वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-1, chapter-42
देवदेवे गते तस्मिन् सो ऽङ्गुष्ठाग्रनिपीडिताम् ।
कृत्वा वसुमतीं राम संवत्सरमुपासत ॥१॥
कृत्वा वसुमतीं राम संवत्सरमुपासत ॥१॥
1. devadeve gate tasmin so'ṅguṣṭhāgranipīḍitām ,
kṛtvā vasumatīṃ rāma saṃvatsaramupāsata.
kṛtvā vasumatīṃ rāma saṃvatsaramupāsata.
1.
devadeve gate tasmin saḥ aṅguṣṭhāgranipīḍitām
kṛtvā vasumatīm rāma saṃvatsaram upāsata
kṛtvā vasumatīm rāma saṃvatsaram upāsata
1.
rāma tasmin devadeve gate saḥ aṅguṣṭhāgranipīḍitām
vasumatīm kṛtvā saṃvatsaram upāsata
vasumatīm kṛtvā saṃvatsaram upāsata
1.
O Rāma, when that lord of gods (Brahmā) had departed, he (Bhagiratha) stood on tiptoe, pressing his thumb to the ground, and practiced austerities (tapas) for a year.
अथ संवत्सरे पूर्णे सर्वलोकनमस्कृतः ।
उमापतिः पशुपती राजानमिदमब्रवीत् ॥२॥
उमापतिः पशुपती राजानमिदमब्रवीत् ॥२॥
2. atha saṃvatsare pūrṇe sarvalokanamaskṛtaḥ ,
umāpatiḥ paśupatī rājānamidamabravīt.
umāpatiḥ paśupatī rājānamidamabravīt.
2.
atha saṃvatsare pūrṇe sarvalokanamaskṛtaḥ
umāpatiḥ paśupatiḥ rājānam idam abravīt
umāpatiḥ paśupatiḥ rājānam idam abravīt
2.
atha saṃvatsare pūrṇe sarvalokanamaskṛtaḥ
umāpatiḥ paśupatiḥ idam rājānam abravīt
umāpatiḥ paśupatiḥ idam rājānam abravīt
2.
Then, when the year was complete, the husband of Umā (Umāpati), the lord of creatures (Paśupati) [both epithets of Śiva], who is worshipped by all the worlds, spoke this to the king.
प्रीतस्ते ऽहं नरश्रेष्ठ करिष्यामि तव प्रियम् ।
शिरसा धारयिष्यामि शैलराजसुतामहम् ॥३॥
शिरसा धारयिष्यामि शैलराजसुतामहम् ॥३॥
3. prītaste'haṃ naraśreṣṭha kariṣyāmi tava priyam ,
śirasā dhārayiṣyāmi śailarājasutāmaham.
śirasā dhārayiṣyāmi śailarājasutāmaham.
3.
prītaḥ te aham naraśreṣṭha kariṣyāmi tava
priyam śirasā dhārayiṣyāmi śailarājasutām aham
priyam śirasā dhārayiṣyāmi śailarājasutām aham
3.
naraśreṣṭha,
aham te prītaḥ (asmi).
tava priyam kariṣyāmi.
aham śailarājasutām śirasā dhārayiṣyāmi.
aham te prītaḥ (asmi).
tava priyam kariṣyāmi.
aham śailarājasutām śirasā dhārayiṣyāmi.
3.
“O best among men, I am pleased with you. I will grant your wish (literally, 'do what is dear to you'). I myself will bear the daughter of the king of mountains (Gaṅgā) on my head.”
ततो हैमवती ज्येष्ठा सर्वलोकनमस्कृता ।
तदा सातिमहद् रूपं कृत्वा वेगं च दुःसहम् ।
आकाशादपतद् राम शिवे शिवशिरस्युत ॥४॥
तदा सातिमहद् रूपं कृत्वा वेगं च दुःसहम् ।
आकाशादपतद् राम शिवे शिवशिरस्युत ॥४॥
4. tato haimavatī jyeṣṭhā sarvalokanamaskṛtā ,
tadā sātimahad rūpaṃ kṛtvā vegaṃ ca duḥsaham ,
ākāśādapatad rāma śive śivaśirasyuta.
tadā sātimahad rūpaṃ kṛtvā vegaṃ ca duḥsaham ,
ākāśādapatad rāma śive śivaśirasyuta.
