvanāḥ ,
agrato vāyucapalā gacchanto vyanadaṃstadā.
agrato vāyucapalā gacchanto vyanadaṃstadā.
23.
tataḥ meghāḥ rathe tasmin taḍidvantaḥ mahāsvanāḥ
agrataḥ vāyucapalāḥ gacchantaḥ vyanadan tadā
agrataḥ vāyucapalāḥ gacchantaḥ vyanadan tadā
23.
tataḥ tadā tasmin rathe taḍidvantaḥ mahāsvanāḥ
vāyucapalāḥ gacchantaḥ meghāḥ agrataḥ vyanadan
vāyucapalāḥ gacchantaḥ meghāḥ agrataḥ vyanadan
23.
Then, in that chariot, lightning-streaked and thunderous clouds, swift as the wind, moved ahead and roared loudly.
नानावाद्यानि वाद्यन्त स्तुतयश्च समाहिताः ।
ननृतुश्चाप्सरःसंघाः प्रयाते वासवे रणम् ॥२४॥
ननृतुश्चाप्सरःसंघाः प्रयाते वासवे रणम् ॥२४॥
24. nānāvādyāni vādyanta stutayaśca samāhitāḥ ,
nanṛtuścāpsaraḥsaṃghāḥ prayāte vāsave raṇam.
nanṛtuścāpsaraḥsaṃghāḥ prayāte vāsave raṇam.
24.
nānāvādyāni vādyanta stutayaḥ ca samāhitāḥ
nanṛtuḥ ca apsaraḥsaṅghāḥ prayāte vāsave raṇam
nanṛtuḥ ca apsaraḥsaṅghāḥ prayāte vāsave raṇam
24.
vāsave raṇam prayāte nānāvādyāni vādyanta
stutayaḥ ca samāhitāḥ apsaraḥsaṅghāḥ ca nanṛtuḥ
stutayaḥ ca samāhitāḥ apsaraḥsaṅghāḥ ca nanṛtuḥ
24.
When Vāsava (Indra) went to battle, various musical instruments were played, praises were chanted, and hosts of celestial nymphs danced.
रुद्रैर्वसुभिरादित्यैः साध्यैश्च समरुद्गणैः ।
वृतो नानाप्रहरणैर्निर्ययौ त्रिदशाधिपः ॥२५॥
वृतो नानाप्रहरणैर्निर्ययौ त्रिदशाधिपः ॥२५॥
25. rudrairvasubhirādityaiḥ sādhyaiśca samarudgaṇaiḥ ,
vṛto nānāpraharaṇairniryayau tridaśādhipaḥ.
vṛto nānāpraharaṇairniryayau tridaśādhipaḥ.
25.
rudraiḥ vasubhiḥ ādityaiḥ sādhyaiḥ ca samarudgaṇaiḥ
vṛtaḥ nānāpraharanaiḥ niryayau tridaśādhipaḥ
vṛtaḥ nānāpraharanaiḥ niryayau tridaśādhipaḥ
25.
tridaśādhipaḥ rudraiḥ vasubhiḥ ādityaiḥ sādhyaiḥ
ca samarudgaṇaiḥ nānāpraharanaiḥ vṛtaḥ niryayau
ca samarudgaṇaiḥ nānāpraharanaiḥ vṛtaḥ niryayau
25.
The lord of the gods, surrounded by the Rudras, Vasus, Ādityas, Sādhyas, and the hosts of Maruts, and equipped with various weapons, went forth.
निर्गच्छतस्तु शक्रस्य परुषं पवनो ववौ ।
भास्करो निष्प्रभश्चासीन्महोल्काश्च प्रपेदिरे ॥२६॥
भास्करो निष्प्रभश्चासीन्महोल्काश्च प्रपेदिरे ॥२६॥
26. nirgacchatastu śakrasya paruṣaṃ pavano vavau ,
bhāskaro niṣprabhaścāsīnmaholkāśca prapedire.
bhāskaro niṣprabhaścāsīnmaholkāśca prapedire.
