वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-3, chapter-40
एवमुक्त्वा तु परुषं मारीचो रावणं ततः ।
गच्छावेत्यब्रवीद्दीनो भयाद् रात्रिंचरप्रभोः ॥१॥
गच्छावेत्यब्रवीद्दीनो भयाद् रात्रिंचरप्रभोः ॥१॥
1. evamuktvā tu paruṣaṃ mārīco rāvaṇaṃ tataḥ ,
gacchāvetyabravīddīno bhayād rātriṃcaraprabhoḥ.
gacchāvetyabravīddīno bhayād rātriṃcaraprabhoḥ.
1.
evam uktvā tu paruṣam mārīcaḥ rāvaṇam tataḥ |
gacchāva iti abravīt dīnaḥ bhayāt rātricaraprabhoḥ
gacchāva iti abravīt dīnaḥ bhayāt rātricaraprabhoḥ
1.
mārīcaḥ evam paruṣam uktvā,
tataḥ rātricaraprabhoḥ bhayāt dīnaḥ rāvaṇam gacchāva iti abravīt
tataḥ rātricaraprabhoḥ bhayāt dīnaḥ rāvaṇam gacchāva iti abravīt
1.
Having thus spoken harshly to Ravana, Maricha, distressed by his fear of the lord of the night-wanderers (rakṣasas), then said, "Let us go."
दृष्टश्चाहं पुनस्तेन शरचापासिधारिणा ।
मद्वधोद्यतशस्त्रेण विनष्टं जीवितं च मे ॥२॥
मद्वधोद्यतशस्त्रेण विनष्टं जीवितं च मे ॥२॥
2. dṛṣṭaścāhaṃ punastena śaracāpāsidhāriṇā ,
madvadhodyataśastreṇa vinaṣṭaṃ jīvitaṃ ca me.
madvadhodyataśastreṇa vinaṣṭaṃ jīvitaṃ ca me.
2.
dṛṣṭaḥ ca aham punaḥ tena śaracāpāsidhāriṇā
madvadhodyataśastreṇa vinaṣṭam jīvitam ca me
madvadhodyataśastreṇa vinaṣṭam jīvitam ca me
2.
aham tena śaracāpāsidhāriṇā punaḥ dṛṣṭaḥ ca
madvadhodyataśastreṇa me jīvitam ca vinaṣṭam
madvadhodyataśastreṇa me jīvitam ca vinaṣṭam
2.
And I was seen again by him, who was wielding arrows, a bow, and a sword. With his weapon raised to slay me, my life was truly lost.
किं तु कर्तुं मया शक्यमेवं त्वयि दुरात्मनि ।
एष गच्छाम्यहं तात स्वस्ति ते ऽस्तु निशाचर ॥३॥
एष गच्छाम्यहं तात स्वस्ति ते ऽस्तु निशाचर ॥३॥
3. kiṃ tu kartuṃ mayā śakyamevaṃ tvayi durātmani ,
eṣa gacchāmyahaṃ tāta svasti te'stu niśācara.
eṣa gacchāmyahaṃ tāta svasti te'stu niśācara.
3.
kim tu kartum mayā śakyam evam tvayi durātmani
eṣaḥ gacchāmi aham tāta svasti te astu niśācara
eṣaḥ gacchāmi aham tāta svasti te astu niśācara
3.
kim tu mayā evam tvayi durātmani kartum śakyam
tāta aham eṣaḥ gacchāmi niśācara te svasti astu
tāta aham eṣaḥ gacchāmi niśācara te svasti astu
3.
But what can I possibly do to you, a wicked soul (durātman)? Now I depart, dear one; may you fare well, O night-roamer.
प्रहृष्टस्त्वभवत्तेन वचनेन स राक्षसः ।
परिष्वज्य सुसंश्लिष्टमिदं वचनमब्रवीत् ॥४॥
परिष्वज्य सुसंश्लिष्टमिदं वचनमब्रवीत् ॥४॥
4. prahṛṣṭastvabhavattena vacanena sa rākṣasaḥ ,
pariṣvajya susaṃśliṣṭamidaṃ vacanamabravīt.
pariṣvajya susaṃśliṣṭamidaṃ vacanamabravīt.
4.
prahṛṣṭaḥ tu abhavat tena vacanena saḥ rākṣasaḥ
pariṣvajya susaṃśliṣṭam idam vacanam abravīt
pariṣvajya susaṃśliṣṭam idam vacanam abravīt
4.
saḥ rākṣasaḥ tena vacanena tu prahṛṣṭaḥ abhavat
susaṃśliṣṭam pariṣvajya idam vacanam abravīt
susaṃśliṣṭam pariṣvajya idam vacanam abravīt
4.
