वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-4, chapter-16
तामेवं ब्रुवतीं तारां ताराधिपनिभाननाम् ।
वाली निर्भर्त्सयामास वचनं चेदमब्रवीत् ॥१॥
वाली निर्भर्त्सयामास वचनं चेदमब्रवीत् ॥१॥
1. tāmevaṃ bruvatīṃ tārāṃ tārādhipanibhānanām ,
vālī nirbhartsayāmāsa vacanaṃ cedamabravīt.
vālī nirbhartsayāmāsa vacanaṃ cedamabravīt.
1.
tām evam bruvatīm tārām tārādhipanibhānanām
vālī nirbhartsayāmāsa vacanam ca idam abravīt
vālī nirbhartsayāmāsa vacanam ca idam abravīt
1.
vālī evam bruvatīm tām tārādhipanibhānanām
tārām nirbhartsayāmāsa ca idam vacanam abravīt
tārām nirbhartsayāmāsa ca idam vacanam abravīt
1.
Vālī rebuked Tārā, whose face resembled the moon, as she spoke these words, and then he said the following.
गर्जतो ऽस्य च संरम्भं भ्रातुः शत्रोर्विशेषतः ।
मर्षयिष्याम्यहं केन कारणेन वरानने ॥२॥
मर्षयिष्याम्यहं केन कारणेन वरानने ॥२॥
2. garjato'sya ca saṃrambhaṃ bhrātuḥ śatrorviśeṣataḥ ,
marṣayiṣyāmyahaṃ kena kāraṇena varānane.
marṣayiṣyāmyahaṃ kena kāraṇena varānane.
2.
garjataḥ asya ca saṃrambham bhrātuḥ śatroḥ
viśeṣataḥ marṣayiṣyāmi aham kena kāraṇena varānanane
viśeṣataḥ marṣayiṣyāmi aham kena kāraṇena varānanane
2.
varānanane aham asya garjataḥ bhrātuḥ ca viśeṣataḥ
śatroḥ saṃrambham kena kāraṇena marṣayiṣyāmi
śatroḥ saṃrambham kena kāraṇena marṣayiṣyāmi
2.
O beautiful-faced one, by what reason shall I endure the fury of this roaring brother, especially when he is an enemy?
अधर्षितानां शूराणां समरेष्वनिवर्तिनाम् ।
धर्षणामर्षणं भीरु मरणादतिरिच्यते ॥३॥
धर्षणामर्षणं भीरु मरणादतिरिच्यते ॥३॥
3. adharṣitānāṃ śūrāṇāṃ samareṣvanivartinām ,
dharṣaṇāmarṣaṇaṃ bhīru maraṇādatiricyate.
dharṣaṇāmarṣaṇaṃ bhīru maraṇādatiricyate.
3.
adhṛṣitānām śūrāṇām samareṣu anivartinām
dharṣaṇāmarṣaṇam bhīru maraṇāt atiricyate
dharṣaṇāmarṣaṇam bhīru maraṇāt atiricyate
3.
bhīru adhṛṣitānām samareṣu anivartinām
śūrāṇām dharṣaṇāmarṣaṇam maraṇāt atiricyate
śūrāṇām dharṣaṇāmarṣaṇam maraṇāt atiricyate
3.
For brave heroes who are undaunted and never retreat from battles, O timid one, the indignation (amarṣaṇa) caused by humiliation (dharṣaṇa) is worse than death.
सोढुं न च समर्थो ऽहं युद्धकामस्य संयुगे ।
सुग्रीवस्य च संरम्भं हीनग्रीवस्य गर्जतः ॥४॥
सुग्रीवस्य च संरम्भं हीनग्रीवस्य गर्जतः ॥४॥
4. soḍhuṃ na ca samartho'haṃ yuddhakāmasya saṃyuge ,
sugrīvasya ca saṃrambhaṃ hīnagrīvasya garjataḥ.
sugrīvasya ca saṃrambhaṃ hīnagrīvasya garjataḥ.
4.
soḍhum na ca samarthaḥ aham yuddhakāmasya saṃyuge
sugrīvasya ca saṃrambham hīnagrīvasya garjataḥ
sugrīvasya ca saṃrambham hīnagrīvasya garjataḥ
4.
aham ca na samarthaḥ soḍhum saṃyuge yuddhakāmasya
hīnagrīvasya garjataḥ sugrīvasya saṃrambham
hīnagrīvasya garjataḥ sugrīvasya saṃrambham
4.
And I am not capable of enduring in battle the fury (saṃrambha) of Sugrīva, who, though having a weakened neck (hīnagrīva), desires battle (yuddhakāma) and roars.
