वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-3, chapter-71
दिवं तु तस्यां यातायां शबर्यां स्वेन कर्मणा ।
लक्ष्मणेन सह भ्रात्रा चिन्तयामास राघवः ॥१॥
लक्ष्मणेन सह भ्रात्रा चिन्तयामास राघवः ॥१॥
1. divaṃ tu tasyāṃ yātāyāṃ śabaryāṃ svena karmaṇā ,
lakṣmaṇena saha bhrātrā cintayāmāsa rāghavaḥ.
lakṣmaṇena saha bhrātrā cintayāmāsa rāghavaḥ.
1.
divam tu tasyām yātāyām śabaryām svena karmaṇā
lakṣmaṇena saha bhrātrā cintayāmāsa rāghavaḥ
lakṣmaṇena saha bhrātrā cintayāmāsa rāghavaḥ
1.
śabaryām tasyām svena karmaṇā divam yātāyām tu
rāghavaḥ lakṣmaṇena bhrātrā saha cintayāmāsa
rāghavaḥ lakṣmaṇena bhrātrā saha cintayāmāsa
1.
But after Shabarī had departed to heaven through her own virtuous actions (karma), Rāghava pondered with his brother Lakshmana.
चिन्तयित्वा तु धर्मात्मा प्रभावं तं महात्मनाम् ।
हितकारिणमेकाग्रं लक्ष्मणं राघवो ऽब्रवीत् ॥२॥
हितकारिणमेकाग्रं लक्ष्मणं राघवो ऽब्रवीत् ॥२॥
2. cintayitvā tu dharmātmā prabhāvaṃ taṃ mahātmanām ,
hitakāriṇamekāgraṃ lakṣmaṇaṃ rāghavo'bravīt.
hitakāriṇamekāgraṃ lakṣmaṇaṃ rāghavo'bravīt.
2.
cintayitvā tu dharmātmā prabhāvam tam mahātmanām
hitakāriṇam ekāgram lakṣmaṇam rāghavaḥ abravīt
hitakāriṇam ekāgram lakṣmaṇam rāghavaḥ abravīt
2.
dharmātmā rāghavaḥ tu tam mahātmanām prabhāvam
cintayitvā hitakāriṇam ekāgram lakṣmaṇam abravīt
cintayitvā hitakāriṇam ekāgram lakṣmaṇam abravīt
2.
And having pondered that power (prabhāva) of the great souls (mahātmanām), Rāghava, whose nature was intrinsically righteous (dharmātmā), spoke to Lakshmana, who was devoted to his welfare and singularly focused.
दृष्टो ऽयमाश्रमः सौम्य बह्वाश्चर्यः कृतात्मनाम् ।
विश्वस्तमृगशार्दूलो नानाविहगसेवितः ॥३॥
विश्वस्तमृगशार्दूलो नानाविहगसेवितः ॥३॥
3. dṛṣṭo'yamāśramaḥ saumya bahvāścaryaḥ kṛtātmanām ,
viśvastamṛgaśārdūlo nānāvihagasevitaḥ.
viśvastamṛgaśārdūlo nānāvihagasevitaḥ.
3.
dṛṣṭaḥ ayam āśramaḥ saumya bahvāścaryaḥ
kṛtātmanām viśvastamṛgaśārdūlaḥ nānāvihagasevitaḥ
kṛtātmanām viśvastamṛgaśārdūlaḥ nānāvihagasevitaḥ
3.
saumya ayam āśramaḥ dṛṣṭaḥ bahvāścaryaḥ
kṛtātmanām viśvastamṛgaśārdūlaḥ nānāvihagasevitaḥ
kṛtātmanām viśvastamṛgaśārdūlaḥ nānāvihagasevitaḥ
3.
O gentle Lakshmana, this hermitage (āśrama) of the perfected souls (kṛtātmanām) has been seen, which is full of many wonders, where deer and tigers coexist trustingly, and which is frequented by various birds.
सप्तानां च समुद्राणामेषु तीर्थेषु लक्ष्मण ।
उपस्पृष्टं च विधिवत् पितरश्चापि तर्पिताः ॥४॥
उपस्पृष्टं च विधिवत् पितरश्चापि तर्पिताः ॥४॥
4. saptānāṃ ca samudrāṇāmeṣu tīrtheṣu lakṣmaṇa ,
upaspṛṣṭaṃ ca vidhivat pitaraścāpi tarpitāḥ.
upaspṛṣṭaṃ ca vidhivat pitaraścāpi tarpitāḥ.