That demon (rākṣasa) became greatly pleased by his words. Embracing him very closely, he then spoke these words:
एतच्छौण्डीर्ययुक्तं ते मच्छन्दादिव भाषितम् ।
इदानीमसि मारीचः पूर्वमन्यो निशाचरः ॥५॥
इदानीमसि मारीचः पूर्वमन्यो निशाचरः ॥५॥
5. etacchauṇḍīryayuktaṃ te macchandādiva bhāṣitam ,
idānīmasi mārīcaḥ pūrvamanyo niśācaraḥ.
idānīmasi mārīcaḥ pūrvamanyo niśācaraḥ.
5.
etat śauṇḍīryayuktam te matchandāt iva bhāṣitam
idānīm asi marīcaḥ pūrvam anyaḥ niśācaraḥ
idānīm asi marīcaḥ pūrvam anyaḥ niśācaraḥ
5.
etat śauṇḍīryayuktam te matchandāt iva bhāṣitam
idānīm marīcaḥ asi pūrvam anyaḥ niśācaraḥ
idānīm marīcaḥ asi pūrvam anyaḥ niśācaraḥ
5.
These words, full of courage and pride, were spoken by you as if they were my own command. Now you are truly Marīca; previously, you were just another night-roaming demon.
आरुह्यतामयं शीघ्रं खगो रत्नविभूषितः ।
मया सह रथो युक्तः पिशाचवदनैः खरैः ॥६॥
मया सह रथो युक्तः पिशाचवदनैः खरैः ॥६॥
6. āruhyatāmayaṃ śīghraṃ khago ratnavibhūṣitaḥ ,
mayā saha ratho yuktaḥ piśācavadanaiḥ kharaiḥ.
mayā saha ratho yuktaḥ piśācavadanaiḥ kharaiḥ.
6.
āruhyatām ayam śīghram khagaḥ ratnavibhūṣitaḥ
mayā saha rathaḥ yuktaḥ piśācavadanaiḥ kharaiḥ
mayā saha rathaḥ yuktaḥ piśācavadanaiḥ kharaiḥ
6.
ayam ratnavibhūṣitaḥ khagaḥ śīghram āruhyatām
mayā saha piśācavadanaiḥ kharaiḥ yuktaḥ rathaḥ
mayā saha piśācavadanaiḥ kharaiḥ yuktaḥ rathaḥ
6.
Let this jewel-adorned aerial vehicle be quickly mounted. A chariot, yoked with goblin-faced donkeys, has been prepared by me.
ततो रावणमारीचौ विमानमिव तं रथम् ।
आरुह्य ययतुः शीघ्रं तस्मादाश्रममण्डलात् ॥७॥
आरुह्य ययतुः शीघ्रं तस्मादाश्रममण्डलात् ॥७॥
7. tato rāvaṇamārīcau vimānamiva taṃ ratham ,
āruhya yayatuḥ śīghraṃ tasmādāśramamaṇḍalāt.
āruhya yayatuḥ śīghraṃ tasmādāśramamaṇḍalāt.
7.
tataḥ rāvaṇamārīcau vimānam iva tam ratham
āruhya yayatuḥ śīghram tasmāt āśramamaṇḍalāt
āruhya yayatuḥ śīghram tasmāt āśramamaṇḍalāt
7.
tataḥ rāvaṇamārīcau tam vimānam iva ratham
āruhya tasmāt āśramamaṇḍalāt śīghram yayatuḥ
āruhya tasmāt āśramamaṇḍalāt śīghram yayatuḥ
7.
Then Rāvaṇa and Marīca, having ascended that chariot - which was like an aerial car - quickly departed from that hermitage region.
तथैव तत्र पश्यन्तौ पत्तनानि वनानि च ।
गिरींश्च सरितः सर्वा राष्ट्राणि नगराणि च ॥८॥
गिरींश्च सरितः सर्वा राष्ट्राणि नगराणि च ॥८॥
8. tathaiva tatra paśyantau pattanāni vanāni ca ,
girīṃśca saritaḥ sarvā rāṣṭrāṇi nagarāṇi ca.
girīṃśca saritaḥ sarvā rāṣṭrāṇi nagarāṇi ca.
8.
tathā eva tatra paśyantau pattanāni vanāni ca
girīn ca saritaḥ sarvāḥ rāṣṭrāṇi nagarāṇi ca
girīn ca saritaḥ sarvāḥ rāṣṭrāṇi nagarāṇi ca
8.
tathā eva tatra paśyantau pattanāni ca vanāni ca
girīn ca sarvāḥ saritaḥ rāṣṭrāṇi ca nagarāṇi ca
girīn ca sarvāḥ saritaḥ rāṣṭrāṇi ca nagarāṇi ca
8.
And similarly, there, observing, they saw cities, forests, and mountains; and all the rivers, countries, and towns.