न च कार्यो विषादस्ते राघवं प्रति मत्कृते ।
धर्मज्ञश्च कृतज्ञश्च कथं पापं करिष्यति ॥५॥
धर्मज्ञश्च कृतज्ञश्च कथं पापं करिष्यति ॥५॥
5. na ca kāryo viṣādaste rāghavaṃ prati matkṛte ,
dharmajñaśca kṛtajñaśca kathaṃ pāpaṃ kariṣyati.
dharmajñaśca kṛtajñaśca kathaṃ pāpaṃ kariṣyati.
5.
na ca kāryaḥ viṣādaḥ te rāghavam prati matkṛte
dharmajñaḥ ca kṛtajñaḥ ca katham pāpam kariṣyati
dharmajñaḥ ca kṛtajñaḥ ca katham pāpam kariṣyati
5.
te ca viṣādaḥ na kāryaḥ matkṛte rāghavam prati
dharmajñaḥ ca kṛtajñaḥ ca katham pāpam kariṣyati
dharmajñaḥ ca kṛtajñaḥ ca katham pāpam kariṣyati
5.
And you should not be grieved (viṣāda) on my account concerning Rāghava (Rāma). How could he, who understands natural law (dharma) and is grateful, commit a wrongful act?
निवर्तस्व सह स्त्रीभिः कथं भूयो ऽनुगच्छसि ।
सौहृदं दर्शितं तारे मयि भक्तिः कृता त्वया ॥६॥
सौहृदं दर्शितं तारे मयि भक्तिः कृता त्वया ॥६॥
6. nivartasva saha strībhiḥ kathaṃ bhūyo'nugacchasi ,
sauhṛdaṃ darśitaṃ tāre mayi bhaktiḥ kṛtā tvayā.
sauhṛdaṃ darśitaṃ tāre mayi bhaktiḥ kṛtā tvayā.
6.
nivartasva saha strībhiḥ katham bhūyaḥ anugacchasi
sauhṛdam darśitam tāre mayi bhaktiḥ kṛtā tvayā
sauhṛdam darśitam tāre mayi bhaktiḥ kṛtā tvayā
6.
strībhiḥ saha nivartasva katham bhūyaḥ anugacchasi
tāre sauhṛdam darśitam mayi tvayā bhaktiḥ kṛtā
tāre sauhṛdam darśitam mayi tvayā bhaktiḥ kṛtā
6.
Go back with the women. Why do you continue to follow? O Tārā, you have shown your friendship and offered me your devotion (bhakti).
प्रतियोत्स्याम्यहं गत्वा सुग्रीवं जहि संभ्रमम् ।
दर्पं चास्य विनेष्यामि न च प्राणैर्विमोक्ष्यते ॥७॥
दर्पं चास्य विनेष्यामि न च प्राणैर्विमोक्ष्यते ॥७॥
7. pratiyotsyāmyahaṃ gatvā sugrīvaṃ jahi saṃbhramam ,
darpaṃ cāsya vineṣyāmi na ca prāṇairvimokṣyate.
darpaṃ cāsya vineṣyāmi na ca prāṇairvimokṣyate.
7.
pratiyotsyāmi aham gatvā sugrīvam jahi sambhramam
darpam ca asya vineṣyāmi na ca prāṇaiḥ vimokṣyate
darpam ca asya vineṣyāmi na ca prāṇaiḥ vimokṣyate
7.
aham gatvā sugrīvam pratiyotsyāmi.
sambhramam jahi.
ca asya darpam vineṣyāmi,
ca prāṇaiḥ na vimokṣyate.
sambhramam jahi.
ca asya darpam vineṣyāmi,
ca prāṇaiḥ na vimokṣyate.
7.
I will go and fight back against Sugrīva. Dispel your fear. I will also destroy his pride, and he will not escape with his life.
शापितासि मम प्राणैर्निवर्तस्व जयेन च ।
अहं जित्वा निवर्तिष्ये तमलं भ्रातरं रणे ॥८॥
अहं जित्वा निवर्तिष्ये तमलं भ्रातरं रणे ॥८॥
8. śāpitāsi mama prāṇairnivartasva jayena ca ,
ahaṃ jitvā nivartiṣye tamalaṃ bhrātaraṃ raṇe.
ahaṃ jitvā nivartiṣye tamalaṃ bhrātaraṃ raṇe.
8.
śāpitā asi mama prāṇaiḥ nivartasva jayena ca
aham jitvā nivartiṣye tam alam bhrātaram raṇe
aham jitvā nivartiṣye tam alam bhrātaram raṇe
8.
tvam mama prāṇaiḥ śāpitā asi.
jayena ca nivartasva.
aham tam alam bhrātaram raṇe jitvā nivartiṣye.
jayena ca nivartasva.
aham tam alam bhrātaram raṇe jitvā nivartiṣye.