26.
nirgacchataḥ tu śakrasya paruṣam pavanaḥ vavau
bhāskaraḥ niṣprabhaḥ ca āsīt maholkāḥ ca prapedire
bhāskaraḥ niṣprabhaḥ ca āsīt maholkāḥ ca prapedire
26.
śakrasya nirgacchataḥ tu pavanaḥ paruṣam vavau
bhāskaraḥ ca niṣprabhaḥ āsīt maholkāḥ ca prapedire
bhāskaraḥ ca niṣprabhaḥ āsīt maholkāḥ ca prapedire
26.
As Śakra (Indra) was departing, the wind blew fiercely; the sun became devoid of radiance, and great meteors fell.
एतस्मिन्नन्तरे शूरो दशग्रीवः प्रतापवान् ।
आरुरोह रथं दिव्यं निर्मितं विश्वकर्मणा ॥२७॥
आरुरोह रथं दिव्यं निर्मितं विश्वकर्मणा ॥२७॥
27. etasminnantare śūro daśagrīvaḥ pratāpavān ,
āruroha rathaṃ divyaṃ nirmitaṃ viśvakarmaṇā.
āruroha rathaṃ divyaṃ nirmitaṃ viśvakarmaṇā.
27.
etasmin antare śūraḥ daśagrīvaḥ pratāpavān
āruroha ratham divyam nirmitam viśvakarmaṇā
āruroha ratham divyam nirmitam viśvakarmaṇā
27.
etasmin antare śūraḥ pratāpavān daśagrīvaḥ
viśvakarmaṇā nirmitam divyam ratham āruroha
viśvakarmaṇā nirmitam divyam ratham āruroha
27.
Meanwhile, the brave and mighty Daśagrīva (Rāvaṇa) ascended a divine chariot that had been crafted by Viśvakarmā.
पन्नगैः सुमहाकायैर्वेष्टितं लोमहर्षणैः ।
येषां निश्वासवातेन प्रदीप्तमिव संयुगम् ॥२८॥
येषां निश्वासवातेन प्रदीप्तमिव संयुगम् ॥२८॥
28. pannagaiḥ sumahākāyairveṣṭitaṃ lomaharṣaṇaiḥ ,
yeṣāṃ niśvāsavātena pradīptamiva saṃyugam.
yeṣāṃ niśvāsavātena pradīptamiva saṃyugam.
28.
pannagaiḥ sumahākāyaiḥ veṣṭitam lomaharṣaṇaiḥ
yeṣām niśvāsavātena pradīptam iva saṃyugam
yeṣām niśvāsavātena pradīptam iva saṃyugam
28.
The battlefield was enveloped by terrifying, very large-bodied serpents, whose very breath seemed to set the conflict ablaze.
दैत्यैर्निशाचरैः शूरै रथः संपरिवारितः ।
समराभिमुखो दिव्यो महेन्द्रमभिवर्तत ॥२९॥
समराभिमुखो दिव्यो महेन्द्रमभिवर्तत ॥२९॥
29. daityairniśācaraiḥ śūrai rathaḥ saṃparivāritaḥ ,
samarābhimukho divyo mahendramabhivartata.
samarābhimukho divyo mahendramabhivartata.
29.
daityaiḥ niśācaraiḥ śūraiḥ rathaḥ saṃparivāritaḥ
samarābhimukhaḥ divyaḥ mahendram abhivartata
samarābhimukhaḥ divyaḥ mahendram abhivartata
29.
The divine chariot, completely encircled by brave daityas and rākṣasas, advanced, facing the battle, towards Mahendra.
पुत्रं तं वारयित्वासौ स्वयमेव व्यवस्थितः ।
सो ऽपि युद्धाद्विनिष्क्रम्य रावणिः समुपाविशत् ॥३०॥
सो ऽपि युद्धाद्विनिष्क्रम्य रावणिः समुपाविशत् ॥३०॥
30. putraṃ taṃ vārayitvāsau svayameva vyavasthitaḥ ,
so'pi yuddhādviniṣkramya rāvaṇiḥ samupāviśat.
so'pi yuddhādviniṣkramya rāvaṇiḥ samupāviśat.