4.
saptānām ca samudrāṇām eṣu tīrtheṣu lakṣmaṇa
upaspr̥ṣṭam ca vidhivat pitaraḥ ca api tarpitāḥ
upaspr̥ṣṭam ca vidhivat pitaraḥ ca api tarpitāḥ
4.
lakṣmaṇa eṣu tīrtheṣu saptānām samudrāṇām ca
vidhivat upaspr̥ṣṭam ca pitaraḥ api tarpitāḥ
vidhivat upaspr̥ṣṭam ca pitaraḥ api tarpitāḥ
4.
Lakṣmaṇa, in these sacred bathing places (tīrtha), we have taken ritual baths according to the prescribed rules, and our ancestors have also been satisfied, as if we had visited the seven oceans.
प्रनष्टमशुभं यत्तत् कल्याणं समुपस्थितम् ।
तेन त्वेतत् प्रहृष्टं मे मनो लक्ष्मण संप्रति ॥५॥
तेन त्वेतत् प्रहृष्टं मे मनो लक्ष्मण संप्रति ॥५॥
5. pranaṣṭamaśubhaṃ yattat kalyāṇaṃ samupasthitam ,
tena tvetat prahṛṣṭaṃ me mano lakṣmaṇa saṃprati.
tena tvetat prahṛṣṭaṃ me mano lakṣmaṇa saṃprati.
5.
pranaṣṭam aśubham yat tat kalyāṇam samupasthitam
tena tu etat prahr̥ṣṭam me manaḥ lakṣmaṇa samprati
tena tu etat prahr̥ṣṭam me manaḥ lakṣmaṇa samprati
5.
lakṣmaṇa yat aśubham tat pranaṣṭam kalyāṇam
samupasthitam tena tu samprati me manaḥ etat prahr̥ṣṭam
samupasthitam tena tu samprati me manaḥ etat prahr̥ṣṭam
5.
Whatever inauspiciousness was there has vanished, and good fortune has arrived. Therefore, Lakṣmaṇa, my mind is now greatly delighted.
हृदये हि नरव्याघ्र शुभमाविर्भविष्यति ।
तदागच्छ गमिष्यावः पम्पां तां प्रियदर्शनाम् ॥६॥
तदागच्छ गमिष्यावः पम्पां तां प्रियदर्शनाम् ॥६॥
6. hṛdaye hi naravyāghra śubhamāvirbhaviṣyati ,
tadāgaccha gamiṣyāvaḥ pampāṃ tāṃ priyadarśanām.
tadāgaccha gamiṣyāvaḥ pampāṃ tāṃ priyadarśanām.
6.
hr̥daye hi naravyāghra śubham āvirbhaviṣyati
tat āgaccha gamiṣyāvaḥ pampām tām priyadarśanām
tat āgaccha gamiṣyāvaḥ pampām tām priyadarśanām
6.
naravyāghra hi hr̥daye śubham āvirbhaviṣyati
tat āgaccha tām priyadarśanām pampām gamiṣyāvaḥ
tat āgaccha tām priyadarśanām pampām gamiṣyāvaḥ
6.
Indeed, O tiger among men, something auspicious will manifest in my heart. Therefore, come, let us go to that beautiful-to-behold Pampā.
ऋश्यमूको गिरिर्यत्र नातिदूरे प्रकाशते ।
यस्मिन् वसति धर्मात्मा सुग्रीवो ऽंशुमतः सुतः ।
नित्यं वालिभयात्त्रस्तश्चतुर्भिः सह वानरैः ॥७॥
यस्मिन् वसति धर्मात्मा सुग्रीवो ऽंशुमतः सुतः ।
नित्यं वालिभयात्त्रस्तश्चतुर्भिः सह वानरैः ॥७॥
7. ṛśyamūko giriryatra nātidūre prakāśate ,
yasmin vasati dharmātmā sugrīvo'ṃśumataḥ sutaḥ ,
nityaṃ vālibhayāttrastaścaturbhiḥ saha vānaraiḥ.
yasmin vasati dharmātmā sugrīvo'ṃśumataḥ sutaḥ ,
nityaṃ vālibhayāttrastaścaturbhiḥ saha vānaraiḥ.