4.
tataḥ haimavatī jyeṣṭhā
sarvalokanamaskṛtā tadā sā atimahat rūpaṃ
kṛtvā vegaṃ ca dussaham ākāśāt
apatat rāma śive śivaśirasi uta
sarvalokanamaskṛtā tadā sā atimahat rūpaṃ
kṛtvā vegaṃ ca dussaham ākāśāt
apatat rāma śive śivaśirasi uta
4.
rāma tataḥ tadā sarvalokanamaskṛtā
jyeṣṭhā haimavatī atimahat
rūpaṃ dussaham ca vegaṃ kṛtvā
ākāśāt śivaśirasi śive uta apatat
jyeṣṭhā haimavatī atimahat
rūpaṃ dussaham ca vegaṃ kṛtvā
ākāśāt śivaśirasi śive uta apatat
4.
Then, O Rama, the great Himavatī (Gangā), revered by all beings, having assumed a tremendously vast form and an unbearable current, indeed fell from the sky onto Shiva's head.
नैव सा निर्गमं लेभे जटामण्डलमोहिता ।
तत्रैवाबभ्रमद्देवी संवत्सरगणान्बहून् ॥५॥
तत्रैवाबभ्रमद्देवी संवत्सरगणान्बहून् ॥५॥
5. naiva sā nirgamaṃ lebhe jaṭāmaṇḍalamohitā ,
tatraivābabhramaddevī saṃvatsaragaṇānbahūn.
tatraivābabhramaddevī saṃvatsaragaṇānbahūn.
5.
na eva sā nirgamaṃ lebhe jaṭāmaṇḍalamohitā
tatra eva ābabhramat devī saṃvatsaragaṇān bahūn
tatra eva ābabhramat devī saṃvatsaragaṇān bahūn
5.
jaṭāmaṇḍalamohitā sā na eva nirgamaṃ lebhe
tatra eva devī bahūn saṃvatsaragaṇān ābabhramat
tatra eva devī bahūn saṃvatsaragaṇān ābabhramat
5.
Bewildered by the mass of matted hair, she (the goddess) could certainly not find an exit. The goddess wandered there for many years.
अनेन तोषितश्चासीदत्यर्थं रघुनन्दन ।
विससर्ज ततो गङ्गां हरो बिन्दुसरः प्रति ॥६॥
विससर्ज ततो गङ्गां हरो बिन्दुसरः प्रति ॥६॥
6. anena toṣitaścāsīdatyarthaṃ raghunandana ,
visasarja tato gaṅgāṃ haro bindusaraḥ prati.
visasarja tato gaṅgāṃ haro bindusaraḥ prati.
6.
anena toṣitaḥ ca āsīt atyarthaṃ raghunandana
visasarja tataḥ gaṅgāṃ haraḥ bindusaraḥ prati
visasarja tataḥ gaṅgāṃ haraḥ bindusaraḥ prati
6.
raghunandana anena atyarthaṃ toṣitaḥ ca āsīt
tataḥ haraḥ gaṅgāṃ bindusaraḥ prati visasarja
tataḥ haraḥ gaṅgāṃ bindusaraḥ prati visasarja
6.
By this, O scion of Raghu (Rama), [Shiva] was exceedingly pleased. Then Hara (Shiva) released Gangā towards the Bindusaras lake.
गगनाच्छंकरशिरस्ततो धरणिमागता ।
व्यसर्पत जलं तत्र तीव्रशब्दपुरस्कृतम् ॥७॥
व्यसर्पत जलं तत्र तीव्रशब्दपुरस्कृतम् ॥७॥
7. gaganācchaṃkaraśirastato dharaṇimāgatā ,
vyasarpata jalaṃ tatra tīvraśabdapuraskṛtam.
vyasarpata jalaṃ tatra tīvraśabdapuraskṛtam.