30.
putram tam vārayitvā asau svayam eva vyavasthitaḥ
saḥ api yuddhāt viniṣkramya rāvaṇiḥ samupāviśat
saḥ api yuddhāt viniṣkramya rāvaṇiḥ samupāviśat
30.
Having restrained that son, he (the father) himself took his position (in battle). Rāvaṇa's son (Indrajit) also, having withdrawn from the conflict, took a seat.
ततो युद्धं प्रवृत्तं तु सुराणां राक्षसैः सह ।
शस्त्राभिवर्षणं घोरं मेघानामिव संयुगे ॥३१॥
शस्त्राभिवर्षणं घोरं मेघानामिव संयुगे ॥३१॥
31. tato yuddhaṃ pravṛttaṃ tu surāṇāṃ rākṣasaiḥ saha ,
śastrābhivarṣaṇaṃ ghoraṃ meghānāmiva saṃyuge.
śastrābhivarṣaṇaṃ ghoraṃ meghānāmiva saṃyuge.
31.
tataḥ yuddham pravṛttam tu surāṇām rākṣasaiḥ saha
śastrābhivarṣaṇam ghoram meghānām iva saṃyuge
śastrābhivarṣaṇam ghoram meghānām iva saṃyuge
31.
Then, indeed, a battle began between the gods and the rākṣasas, a fierce shower of weapons (descending) like rain from clouds in a storm.
कुम्भकर्णस्तु दुष्टात्मा नानाप्रहरणोद्यतः ।
नाज्ञायत तदा युद्धे सह केनाप्ययुध्यत ॥३२॥
नाज्ञायत तदा युद्धे सह केनाप्ययुध्यत ॥३२॥
32. kumbhakarṇastu duṣṭātmā nānāpraharaṇodyataḥ ,
nājñāyata tadā yuddhe saha kenāpyayudhyata.
nājñāyata tadā yuddhe saha kenāpyayudhyata.
32.
kumbhakarṇaḥ tu duṣṭa-ātmā nānā-praharaṇa-udyataḥ
na ajñāyata tadā yuddhe saha kena api ayudhyata
na ajñāyata tadā yuddhe saha kena api ayudhyata
32.
tada yuddhe nānā-praharaṇa-udyataḥ duṣṭa-ātmā
kumbhakarṇaḥ tu na ajñāyata [saḥ] kena api saha ayudhyata
kumbhakarṇaḥ tu na ajñāyata [saḥ] kena api saha ayudhyata
32.
But the wicked Kumbhakarṇa, ready with various weapons, could not be discerned in that battle; he fought with anyone and everyone.
दन्तैर्भुजाभ्यां पद्भ्यां च शक्तितोमरसायकैः ।
येन केनैव संरब्धस्ताडयामास वै सुरान् ॥३३॥
येन केनैव संरब्धस्ताडयामास वै सुरान् ॥३३॥
33. dantairbhujābhyāṃ padbhyāṃ ca śaktitomarasāyakaiḥ ,
yena kenaiva saṃrabdhastāḍayāmāsa vai surān.
yena kenaiva saṃrabdhastāḍayāmāsa vai surān.
33.
dantaiḥ bhujābhyām padbhyām ca śakti-tomara-sāyakaiḥ
yena kena eva saṃrabdhaḥ tāḍayāmāsa vai surān
yena kena eva saṃrabdhaḥ tāḍayāmāsa vai surān
33.
saṃrabdhaḥ [saḥ] dantaiḥ bhujābhyām padbhyām ca
śakti-tomara-sāyakaiḥ yena kena eva vai surān tāḍayāmāsa
śakti-tomara-sāyakaiḥ yena kena eva vai surān tāḍayāmāsa
33.