7.
r̥ṣyamūkaḥ giriḥ yatra na atidūre
prakāśate yasmin vasati dharmātmā
sugrīvaḥ aṁśumataḥ sutaḥ nityam vālibhayāt
trastaḥ caturbhiḥ saha vānaraiḥ
prakāśate yasmin vasati dharmātmā
sugrīvaḥ aṁśumataḥ sutaḥ nityam vālibhayāt
trastaḥ caturbhiḥ saha vānaraiḥ
7.
yatra r̥ṣyamūkaḥ giriḥ na atidūre
prakāśate yasmin dharmātmā aṁśumataḥ
sutaḥ sugrīvaḥ vasati nityam vālibhayāt
trastaḥ caturbhiḥ saha vānaraiḥ
prakāśate yasmin dharmātmā aṁśumataḥ
sutaḥ sugrīvaḥ vasati nityam vālibhayāt
trastaḥ caturbhiḥ saha vānaraiḥ
7.
Where the R̥ṣyamūka mountain is visible not far off. On it lives the righteous-souled (dharma, ātman) Sugrīva, son of Aṁśumat, who, always fearful of Vāli, resides there with four other monkeys.
अभित्वरे च तं द्रष्टुं सुग्रीवं वानरर्षभम् ।
तदधीनं हि मे सौम्य सीतायाः परिमार्गणम् ॥८॥
तदधीनं हि मे सौम्य सीतायाः परिमार्गणम् ॥८॥
8. abhitvare ca taṃ draṣṭuṃ sugrīvaṃ vānararṣabham ,
tadadhīnaṃ hi me saumya sītāyāḥ parimārgaṇam.
tadadhīnaṃ hi me saumya sītāyāḥ parimārgaṇam.
8.
abhitvare ca tam draṣṭum sugrīvam vānaraṛṣabham
tatadhīnam hi me saumya sītāyāḥ parimārgaṇam
tatadhīnam hi me saumya sītāyāḥ parimārgaṇam
8.
saumya ca aham tam vānaraṛṣabham sugrīvam draṣṭum
abhitvare hi me sītāyāḥ parimārgaṇam tatadhīnam
abhitvare hi me sītāyāḥ parimārgaṇam tatadhīnam
8.
O gentle one (saumya), I am also eager to see Sugriva, the chief of monkeys. Indeed, my search for Sītā is dependent on him.
इति ब्रुवाणं तं रामं सौमित्रिरिदमब्रवीत् ।
गच्छावस्त्वरितं तत्र ममापि त्वरते मनः ॥९॥
गच्छावस्त्वरितं तत्र ममापि त्वरते मनः ॥९॥
9. iti bruvāṇaṃ taṃ rāmaṃ saumitriridamabravīt ,
gacchāvastvaritaṃ tatra mamāpi tvarate manaḥ.
gacchāvastvaritaṃ tatra mamāpi tvarate manaḥ.
9.
iti bruvāṇam tam rāmam saumitriḥ idam abravīt
gacchāvaḥ tvaritam tatra mama api tvarate manaḥ
gacchāvaḥ tvaritam tatra mama api tvarate manaḥ
9.
saumitriḥ iti bruvāṇam tam rāmam idam abravīt
gacchāvaḥ tvaritam tatra mama manaḥ api tvarate
gacchāvaḥ tvaritam tatra mama manaḥ api tvarate
9.
As Rāma was speaking thus, Saumitri (Lakṣmaṇa) said to him: 'Let us quickly go there; my mind is also eager.'
आश्रमात्तु ततस्तस्मान्निष्क्रम्य स विशां पतिः ।
आजगाम ततः पम्पां लक्ष्मणेन सहाभिभूः ॥१०॥
आजगाम ततः पम्पां लक्ष्मणेन सहाभिभूः ॥१०॥
10. āśramāttu tatastasmānniṣkramya sa viśāṃ patiḥ ,
ājagāma tataḥ pampāṃ lakṣmaṇena sahābhibhūḥ.
ājagāma tataḥ pampāṃ lakṣmaṇena sahābhibhūḥ.
10.
āśramāt tu tataḥ tasmāt niṣkramya saḥ viśām patiḥ
ājagāma tataḥ pampām lakṣmaṇena saha abhibhūḥ
ājagāma tataḥ pampām lakṣmaṇena saha abhibhūḥ
10.
saḥ viśām patiḥ abhibhūḥ lakṣmaṇena saha tu
tasmāt āśramāt niṣkramya tataḥ pampām ājagāma
tasmāt āśramāt niṣkramya tataḥ pampām ājagāma
10.
Having departed from that hermitage (āśrama), the lord of the people (viśām patiḥ) and conqueror (abhibhūḥ) then arrived at Pampa accompanied by Lakṣmaṇa.