समेत्य दण्डकारण्यं राघवस्याश्रमं ततः ।
ददर्श सहमरीचो रावणो राक्षसाधिपः ॥९॥
ददर्श सहमरीचो रावणो राक्षसाधिपः ॥९॥
9. sametya daṇḍakāraṇyaṃ rāghavasyāśramaṃ tataḥ ,
dadarśa sahamarīco rāvaṇo rākṣasādhipaḥ.
dadarśa sahamarīco rāvaṇo rākṣasādhipaḥ.
9.
sametya daṇḍakāraṇyam rāghavasya āśramam tataḥ
dadarśa sahamarīcaḥ rāvaṇaḥ rākṣasādhipaḥ
dadarśa sahamarīcaḥ rāvaṇaḥ rākṣasādhipaḥ
9.
tataḥ sahamarīcaḥ rākṣasādhipaḥ rāvaṇaḥ
daṇḍakāraṇyam rāghavasya āśramam sametya dadarśa
daṇḍakāraṇyam rāghavasya āśramam sametya dadarśa
9.
Then Rāvaṇa, the lord of rākṣasas, accompanied by Marīca, having come to the Daṇḍaka forest, saw Rāghava's hermitage.
अवतीर्य रथात्तस्मात्ततः काञ्चनभूषणात् ।
हस्ते गृहीत्वा मारीचं रावणो वाक्यमब्रवीत् ॥१०॥
हस्ते गृहीत्वा मारीचं रावणो वाक्यमब्रवीत् ॥१०॥
10. avatīrya rathāttasmāttataḥ kāñcanabhūṣaṇāt ,
haste gṛhītvā mārīcaṃ rāvaṇo vākyamabravīt.
haste gṛhītvā mārīcaṃ rāvaṇo vākyamabravīt.
10.
avatīrya rathāt tasmāt tataḥ kāñcanabhūṣaṇāt
haste gṛhītvā mārīcam rāvaṇaḥ vākyam abravīt
haste gṛhītvā mārīcam rāvaṇaḥ vākyam abravīt
10.
tataḥ rāvaṇaḥ tasmāt kāñcanabhūṣaṇāt rathāt
avatīrya mārīcam haste gṛhītvā vākyam abravīt
avatīrya mārīcam haste gṛhītvā vākyam abravīt
10.
Then Rāvaṇa, having dismounted from that gold-adorned chariot and taking Mārīca by the hand, spoke these words.
एतद् रामाश्रमपदं दृश्यते कदलीवृतम् ।
क्रियतां तत् सखे शीघ्रं यदर्थं वयमागताः ॥११॥
क्रियतां तत् सखे शीघ्रं यदर्थं वयमागताः ॥११॥
11. etad rāmāśramapadaṃ dṛśyate kadalīvṛtam ,
kriyatāṃ tat sakhe śīghraṃ yadarthaṃ vayamāgatāḥ.
kriyatāṃ tat sakhe śīghraṃ yadarthaṃ vayamāgatāḥ.
11.
etat rāmāśramapadam dṛśyate kadalīvṛtam kriyatām
tat sakhe śīghram yadartham vayam āgatāḥ
tat sakhe śīghram yadartham vayam āgatāḥ
11.
sakhe etat kadalīvṛtam rāmāśramapadam dṛśyate
vayam yadartham āgatāḥ tat śīghram kriyatām
vayam yadartham āgatāḥ tat śīghram kriyatām
11.
"Friend, this is Rāma's hermitage (āśrama), visible and surrounded by plantain trees. Let that for which we have come be accomplished quickly!"
स रावणवचः श्रुत्वा मारीचो राक्षसस्तदा ।
मृगो भूत्वाश्रमद्वारि रामस्य विचचार ह ॥१२॥
मृगो भूत्वाश्रमद्वारि रामस्य विचचार ह ॥१२॥
12. sa rāvaṇavacaḥ śrutvā mārīco rākṣasastadā ,
mṛgo bhūtvāśramadvāri rāmasya vicacāra ha.
mṛgo bhūtvāśramadvāri rāmasya vicacāra ha.
12.
saḥ rāvaṇavacaḥ śrutvā mārīcaḥ rākṣasaḥ tadā
mṛgaḥ bhūtvā āśramadvāri rāmasya vicacāra ha
mṛgaḥ bhūtvā āśramadvāri rāmasya vicacāra ha
12.
tadā saḥ rākṣasaḥ mārīcaḥ rāvaṇavacaḥ śrutvā
mṛgaḥ bhūtvā rāmasya āśramadvāri vicacāra ha
mṛgaḥ bhūtvā rāmasya āśramadvāri vicacāra ha
12.
Then, having heard Rāvaṇa's words, that demon Mārīca transformed into a deer and roamed about at the entrance of Rāma's hermitage (āśrama).