8.
You are sworn by my life; turn back, assured of victory. I will conquer that formidable brother of mine in battle and then return.
तं तु तारा परिष्वज्य वालिनं प्रियवादिनी ।
चकार रुदती मन्दं दक्षिणा सा प्रदक्षिणम् ॥९॥
चकार रुदती मन्दं दक्षिणा सा प्रदक्षिणम् ॥९॥
9. taṃ tu tārā pariṣvajya vālinaṃ priyavādinī ,
cakāra rudatī mandaṃ dakṣiṇā sā pradakṣiṇam.
cakāra rudatī mandaṃ dakṣiṇā sā pradakṣiṇam.
9.
tam tu tārā pariṣvajya vālinam priyavādinī
cakāra rudatī mandam dakṣiṇā sā pradakṣiṇam
cakāra rudatī mandam dakṣiṇā sā pradakṣiṇam
9.
tu sā priyavādinī tārā rudatī mandam vālinam pariṣvajya tam dakṣiṇā pradakṣiṇam cakāra.
9.
But that sweet-speaking Tārā, embracing Vālin, tearfully and slowly performed circumambulation (pradakṣiṇam) to his right side.
ततः स्वस्त्ययनं कृत्वा मन्त्रवद्विजयैषिणी ।
अन्तःपुरं सह स्त्रीभिः प्रविष्टा शोकमोहिता ॥१०॥
अन्तःपुरं सह स्त्रीभिः प्रविष्टा शोकमोहिता ॥१०॥
10. tataḥ svastyayanaṃ kṛtvā mantravadvijayaiṣiṇī ,
antaḥpuraṃ saha strībhiḥ praviṣṭā śokamohitā.
antaḥpuraṃ saha strībhiḥ praviṣṭā śokamohitā.
10.
tataḥ svastyayanam kṛtvā mantravat vijayaiṣiṇī
antaḥpuram saha strībhiḥ praviṣṭā śokamohitā
antaḥpuram saha strībhiḥ praviṣṭā śokamohitā
10.
tataḥ vijayaiṣiṇī (sā tārā) mantravat svastyayanam kṛtvā,
śokamohitā strībhiḥ saha antaḥpuram praviṣṭā.
śokamohitā strībhiḥ saha antaḥpuram praviṣṭā.
10.
Then, after performing a ritual for well-being (svastyayana) with appropriate mantras, she, seeking victory (for Vali) and overcome by sorrow, entered the inner palace (antaḥpura) with the other women.
प्रविष्टायां तु तारायां सह स्त्रीभिः स्वमालयम् ।
नगरान्निर्ययौ क्रुद्धो महासर्प इव श्वसन् ॥११॥
नगरान्निर्ययौ क्रुद्धो महासर्प इव श्वसन् ॥११॥
11. praviṣṭāyāṃ tu tārāyāṃ saha strībhiḥ svamālayam ,
nagarānniryayau kruddho mahāsarpa iva śvasan.
nagarānniryayau kruddho mahāsarpa iva śvasan.
11.
praviṣṭāyām tu tārāyām saha strībhiḥ svam ālayam
nagarāt niryayau kruddhaḥ mahāsarpaḥ iva śvasan
nagarāt niryayau kruddhaḥ mahāsarpaḥ iva śvasan
11.
tārāyām strībhiḥ saha svam ālayam praviṣṭāyām tu
kruddhaḥ nagarāt niryayau mahāsarpaḥ iva śvasan
kruddhaḥ nagarāt niryayau mahāsarpaḥ iva śvasan
11.
Once Tara had entered her own dwelling with the women, [Vali], enraged, exited the city, hissing like a great serpent.
स निःश्वस्य महावेगो वाली परमरोषणः ।
सर्वतश्चारयन्दृष्टिं शत्रुदर्शनकाङ्क्षया ॥१२॥
सर्वतश्चारयन्दृष्टिं शत्रुदर्शनकाङ्क्षया ॥१२॥
12. sa niḥśvasya mahāvego vālī paramaroṣaṇaḥ ,
sarvataścārayandṛṣṭiṃ śatrudarśanakāṅkṣayā.
sarvataścārayandṛṣṭiṃ śatrudarśanakāṅkṣayā.