समीक्षमाणः पुष्पाढ्यं सर्वतो विपुलद्रुमम् ।
कोयष्टिभिश्चार्जुनकैः शतपत्रैश्च कीचकैः ।
एतैश्चान्यैश्च विविधैर्नादितं तद्वनं महत् ॥११॥
कोयष्टिभिश्चार्जुनकैः शतपत्रैश्च कीचकैः ।
एतैश्चान्यैश्च विविधैर्नादितं तद्वनं महत् ॥११॥
11. samīkṣamāṇaḥ puṣpāḍhyaṃ sarvato vipuladrumam ,
koyaṣṭibhiścārjunakaiḥ śatapatraiśca kīcakaiḥ ,
etaiścānyaiśca vividhairnāditaṃ tadvanaṃ mahat.
koyaṣṭibhiścārjunakaiḥ śatapatraiśca kīcakaiḥ ,
etaiścānyaiśca vividhairnāditaṃ tadvanaṃ mahat.
11.
samīkṣamāṇaḥ puṣpāḍhyam sarvataḥ
vipuladrumam koyaṣṭibhiḥ ca arjunakaiḥ
śatapatraiḥ ca kīcakaiḥ etaiḥ ca anyaiḥ
ca vividhaiḥ nāditam tat vanam mahat
vipuladrumam koyaṣṭibhiḥ ca arjunakaiḥ
śatapatraiḥ ca kīcakaiḥ etaiḥ ca anyaiḥ
ca vividhaiḥ nāditam tat vanam mahat
11.
(saḥ) samīkṣamāṇaḥ (āsīt) tat mahat vanam
puṣpāḍhyam sarvataḥ vipuladrumam (yat) koyaṣṭibhiḥ
ca arjunakaiḥ ca śatapatraiḥ ca kīcakaiḥ ca
etaiḥ ca anyaiḥ ca vividhaiḥ nāditam (āsīt)
puṣpāḍhyam sarvataḥ vipuladrumam (yat) koyaṣṭibhiḥ
ca arjunakaiḥ ca śatapatraiḥ ca kīcakaiḥ ca
etaiḥ ca anyaiḥ ca vividhaiḥ nāditam (āsīt)
11.
Observing that great forest (vana), rich in flowers and densely covered with trees on all sides, which resonated with the calls of curlews, argunakas, śatapatras, kīcakas, and various other [birds].
स रामो विधिवान् वृक्षान् सरांसि विविधानि च ।
पश्यन् कामाभिसंतप्तो जगाम परमं ह्रदम् ॥१२॥
पश्यन् कामाभिसंतप्तो जगाम परमं ह्रदम् ॥१२॥
12. sa rāmo vidhivān vṛkṣān sarāṃsi vividhāni ca ,
paśyan kāmābhisaṃtapto jagāma paramaṃ hradam.
paśyan kāmābhisaṃtapto jagāma paramaṃ hradam.
12.
saḥ rāmaḥ vidhivān vṛkṣān sarāṃsi vividhāni ca
paśyan kāmābhisantaptaḥ jagāma paramaṃ hradam
paśyan kāmābhisantaptaḥ jagāma paramaṃ hradam
12.
saḥ rāmaḥ kāmābhisantaptaḥ vividhāni vṛkṣān
ca sarāṃsi paśyan paramaṃ hradam jagāma
ca sarāṃsi paśyan paramaṃ hradam jagāma
12.
That Rama, observing various trees and lakes attentively, and afflicted by the pangs of love (kāma), went to a magnificent lake.
स तामासाद्य वै रामो दूरादुदकवाहिनीम् ।
मतङ्गसरसं नाम ह्रदं समवगाहत ॥१३॥
मतङ्गसरसं नाम ह्रदं समवगाहत ॥१३॥
13. sa tāmāsādya vai rāmo dūrādudakavāhinīm ,
mataṅgasarasaṃ nāma hradaṃ samavagāhata.
mataṅgasarasaṃ nāma hradaṃ samavagāhata.
13.
saḥ tām āsādya vai rāmaḥ dūrāt udakavāhinīm
mataṅgasarasaṃ nāma hradam samavagāhat
mataṅgasarasaṃ nāma hradam samavagāhat
13.
saḥ rāmaḥ vai dūrāt udakavāhinīm tām nāma
mataṅgasarasaṃ hradam āsādya samavagāhat
mataṅgasarasaṃ hradam āsādya samavagāhat
13.
Having indeed reached that lake, which carried water from afar, Rama plunged into the lake named Matangasaras.