मणिप्रवरशृङ्गाग्रः सितासितमुखाकृतिः ।
रक्तपद्मोत्पलमुख इन्द्रनीलोत्पलश्रवाः ॥१३॥
रक्तपद्मोत्पलमुख इन्द्रनीलोत्पलश्रवाः ॥१३॥
13. maṇipravaraśṛṅgāgraḥ sitāsitamukhākṛtiḥ ,
raktapadmotpalamukha indranīlotpalaśravāḥ.
raktapadmotpalamukha indranīlotpalaśravāḥ.
13.
maṇipravaraśṛṅgāgraḥ sitāsitamukhākṛtiḥ
raktapadmotpalamukhaḥ indranīlotpalaśravāḥ
raktapadmotpalamukhaḥ indranīlotpalaśravāḥ
13.
maṇipravaraśṛṅgāgraḥ sitāsitamukhākṛtiḥ
raktapadmotpalamukhaḥ indranīlotpalaśravāḥ
raktapadmotpalamukhaḥ indranīlotpalaśravāḥ
13.
The deer was endowed with horn-tips like precious gems, its face appeared in shades of white and black, its mouth resembled a red lotus and water-lily, and its ears were like sapphire-colored water-lilies.
किं चिदभ्युन्नत ग्रीव इन्द्रनीलनिभोदरः ।
मधूकनिभपार्श्वश्च कञ्जकिञ्जल्कसंनिभः ॥१४॥
मधूकनिभपार्श्वश्च कञ्जकिञ्जल्कसंनिभः ॥१४॥
14. kiṃ cidabhyunnata grīva indranīlanibhodaraḥ ,
madhūkanibhapārśvaśca kañjakiñjalkasaṃnibhaḥ.
madhūkanibhapārśvaśca kañjakiñjalkasaṃnibhaḥ.
14.
kim cit abhyunnatagrīvaḥ indranīlanibhodaraḥ
madhūkanibhaparśvaḥ ca kañjakiñjalkasaṃnibhaḥ
madhūkanibhaparśvaḥ ca kañjakiñjalkasaṃnibhaḥ
14.
kim cit abhyunnatagrīvaḥ indranīlanibhodaraḥ
madhūkanibhaparśvaḥ ca kañjakiñjalkasaṃnibhaḥ
madhūkanibhaparśvaḥ ca kañjakiñjalkasaṃnibhaḥ
14.
Its neck was somewhat raised, its belly resembled a sapphire, its sides were like madhūka flowers, and its overall appearance was similar to the filaments of a lotus.
वैदूर्यसंकाशखुरस्तनुजङ्घः सुसंहतः ।
इन्द्रायुधसवर्णेन पुच्छेनोर्ध्वं विराजितः ॥१५॥
इन्द्रायुधसवर्णेन पुच्छेनोर्ध्वं विराजितः ॥१५॥
15. vaidūryasaṃkāśakhurastanujaṅghaḥ susaṃhataḥ ,
indrāyudhasavarṇena pucchenordhvaṃ virājitaḥ.
indrāyudhasavarṇena pucchenordhvaṃ virājitaḥ.
15.
vaidūryasaṃkāśakhuraḥ tanujaṅghaḥ susaṃhataḥ
indrāyudhasavarṇena puchena ūrdhvaṃ virājitaḥ
indrāyudhasavarṇena puchena ūrdhvaṃ virājitaḥ
15.
vaidūryasaṃkāśakhuraḥ tanujaṅghaḥ susaṃhataḥ
indrāyudhasavarṇena puchena ūrdhvaṃ virājitaḥ
indrāyudhasavarṇena puchena ūrdhvaṃ virājitaḥ
15.
It had hooves resembling cat's eye gems, slender shanks, and was well-built. It was splendidly adorned with a tail raised upwards, whose color was like a rainbow.
मनोहरस्निग्धवर्णो रत्नैर्नानाविधैर्वृतः ।
क्षणेन राक्षसो जातो मृगः परमशोभनः ॥१६॥
क्षणेन राक्षसो जातो मृगः परमशोभनः ॥१६॥
16. manoharasnigdhavarṇo ratnairnānāvidhairvṛtaḥ ,
kṣaṇena rākṣaso jāto mṛgaḥ paramaśobhanaḥ.
kṣaṇena rākṣaso jāto mṛgaḥ paramaśobhanaḥ.
16.
manoharasnigdhvarṇaḥ ratnaiḥ nānāvidhaiḥ vṛtaḥ
kṣaṇena rākṣasaḥ jātaḥ mṛgaḥ paramaśobhanaḥ
kṣaṇena rākṣasaḥ jātaḥ mṛgaḥ paramaśobhanaḥ
16.
kṣaṇena rākṣasaḥ manoharasnigdhvarṇaḥ nānāvidhaiḥ
ratnaiḥ vṛtaḥ paramaśobhanaḥ mṛgaḥ jātaḥ
ratnaiḥ vṛtaḥ paramaśobhanaḥ mṛgaḥ jātaḥ
16.