12.
saḥ niḥśvasya mahāvegaḥ vālī paramaroṣaṇaḥ
sarvataḥ cārayan dṛṣṭim śatrudarśanakāṅkṣayā
sarvataḥ cārayan dṛṣṭim śatrudarśanakāṅkṣayā
12.
vālī saḥ paramaroṣaṇaḥ mahāvegaḥ niḥśvasya
sarvataḥ dṛṣṭim cārayan śatrudarśanakāṅkṣayā
sarvataḥ dṛṣṭim cārayan śatrudarśanakāṅkṣayā
12.
Vali, the exceedingly furious one, breathing heavily and moving with great speed, cast his gaze all around, eagerly desiring to see his enemy.
स ददर्श ततः श्रीमान् सुग्रीवं हेमपिङ्गलम् ।
सुसंवीतमवष्टब्धं दीप्यमानमिवानलम् ॥१३॥
सुसंवीतमवष्टब्धं दीप्यमानमिवानलम् ॥१३॥
13. sa dadarśa tataḥ śrīmān sugrīvaṃ hemapiṅgalam ,
susaṃvītamavaṣṭabdhaṃ dīpyamānamivānalam.
susaṃvītamavaṣṭabdhaṃ dīpyamānamivānalam.
13.
saḥ dadarśa tataḥ śrīmān sugrīvam hemapiṅgalam
susaṃvītam avaṣṭabdham dīpyamānam iva analam
susaṃvītam avaṣṭabdham dīpyamānam iva analam
13.
tataḥ saḥ śrīmān sugrīvam hemapiṅgalam susaṃvītam
avaṣṭabdham analam iva dīpyamānam dadarśa
avaṣṭabdham analam iva dīpyamānam dadarśa
13.
Then the glorious Vali saw Sugriva, who was golden-brown, well-adorned, firm, and shining brightly like a blazing fire.
स तं दृष्ट्वा महावीर्यं सुग्रीवं पर्यवस्थितम् ।
गाढं परिदधे वासो वाली परमरोषणः ॥१४॥
गाढं परिदधे वासो वाली परमरोषणः ॥१४॥
14. sa taṃ dṛṣṭvā mahāvīryaṃ sugrīvaṃ paryavasthitam ,
gāḍhaṃ paridadhe vāso vālī paramaroṣaṇaḥ.
gāḍhaṃ paridadhe vāso vālī paramaroṣaṇaḥ.
14.
saḥ tam dṛṣṭvā mahāvīryam sugrīvam paryavasthitam
gāḍham paridadhe vāsaḥ vālī paramaroṣaṇaḥ
gāḍham paridadhe vāsaḥ vālī paramaroṣaṇaḥ
14.
vālī paramaroṣaṇaḥ saḥ tam mahāvīryam sugrīvam
paryavasthitam dṛṣṭvā gāḍham vāsaḥ paridadhe
paryavasthitam dṛṣṭvā gāḍham vāsaḥ paridadhe
14.
Vali, the exceedingly furious one, upon seeing that mighty Sugriva standing before him, tightly fastened his garment.
स वाली गाढसंवीतो मुष्टिमुद्यम्य वीर्यवान् ।
सुग्रीवमेवाभिमुखो ययौ योद्धुं कृतक्षणः ॥१५॥
सुग्रीवमेवाभिमुखो ययौ योद्धुं कृतक्षणः ॥१५॥
15. sa vālī gāḍhasaṃvīto muṣṭimudyamya vīryavān ,
sugrīvamevābhimukho yayau yoddhuṃ kṛtakṣaṇaḥ.
sugrīvamevābhimukho yayau yoddhuṃ kṛtakṣaṇaḥ.
15.
saḥ vālī gāḍhasaṃvītaḥ muṣṭim udyamya vīryavān
sugrīvam eva abhimukhaḥ yayau yoddhum kṛtakṣaṇaḥ
sugrīvam eva abhimukhaḥ yayau yoddhum kṛtakṣaṇaḥ
15.
saḥ vīryavān vālī gāḍhasaṃvītaḥ kṛtakṣaṇaḥ muṣṭim
udyamya sugrīvam eva abhimukhaḥ yoddhum yayau
udyamya sugrīvam eva abhimukhaḥ yoddhum yayau
15.
That powerful Vālī, tightly braced and determined for the fight, raised his fist and advanced directly towards Sugrīva to do battle.
श्लिष्टमुष्टिं समुद्यम्य संरब्धतरमागतः ।
सुग्रीवो ऽपि समुद्दिश्य वालिनं हेममालिनम् ॥१६॥
सुग्रीवो ऽपि समुद्दिश्य वालिनं हेममालिनम् ॥१६॥
16. śliṣṭamuṣṭiṃ samudyamya saṃrabdhataramāgataḥ ,
sugrīvo'pi samuddiśya vālinaṃ hemamālinam.
sugrīvo'pi samuddiśya vālinaṃ hemamālinam.