7.
gaganāt śaṅkaraśiraḥ tataḥ dharaṇiṃ āgatā
vyasarpat jalaṃ tatra tīvraśabdapuraskṛtam
vyasarpat jalaṃ tatra tīvraśabdapuraskṛtam
7.
gaganāt śaṅkaraśiraḥ tataḥ dharaṇiṃ āgatā
tīvraśabdapuraskṛtam jalaṃ tatra vyasarpat
tīvraśabdapuraskṛtam jalaṃ tatra vyasarpat
7.
From the sky to Shankara's head, and then, having reached the earth, the water flowed there, accompanied by a fierce sound.
ततो देवर्षिगन्धर्वा यक्षाः सिद्धगणास्तथा ।
व्यलोकयन्त ते तत्र गगनाद्गां गतां तदा ॥८॥
व्यलोकयन्त ते तत्र गगनाद्गां गतां तदा ॥८॥
8. tato devarṣigandharvā yakṣāḥ siddhagaṇāstathā ,
vyalokayanta te tatra gaganādgāṃ gatāṃ tadā.
vyalokayanta te tatra gaganādgāṃ gatāṃ tadā.
8.
tataḥ devarṣi-gandharvāḥ yakṣāḥ siddha-gaṇāḥ
tathā vyalokayanta te tatra gaganāt gām gatām tadā
tathā vyalokayanta te tatra gaganāt gām gatām tadā
8.
tataḥ te devarṣi-gandharvāḥ yakṣāḥ siddha-gaṇāḥ
tathā tatra gaganāt gām gatām tadā vyalokayanta
tathā tatra gaganāt gām gatām tadā vyalokayanta
8.
Then, the divine sages, Gandharvas, Yakshas, and hosts of Siddhas, from the sky, beheld the (Gangā) river descending to the earth at that time.
विमानैर्नगराकारैर्हयैर्गजवरैस्तथा ।
पारिप्लवगताश्चापि देवतास्तत्र विष्ठिताः ॥९॥
पारिप्लवगताश्चापि देवतास्तत्र विष्ठिताः ॥९॥
9. vimānairnagarākārairhayairgajavaraistathā ,
pāriplavagatāścāpi devatāstatra viṣṭhitāḥ.
pāriplavagatāścāpi devatāstatra viṣṭhitāḥ.
9.
vimānaiḥ nagarā-kāraiḥ hayaiḥ gaja-varaiḥ tathā
pāriplava-gatāḥ ca api devatāḥ tatra viṣṭhitāḥ
pāriplava-gatāḥ ca api devatāḥ tatra viṣṭhitāḥ
9.
devatāḥ tatra vimānaiḥ nagarā-kāraiḥ hayaiḥ
gaja-varaiḥ tathā pāriplava-gatāḥ ca api viṣṭhitāḥ
gaja-varaiḥ tathā pāriplava-gatāḥ ca api viṣṭhitāḥ
9.
The deities were present there, also moving about in celestial chariots that resembled cities, and on horses and excellent elephants.
तदद्भुततमं लोके गङ्गापतनमुत्तमम् ।
दिदृक्षवो देवगणाः समेयुरमितौजसः ॥१०॥
दिदृक्षवो देवगणाः समेयुरमितौजसः ॥१०॥
10. tadadbhutatamaṃ loke gaṅgāpatanamuttamam ,
didṛkṣavo devagaṇāḥ sameyuramitaujasaḥ.
didṛkṣavo devagaṇāḥ sameyuramitaujasaḥ.
10.
tat adbhuta-tamam loke gaṅgā-patanam uttamam
didṛkṣavaḥ deva-gaṇāḥ sameyuḥ amita-ojasaḥ
didṛkṣavaḥ deva-gaṇāḥ sameyuḥ amita-ojasaḥ
10.
amita-ojasaḥ deva-gaṇāḥ loke tat adbhuta-tamam
uttamam gaṅgā-patanam didṛkṣavaḥ sameyuḥ
uttamam gaṅgā-patanam didṛkṣavaḥ sameyuḥ
10.
Desiring to witness that most wonderful and excellent descent of the Gangā in the world, the hosts of deities, endowed with immeasurable splendor, assembled.
संपतद्भिः सुरगणैस्तेषां चाभरणौजसा ।
शतादित्यमिवाभाति गगनं गततोयदम् ॥११॥
शतादित्यमिवाभाति गगनं गततोयदम् ॥११॥
11. saṃpatadbhiḥ suragaṇaisteṣāṃ cābharaṇaujasā ,
śatādityamivābhāti gaganaṃ gatatoyadam.
