Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-1, chapter-43

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
स गत्वा सागरं राजा गङ्गयानुगतस्तदा ।
प्रविवेश तलं भूमेर्यत्र ते भस्मसात्कृताः ॥१॥
1. sa gatvā sāgaraṃ rājā gaṅgayānugatastadā ,
praviveśa talaṃ bhūmeryatra te bhasmasātkṛtāḥ.
1. saḥ gatvā sāgaram rājā gaṅgayā anugataḥ tadā
praviveśa talam bhūmeḥ yatra te bhasmasātkṛtāḥ
1. saḥ rājā gatvā sāgaram gaṅgayā anugataḥ tadā
yatra te bhasmasātkṛtāḥ bhūmeḥ talam praviveśa
1. Having gone to the ocean, the king, followed by Gaṅgā then, entered the depths of the earth, where they (the sons of Sagara) were turned to ashes.
भस्मन्यथाप्लुते राम गङ्गायाः सलिलेन वै ।
सर्व लोकप्रभुर्ब्रह्मा राजानमिदमब्रवीत् ॥२॥
2. bhasmanyathāplute rāma gaṅgāyāḥ salilena vai ,
sarva lokaprabhurbrahmā rājānamidamabravīt.
2. bhasmani yathā āplute rāma gaṅgāyāḥ salilena
vai sarvalokaprabhuḥ brahmā rājānam idam abravīt
2. rāma,
yathā bhasmani gaṅgāyāḥ salilena āplute vai,
sarvalokaprabhuḥ brahmā rājānam idam abravīt
2. O Rāma, when the ashes were thus immersed by the waters of Gaṅgā, Brahmā, the lord of all worlds, said this to the king.
तारिता नरशार्दूल दिवं याताश्च देववत् ।
षष्टिः पुत्रसहस्राणि सगरस्य महात्मनः ॥३॥
3. tāritā naraśārdūla divaṃ yātāśca devavat ,
ṣaṣṭiḥ putrasahasrāṇi sagarasya mahātmanaḥ.
3. tāritā naraśārdūla divam yātāḥ ca devavat
ṣaṣṭiḥ putrasahasrāṇi sagarasya mahātmanaḥ
3. naraśārdūla,
sagarasya mahātmanaḥ ṣaṣṭiḥ putrasahasrāṇi tāritāḥ ca devavat divam yātāḥ
3. O best of men (Rāma), the sixty thousand sons of the great-souled Sagara have been redeemed and have attained heaven like gods.
सागरस्य जलं लोके यावत् स्थास्यति पार्थिव ।
सगरस्यात्मजास्तावत् स्वर्गे स्थास्यन्ति देववत् ॥४॥
4. sāgarasya jalaṃ loke yāvat sthāsyati pārthiva ,
sagarasyātmajāstāvat svarge sthāsyanti devavat.
4. sāgarasya jalam loke yāvat sthāsyati pārthiva
sagarasyātmajāḥ tāvat svarge sthāsyanti devavat
4. pārthiva yāvat sāgarasya jalam loke sthāsyati
tāvat sagarasyātmajāḥ devavat svarge sthāsyanti
4. O king, as long as the water of the ocean remains in the world, so long will the sons of Sagara abide in heaven like gods.
इयं च दुहिता ज्येष्ठा तव गङ्गा भविष्यति ।
त्वत्कृतेन च नाम्ना वै लोके स्थास्यति विश्रुता ॥५॥
5. iyaṃ ca duhitā jyeṣṭhā tava gaṅgā bhaviṣyati ,
tvatkṛtena ca nāmnā vai loke sthāsyati viśrutā.
5. iyam ca duhitā jyeṣṭhā tava gaṅgā bhaviṣyati
tvat kṛtena ca nāmnā vai loke sthāsyati viśrutā
5. ca iyam tava jyeṣṭhā duhitā gaṅgā bhaviṣyati ca
tvat kṛtena nāmnā vai loke viśrutā sthāsyati
5. And this eldest daughter of yours will be Gaṅgā. She will indeed become renowned in the world by the name given by you.
गङ्गा त्रिपथगा नाम दिव्या भागीरथीति च ।
त्रिपथो भावयन्तीति ततस्त्रिपथगा स्मृता ॥६॥
6. gaṅgā tripathagā nāma divyā bhāgīrathīti ca ,
tripatho bhāvayantīti tatastripathagā smṛtā.