स तु शोकसमाविष्टो रामो दशरथात्मजः ।
विवेश नलिनीं पम्पां पङ्कजैश्च समावृताम् ॥१४॥
विवेश नलिनीं पम्पां पङ्कजैश्च समावृताम् ॥१४॥
14. sa tu śokasamāviṣṭo rāmo daśarathātmajaḥ ,
viveśa nalinīṃ pampāṃ paṅkajaiśca samāvṛtām.
viveśa nalinīṃ pampāṃ paṅkajaiśca samāvṛtām.
14.
saḥ tu śokasamāviṣṭaḥ rāmaḥ daśarathātmajaḥ
viveśa nalinīm pampām paṅkajaiḥ ca samāvṛtām
viveśa nalinīm pampām paṅkajaiḥ ca samāvṛtām
14.
saḥ tu daśarathātmajaḥ rāmaḥ śokasamāviṣṭaḥ
nalinīm pampām ca paṅkajaiḥ samāvṛtām viveśa
nalinīm pampām ca paṅkajaiḥ samāvṛtām viveśa
14.
But that Rama, the son of Dasharatha, overcome by sorrow, entered the Pampa lake, which was filled and entirely covered with lotuses.
तिलकाशोकपुंनागबकुलोद्दाल काशिनीम् ।
रम्योपवनसंबाधां पद्मसंपीडितोदकाम् ॥१५॥
रम्योपवनसंबाधां पद्मसंपीडितोदकाम् ॥१५॥
15. tilakāśokapuṃnāgabakuloddāla kāśinīm ,
ramyopavanasaṃbādhāṃ padmasaṃpīḍitodakām.
ramyopavanasaṃbādhāṃ padmasaṃpīḍitodakām.
15.
tilakāśokapunnnāgabakuloddālakakāśinīm
ramyopavanasaṃbādhām padmasaṃpīḍitodakām
ramyopavanasaṃbādhām padmasaṃpīḍitodakām
15.
tilakāśokapunnnāgabakuloddālakakāśinīm
ramyopavanasaṃbādhām padmasaṃpīḍitodakām
ramyopavanasaṃbādhām padmasaṃpīḍitodakām
15.
It was adorned with Tilaka, Ashoka, Punnaga, Bakula, and Uddālaka trees, densely surrounded by enchanting groves, and its waters were closely covered by lotuses.
स्फटिकोपमतोयाढ्यां श्लक्ष्णवालुकसंतताम् ।
मत्स्यकच्छपसंबाधां तीरस्थद्रुमशोभिताम् ॥१६॥
मत्स्यकच्छपसंबाधां तीरस्थद्रुमशोभिताम् ॥१६॥
16. sphaṭikopamatoyāḍhyāṃ ślakṣṇavālukasaṃtatām ,
matsyakacchapasaṃbādhāṃ tīrasthadrumaśobhitām.
matsyakacchapasaṃbādhāṃ tīrasthadrumaśobhitām.
16.
sphatikopamatoayāḍhyām ślakṣṇavālukasaṃtatām
matsyakacchapasaṃbādhām tīrasthadrumaśobhitām
matsyakacchapasaṃbādhām tīrasthadrumaśobhitām
16.
sphatikopamatoayāḍhyām ślakṣṇavālukasaṃtatām
matsyakacchapasaṃbādhām tīrasthadrumaśobhitām
matsyakacchapasaṃbādhām tīrasthadrumaśobhitām
16.
Filled with water as clear as crystal, spread with smooth sand, teeming with fish and turtles, and adorned by trees standing on its banks.
सखीभिरिव युक्ताभिर्लताभिरनुवेष्टिताम् ।
किंनरोरगगन्धर्वयक्षराक्षससेविताम् ।
नानाद्रुमलताकीर्णां शीतवारिनिधिं शुभाम् ॥१७॥
किंनरोरगगन्धर्वयक्षराक्षससेविताम् ।
नानाद्रुमलताकीर्णां शीतवारिनिधिं शुभाम् ॥१७॥
17. sakhībhiriva yuktābhirlatābhiranuveṣṭitām ,
kiṃnaroragagandharvayakṣarākṣasasevitām ,
nānādrumalatākīrṇāṃ śītavārinidhiṃ śubhām.
kiṃnaroragagandharvayakṣarākṣasasevitām ,
nānādrumalatākīrṇāṃ śītavārinidhiṃ śubhām.
