Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-4, chapter-36

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
एवमुक्तस्तु सुग्रीवो लक्ष्मणेन महात्मना ।
हनुमन्तं स्थितं पार्श्वे सचिवं वाक्यमब्रवीत् ॥१॥
1. evamuktastu sugrīvo lakṣmaṇena mahātmanā ,
hanumantaṃ sthitaṃ pārśve sacivaṃ vākyamabravīt.
1. evam uktaḥ tu sugrīvaḥ lakṣmaṇena mahātmanā
hanumantam sthitam pārśve sacivam vākyam abravīt
1. evam mahātmanā lakṣmaṇena uktaḥ tu sugrīvaḥ
pārśve sthitam sacivam hanumantam vākyam abravīt
1. Thus spoken to by the noble Lakṣmaṇa, Sugrīva then addressed his minister Hanumān, who was standing by his side, with these words.
महेन्द्रहिमवद्विन्ध्यकैलासशिखरेषु च ।
मन्दरे पाण्डुशिखरे पञ्चशैलेषु ये स्थिताः ॥२॥
2. mahendrahimavadvindhyakailāsaśikhareṣu ca ,
mandare pāṇḍuśikhare pañcaśaileṣu ye sthitāḥ.
2. mahendrahimavadvindhyakailāsaśikhareṣu ca
mandare pāṇḍuśikhare pañcaśaileṣu ye sthitāḥ
2. ye mahendrahimavadvindhyakailāsaśikhareṣu ca
mandare pāṇḍuśikhare pañcaśaileṣu sthitāḥ
2. And those who are situated on the peaks of Mahendra, Himavat, Vindhya, and Kailāsa, as well as on Mandara, Paṇḍuśikhara, and on the five mountains.
तरुणादित्यवर्णेषु भ्राजमानेषु सर्वशः ।
पर्वतेषु समुद्रान्ते पश्चिमस्यां तु ये दिशि ॥३॥
3. taruṇādityavarṇeṣu bhrājamāneṣu sarvaśaḥ ,
parvateṣu samudrānte paścimasyāṃ tu ye diśi.
3. taruṇādityavarṇeṣu bhrājamāneṣu sarvaśaḥ
parvateṣu samudrānte paścimasyām tu ye diśi
3. ye paścimasyām diśi samudrānte taruṇādityavarṇeṣu
sarvaśaḥ bhrājamāneṣu parvateṣu tu
3. Those [monkeys] who reside in the western direction, by the ocean's edge, in mountains that shine everywhere with the color of the rising sun.
आदित्यभवने चैव गिरौ संध्याभ्रसंनिभे ।
पद्मतालवनं भीमं संश्रिता हरिपुंगवाः ॥४॥
4. ādityabhavane caiva girau saṃdhyābhrasaṃnibhe ,
padmatālavanaṃ bhīmaṃ saṃśritā haripuṃgavāḥ.
4. ādityabhavane ca eva girau sandhyābhrasaṃnibhe
padmatālavanam bhīmam saṃśritāḥ haripuṅgavāḥ
4. haripuṅgavāḥ ca eva ādityabhavane sandhyābhrasaṃnibhe
girau bhīmam padmatālavanam saṃśritāḥ
4. And indeed, on the mountain (giri) named Ādityabhavana ('Abode of the Sun'), which resembles a cloud at twilight, the foremost among the monkeys (haripuṅgavāḥ) have taken up residence in a formidable lotus and palm grove.
अञ्जनाम्बुदसंकाशाः कुञ्जरप्रतिमौजसः ।
अञ्जने परते चैव ये वसन्ति प्लवंगमाः ॥५॥
5. añjanāmbudasaṃkāśāḥ kuñjarapratimaujasaḥ ,
añjane parate caiva ye vasanti plavaṃgamāḥ.
5. añjanāmbudasaṃkāśāḥ kuñjarapratimaujasaḥ
añjane parvate ca eva ye vasanti plavaṅgamāḥ
5. ye añjanāmbudasaṃkāśāḥ kuñjarapratimaujasaḥ
añjane parvate ca eva vasanti plavaṅgamāḥ
5. Those monkeys (plavaṅgamāḥ) who reside on Mount Añjana and other mountains (parvate), possessing the dark luster of collyrium-clouds, and having the strength equal to that of elephants.