Enraged, he indeed struck the gods with his teeth, arms, and feet, and with śaktis, tomaras, and arrows, using any means whatsoever.
ततो रुद्रैर्महाभागैः सहादित्यैर्निशाचरः ।
प्रयुद्धस्तैश्च संग्रामे कृत्तः शस्त्रैर्निरन्तरम् ॥३४॥
प्रयुद्धस्तैश्च संग्रामे कृत्तः शस्त्रैर्निरन्तरम् ॥३४॥
34. tato rudrairmahābhāgaiḥ sahādityairniśācaraḥ ,
prayuddhastaiśca saṃgrāme kṛttaḥ śastrairnirantaram.
prayuddhastaiśca saṃgrāme kṛttaḥ śastrairnirantaram.
34.
tataḥ rudraiḥ mahābhāgaiḥ saha ādityaiḥ niśācaraḥ
prayuddhaḥ taiḥ ca saṃgrāme kṛttaḥ śastraiḥ nirantaram
prayuddhaḥ taiḥ ca saṃgrāme kṛttaḥ śastraiḥ nirantaram
34.
tataḥ mahābhāgaiḥ rudraiḥ ādityaiḥ
saha taiḥ ca niśācaraḥ saṃgrāme
prayuddhaḥ [āsīt] [saḥ]
śastraiḥ nirantaram kṛttaḥ [āsīt]
saha taiḥ ca niśācaraḥ saṃgrāme
prayuddhaḥ [āsīt] [saḥ]
śastraiḥ nirantaram kṛttaḥ [āsīt]
34.
Then, that night-wanderer (Kumbhakarṇa) was vigorously fought by the mighty Rudras along with the Adityas, and in that battle, he was continuously wounded by their weapons.
ततस्तद् राक्षसं सैन्यं त्रिदशैः समरुद्गणैः ।
रणे विद्रावितं सर्वं नानाप्रहरणैः शितैः ॥३५॥
रणे विद्रावितं सर्वं नानाप्रहरणैः शितैः ॥३५॥
35. tatastad rākṣasaṃ sainyaṃ tridaśaiḥ samarudgaṇaiḥ ,
raṇe vidrāvitaṃ sarvaṃ nānāpraharaṇaiḥ śitaiḥ.
raṇe vidrāvitaṃ sarvaṃ nānāpraharaṇaiḥ śitaiḥ.
35.
tataḥ tat rākṣasam sainyam tridaśaiḥ sa-marut-gaṇaiḥ
raṇe vidrāvitam sarvam nānā-praharaṇaiḥ śitaiḥ
raṇe vidrāvitam sarvam nānā-praharaṇaiḥ śitaiḥ
35.
tataḥ sa-marut-gaṇaiḥ tridaśaiḥ nānā-praharaṇaiḥ śitaiḥ
[devaiḥ] raṇe tat sarvam rākṣasam sainyam vidrāvitam
[devaiḥ] raṇe tat sarvam rākṣasam sainyam vidrāvitam
35.
Then, that entire demonic army was routed in battle by the gods, along with the hosts of Maruts, using sharp, various weapons.
के चिद्विनिहताः शस्त्रैर्वेष्टन्ति स्म महीतले ।
वाहनेष्ववसक्ताश्च स्थिता एवापरे रणे ॥३६॥
वाहनेष्ववसक्ताश्च स्थिता एवापरे रणे ॥३६॥
36. ke cidvinihatāḥ śastrairveṣṭanti sma mahītale ,
vāhaneṣvavasaktāśca sthitā evāpare raṇe.
vāhaneṣvavasaktāśca sthitā evāpare raṇe.
36.
ke cit vinihatāḥ śastraiḥ veṣṭanti sma mahītale
vāhaneṣu avasaktāḥ ca sthitāḥ eva apare raṇe
vāhaneṣu avasaktāḥ ca sthitāḥ eva apare raṇe
36.
ke cit śastraiḥ vinihatāḥ mahītale veṣṭanti sma
apare ca vāhaneṣu avasaktāḥ raṇe sthitāḥ eva
apare ca vāhaneṣu avasaktāḥ raṇe sthitāḥ eva
36.