17.
sakhībhiḥ iva yuktābhiḥ latābhiḥ
anuveṣṭitām
kiṃnaroragagandharvayakṣarākṣasasevitām
nānādrumalatākīrṇām śītavārinidhim śubhām
anuveṣṭitām
kiṃnaroragagandharvayakṣarākṣasasevitām
nānādrumalatākīrṇām śītavārinidhim śubhām
17.
anuveṣṭitām sakhībhiḥ iva yuktābhiḥ
latābhiḥ
kiṃnaroragagandharvayakṣarākṣasasevitām
nānādrumalatākīrṇām śītavārinidhim śubhām
latābhiḥ
kiṃnaroragagandharvayakṣarākṣasasevitām
nānādrumalatākīrṇām śītavārinidhim śubhām
17.
Enveloped by creepers as if by female companions, attended by Kinnaras, Uragas, Gandharvas, Yakshas, and Rakshasas, (and) strewn with various trees and creepers, (it was) a beautiful cool water reservoir.
पद्मैः सौगन्धिकैस्ताम्रां शुक्लां कुमुदमण्डलैः ।
नीलां कुवलयोद्धातैर्बहुवर्णां कुथामिव ॥१८॥
नीलां कुवलयोद्धातैर्बहुवर्णां कुथामिव ॥१८॥
18. padmaiḥ saugandhikaistāmrāṃ śuklāṃ kumudamaṇḍalaiḥ ,
nīlāṃ kuvalayoddhātairbahuvarṇāṃ kuthāmiva.
nīlāṃ kuvalayoddhātairbahuvarṇāṃ kuthāmiva.
18.
padmaiḥ saugandhikaiḥ tāmrām śuklām kumudamaṇḍalaiḥ
nīlām kuvalayoddhātaiḥ bahuvarṇām kuthām iva
nīlām kuvalayoddhātaiḥ bahuvarṇām kuthām iva
18.
tāmrām padmaiḥ saugandhikaiḥ śuklām kumudamaṇḍalaiḥ
nīlām kuvalayoddhātaiḥ bahuvarṇām kuthām iva
nīlām kuvalayoddhātaiḥ bahuvarṇām kuthām iva
18.
Reddish-hued from fragrant lotuses, white from clusters of water lilies, blue from masses of blue water lilies, (it appeared) multicolored like a variegated blanket (kuthā).
अरविन्दोत्पलवतीं पद्मसौगन्धिकायुताम् ।
पुष्पिताम्रवणोपेतां बर्हिणोद्घुष्टनादिताम् ॥१९॥
पुष्पिताम्रवणोपेतां बर्हिणोद्घुष्टनादिताम् ॥१९॥
19. aravindotpalavatīṃ padmasaugandhikāyutām ,
puṣpitāmravaṇopetāṃ barhiṇodghuṣṭanāditām.
puṣpitāmravaṇopetāṃ barhiṇodghuṣṭanāditām.
19.
aravindotpalavatīm padmasaugandhikāyutām
puṣpitāmravaṇopetām barhiṇodghuṣṭanāditām
puṣpitāmravaṇopetām barhiṇodghuṣṭanāditām
19.
aravindotpalavatīm padmasaugandhikāyutām
puṣpitāmravaṇopetām barhiṇodghuṣṭanāditām
puṣpitāmravaṇopetām barhiṇodghuṣṭanāditām
19.
Possessing red lotuses and water lilies, endowed with fragrant lotuses, adorned with flowering mango groves, and resounding with the cries of peacocks.
स तां दृष्ट्वा ततः पम्पां रामः सौमित्रिणा सह ।
विललाप च तेजस्वी कामाद्दशरथात्मजः ॥२०॥
विललाप च तेजस्वी कामाद्दशरथात्मजः ॥२०॥
20. sa tāṃ dṛṣṭvā tataḥ pampāṃ rāmaḥ saumitriṇā saha ,
vilalāpa ca tejasvī kāmāddaśarathātmajaḥ.
vilalāpa ca tejasvī kāmāddaśarathātmajaḥ.
20.
sa tām dṛṣṭvā tataḥ pampām rāmaḥ saumitriṇā
saha vilalāpa ca tejasvī kāmāt daśarathātmajaḥ
saha vilalāpa ca tejasvī kāmāt daśarathātmajaḥ
20.
tataḥ saumitriṇā saha tejasvī daśarathātmajaḥ
rāmaḥ tām pampām dṛṣṭvā kāmāt ca vilalāpa
rāmaḥ tām pampām dṛṣṭvā kāmāt ca vilalāpa
20.
Then, the radiant son of Dasharatha, Rama, accompanied by Lakshmana (saumitriṇā), upon seeing that Pampa lake, lamented due to passion.