मनःशिला गुहावासा वानराः कनकप्रभाः ।
मेरुपार्श्वगताश्चैव ये च धूम्रगिरिं श्रिताः ॥६॥
6. manaḥśilā guhāvāsā vānarāḥ kanakaprabhāḥ ,
merupārśvagatāścaiva ye ca dhūmragiriṃ śritāḥ.
6. manaḥśilāḥ guhāvāsāḥ vānarāḥ kanakaprabhāḥ
merupārśvagatāḥ ca eva ye ca dhūmragirim śritāḥ
6. vānarāḥ manaḥśilāḥ guhāvāsāḥ kanakaprabhāḥ ca
eva ye merupārśvagatāḥ ca dhūmragirim śritāḥ
6. And indeed, those monkeys (vānarāḥ) who reside in caves, possessing the color of realgar (manaḥśilā) and the luster of gold, and those who dwell on the slopes of Mount Meru, as well as those who have resorted to Dhumragiri mountain.
तरुणादित्यवर्णाश्च पर्वते ये महारुणे ।
पिबन्तो मधुमैरेयं भीमवेगाः प्लवंगमाः ॥७॥
7. taruṇādityavarṇāśca parvate ye mahāruṇe ,
pibanto madhumaireyaṃ bhīmavegāḥ plavaṃgamāḥ.
7. taruṇādityavarṇāḥ ca parvate ye mahāruṇe
pibantaḥ madhumaireyam bhīmavegāḥ plavaṅgamāḥ
7. ye plavaṅgamāḥ taruṇādityavarṇāḥ ca bhīmavegāḥ
mahāruṇe parvate madhumaireyam pibantaḥ
7. Those monkeys (plavaṅgamāḥ), possessing the color of the rising sun and having formidable speed, are drinking mead-wine (madhumaireyam) on the intensely red mountain.
वनेषु च सुरम्येषु सुगन्धिषु महत्सु च ।
तापसानां च रम्येषु वनान्तेषु समन्ततः ॥८॥
8. vaneṣu ca suramyeṣu sugandhiṣu mahatsu ca ,
tāpasānāṃ ca ramyeṣu vanānteṣu samantataḥ.
8. vaneṣu ca suramyeṣu sugandhiṣu mahatsu ca
tāpasānām ca ramyeṣu vanānteṣu samantataḥ
8. vaneṣu ca suramyeṣu sugandhiṣu mahatsu ca
tāpasānām ca ramyeṣu vanānteṣu samantataḥ
8. and in forests (vana) that are very charming, fragrant, and vast, as well as all around in the pleasant borders of the forest where ascetics (tāpasa) dwell.
तांस्तांस्त्वमानय क्षिप्रं पृथिव्यां सर्ववानरान् ।
सामदानादिभिः कल्पैराशु प्रेषय वानरान् ॥९॥
9. tāṃstāṃstvamānaya kṣipraṃ pṛthivyāṃ sarvavānarān ,
sāmadānādibhiḥ kalpairāśu preṣaya vānarān.
9. tān tān tvam ānaya kṣipram pṛthivyām sarvavānarān
sāmadānādibhiḥ kalpaiḥ āśu preṣaya vānarān
9. tvam kṣipram tān tān sarvavānarān pṛthivyām
ānaya sāmadānādibhiḥ kalpaiḥ āśu vānarān preṣaya
9. You should quickly bring all those various monkeys from across the earth. Swiftly dispatch the monkeys using methods (kalpa) like conciliation, gifts (dāna), and so forth.
प्रेषिताः प्रथमं ये च मया दूता महाजवाः ।
त्वरणार्थं तु भूयस्त्वं हरीन् संप्रेषयापरान् ॥१०॥
10. preṣitāḥ prathamaṃ ye ca mayā dūtā mahājavāḥ ,
tvaraṇārthaṃ tu bhūyastvaṃ harīn saṃpreṣayāparān.
10. preṣitāḥ prathamam ye ca mayā dūtāḥ mahājavāḥ
tvaraṇārtham tu bhūyaḥ tvam harīn sampreṣaya aparān
10. ye dūtāḥ mahājavāḥ mayā prathamam preṣitāḥ ca tvam
tu bhūyaḥ tvaraṇārtham aparān harīn sampreṣaya
10. And those swift messengers (dūta) who were first dispatched by me – for the sake of urgency, you should now send forth other monkeys (hari) again.