śatādityamivābhāti gaganaṃ gatatoyadam.
11.
sampatadbhiḥ sura-gaṇaiḥ teṣām ca ābharaṇa-ojasā
śatādityam iva ābhāti gaganam gata-toyadam
śatādityam iva ābhāti gaganam gata-toyadam
11.
gaganam gata-toyadam sampatadbhiḥ sura-gaṇaiḥ
ca teṣām ābharaṇa-ojasā śatādityam iva ābhāti
ca teṣām ābharaṇa-ojasā śatādityam iva ābhāti
11.
Due to the hosts of deities descending swiftly and the radiance of their ornaments, the cloudless sky shone as if it contained a hundred suns.
शिंशुमारोरगगणैर्मीनैरपि च चञ्चलैः ।
विद्युद्भिरिव विक्षिप्तैराकाशमभवत्तदा ॥१२॥
विद्युद्भिरिव विक्षिप्तैराकाशमभवत्तदा ॥१२॥
12. śiṃśumāroragagaṇairmīnairapi ca cañcalaiḥ ,
vidyudbhiriva vikṣiptairākāśamabhavattadā.
vidyudbhiriva vikṣiptairākāśamabhavattadā.
12.
śiṃśumāroragagaṇaiḥ mīnaiḥ api ca cañcalaiḥ
vidyudbhiḥ iva vikṣiptaiḥ ākāśam abhavat tadā
vidyudbhiḥ iva vikṣiptaiḥ ākāśam abhavat tadā
12.
tadā cañcalaiḥ śiṃśumāroragagaṇaiḥ mīnaiḥ api
ca vidyudbhiḥ iva vikṣiptaiḥ ākāśam abhavat
ca vidyudbhiḥ iva vikṣiptaiḥ ākāśam abhavat
12.
Then, [the water] became like the sky, agitated by restless groups of dolphins, serpents, and fish, which were scattered about like streaks of lightning.
पाण्डुरैः सलिलोत्पीडैः कीर्यमाणैः सहस्रधा ।
शारदाभ्रैरिवाकीर्णं गगनं हंससंप्लवैः ॥१३॥
शारदाभ्रैरिवाकीर्णं गगनं हंससंप्लवैः ॥१३॥
13. pāṇḍuraiḥ salilotpīḍaiḥ kīryamāṇaiḥ sahasradhā ,
śāradābhrairivākīrṇaṃ gaganaṃ haṃsasaṃplavaiḥ.
śāradābhrairivākīrṇaṃ gaganaṃ haṃsasaṃplavaiḥ.
13.
pāṇḍuraiḥ salilotpīḍaiḥ kīryamāṇaiḥ sahasradhā
śāradābhraiḥ iva ākīrṇam gaganam haṃsasaṃplavaiḥ
śāradābhraiḥ iva ākīrṇam gaganam haṃsasaṃplavaiḥ
13.
pāṇḍuraiḥ salilotpīḍaiḥ kīryamāṇaiḥ sahasradhā
gaganam haṃsasaṃplavaiḥ śāradābhraiḥ iva ākīrṇam
gaganam haṃsasaṃplavaiḥ śāradābhraiḥ iva ākīrṇam
13.
With white, gushing waters scattered a thousandfold, [the sea] became like the sky, which is covered with flocks of swans resembling autumnal clouds.
क्व चिद्द्रुततरं याति कुटिलं क्व चिदायतम् ।
विनतं क्व चिदुद्धूतं क्व चिद् याति शनैः शनैः ॥१४॥
विनतं क्व चिदुद्धूतं क्व चिद् याति शनैः शनैः ॥१४॥
14. kva ciddrutataraṃ yāti kuṭilaṃ kva cidāyatam ,
vinataṃ kva ciduddhūtaṃ kva cid yāti śanaiḥ śanaiḥ.
vinataṃ kva ciduddhūtaṃ kva cid yāti śanaiḥ śanaiḥ.