तिलकैर्बीजपूरैश्च वटैः शुक्लद्रुमैस्तथा ।
पुष्पितैः करवीरैश्च पुंनागैश्च सुपुष्पितैः ॥२१॥
पुष्पितैः करवीरैश्च पुंनागैश्च सुपुष्पितैः ॥२१॥
21. tilakairbījapūraiśca vaṭaiḥ śukladrumaistathā ,
puṣpitaiḥ karavīraiśca puṃnāgaiśca supuṣpitaiḥ.
puṣpitaiḥ karavīraiśca puṃnāgaiśca supuṣpitaiḥ.
21.
tilakaiḥ bījapūraiḥ ca vaṭaiḥ śukladrumaiḥ tathā
puṣpitaiḥ karavīraiḥ ca punnāgaiḥ ca supuṣpitaiḥ
puṣpitaiḥ karavīraiḥ ca punnāgaiḥ ca supuṣpitaiḥ
21.
tilakaiḥ bījapūraiḥ ca vaṭaiḥ śukladrumaiḥ tathā
puṣpitaiḥ karavīraiḥ ca supuṣpitaiḥ punnāgaiḥ ca
puṣpitaiḥ karavīraiḥ ca supuṣpitaiḥ punnāgaiḥ ca
21.
(The lake was adorned) with Tilaka trees, Bijapura trees, banyan trees, and white trees; as well as with flowering Karavira and splendidly blooming Punnaga trees.
मालतीकुन्दगुल्मैश्च भण्डीरैर्निचुलैस्तथा ।
अशोकैः सप्तपर्णैश्च केतकैरतिमुक्तकैः ।
अन्यैश्च विविधैर्वृक्षैः प्रमदेवोपशोभिताम् ॥२२॥
अशोकैः सप्तपर्णैश्च केतकैरतिमुक्तकैः ।
अन्यैश्च विविधैर्वृक्षैः प्रमदेवोपशोभिताम् ॥२२॥
22. mālatīkundagulmaiśca bhaṇḍīrairniculaistathā ,
aśokaiḥ saptaparṇaiśca ketakairatimuktakaiḥ ,
anyaiśca vividhairvṛkṣaiḥ pramadevopaśobhitām.
aśokaiḥ saptaparṇaiśca ketakairatimuktakaiḥ ,
anyaiśca vividhairvṛkṣaiḥ pramadevopaśobhitām.
22.
mālatīkundagulmaiḥ ca bhaṇḍīraiḥ
niculaiḥ tathā aśokaiḥ saptaparṇaiḥ ca
ketakaiḥ atimuktakaiḥ anyaiḥ ca
vividhaiḥ vṛkṣaiḥ pramadā iva upaśobhitām
niculaiḥ tathā aśokaiḥ saptaparṇaiḥ ca
ketakaiḥ atimuktakaiḥ anyaiḥ ca
vividhaiḥ vṛkṣaiḥ pramadā iva upaśobhitām
22.
mālatīkundagulmaiḥ ca bhaṇḍīraiḥ
niculaiḥ tathā aśokaiḥ saptaparṇaiḥ ca
ketakaiḥ atimuktakaiḥ anyaiḥ ca
vividhaiḥ vṛkṣaiḥ pramadā iva upaśobhitām
niculaiḥ tathā aśokaiḥ saptaparṇaiḥ ca
ketakaiḥ atimuktakaiḥ anyaiḥ ca
vividhaiḥ vṛkṣaiḥ pramadā iva upaśobhitām
22.
(The lake was adorned) with jasmine (mālatī) and Kund bushes, Bhandira and Nichula trees; as well as Ashoka, Saptaparna, Ketaka, and Atimuktaka trees; and many other diverse trees, appearing beautiful like a charming woman.
अस्यास्तीरे तु पूर्वोक्तः पर्वतो धातुमण्डितः ।
ऋश्यमूक इति ख्यातश्चित्रपुष्पितकाननः ॥२३॥
ऋश्यमूक इति ख्यातश्चित्रपुष्पितकाननः ॥२३॥
23. asyāstīre tu pūrvoktaḥ parvato dhātumaṇḍitaḥ ,
ṛśyamūka iti khyātaścitrapuṣpitakānanaḥ.
ṛśyamūka iti khyātaścitrapuṣpitakānanaḥ.
23.
asyāḥ tīre tu pūrvoktaḥ parvataḥ dhātumaṇḍitaḥ
ṛśyamūkaḥ iti khyātaḥ citrapuṣpitakānanaḥ
ṛśyamūkaḥ iti khyātaḥ citrapuṣpitakānanaḥ
23.
asyāḥ tīre tu pūrvoktaḥ dhātumaṇḍitaḥ ṛśyamūkaḥ
iti khyātaḥ citrapuṣpitakānanaḥ parvataḥ
iti khyātaḥ citrapuṣpitakānanaḥ parvataḥ
23.