ये प्रसक्ताश्च कामेषु दीर्घसूत्राश्च वानराः ।
इहानयस्व तान् सर्वाञ् शीघ्रं तु मम शासनात् ॥११॥
11. ye prasaktāśca kāmeṣu dīrghasūtrāśca vānarāḥ ,
ihānayasva tān sarvāñ śīghraṃ tu mama śāsanāt.
11. ye prasaktāḥ ca kāmeṣu dīrghasūtrāḥ ca vānarāḥ
iha ānayasva tān sarvān śīghram tu mama śāsanāt
11. mama śāsanāt ye kāmeṣu prasaktāḥ ca dīrghasūtrāḥ
ca vānarāḥ tān sarvān iha śīghram ānayasva tu
11. Bring here immediately, by my command, all those monkeys who are indulged in pleasures and are dilatory.
अहोभिर्दशभिर्ये च नागच्छन्ति ममाज्ञया ।
हन्तव्यास्ते दुरात्मानो राजशासनदूषकाः ॥१२॥
12. ahobhirdaśabhirye ca nāgacchanti mamājñayā ,
hantavyāste durātmāno rājaśāsanadūṣakāḥ.
12. ahobhiḥ daśabhiḥ ye ca na āgacchanti mama ājñayā
hantavyāḥ te durātmānaḥ rājaśāsanadūṣakāḥ
12. ye ca mama ājñayā daśabhiḥ ahobhiḥ na āgacchanti
te durātmānaḥ rājaśāsanadūṣakāḥ hantavyāḥ
12. And those wicked individuals, transgressors of royal commands, who do not return within ten days by my order, they must be put to death.
शतान्यथ सहस्राणि कोट्यश्च मम शासनात् ।
प्रयान्तु कपिसिंहानां दिशो मम मते स्थिताः ॥१३॥
13. śatānyatha sahasrāṇi koṭyaśca mama śāsanāt ,
prayāntu kapisiṃhānāṃ diśo mama mate sthitāḥ.
13. śatāni atha sahasrāṇi koṭyaḥ ca mama śāsanāt
prayāntu kapisiṃhānām diśaḥ mama mate sthitāḥ
13. mama śāsanāt mama mate sthitāḥ śatāni atha
sahasrāṇi ca koṭyaḥ kapisiṃhānām diśaḥ prayāntu
13. By my command, let hundreds, thousands, and crores of these lion-like monkeys, who adhere to my will, set out in all directions.
मेघपर्वतसंकाशाश्छादयन्त इवाम्बरम् ।
घोररूपाः कपिश्रेष्ठा यान्तु मच्छासनादितः ॥१४॥
14. meghaparvatasaṃkāśāśchādayanta ivāmbaram ,
ghorarūpāḥ kapiśreṣṭhā yāntu macchāsanāditaḥ.
14. meghaparvatasaṃkāśāḥ chādayantaḥ iva ambaram
ghorarūpāḥ kapiśreṣṭhāḥ yāntu macchāsanāt itaḥ
14. meghaparvatasaṃkāśāḥ ambaram iva chādayantaḥ
ghorarūpāḥ kapiśreṣṭhāḥ macchāsanāt itaḥ yāntu
14. Let the foremost among monkeys, dreadful in appearance, resembling mountains and clouds, as if overshadowing the sky, proceed from here by my command.
ते गतिज्ञा गतिं गत्वा पृथिव्यां सर्ववानराः ।
आनयन्तु हरीन् सर्वांस्त्वरिताः शासनान्मम ॥१५॥
15. te gatijñā gatiṃ gatvā pṛthivyāṃ sarvavānarāḥ ,
ānayantu harīn sarvāṃstvaritāḥ śāsanānmama.
15. te gatijñāḥ gatim gatvā pṛthivyām sarvavānarāḥ
| ānayantu harīn sarvān tvaritāḥ śāsanāt mama
15. gatijñāḥ te sarvavānarāḥ gatim gatvā pṛthivyām
mama śāsanāt tvaritāḥ santaḥ sarvān harīn ānayantu
15. Those monkeys who know the ways, having gone everywhere on earth, should swiftly bring all the monkeys at my command.
तस्य वानरराजस्य श्रुत्वा वायुसुतो वचः ।
दिक्षु सर्वासु विक्रान्तान्प्रेषयामास वानरान् ॥१६॥
16. tasya vānararājasya śrutvā vāyusuto vacaḥ ,
dikṣu sarvāsu vikrāntānpreṣayāmāsa vānarān.