14.
kva cit drutataram yāti kuṭilam kva cit āyatam
vinatam kva cit uddhūtam kva cit yāti śanaiḥ śanaiḥ
vinatam kva cit uddhūtam kva cit yāti śanaiḥ śanaiḥ
14.
kva cit drutataram yāti kva cit kuṭilam kva cit āyatam kva
cit vinatam kva cit uddhūtam kva cit yāti śanaiḥ śanaiḥ
cit vinatam kva cit uddhūtam kva cit yāti śanaiḥ śanaiḥ
14.
Sometimes it moves very swiftly, sometimes crookedly, sometimes in an extended manner. Sometimes it is bent downwards, sometimes tossed up, and sometimes it moves slowly.
सलिलेनैव सलिलं क्व चिदभ्याहतं पुनः ।
मुहुरूर्ध्वपथं गत्वा पपात वसुधां पुनः ॥१५॥
मुहुरूर्ध्वपथं गत्वा पपात वसुधां पुनः ॥१५॥
15. salilenaiva salilaṃ kva cidabhyāhataṃ punaḥ ,
muhurūrdhvapathaṃ gatvā papāta vasudhāṃ punaḥ.
muhurūrdhvapathaṃ gatvā papāta vasudhāṃ punaḥ.
15.
salilena eva salilam kva cit abhyāhatam punaḥ
muhuḥ ūrdhvapatham gatvā papāta vasudhām punaḥ
muhuḥ ūrdhvapatham gatvā papāta vasudhām punaḥ
15.
kva cit salilam salilena eva abhyāhatam punaḥ
muhuḥ ūrdhvapatham gatvā punaḥ vasudhām papāta
muhuḥ ūrdhvapatham gatvā punaḥ vasudhām papāta
15.
Sometimes, water was dashed by water itself. Repeatedly, after reaching an upward course, it fell back to the earth again.
तच्छंकरशिरोभ्रष्टं भ्रष्टं भूमितले पुनः ।
व्यरोचत तदा तोयं निर्मलं गतकल्मषम् ॥१६॥
व्यरोचत तदा तोयं निर्मलं गतकल्मषम् ॥१६॥
16. tacchaṃkaraśirobhraṣṭaṃ bhraṣṭaṃ bhūmitale punaḥ ,
vyarocata tadā toyaṃ nirmalaṃ gatakalmaṣam.
vyarocata tadā toyaṃ nirmalaṃ gatakalmaṣam.
16.
tat śaṅkaraśirobhraṣṭam bhraṣṭam bhūmitale
punaḥ vyarocata tadā toyam nirmalam gatakalmaṣam
punaḥ vyarocata tadā toyam nirmalam gatakalmaṣam
16.
toyam śaṅkaraśirobhraṣṭam bhraṣṭam bhūmitale
punaḥ tadā nirmalam gatakalmaṣam vyarocata
punaḥ tadā nirmalam gatakalmaṣam vyarocata
16.
That water, having descended from Shiva's head and then fallen again upon the surface of the earth, shone brightly then, pure and freed from all impurities.
तत्रर्षिगणगन्धर्वा वसुधातलवासिनः ।
भवाङ्गपतितं तोयं पवित्रमिति पस्पृशुः ॥१७॥
भवाङ्गपतितं तोयं पवित्रमिति पस्पृशुः ॥१७॥
17. tatrarṣigaṇagandharvā vasudhātalavāsinaḥ ,
bhavāṅgapatitaṃ toyaṃ pavitramiti paspṛśuḥ.
bhavāṅgapatitaṃ toyaṃ pavitramiti paspṛśuḥ.
17.
tatra ṛṣigaṇagandharvāḥ vasudhātalavāsinaḥ
bhavāṅgapatitam toyam pavitram iti paspṛśuḥ
bhavāṅgapatitam toyam pavitram iti paspṛśuḥ
17.
tatra ṛṣigaṇagandharvāḥ vasudhātalavāsinaḥ
bhavāṅgapatitam toyam pavitram iti paspṛśuḥ
bhavāṅgapatitam toyam pavitram iti paspṛśuḥ
17.
There, hosts of sages and Gandharvas, along with other dwellers on the earth's surface, touched that water, which had fallen upon Shiva's body, considering it sacred.