Indeed, on the bank of this (Pampa lake) is the previously mentioned mountain, adorned with minerals, famous as Rishyamuka, with its forests full of wonderfully flowering trees.
हरिरृक्षरजो नाम्नः पुत्रस्तस्य महात्मनः ।
अध्यास्ते तं महावीर्यः सुग्रीव इति विश्रुतः ॥२४॥
अध्यास्ते तं महावीर्यः सुग्रीव इति विश्रुतः ॥२४॥
24. harirṛkṣarajo nāmnaḥ putrastasya mahātmanaḥ ,
adhyāste taṃ mahāvīryaḥ sugrīva iti viśrutaḥ.
adhyāste taṃ mahāvīryaḥ sugrīva iti viśrutaḥ.
24.
hariḥ ṛkṣarajo nāmanaḥ putraḥ tasya mahātmanaḥ
adhyāste taṃ mahāvīryaḥ sugrīvaḥ iti viśrutaḥ
adhyāste taṃ mahāvīryaḥ sugrīvaḥ iti viśrutaḥ
24.
mahāvīryaḥ sugrīvaḥ iti viśrutaḥ tasya mahātmanaḥ
hariḥ ṛkṣarajo nāmnaḥ putraḥ taṃ adhyāste
hariḥ ṛkṣarajo nāmnaḥ putraḥ taṃ adhyāste
24.
The mighty Sugrīva, renowned as the son of that great-souled monkey named Ṛkṣaraja, now rules his kingdom.
सुग्रीवमभिगच्छ त्वं वानरेन्द्रं नरर्षभ ।
इत्युवाच पुनर्वाक्यं लक्ष्मणं सत्यविक्रमम् ॥२५॥
इत्युवाच पुनर्वाक्यं लक्ष्मणं सत्यविक्रमम् ॥२५॥
25. sugrīvamabhigaccha tvaṃ vānarendraṃ nararṣabha ,
ityuvāca punarvākyaṃ lakṣmaṇaṃ satyavikramam.
ityuvāca punarvākyaṃ lakṣmaṇaṃ satyavikramam.
25.
sugrīvam abhigaccha tvaṃ vānarendraṃ nararṣabha
iti uvāca punar vākyaṃ lakṣmaṇaṃ satyavikramam
iti uvāca punar vākyaṃ lakṣmaṇaṃ satyavikramam
25.
nararṣabha tvaṃ vānarendraṃ sugrīvam abhigaccha
iti satyavikramam lakṣmaṇaṃ punar vākyaṃ uvāca
iti satyavikramam lakṣmaṇaṃ punar vākyaṃ uvāca
25.
"O best among men, you go to Sugrīva, the lord of monkeys." Thus, he spoke again to Lakṣmaṇa, who was of true valor.
ततो महद्वर्त्म च दूरसंक्रमं क्रमेण गत्वा प्रविलोकयन् वनम् ।
ददर्श पम्पां शुभदर्श काननामनेकनानाविधपक्षिसंकुलाम् ॥२६॥
ददर्श पम्पां शुभदर्श काननामनेकनानाविधपक्षिसंकुलाम् ॥२६॥
26. tato mahadvartma ca dūrasaṃkramaṃ krameṇa gatvā pravilokayan vanam ,
dadarśa pampāṃ śubhadarśa kānanāmanekanānāvidhapakṣisaṃkulām.
dadarśa pampāṃ śubhadarśa kānanāmanekanānāvidhapakṣisaṃkulām.
26.
tataḥ mahat vartma ca dūrasaṃkramaṃ
krameṇa gatvā pravilokayan
vanam dadarśa pampāṃ śubhadarśām
kānanām anekanānāvidhapakṣisaṃkulām
krameṇa gatvā pravilokayan
vanam dadarśa pampāṃ śubhadarśām
kānanām anekanānāvidhapakṣisaṃkulām
26.
tataḥ mahat ca dūrasaṃkramaṃ vartma krameṇa gatvā vanam pravilokayan,
śubhadarśām anekanānāvidhapakṣisaṃkulām kānanām pampāṃ dadarśa
śubhadarśām anekanānāvidhapakṣisaṃkulām kānanām pampāṃ dadarśa
26.
Then, having gradually traversed a great and difficult path, and observing the forest, he saw Pampa, a beautiful forest teeming with many different kinds of birds.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71 (current chapter)
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100