16. tasya vānararājasya śrutvā vāyusutaḥ vacaḥ |
dikṣu sarvāsu vikrāntān preṣayāmāsa vānarān
16. vāyusutaḥ tasya vānararājasya vacaḥ śrutvā,
sarvāsu dikṣu vikrāntān vānarān preṣayāmāsa
16. Having heard the words of that king of monkeys, Vāyu's son (Hanumān) dispatched valiant monkeys in all directions.
ते पदं विष्णुविक्रान्तं पतत्रिज्योतिरध्वगाः ।
प्रयाताः प्रहिता राज्ञा हरयस्तत्क्षणेन वै ॥१७॥
17. te padaṃ viṣṇuvikrāntaṃ patatrijyotiradhvagāḥ ,
prayātāḥ prahitā rājñā harayastatkṣaṇena vai.
17. te padam viṣṇuvikrāntam patatrijyotiradhvagāḥ |
prayātāḥ prahitāḥ rājñā harayaḥ tatkṣaṇena vai
17. te harayaḥ rājñā prahitāḥ,
patatrijyotiradhvagāḥ (santaḥ),
viṣṇuvikrāntam padam tatkṣaṇena vai prayātāḥ
17. Those monkeys, dispatched by the king, travelling swiftly like birds and light, immediately set out for the place (padam) traversed by Viṣṇu (the whole earth).
ते समुद्रेषु गिरिषु वनेषु च सरित्सु च ।
वानरा वानरान् सर्वान् रामहेतोरचोदयन् ॥१८॥
18. te samudreṣu giriṣu vaneṣu ca saritsu ca ,
vānarā vānarān sarvān rāmahetoracodayan.
18. te samudreṣu giriṣu vaneṣu ca saritsu ca |
vānarāḥ vānarān sarvān rāmahetoḥ acodayan
18. te vānarāḥ samudreṣu,
giriṣu,
vaneṣu ca,
saritsu ca,
rāmahetoḥ sarvān vānarān acodayan
18. Those monkeys, in the oceans, on mountains, in forests, and by rivers, urged all the other monkeys for the sake of Rāma.
मृत्युकालोपमस्याज्ञां राजराजस्य वानराः ।
सुग्रीवस्याययुः श्रुत्वा सुग्रीवभयदर्शिनः ॥१९॥
19. mṛtyukālopamasyājñāṃ rājarājasya vānarāḥ ,
sugrīvasyāyayuḥ śrutvā sugrīvabhayadarśinaḥ.
19. mṛtyukālopamasya ājñām rājarājasya vānarāḥ
sugrīvasya āyayuḥ śrutvā sugrīvabhayadarśinaḥ
19. vānarāḥ sugrīvabhayadarśinaḥ mṛtyukālopamasya
rājarājasya sugrīvasya ājñām śrutvā āyayuḥ
19. The monkeys, who perceived Sugriva's formidable nature, arrived having heard the command of Sugriva, the king of kings, whose order was as formidable as death.
ततस्ते ऽञ्जनसंकाशा गिरेस्तस्मान्महाजवाः ।
तिस्रः कोट्यः प्लवंगानां निर्ययुर्यत्र राघवः ॥२०॥
20. tataste'ñjanasaṃkāśā girestasmānmahājavāḥ ,
tisraḥ koṭyaḥ plavaṃgānāṃ niryayuryatra rāghavaḥ.
20. tataḥ te añjanasaṃkāśāḥ gireḥ tasmāt mahājavāḥ
tisraḥ koṭyaḥ plavaṅgānām niryayuḥ yatra rāghavaḥ
20. tataḥ añjanasaṃkāśāḥ mahājavāḥ te tisraḥ koṭyaḥ
plavaṅgānām tasmāt gireḥ yatra rāghavaḥ niryayuḥ
20. Then, three crores (30 million) of those swift monkeys, dark like collyrium, emerged from that mountain where Rama was.
अस्तं गच्छति यत्रार्कस्तस्मिन् गिरिवरे रताः ।
तप्तहेमसमाभासास्तस्मात् कोट्यो दशच्युताः ॥२१॥
21. astaṃ gacchati yatrārkastasmin girivare ratāḥ ,
taptahemasamābhāsāstasmāt koṭyo daśacyutāḥ.
21. astam gacchati yatra arkaḥ tasmin girivare ratāḥ
taptahemasamābhāsāḥ tasmāt koṭyaḥ daśa cyutāḥ
21. yatra arkaḥ astam gacchati tasmin girivare ratāḥ
taptahemasamābhāsāḥ daśa koṭyaḥ tasmāt cyutāḥ
21. Ten crores (100 million) of (monkeys), dwelling on that supreme mountain where the sun sets and shining with the brilliance of molten gold, descended from there.