With a charming, lustrous color and adorned with various gems, in an instant, the demon became an exceedingly beautiful deer.
वनं प्रज्वलयन् रम्यं रामाश्रमपदं च तत् ।
मनोहरं दर्शनीयं रूपं कृत्वा स राक्षसः ॥१७॥
मनोहरं दर्शनीयं रूपं कृत्वा स राक्षसः ॥१७॥
17. vanaṃ prajvalayan ramyaṃ rāmāśramapadaṃ ca tat ,
manoharaṃ darśanīyaṃ rūpaṃ kṛtvā sa rākṣasaḥ.
manoharaṃ darśanīyaṃ rūpaṃ kṛtvā sa rākṣasaḥ.
17.
vanam prajvalayan ramyam rāmāśramapadam ca tat
manoharam darśanīyam rūpam kṛtvā saḥ rākṣasaḥ
manoharam darśanīyam rūpam kṛtvā saḥ rākṣasaḥ
17.
saḥ rākṣasaḥ manoharam darśanīyam rūpam kṛtvā
ramyam vanam ca tat rāmāśramapadam prajvalayan
ramyam vanam ca tat rāmāśramapadam prajvalayan
17.
That demon, having assumed a captivating and beautiful form, illuminated the charming forest and the hermitage of Rama.
प्रलोभनार्थं वैदेह्या नानाधातुविचित्रितम् ।
विचरन् गच्छते सम्यक् शाद्वलानि समन्ततः ॥१८॥
विचरन् गच्छते सम्यक् शाद्वलानि समन्ततः ॥१८॥
18. pralobhanārthaṃ vaidehyā nānādhātuvicitritam ,
vicaran gacchate samyak śādvalāni samantataḥ.
vicaran gacchate samyak śādvalāni samantataḥ.
18.
pralobhanārtham vaidehyā nānādhātuvicitritam
vicaran gacchate samyak śādvalāni samantataḥ
vicaran gacchate samyak śādvalāni samantataḥ
18.
vaidehyāḥ pralobhanārtham nānādhātuvicitritam
vicaran samyak samantataḥ śādvalāni gacchate
vicaran samyak samantataḥ śādvalāni gacchate
18.
For the purpose of enticing Vaidehī (Sita), the one adorned with various minerals, wandered thoroughly through the green pastures all around.
रूप्यबिन्दुशतैश्चित्रो भूत्वा च प्रियदर्शनः ।
विटपीनां किसलयान्भङ्क्त्वादन् विचचार ह ॥१९॥
विटपीनां किसलयान्भङ्क्त्वादन् विचचार ह ॥१९॥
19. rūpyabinduśataiścitro bhūtvā ca priyadarśanaḥ ,
viṭapīnāṃ kisalayānbhaṅktvādan vicacāra ha.
viṭapīnāṃ kisalayānbhaṅktvādan vicacāra ha.
19.
rūpyabinduśataiḥ citraḥ bhūtvā ca priyadarśanaḥ
viṭapīnām kisalayān bhaṅktvā adan vicacāra ha
viṭapīnām kisalayān bhaṅktvā adan vicacāra ha
19.
rūpyabinduśataiḥ citraḥ ca priyadarśanaḥ bhūtvā
viṭapīnām kisalayān bhaṅktvā adan vicacāra ha
viṭapīnām kisalayān bhaṅktvā adan vicacāra ha
19.
Having become dappled with hundreds of silver spots and pleasant to behold, he wandered about, breaking and eating the tender shoots of the trees.
कदलीगृहकं गत्वा कर्णिकारानितस्ततः ।
समाश्रयन्मन्दगतिः सीतासंदर्शनं तदा ॥२०॥
समाश्रयन्मन्दगतिः सीतासंदर्शनं तदा ॥२०॥
20. kadalīgṛhakaṃ gatvā karṇikārānitastataḥ ,
samāśrayanmandagatiḥ sītāsaṃdarśanaṃ tadā.
samāśrayanmandagatiḥ sītāsaṃdarśanaṃ tadā.
20.
kadalīgṛhakam gatvā karṇikārān itastataḥ
samāśrayan mandagatiḥ sītāsaṃdarśanam tadā
samāśrayan mandagatiḥ sītāsaṃdarśanam tadā
20.
tadā mandagatiḥ kadalīgṛhakam gatvā itastataḥ
karṇikārān samāśrayan sītāsaṃdarśanam
karṇikārān samāśrayan sītāsaṃdarśanam
20.
Having gone to the banana grove, then, moving slowly, he resorted to the Karṇikāra trees here and there, so that Sita might see him.