6. gaṅgā tripathagā nāma divyā bhāgīrathī iti ca
tripathaḥ bhāvayantī iti tataḥ tripathagā smṛtā
6. gaṅgā tripathagā nāma ca divyā bhāgīrathī iti
tataḥ tripathaḥ bhāvayantī iti tripathagā smṛtā
6. Gaṅgā is named 'Tripathagā' (the one who travels three paths) and also 'Divine Bhāgīrathī'. She is thus remembered as 'Tripathagā' because she makes manifest the three paths (heaven, earth, and the underworld).
पितामहानां सर्वेषां त्वमत्र मनुजाधिप ।
कुरुष्व सलिलं राजन्प्रतिज्ञामपवर्जय ॥७॥
7. pitāmahānāṃ sarveṣāṃ tvamatra manujādhipa ,
kuruṣva salilaṃ rājanpratijñāmapavarjaya.
7. pitāmahānām sarveṣām tvam atra manujādhipa
kuruṣva salilam rājan pratijñām apavarjaya
7. manujādhipa rājan tvam atra sarveṣām
pitāmahānām salilam kuruṣva pratijñām apavarjaya
7. O ruler of men (manujādhipa), you must now offer water libations for all your ancestors. O king, fulfill your vow.
पूर्वकेण हि ते राजंस्तेनातियशसा तदा ।
धर्मिणां प्रवरेणाथ नैष प्राप्तो मनोरथः ॥८॥
8. pūrvakeṇa hi te rājaṃstenātiyaśasā tadā ,
dharmiṇāṃ pravareṇātha naiṣa prāpto manorathaḥ.
8. pūrvakeṇa hi te rājan tena atiyaśasā tadā
dharmiṇām pravaraṇa atha na eṣa prāptaḥ manorathaḥ
8. rājan hi te tena atiyaśasā pūrvakeṇa dharmiṇām
pravaraṇa atha tadā eṣaḥ manorathaḥ na prāptaḥ
8. O King, indeed, even by that extremely famous king who came before, the foremost among those who uphold natural law (dharma), this desire was not achieved then.
तथैवांशुमता तात लोके ऽप्रतिमतेजसा ।
गङ्गां प्रार्थयता नेतुं प्रतिज्ञा नापवर्जिता ॥९॥
9. tathaivāṃśumatā tāta loke'pratimatejasā ,
gaṅgāṃ prārthayatā netuṃ pratijñā nāpavarjitā.
9. tathā eva aṃśumatā tāta loke apratimatejasā
gaṅgām prārthayatā netum pratijñā na apavarjitā
9. tāta tathā eva aṃśumatā loke apratimatejasā
gaṅgām netum prārthayatā pratijñā na apavarjitā
9. Similarly, O dear one, even by Aṃśumat, whose splendor in the world was unrivaled, the vow to bring down the Gaṅgā was not fulfilled.
राजर्षिणा गुणवता महर्षिसमतेजसा ।
मत्तुल्यतपसा चैव क्षत्रधर्मस्थितेन च ॥१०॥
10. rājarṣiṇā guṇavatā maharṣisamatejasā ,
mattulyatapasā caiva kṣatradharmasthitena ca.
10. rājarṣiṇā guṇavatā maharṣisamatejasā
mat-tulyatapasā ca eva kṣatradharmasthitena ca
10. guṇavatā rājarṣiṇā maharṣisamatejasā
mat-tulyatapasā ca eva kṣatradharmasthitena ca
10. (This task was not accomplished) by a royal sage (rājarṣi) who was virtuous, whose splendor was equal to that of a great sage, whose asceticism (tapas) was equal to mine, and who was indeed established in the intrinsic nature (dharma) of a warrior (kṣatra).
दिलीपेन महाभाग तव पित्रातितेजसा ।
पुनर्न शङ्किता नेतुं गङ्गां प्रार्थयतानघ ॥११॥
11. dilīpena mahābhāga tava pitrātitejasā ,
punarna śaṅkitā netuṃ gaṅgāṃ prārthayatānagha.
11. dilīpena mahābhāga tava pitrā atitejasā punaḥ
na śaṅkitā netum gaṅgām prārthayatā anagha
11. mahābhāga anagha tava atitejasā pitrā dilīpena
gaṅgām netum prārthayatā punaḥ na śaṅkitā
11. O illustrious one, O faultless one, even your father Dilīpa, of great splendor, who wished to bring the Gaṅgā, did not attempt it again.