कैलास शिखरेभ्यश्च सिंहकेसरवर्चसाम् ।
ततः कोटिसहस्राणि वानराणामुपागमन् ॥२२॥
22. kailāsa śikharebhyaśca siṃhakesaravarcasām ,
tataḥ koṭisahasrāṇi vānarāṇāmupāgaman.
22. kailāsa śikharebhyaḥ ca siṃhakesaravarcasām
tataḥ koṭisahasrāṇi vānarāṇām upāgaman
22. tataḥ ca kailāsa śikharebhyaḥ siṃhakesaravarcasām
vānarāṇām koṭisahasrāṇi upāgaman
22. And then, from the peaks of Kailasa, thousands of crores (billions) of monkeys, whose brilliance resembled a lion's mane, arrived.
फलमूलेन जीवन्तो हिमवन्तमुपाश्रिताः ।
तेषां कोटिसहस्राणां सहस्रं समवर्तत ॥२३॥
23. phalamūlena jīvanto himavantamupāśritāḥ ,
teṣāṃ koṭisahasrāṇāṃ sahasraṃ samavartata.
23. phalamūlena jīvantaḥ himavantam upāśritāḥ
teṣām koṭisahasrāṇām sahasram samavartata
23. phalamūlena jīvantaḥ himavantam upāśritāḥ
teṣām koṭisahasrāṇām sahasram samavartata
23. Dwelling in the Himalayas and subsisting on fruits and roots, thousands upon thousands of ten millions (crores) of them assembled.
अङ्गारक समानानां भीमानां भीमकर्मणाम् ।
विन्ध्याद्वानरकोटीनां सहस्राण्यपतन्द्रुतम् ॥२४॥
24. aṅgāraka samānānāṃ bhīmānāṃ bhīmakarmaṇām ,
vindhyādvānarakoṭīnāṃ sahasrāṇyapatandrutam.
24. aṅgāraka samānānām bhīmānām bhīmakarmaṇām
vindhyāt vānarakoṭīnām sahasrāṇi apatan drutam
24. vindhyāt aṅgāraka samānānām bhīmānām bhīmakarmaṇām
vānarakoṭīnām sahasrāṇi drutam apatan
24. From the Vindhya mountains, thousands of crores of formidable monkeys, whose deeds were terrible and who resembled the planet Mars (Aṅgāraka), rushed forth swiftly.
क्षीरोदवेलानिलयास्तमालवनवासिनः ।
नारिकेलाशनाश्चैव तेषां संख्या न विद्यते ॥२५॥
25. kṣīrodavelānilayāstamālavanavāsinaḥ ,
nārikelāśanāścaiva teṣāṃ saṃkhyā na vidyate.
25. kṣīrodavelānilayāḥ tamālavanavāsinaḥ
nārikelāśanāḥ ca eva teṣām saṃkhyā na vidyate
25. kṣīrodavelānilayāḥ tamālavanavāsinaḥ
nārikelāśanāḥ ca eva teṣām saṃkhyā na vidyate
25. Those dwelling by the shores of the Milk Ocean (Kṣīroda), residing in tamāla groves, and eating coconuts - indeed, their number is not known.
वनेभ्यो गह्वरेभ्यश्च सरिद्भ्यश्च महाजवाः ।
आगच्छद्वानरी सेना पिबन्तीव दिवाकरम् ॥२६॥
26. vanebhyo gahvarebhyaśca saridbhyaśca mahājavāḥ ,
āgacchadvānarī senā pibantīva divākaram.
26. vanebhyaḥ gahvarebhyaḥ ca saridbhyaḥ ca mahājavāḥ
āgacchat vānarī senā pibantī iva divākaram
26. vanebhyaḥ ca gahvarebhyaḥ ca saridbhyaḥ ca
mahājavāḥ vānarī senā āgacchat divākaram pibantī iva
26. From forests, deep ravines, and rivers, a greatly swift monkey (vānara) army advanced, as if drinking up the sun.
ये तु त्वरयितुं याता वानराः सर्ववानरान् ।
ते वीरा हिमवच्छैलं ददृशुस्तं महाद्रुमम् ॥२७॥
27. ye tu tvarayituṃ yātā vānarāḥ sarvavānarān ,
te vīrā himavacchailaṃ dadṛśustaṃ mahādrumam.