शापात् प्रपतिता ये च गगनाद्वसुधातलम् ।
कृत्वा तत्राभिषेकं ते बभूवुर्गतकल्मषाः ॥१८॥
कृत्वा तत्राभिषेकं ते बभूवुर्गतकल्मषाः ॥१८॥
18. śāpāt prapatitā ye ca gaganādvasudhātalam ,
kṛtvā tatrābhiṣekaṃ te babhūvurgatakalmaṣāḥ.
kṛtvā tatrābhiṣekaṃ te babhūvurgatakalmaṣāḥ.
18.
śāpāt prapatitāḥ ye ca gaganāt vasudhātalam
kṛtvā tatra abhiṣekam te babhūvuḥ gatakalmaṣāḥ
kṛtvā tatra abhiṣekam te babhūvuḥ gatakalmaṣāḥ
18.
ye ca śāpāt gaganāt vasudhātalam prapatitāḥ te
tatra abhiṣekam kṛtvā gatakalmaṣāḥ babhūvuḥ
tatra abhiṣekam kṛtvā gatakalmaṣāḥ babhūvuḥ
18.
And those who had fallen from the sky to the surface of the earth due to a curse, having performed a ritual bath there, became freed from their impurities.
धूपपापाः पुनस्तेन तोयेनाथ सुभास्वता ।
पुनराकाशमाविश्य स्वांल् लोकान्प्रतिपेदिरे ॥१९॥
पुनराकाशमाविश्य स्वांल् लोकान्प्रतिपेदिरे ॥१९॥
19. dhūpapāpāḥ punastena toyenātha subhāsvatā ,
punarākāśamāviśya svāṃl lokānpratipedire.
punarākāśamāviśya svāṃl lokānpratipedire.
19.
dhūtapāpāḥ punaḥ tena toyena atha subhāsvatā
punaḥ ākāśam āviśya svān lokān pratipedire
punaḥ ākāśam āviśya svān lokān pratipedire
19.
atha tena subhāsvatā toyena dhūtapāpāḥ
punaḥ ākāśam āviśya svān lokān pratipedire
punaḥ ākāśam āviśya svān lokān pratipedire
19.
Then, cleansed of their sins by that very radiant water, they again entered the sky and attained their own worlds.
मुमुदे मुदितो लोकस्तेन तोयेन भास्वता ।
कृताभिषेको गङ्गायां बभूव विगतक्लमः ॥२०॥
कृताभिषेको गङ्गायां बभूव विगतक्लमः ॥२०॥
20. mumude mudito lokastena toyena bhāsvatā ,
kṛtābhiṣeko gaṅgāyāṃ babhūva vigataklamaḥ.
kṛtābhiṣeko gaṅgāyāṃ babhūva vigataklamaḥ.
20.
mumude muditaḥ lokaḥ tena toyena bhāsvatā
kṛtābhiṣekaḥ gaṅgāyām babhūva vigataklamaḥ
kṛtābhiṣekaḥ gaṅgāyām babhūva vigataklamaḥ
20.
lokaḥ muditaḥ mumude tena bhāsvatā toyena
gaṅgāyām kṛtābhiṣekaḥ vigataklamaḥ babhūva
gaṅgāyām kṛtābhiṣekaḥ vigataklamaḥ babhūva
20.
The people rejoiced and became glad due to that luminous water. Having performed ritual bathing in the Gaṅgā, they became free from weariness.
भगीरथो ऽपि राजर्षिर्दिव्यं स्यन्दनमास्थितः ।
प्रायादग्रे महातेजास्तं गङ्गा पृष्ठतो ऽन्वगात् ॥२१॥
प्रायादग्रे महातेजास्तं गङ्गा पृष्ठतो ऽन्वगात् ॥२१॥
21. bhagīratho'pi rājarṣirdivyaṃ syandanamāsthitaḥ ,
prāyādagre mahātejāstaṃ gaṅgā pṛṣṭhato'nvagāt.
prāyādagre mahātejāstaṃ gaṅgā pṛṣṭhato'nvagāt.