राजीवचित्रपृष्ठः स विरराज महामृगः ।
रामाश्रमपदाभ्याशे विचचार यथासुखम् ॥२१॥
रामाश्रमपदाभ्याशे विचचार यथासुखम् ॥२१॥
21. rājīvacitrapṛṣṭhaḥ sa virarāja mahāmṛgaḥ ,
rāmāśramapadābhyāśe vicacāra yathāsukham.
rāmāśramapadābhyāśe vicacāra yathāsukham.
21.
rājīvacitrapṛṣṭhaḥ saḥ virarāja mahāmṛgaḥ
rāmāśramapadābhyāśe vicacāra yathāsukham
rāmāśramapadābhyāśe vicacāra yathāsukham
21.
saḥ rājīvacitrapṛṣṭhaḥ mahāmṛgaḥ virarāja
rāmāśramapadābhyāśe yathāsukham vicacāra
rāmāśramapadābhyāśe yathāsukham vicacāra
21.
That great deer, with a back variegated like a lotus, shone splendidly. He wandered at will near the hermitage (āśrama) of Rama.
पुनर्गत्वा निवृत्तश्च विचचार मृगोत्तमः ।
गत्वा मुहूर्तं त्वरया पुनः प्रतिनिवर्तते ॥२२॥
गत्वा मुहूर्तं त्वरया पुनः प्रतिनिवर्तते ॥२२॥
22. punargatvā nivṛttaśca vicacāra mṛgottamaḥ ,
gatvā muhūrtaṃ tvarayā punaḥ pratinivartate.
gatvā muhūrtaṃ tvarayā punaḥ pratinivartate.
22.
punar gatvā nivṛttaḥ ca vicacāra mṛgottamaḥ
gatvā muhūrtaṃ tvarayā punaḥ pratinivartate
gatvā muhūrtaṃ tvarayā punaḥ pratinivartate
22.
mṛgottamaḥ punar gatvā nivṛttaḥ ca vicacāra
muhūrtaṃ tvarayā gatvā punaḥ pratinivartate
muhūrtaṃ tvarayā gatvā punaḥ pratinivartate
22.
The excellent deer, after going away and then returning, wandered about. Having quickly gone for just a moment, it would return again.
विक्रीडंश्च पुनर्भूमौ पुनरेव निषीदति ।
आश्रमद्वारमागम्य मृगयूथानि गच्छति ॥२३॥
आश्रमद्वारमागम्य मृगयूथानि गच्छति ॥२३॥
23. vikrīḍaṃśca punarbhūmau punareva niṣīdati ,
āśramadvāramāgamya mṛgayūthāni gacchati.
āśramadvāramāgamya mṛgayūthāni gacchati.
23.
vikrīḍan ca punar bhūmau punar eva niṣīdati
āśramadvāram āgamya mṛgayūthāni gacchati
āśramadvāram āgamya mṛgayūthāni gacchati
23.
bhūmau vikrīḍan ca punar punar eva niṣīdati
āśramadvāram āgamya mṛgayūthāni gacchati
āśramadvāram āgamya mṛgayūthāni gacchati
23.
Playing on the ground, it would then sit down again and again. Having reached the entrance of the hermitage (āśrama), it would go towards other herds of deer.
मृगयूथैरनुगतः पुनरेव निवर्तते ।
सीतादर्शनमाकाङ्क्षन् राक्षसो मृगतां गतः ॥२४॥
सीतादर्शनमाकाङ्क्षन् राक्षसो मृगतां गतः ॥२४॥
24. mṛgayūthairanugataḥ punareva nivartate ,
sītādarśanamākāṅkṣan rākṣaso mṛgatāṃ gataḥ.
sītādarśanamākāṅkṣan rākṣaso mṛgatāṃ gataḥ.
24.
mṛgayūthaiḥ anugataḥ punar eva nivartate
sītādarśanam ākāṅkṣan rākṣasaḥ mṛgatām gataḥ
sītādarśanam ākāṅkṣan rākṣasaḥ mṛgatām gataḥ
24.
rākṣasaḥ mṛgatām gataḥ sītādarśanam ākāṅkṣan
mṛgayūthaiḥ anugataḥ punar eva nivartate
mṛgayūthaiḥ anugataḥ punar eva nivartate
24.
Followed by other herds of deer, it would return again. The demon (rākṣasa), having assumed the form of a deer, was longing for a sight of Sītā.
परिभ्रमति चित्राणि मण्डलानि विनिष्पतन् ।
समुद्वीक्ष्य च सर्वे तं मृगा ये ऽन्ये वनेचराः ॥२५॥
समुद्वीक्ष्य च सर्वे तं मृगा ये ऽन्ये वनेचराः ॥२५॥
25. paribhramati citrāṇi maṇḍalāni viniṣpatan ,
samudvīkṣya ca sarve taṃ mṛgā ye'nye vanecarāḥ.
samudvīkṣya ca sarve taṃ mṛgā ye'nye vanecarāḥ.