Some, struck down by weapons, writhed on the ground. And still others remained clinging to their mounts, standing motionless on the battlefield.
रथान्नागान् खरानुष्ट्रान्पन्नगांस्तुरगांस्तथा ।
शिंशुमारान् वराहांश्च पिशाचवदनांस्तथा ॥३७॥
शिंशुमारान् वराहांश्च पिशाचवदनांस्तथा ॥३७॥
37. rathānnāgān kharānuṣṭrānpannagāṃsturagāṃstathā ,
śiṃśumārān varāhāṃśca piśācavadanāṃstathā.
śiṃśumārān varāhāṃśca piśācavadanāṃstathā.
37.
rathān nāgān kharān uṣṭrān pannagān turagān
tathā śiṃśumārān varāhān ca piśācavadanān tathā
tathā śiṃśumārān varāhān ca piśācavadanān tathā
37.
rathān nāgān kharān uṣṭrān pannagān turagān
tathā śiṃśumārān varāhān ca piśācavadanān tathā
tathā śiṃśumārān varāhān ca piśācavadanān tathā
37.
Chariots, elephants, donkeys, camels, serpents, and horses, and similarly porpoises, boars, and those with ghoul-like faces.
तान् समालिङ्ग्य बाहुभ्यां विष्टब्धाः के चिदुच्छ्रिताः ।
देवैस्तु शस्त्रसंविद्धा मम्रिरे च निशाचराः ॥३८॥
देवैस्तु शस्त्रसंविद्धा मम्रिरे च निशाचराः ॥३८॥
38. tān samāliṅgya bāhubhyāṃ viṣṭabdhāḥ ke ciducchritāḥ ,
devaistu śastrasaṃviddhā mamrire ca niśācarāḥ.
devaistu śastrasaṃviddhā mamrire ca niśācarāḥ.
38.
tān samāliṅgya bāhubhyām viṣṭabdhāḥ ke cit ucchritāḥ
devaiḥ tu śastrasaṃviddhāḥ mamrire ca niśācarāḥ
devaiḥ tu śastrasaṃviddhāḥ mamrire ca niśācarāḥ
38.
ke cit bāhubhyām tān samāliṅgya viṣṭabdhāḥ ucchritāḥ
devaiḥ tu śastrasaṃviddhāḥ niśācarāḥ ca mamrire
devaiḥ tu śastrasaṃviddhāḥ niśācarāḥ ca mamrire
38.
Some, embracing those (mounts) with both arms, were stiffened and held high. But the night-rovers (niśācara), struck by the gods' weapons, also perished.
चित्रकर्म इवाभाति स तेषां रणसंप्लवः ।
निहतानां प्रमत्तानां राक्षसानां महीतले ॥३९॥
निहतानां प्रमत्तानां राक्षसानां महीतले ॥३९॥
39. citrakarma ivābhāti sa teṣāṃ raṇasaṃplavaḥ ,
nihatānāṃ pramattānāṃ rākṣasānāṃ mahītale.
nihatānāṃ pramattānāṃ rākṣasānāṃ mahītale.
39.
citrakarma iva ābhāti saḥ teṣām raṇasaṃplavaḥ
nihatānām pramattānām rākṣasānām mahītale
nihatānām pramattānām rākṣasānām mahītale
39.
teṣām nihatānām pramattānām rākṣasānām mahītale
saḥ raṇasaṃplavaḥ citrakarma iva ābhāti
saḥ raṇasaṃplavaḥ citrakarma iva ābhāti
39.
That scene of battle, with the slain and frenzied Rākṣasas (rākṣasa) on the ground, appeared like a painting.