21.
bhagīrathaḥ api rājarṣiḥ divyam syandanam āsthitaḥ
prāyāt agre mahātejāḥ tam gaṅgā pṛṣṭhataḥ anvagāt
prāyāt agre mahātejāḥ tam gaṅgā pṛṣṭhataḥ anvagāt
21.
api rājarṣiḥ mahātejāḥ bhagīrathaḥ divyam syandanam
āsthitaḥ agre prāyāt gaṅgā tam pṛṣṭhataḥ anvagāt
āsthitaḥ agre prāyāt gaṅgā tam pṛṣṭhataḥ anvagāt
21.
The royal sage Bhagīratha, who was also greatly luminous, ascended his divine chariot and proceeded in front. The Gaṅgā (Gaṅgā) followed him from behind.
देवाः सर्षिगणाः सर्वे दैत्यदानवराक्षसाः ।
गन्धर्वयक्षप्रवराः सकिंनरमहोरगाः ॥२२॥
गन्धर्वयक्षप्रवराः सकिंनरमहोरगाः ॥२२॥
22. devāḥ sarṣigaṇāḥ sarve daityadānavarākṣasāḥ ,
gandharvayakṣapravarāḥ sakiṃnaramahoragāḥ.
gandharvayakṣapravarāḥ sakiṃnaramahoragāḥ.
22.
devāḥ sarṣigaṇāḥ sarve daityadānavarākṣasāḥ
gandharvayakṣapravarāḥ sakinnaramahoragāḥ
gandharvayakṣapravarāḥ sakinnaramahoragāḥ
22.
sarve devāḥ sarṣigaṇāḥ daityadānavarākṣasāḥ
gandharvayakṣapravarāḥ sakinnaramahoragāḥ
gandharvayakṣapravarāḥ sakinnaramahoragāḥ
22.
All the gods, along with groups of sages, Daityas, Dānavas, Rākṣasas, the foremost Gandharvas and Yakṣas, along with Kinnaras and great serpents (followed).
सर्वाश्चाप्सरसो राम भगीरथरथानुगाः ।
गङ्गामन्वगमन्प्रीताः सर्वे जलचराश्च ये ॥२३॥
गङ्गामन्वगमन्प्रीताः सर्वे जलचराश्च ये ॥२३॥
23. sarvāścāpsaraso rāma bhagīratharathānugāḥ ,
gaṅgāmanvagamanprītāḥ sarve jalacarāśca ye.
gaṅgāmanvagamanprītāḥ sarve jalacarāśca ye.
23.
sarvāḥ ca apsarasaḥ rāma bhagīratharathānugāḥ
gaṅgām anvagaman prītāḥ sarve jalacarāḥ ca ye
gaṅgām anvagaman prītāḥ sarve jalacarāḥ ca ye
23.
rāma sarvāḥ ca apsarasaḥ bhagīratharathānugāḥ
prītāḥ gaṅgām anvagaman ye ca sarve jalacarāḥ
prītāḥ gaṅgām anvagaman ye ca sarve jalacarāḥ
23.
O Rāma, all the Apsarases, delighted and following Bhagīratha's chariot, accompanied the Gaṅgā, as did all the aquatic creatures.
यतो भगीरथो राजा ततो गङ्गा यशस्विनी ।
जगाम सरितां श्रेष्ठा सर्वपापविनाशिनी ॥२४॥
जगाम सरितां श्रेष्ठा सर्वपापविनाशिनी ॥२४॥
24. yato bhagīratho rājā tato gaṅgā yaśasvinī ,
jagāma saritāṃ śreṣṭhā sarvapāpavināśinī.
jagāma saritāṃ śreṣṭhā sarvapāpavināśinī.
24.
yataḥ bhagīrathaḥ rājā tataḥ gaṅgā yaśasvinī
jagāma saritām śreṣṭhā sarvapāpavināśinī
jagāma saritām śreṣṭhā sarvapāpavināśinī
24.
yataḥ rājā bhagīrathaḥ tataḥ yaśasvinī
saritām śreṣṭhā sarvapāpavināśinī gaṅgā jagāma
saritām śreṣṭhā sarvapāpavināśinī gaṅgā jagāma
24.
Where King Bhagīratha was, there the glorious Gaṅgā, the best of rivers and the destroyer of all sins, flowed.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42 (current chapter)
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100