सा त्वया समतिक्रान्ता प्रतिज्ञा पुरुषर्षभ ।
प्राप्तो ऽसि परमं लोके यशः परमसंमतम् ॥१२॥
12. sā tvayā samatikrāntā pratijñā puruṣarṣabha ,
prāpto'si paramaṃ loke yaśaḥ paramasaṃmatam.
12. sā tvayā samatikrāntā pratijñā puruṣarṣabha
prāptaḥ asi paramaṃ loke yaśaḥ paramasaṃmatam
12. puruṣarṣabha sā pratijñā tvayā samatikrāntā tvam
loke paramaṃ paramasaṃmatam yaśaḥ prāptaḥ asi
12. O best among men, that vow has been fulfilled by you. You have attained supreme, highly esteemed fame in the world.
यच्च गङ्गावतरणं त्वया कृतमरिंदम ।
अनेन च भवान्प्राप्तो धर्मस्यायतनं महत् ॥१३॥
13. yacca gaṅgāvataraṇaṃ tvayā kṛtamariṃdama ,
anena ca bhavānprāpto dharmasyāyatanaṃ mahat.
13. yat ca gaṅgāvataraṇaṃ tvayā kṛtam ariṃdama
anena ca bhavān prāptaḥ dharmasya āyatanaṃ mahat
13. ariṃdama yat ca gaṅgāvataraṇaṃ tvayā kṛtam ca
anena bhavān dharmasya mahat āyatanaṃ prāptaḥ
13. And, O subduer of enemies, the descent of the Gaṅgā was accomplished by you. By this (action), you have attained a great abode of natural law (dharma).
प्लावयस्व त्वमात्मानं नरोत्तम सदोचिते ।
सलिले पुरुषव्याघ्र शुचिः पुण्यफलो भव ॥१४॥
14. plāvayasva tvamātmānaṃ narottama sadocite ,
salile puruṣavyāghra śuciḥ puṇyaphalo bhava.
14. plāvayasva tvam ātmānaṃ narottama sadocite
salile puruṣavyāghra śuciḥ puṇyaphalaḥ bhava
14. narottama puruṣavyāghra tvam ātmānaṃ sadocite
salile plāvayasva śuciḥ puṇyaphalaḥ bhava
14. O best among men, O tiger among men, immerse your self (ātman) in this ever-suitable water. Be pure and attain the fruits of virtue.
पितामहानां सर्वेषां कुरुष्व सलिलक्रियाम् ।
स्वस्ति ते ऽस्तु गमिष्यामि स्वं लोकं गम्यतां नृप ॥१५॥
15. pitāmahānāṃ sarveṣāṃ kuruṣva salilakriyām ,
svasti te'stu gamiṣyāmi svaṃ lokaṃ gamyatāṃ nṛpa.
15. pitāmahānāṃ sarveṣāṃ kuruṣva salilakriyām svasti
te astu gamiṣyāmi svaṃ lokaṃ gamyatām nṛpa
15. sarveṣāṃ pitāmahānāṃ salilakriyām kuruṣva.
te svasti astu.
aham (implied) svaṃ lokaṃ gamiṣyāmi.
nṛpa tvam (implied) gamyatām.
15. Perform the water ritual for all your ancestors. May prosperity be with you. I shall go to my own realm; you may depart, O king.
इत्येवमुक्त्वा देवेशः सर्वलोकपितामहः ।
यथागतं तथागच्छद्देवलोकं महायशाः ॥१६॥
16. ityevamuktvā deveśaḥ sarvalokapitāmahaḥ ,
yathāgataṃ tathāgacchaddevalokaṃ mahāyaśāḥ.
16. iti evam uktvā deveśaḥ sarvalokapitāmahaḥ
yathā āgatam tathā agacchat devalokam mahāyaśāḥ
16. deveśaḥ sarvalokapitāmahaḥ mahāyaśāḥ iti evam
uktvā yathā āgatam tathā devalokam agacchat
16. Having thus spoken, the greatly renowned lord of the gods, the grandfather of all worlds, departed for the world of the gods in the same manner as he had come.