शोणितोदक निष्यन्दाकङ्कगृध्रसमाकुला ।
प्रवृत्ता संयुगमुखे शस्त्रग्राहवती नदी ॥४०॥
प्रवृत्ता संयुगमुखे शस्त्रग्राहवती नदी ॥४०॥
40. śoṇitodaka niṣyandākaṅkagṛdhrasamākulā ,
pravṛttā saṃyugamukhe śastragrāhavatī nadī.
pravṛttā saṃyugamukhe śastragrāhavatī nadī.
40.
śoṇitodaka niṣyandākaṅkagṛdhrasamākulā
pravṛttā saṃyugamukhe śastragrāhavatī nadī
pravṛttā saṃyugamukhe śastragrāhavatī nadī
40.
saṃyugamukhe nadī pravṛttā śoṇitodaka
niṣyandākaṅkagṛdhrasamākulā śastragrāhavatī
niṣyandākaṅkagṛdhrasamākulā śastragrāhavatī
40.
A river began to flow at the front of the battle, characterized by blood-water, its current teeming with herons and vultures, and having weapons as its aquatic creatures.
एतस्मिन्नन्तरे क्रुद्धो दशग्रीवः प्रतापवान् ।
निरीक्ष्य तद्बलं सर्वं दैवतैर्विनिपातितम् ॥४१॥
निरीक्ष्य तद्बलं सर्वं दैवतैर्विनिपातितम् ॥४१॥
41. etasminnantare kruddho daśagrīvaḥ pratāpavān ,
nirīkṣya tadbalaṃ sarvaṃ daivatairvinipātitam.
nirīkṣya tadbalaṃ sarvaṃ daivatairvinipātitam.
41.
etasmin antare kruddhaḥ daśagrīvaḥ pratāpavān
nirīkṣya tatbalam sarvam devataiḥ vinipātitam
nirīkṣya tatbalam sarvam devataiḥ vinipātitam
41.
etasmin antare kruddhaḥ pratāpavān daśagrīvaḥ
devataiḥ sarvam tatbalam vinipātitam nirīkṣya
devataiḥ sarvam tatbalam vinipātitam nirīkṣya
41.
In the interim, the enraged and mighty Daśagrīva, observing his entire army struck down by the divine beings,
स तं प्रतिविगाह्याशु प्रवृद्धं सैन्यसागरम् ।
त्रिदशान् समरे निघ्नञ् शक्रमेवाभ्यवर्तत ॥४२॥
त्रिदशान् समरे निघ्नञ् शक्रमेवाभ्यवर्तत ॥४२॥
42. sa taṃ prativigāhyāśu pravṛddhaṃ sainyasāgaram ,
tridaśān samare nighnañ śakramevābhyavartata.
tridaśān samare nighnañ śakramevābhyavartata.
42.
saḥ tam prativigāhya āśu pravṛddham sainyasāgaram
tridaśān samare nighnan śakram eva abhyavartata
tridaśān samare nighnan śakram eva abhyavartata
42.
saḥ āśu tam pravṛddham sainyasāgaram prativigāhya,
samare tridaśān nighnan,
śakram eva abhyavartata
samare tridaśān nighnan,
śakram eva abhyavartata
42.
He quickly plunged into that vast ocean of an army, and striking down the (tridaśān) gods in battle, he indeed turned to confront Indra himself.
ततः शक्रो महच्चापं विस्फार्य सुमहास्वनम् ।
यस्य विस्फारघोषेण स्वनन्ति स्म दिशो दश ॥४३॥
यस्य विस्फारघोषेण स्वनन्ति स्म दिशो दश ॥४३॥
43. tataḥ śakro mahaccāpaṃ visphārya sumahāsvanam ,
yasya visphāraghoṣeṇa svananti sma diśo daśa.
yasya visphāraghoṣeṇa svananti sma diśo daśa.