27. ye tu tvarayitum yātāḥ vānarāḥ sarvavānarān te
vīrāḥ himavacchailam dadṛśuḥ tam mahādrumam
27. ye vīrāḥ vānarāḥ tu sarvavānarān tvarayitum
yātāḥ te himavacchailam tam mahādrumam dadṛśuḥ
27. Those heroic monkeys, who had set out to gather all the other monkeys, saw that magnificent tree on the Himavat mountain.
तस्मिन् गिरिवरे रम्ये यज्ञो महेश्वरः पुरा ।
सर्वदेवमनस्तोषो बभौ दिव्यो मनोहरः ॥२८॥
28. tasmin girivare ramye yajño maheśvaraḥ purā ,
sarvadevamanastoṣo babhau divyo manoharaḥ.
28. tasmin girivare ramye yajñaḥ maheśvaraḥ purā
sarvadevamanastoṣaḥ babhau divyaḥ manoharaḥ
28. purā tasmin ramye girivare sarvadevamanastoṣaḥ
divyaḥ manoharaḥ maheśvaraḥ yajñaḥ babhau
28. In ancient times, on that beautiful, excellent mountain, a divine, charming, and magnificent Vedic ritual (yajña) shone forth, which brought delight to the minds of all the deities.
अन्नविष्यन्दजातानि मूलानि च फलानि च ।
अमृतस्वादुकल्पानि ददृशुस्तत्र वानराः ॥२९॥
29. annaviṣyandajātāni mūlāni ca phalāni ca ,
amṛtasvādukalpāni dadṛśustatra vānarāḥ.
29. annaviṣyandajātāni mūlāni ca phalāni ca
amṛtasvādakalpāni dadṛśuḥ tatra vānarāḥ
29. tatra vānarāḥ annaviṣyandajātāni
amṛtasvādakalpāni mūlāni ca phalāni ca dadṛśuḥ
29. There, the monkeys saw roots and fruits that had grown from a nourishing stream, and tasted as sweet as nectar.
तदन्न संभवं दिव्यं फलं मूलं मनोहरम् ।
यः कश्चित् सकृदश्नाति मासं भवति तर्पितः ॥३०॥
30. tadanna saṃbhavaṃ divyaṃ phalaṃ mūlaṃ manoharam ,
yaḥ kaścit sakṛdaśnāti māsaṃ bhavati tarpitaḥ.
30. tadanna sambhavam divyam phalam mūlam manoharam
yaḥ kaścit sakṛt aśnāti māsam bhavati tarpitaḥ
30. yaḥ kaścit tadanna sambhavam divyam manoharam phalam
mūlam (vā) sakṛt aśnāti (saḥ) māsam tarpitaḥ bhavati
30. Anyone who consumes that divine, charming fruit or root, which has arisen from such food, just once, will remain satisfied for an entire month.
तानि मूलानि दिव्यानि फलानि च फलाशनाः ।
औषधानि च दिव्यानि जगृहुर्हरियूथपाः ॥३१॥
31. tāni mūlāni divyāni phalāni ca phalāśanāḥ ,
auṣadhāni ca divyāni jagṛhurhariyūthapāḥ.
31. tāni mūlāni divyāni phalāni ca phalāśanāḥ
| auṣadhāni ca divyāni jagṛhuḥ hariyūthapāḥ
31. phalāśanāḥ hariyūthapāḥ tāni divyāni mūlāni phalāni ca divyāni auṣadhāni ca jagṛhuḥ.
31. Those monkey chiefs, who subsist on fruit, gathered divine roots, divine fruits, and divine herbs.
तस्माच्च यज्ञायतनात् पुष्पाणि सुरभीणि च ।
आनिन्युर्वानरा गत्वा सुग्रीवप्रियकारणात् ॥३२॥
32. tasmācca yajñāyatanāt puṣpāṇi surabhīṇi ca ,
āninyurvānarā gatvā sugrīvapriyakāraṇāt.
32. tasmāt ca yajñāyatanāt puṣpāṇi surabhīṇi ca
| āninanyuḥ vānarāḥ gatvā sugrīvapriyakāraṇāt
32. vānarāḥ gatvā tasmāt yajñāyatanāt surabhīṇi puṣpāṇi ca sugrīvapriyakāraṇāt āninanyuḥ.