भगीरथो ऽपि राजर्षिः कृत्वा सलिलमुत्तमम् ।
यथाक्रमं यथान्यायं सागराणां महायशाः ।
कृतोदकः शुची राजा स्वपुरं प्रविवेश ह ॥१७॥
17. bhagīratho'pi rājarṣiḥ kṛtvā salilamuttamam ,
yathākramaṃ yathānyāyaṃ sāgarāṇāṃ mahāyaśāḥ ,
kṛtodakaḥ śucī rājā svapuraṃ praviveśa ha.
17. bhagīrathaḥ api rājarṣiḥ kṛtvā
salilam uttamam yathākramam yathā
nyāyam sāgarāṇām mahāyaśāḥ kṛta
udakaḥ śucī rājā svapuram praviveśa ha
17. mahāyaśāḥ rājarṣiḥ bhagīrathaḥ api
uttamam salilam kṛtvā sāgarāṇām
yathākramam yathā nyāyam kṛta
udakaḥ śucī rājā svapuram ha praviveśa
17. The greatly renowned royal sage (rājarṣi) Bhageeratha, having performed the excellent water offering for the Sagara ancestors in due order and according to propriety, and having thus made the water offering, the purified king indeed entered his own city.
समृद्धार्थो नरश्रेष्ठ स्वराज्यं प्रशशास ह ।
प्रमुमोद च लोकस्तं नृपमासाद्य राघव ।
नष्टशोकः समृद्धार्थो बभूव विगतज्वरः ॥१८॥
18. samṛddhārtho naraśreṣṭha svarājyaṃ praśaśāsa ha ,
pramumoda ca lokastaṃ nṛpamāsādya rāghava ,
naṣṭaśokaḥ samṛddhārtho babhūva vigatajvaraḥ.
18. samṛddha arthaḥ naraśreṣṭha svarājyam
praśaśāsa ha pramumoda ca lokaḥ tam
nṛpam āsādya rāghava naṣṭa śokaḥ
samṛddha arthaḥ babhūva vigata jvaraḥ
18. naraśreṣṭha rāghava! samṛddha arthaḥ (saḥ) svarājyam ha praśaśāsa.
ca lokaḥ tam nṛpam āsādya pramumoda.
(lokaḥ) naṣṭa śokaḥ samṛddha arthaḥ vigata jvaraḥ babhūva.
18. O best of men, Rāma! That king (Bhageeratha), whose purpose was accomplished, indeed ruled his own kingdom. And the people, having received that king, O Rāghava, rejoiced; their sorrow was destroyed, their prosperity achieved, and they became free from anxiety.
एष ते राम गङ्गाया विस्तरो ऽभिहितो मया ।
स्वस्ति प्राप्नुहि भद्रं ते संध्याकालो ऽतिवर्तते ॥१९॥
19. eṣa te rāma gaṅgāyā vistaro'bhihito mayā ,
svasti prāpnuhi bhadraṃ te saṃdhyākālo'tivartate.
19. eṣaḥ te rāma gaṅgāyāḥ vistaraḥ abhihitaḥ mayā
svasti prāpnuhi bhadram te sandhyākālaḥ ativartate
19. rāma,
eṣaḥ gaṅgāyāḥ vistaraḥ te mayā abhihitaḥ.
svasti prāpnuhi,
te bhadram (astu).
sandhyākālaḥ ativartate.
19. O Rāma, this extensive account of the Gaṅgā has been narrated by me to you. May you attain welfare; good fortune be to you. The twilight time is passing.
धन्यं यशस्यमायुष्यं स्वर्ग्यं पुत्र्यमथापि च ।
इदमाख्यानमाख्यातं गङ्गावतरणं मया ॥२०॥
20. dhanyaṃ yaśasyamāyuṣyaṃ svargyaṃ putryamathāpi ca ,
idamākhyānamākhyātaṃ gaṅgāvataraṇaṃ mayā.
20. dhanyam yaśasyam āyuṣyam svargyam putryam atha
api ca idam ākhyānam ākhyātam gaṅgāvataraṇam mayā
20. mayā idam ākhyānam gaṅgāvataraṇam ākhyātam,
atha api ca dhanyam yaśasyam āyuṣyam svargyam putryam
20. This story, the descent of the Gaṅgā, has been recounted by me, and it is blessed, brings fame, grants long life, leads to heaven, and bestows sons.