43.
tataḥ śakraḥ mahatcāpam visphārya sumahāsvanam
yasya visphāraghoṣeṇa svananti sma diśaḥ daśa
yasya visphāraghoṣeṇa svananti sma diśaḥ daśa
43.
tataḥ śakraḥ sumahāsvanam mahatcāpam visphārya,
yasya visphāraghoṣeṇa daśa diśaḥ svananti sma
yasya visphāraghoṣeṇa daśa diśaḥ svananti sma
43.
Then Indra, having twanged his great bow, which produced a very loud sound, caused the ten directions to resound with its twanging noise.
तद्विकृष्य महच्चापमिन्द्रो रावणमूर्धनि ।
निपातयामास शरान्पावकादित्यवर्चसः ॥४४॥
निपातयामास शरान्पावकादित्यवर्चसः ॥४४॥
44. tadvikṛṣya mahaccāpamindro rāvaṇamūrdhani ,
nipātayāmāsa śarānpāvakādityavarcasaḥ.
nipātayāmāsa śarānpāvakādityavarcasaḥ.
44.
tat vikṛṣya mahat cāpam indraḥ rāvaṇa mūrdhani
nipātayāmāsa śarān pāvakāditya varcasaḥ
nipātayāmāsa śarān pāvakāditya varcasaḥ
44.
indraḥ tat mahat cāpam vikṛṣya rāvaṇa mūrdhani
pāvakāditya varcasaḥ śarān nipātayāmāsa
pāvakāditya varcasaḥ śarān nipātayāmāsa
44.
Indra, having drawn that great bow, showered arrows on Rāvaṇa's head, arrows that had the brilliance of fire and the sun.
तथैव च महाबाहुर्दशग्रीवो व्यवस्थितः ।
शक्रं कार्मुकविभ्रष्टैः शरवर्षैरवाकिरत् ॥४५॥
शक्रं कार्मुकविभ्रष्टैः शरवर्षैरवाकिरत् ॥४५॥
45. tathaiva ca mahābāhurdaśagrīvo vyavasthitaḥ ,
śakraṃ kārmukavibhraṣṭaiḥ śaravarṣairavākirat.
śakraṃ kārmukavibhraṣṭaiḥ śaravarṣairavākirat.
45.
tathā eva ca mahābāhuḥ daśagrīvaḥ vyavasthitaḥ
śakram kārmuka vibhraṣṭaiḥ śaravarṣaiḥ avākirat
śakram kārmuka vibhraṣṭaiḥ śaravarṣaiḥ avākirat
45.
tathā eva ca mahābāhuḥ daśagrīvaḥ vyavasthitaḥ
kārmuka vibhraṣṭaiḥ śaravarṣaiḥ śakram avākirat
kārmuka vibhraṣṭaiḥ śaravarṣaiḥ śakram avākirat
45.
And similarly, the mighty-armed Daśagrīva (Rāvaṇa), standing firm, showered Indra with torrents of arrows released from his bow.
प्रयुध्यतोरथ तयोर्बाणवर्षैः समन्ततः ।
नाज्ञायत तदा किं चित् सर्वं हि तमसा वृतम् ॥४६॥
नाज्ञायत तदा किं चित् सर्वं हि तमसा वृतम् ॥४६॥
46. prayudhyatoratha tayorbāṇavarṣaiḥ samantataḥ ,
nājñāyata tadā kiṃ cit sarvaṃ hi tamasā vṛtam.
nājñāyata tadā kiṃ cit sarvaṃ hi tamasā vṛtam.
46.
prayudhyatoḥ atha tayoḥ bāṇavarṣaiḥ samantataḥ
na ajñāyata tadā kim cit sarvam hi tamasā vṛtam
na ajñāyata tadā kim cit sarvam hi tamasā vṛtam
46.
atha prayudhyatoḥ tayoḥ samantataḥ bāṇavarṣaiḥ tadā kim cit na ajñāyata.
hi sarvam tamasā vṛtam
hi sarvam tamasā vṛtam
46.
As those two fought, with arrow showers everywhere, nothing could be seen then, for everything was enveloped in darkness.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28 (current chapter)
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100