32. The monkeys went and brought fragrant flowers from that Vedic ritual ground (yajñāyatana), for the sake of Sugrīva.
ते तु सर्वे हरिवराः पृथिव्यां सर्ववानरान् ।
संचोदयित्वा त्वरितं यूथानां जग्मुरग्रतः ॥३३॥
33. te tu sarve harivarāḥ pṛthivyāṃ sarvavānarān ,
saṃcodayitvā tvaritaṃ yūthānāṃ jagmuragrataḥ.
33. te tu sarve harivarāḥ pṛthivyām sarvavānarān |
saṃcodayitvā tvaritam yūthānām jagmuḥ agrataḥ
33. te sarve harivarāḥ tu pṛthivyām sarvavānarān tvaritam saṃcodayitvā yūthānām agrataḥ jagmuḥ.
33. All those chief monkeys, having quickly encouraged all the other monkeys on the earth, then went forth at the head of their troops.
ते तु तेन मुहूर्तेन यूथपाः शीघ्रकारिणः ।
किष्किन्धां त्वरया प्राप्ताः सुग्रीवो यत्र वानरः ॥३४॥
34. te tu tena muhūrtena yūthapāḥ śīghrakāriṇaḥ ,
kiṣkindhāṃ tvarayā prāptāḥ sugrīvo yatra vānaraḥ.
34. te tu tena muhūrtena yūthapāḥ śīghrakāriṇaḥ |
kiṣkindhām tvarayā prāptāḥ sugrīvaḥ yatra vānaraḥ
34. te śīghrakāriṇaḥ yūthapāḥ tu tena muhūrtena tvarayā kiṣkindhām prāptāḥ,
yatra sugrīvaḥ vānaraḥ.
34. But those swift-acting chiefs of the troops reached Kiṣkindhā with haste at that very moment, where the monkey Sugrīva was.
ते गृहीत्वौषधीः सर्वाः फलं मूलं च वानराः ।
तं प्रतिग्राहयामासुर्वचनं चेदमब्रुवन् ॥३५॥
35. te gṛhītvauṣadhīḥ sarvāḥ phalaṃ mūlaṃ ca vānarāḥ ,
taṃ pratigrāhayāmāsurvacanaṃ cedamabruvan.
35. te gṛhītvā oṣadhīḥ sarvāḥ phalam mūlam ca vānarāḥ
tam pratigrāhayāmāsuḥ vacanam ca idam abruvan
35. vānarāḥ te sarvāḥ oṣadhīḥ phalam mūlam ca gṛhītvā
tam pratigrāhayāmāsuḥ ca idam vacanam abruvan
35. The monkeys (vānarāḥ), having collected all the herbs, fruits, and roots, presented them to him and then spoke these words.
सर्वे परिगताः शैलाः समुद्राश्च वनानि च ।
पृथिव्यां वानराः सर्वे शासनादुपयान्ति ते ॥३६॥
36. sarve parigatāḥ śailāḥ samudrāśca vanāni ca ,
pṛthivyāṃ vānarāḥ sarve śāsanādupayānti te.
36. sarve parigatāḥ śailāḥ samudrāḥ ca vanāni ca
pṛthivyām vānarāḥ sarve śāsanāt upayānti te
36. śailāḥ samudrāḥ ca vanāni ca sarve parigatāḥ
pṛthivyām te sarve vānarāḥ śāsanāt upayānti
36. All mountains, oceans, and forests on earth have been explored. All the monkeys (vānarāḥ), by your command, are now arriving.
एवं श्रुत्वा ततो हृष्टः सुग्रीवः प्लवगाधिपः ।
प्रतिजग्राह च प्रीतस्तेषां सर्वमुपायनम् ॥३७॥
37. evaṃ śrutvā tato hṛṣṭaḥ sugrīvaḥ plavagādhipaḥ ,
pratijagrāha ca prītasteṣāṃ sarvamupāyanam.
37. evam śrutvā tataḥ hṛṣṭaḥ sugrīvaḥ plavagādhipaḥ
pratijagrāha ca prītaḥ teṣām sarvam upāyanam
37. evam śrutvā tataḥ plavagādhipaḥ sugrīvaḥ hṛṣṭaḥ
ca prītaḥ teṣām sarvam upāyanam pratijagrāha
37. Having heard this, Sugriva, the lord of the monkeys (plavagādhipa), was then delighted. And being pleased, he accepted all their offerings (upāyanam).