25.
paribhramati citrāṇi maṇḍalāni viniṣpatan
samudvīkṣya ca sarve taṃ mṛgāḥ ye anye vanecarāḥ
samudvīkṣya ca sarve taṃ mṛgāḥ ye anye vanecarāḥ
25.
viniṣpatan citrāṇi maṇḍalāni paribhramati ca
sarve ye anye vanecarāḥ mṛgāḥ taṃ samudvīkṣya
sarve ye anye vanecarāḥ mṛgāḥ taṃ samudvīkṣya
25.
Leaping about, it would wander around in various intricate circles. And all other deer and forest-dwelling animals (vanecara), having caught sight of it (the golden deer)...
उपगम्य समाघ्राय विद्रवन्ति दिशो दश ।
राक्षसः सो ऽपि तान् वन्यान्मृगान्मृगवधे रतः ॥२६॥
राक्षसः सो ऽपि तान् वन्यान्मृगान्मृगवधे रतः ॥२६॥
26. upagamya samāghrāya vidravanti diśo daśa ,
rākṣasaḥ so'pi tān vanyānmṛgānmṛgavadhe rataḥ.
rākṣasaḥ so'pi tān vanyānmṛgānmṛgavadhe rataḥ.
26.
upagamya samāghrāya vidravanti diśaḥ daśa |
rākṣasaḥ saḥ api tān vanyān mṛgān mṛgavadhē rataḥ
rākṣasaḥ saḥ api tān vanyān mṛgān mṛgavadhē rataḥ
26.
vanyān mṛgān upagamya samāghrāya diśaḥ daśa
vidravanti saḥ rākṣasaḥ api mṛgavadhē rataḥ tān
vidravanti saḥ rākṣasaḥ api mṛgavadhē rataḥ tān
26.
Having approached and sniffed, (the wild animals) scatter in all ten directions. Even that demon, who delighted in hunting wild animals...
प्रच्छादनार्थं भावस्य न भक्षयति संस्पृशन् ।
तस्मिन्नेव ततः काले वैदेही शुभलोचना ॥२७॥
तस्मिन्नेव ततः काले वैदेही शुभलोचना ॥२७॥
27. pracchādanārthaṃ bhāvasya na bhakṣayati saṃspṛśan ,
tasminneva tataḥ kāle vaidehī śubhalocanā.
tasminneva tataḥ kāle vaidehī śubhalocanā.
27.
pracchādanārtham bhāvasya na bhakṣayati saṃspṛśan
| tasmin eva tataḥ kāle vaidehī śubhalocanā
| tasmin eva tataḥ kāle vaidehī śubhalocanā
27.
bhāvasya pracchādanārtham,
saṃspṛśan (api) na bhakṣayati tataḥ tasmin eva kāle śubhalocanā vaidehī
saṃspṛśan (api) na bhakṣayati tataḥ tasmin eva kāle śubhalocanā vaidehī
27.
To conceal his true nature (bhāva), he does not devour (them) even after touching (them). It was at that very moment that Vaidehī (Sītā), with her auspicious eyes...
कुसुमापचये व्यग्रा पादपानत्यवर्तत ।
कर्णिकारानशोकांश्च चूटांश्च मदिरेक्षणा ॥२८॥
कर्णिकारानशोकांश्च चूटांश्च मदिरेक्षणा ॥२८॥
28. kusumāpacaye vyagrā pādapānatyavartata ,
karṇikārānaśokāṃśca cūṭāṃśca madirekṣaṇā.
karṇikārānaśokāṃśca cūṭāṃśca madirekṣaṇā.
28.
kusumāpacaye vyagrā pādapān atyavartata |
karṇikārān aśokān ca cūṭān ca madirekṣaṇā
karṇikārān aśokān ca cūṭān ca madirekṣaṇā
28.
vyagrā kusumāpacaye,
pādapān atyavartata madirekṣaṇā karṇikārān,
aśokān ca,
cūṭān ca
pādapān atyavartata madirekṣaṇā karṇikārān,
aśokān ca,
cūṭān ca
28.
Engrossed in gathering flowers, (Sītā) passed beyond the trees. The one with captivating eyes (Sītā) moved past Karṇikāra, Aśoka, and Mango trees.
कुसुमान्यपचिन्वन्ती चचार रुचिरानना ।
अनर्हारण्यवासस्य सा तं रत्नमयं मृगम् ।
मुक्तामणिविचित्राङ्गं ददर्श परमाङ्गना ॥२९॥
अनर्हारण्यवासस्य सा तं रत्नमयं मृगम् ।
मुक्तामणिविचित्राङ्गं ददर्श परमाङ्गना ॥२९॥
29. kusumānyapacinvantī cacāra rucirānanā ,
anarhāraṇyavāsasya sā taṃ ratnamayaṃ mṛgam ,
muktāmaṇivicitrāṅgaṃ dadarśa paramāṅganā.
anarhāraṇyavāsasya sā taṃ ratnamayaṃ mṛgam ,
muktāmaṇivicitrāṅgaṃ dadarśa paramāṅganā.
29.
kusumāni apacinvantī cacāra
rucirānanā | anarhā araṇyavāsasya sā
tam ratnamayam mṛgam |
muktāmaṇivicitrāṅgam dadarśa paramāṅganā
rucirānanā | anarhā araṇyavāsasya sā
tam ratnamayam mṛgam |
muktāmaṇivicitrāṅgam dadarśa paramāṅganā
29.
rucirānanā kusumāni apacinvantī
cacāra aṇyavāsasya anarhā sā
paramāṅganā tam ratnamayam
muktāmaṇivicitrāṅgam mṛgam dadarśa
cacāra aṇyavāsasya anarhā sā
paramāṅganā tam ratnamayam
muktāmaṇivicitrāṅgam mṛgam dadarśa
29.
She, with her charming face, roamed about, gathering flowers. She, the supreme lady (paramāṅganā), who was ill-suited for forest life, then saw that deer (mṛga) made of jewels, its body adorned with pearls and gems.
तं वै रुचिरदण्तौष्ठं रूप्यधातुतनूरुहम् ।
विस्मयोत्फुल्लनयना सस्नेहं समुदैक्षत ॥३०॥
विस्मयोत्फुल्लनयना सस्नेहं समुदैक्षत ॥३०॥
30. taṃ vai ruciradaṇtauṣṭhaṃ rūpyadhātutanūruham ,
vismayotphullanayanā sasnehaṃ samudaikṣata.
vismayotphullanayanā sasnehaṃ samudaikṣata.
30.
tam vai ruciradantauṣṭham rūpyadhātutanūrūham
vismayotphullanayanā sasnehaṃ samudaikṣata
vismayotphullanayanā sasnehaṃ samudaikṣata
30.
vismayotphullanayanā samudaikṣata tam vai
sasnehaṃ ruciradantauṣṭham rūpyadhātutanūrūham
sasnehaṃ ruciradantauṣṭham rūpyadhātutanūrūham
30.
With her eyes wide open in astonishment, she (Sita) gazed lovingly at him, who possessed beautiful teeth and lips, and body hair resembling silver and metallic ores.
स च तां रामदयितां पश्यन्मायामयो मृगः ।
विचचार ततस्तत्र दीपयन्निव तद्वनम् ॥३१॥
विचचार ततस्तत्र दीपयन्निव तद्वनम् ॥३१॥
31. sa ca tāṃ rāmadayitāṃ paśyanmāyāmayo mṛgaḥ ,
vicacāra tatastatra dīpayanniva tadvanam.
vicacāra tatastatra dīpayanniva tadvanam.
31.
saḥ ca tām rāmadayitām paśyan māyāmayaḥ mṛgaḥ
vicacāra tatas tatra dīpayan iva tat vanam
vicacāra tatas tatra dīpayan iva tat vanam
31.
saḥ ca mṛgaḥ māyāmayaḥ paśyan tām rāmadayitām
tatas tatra vicacāra iva dīpayan tat vanam
tatas tatra vicacāra iva dīpayan tat vanam
31.
And that illusory (māyā) deer, seeing her, Rama's beloved, then wandered about there, as if illuminating that forest.
अदृष्टपूर्वं दृष्ट्वा तं नानारत्नमयं मृगम् ।
विस्मयं परमं सीता जगाम जनकात्मजा ॥३२॥
विस्मयं परमं सीता जगाम जनकात्मजा ॥३२॥
32. adṛṣṭapūrvaṃ dṛṣṭvā taṃ nānāratnamayaṃ mṛgam ,
vismayaṃ paramaṃ sītā jagāma janakātmajā.
vismayaṃ paramaṃ sītā jagāma janakātmajā.
32.
adṛṣṭapūrvam dṛṣṭvā tam nānāratnamayam mṛgam
vismayam paramam sītā jagāma janakātmajā
vismayam paramam sītā jagāma janakātmajā
32.
sītā janakātmajā dṛṣṭvā tam mṛgam adṛṣṭapūrvam
nānāratnamayam jagāma paramam vismayam
nānāratnamayam jagāma paramam vismayam
32.
Sita, the daughter of Janaka, having seen that deer, which was made of various gems and had never been seen before, experienced great astonishment.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40 (current chapter)
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100