16.
śliṣṭamuṣṭim samudyamya saṃrabdhataram āgataḥ
sugrīvaḥ api samuddiśya vālinaṃ hemamālinam
sugrīvaḥ api samuddiśya vālinaṃ hemamālinam
16.
sugrīvaḥ api śliṣṭamuṣṭim samudyamya saṃrabdhataram
vālinaṃ hemamālinam samuddiśya āgataḥ
vālinaṃ hemamālinam samuddiśya āgataḥ
16.
Sugrīva also, raising his clenched fist, advanced with greater fury, aiming towards Vālī, who was adorned with a golden garland.
तं वाली क्रोधताम्राक्षः सुग्रीवं रणपण्डितम् ।
आपतन्तं महावेगमिदं वचनमब्रवीत् ॥१७॥
आपतन्तं महावेगमिदं वचनमब्रवीत् ॥१७॥
17. taṃ vālī krodhatāmrākṣaḥ sugrīvaṃ raṇapaṇḍitam ,
āpatantaṃ mahāvegamidaṃ vacanamabravīt.
āpatantaṃ mahāvegamidaṃ vacanamabravīt.
17.
tam vālī krodhatāmrākṣaḥ sugrīvam raṇapaṇḍitam
āpatantam mahāvegam idam vacanam abravīt
āpatantam mahāvegam idam vacanam abravīt
17.
krodhatāmrākṣaḥ vālī raṇapaṇḍitam mahāvegam
āpatantam tam sugrīvam idam vacanam abravīt
āpatantam tam sugrīvam idam vacanam abravīt
17.
Vālī, his eyes red with anger, spoke these words to Sugrīva, who was skilled in battle and approaching him with great speed.
एष मुष्टिर्मया बद्धो गाढः सुनिहिताङ्गुलिः ।
मया वेगविमुक्तस्ते प्राणानादाय यास्यति ॥१८॥
मया वेगविमुक्तस्ते प्राणानादाय यास्यति ॥१८॥
18. eṣa muṣṭirmayā baddho gāḍhaḥ sunihitāṅguliḥ ,
mayā vegavimuktaste prāṇānādāya yāsyati.
mayā vegavimuktaste prāṇānādāya yāsyati.
18.
eṣaḥ muṣṭiḥ mayā baddhaḥ gāḍhaḥ sunihitāṅguliḥ
mayā vegavimuktaḥ te prāṇān ādāya yāsyati
mayā vegavimuktaḥ te prāṇān ādāya yāsyati
18.
eṣaḥ muṣṭiḥ mayā gāḍhaḥ sunihitāṅguliḥ baddhaḥ
mayā vegavimuktaḥ te prāṇān ādāya yāsyati
mayā vegavimuktaḥ te prāṇān ādāya yāsyati
18.
“This fist, tightly clenched by me with well-placed fingers, when released by me with great speed, will take away your life (prāṇa).”
एवमुक्तस्तु सुग्रीवः क्रुद्धो वालिनमब्रवीत् ।
तवैव च हरन्प्राणान्मुष्टिः पततु मूर्धनि ॥१९॥
तवैव च हरन्प्राणान्मुष्टिः पततु मूर्धनि ॥१९॥
19. evamuktastu sugrīvaḥ kruddho vālinamabravīt ,
tavaiva ca haranprāṇānmuṣṭiḥ patatu mūrdhani.
tavaiva ca haranprāṇānmuṣṭiḥ patatu mūrdhani.
19.
evam uktaḥ tu sugrīvaḥ kruddhaḥ vālinam abravīt
tava eva ca haran prāṇān muṣṭiḥ patatu mūrdhani
tava eva ca haran prāṇān muṣṭiḥ patatu mūrdhani
19.
sugrīvaḥ kruddhaḥ evam uktaḥ tu vālinam abravīt
tava eva prāṇān haran muṣṭiḥ ca mūrdhani patatu
tava eva prāṇān haran muṣṭiḥ ca mūrdhani patatu
19.
Thus addressed, Sugrīva, enraged, spoke to Vālin: "May my fist strike your head, indeed taking your very life!"
ताडितस्तेन संक्रुद्धः समभिक्रम्य वेगतः ।
अभवच्छोणितोद्गारी सोत्पीड इव पर्वतः ॥२०॥
अभवच्छोणितोद्गारी सोत्पीड इव पर्वतः ॥२०॥
20. tāḍitastena saṃkruddhaḥ samabhikramya vegataḥ ,
abhavacchoṇitodgārī sotpīḍa iva parvataḥ.
abhavacchoṇitodgārī sotpīḍa iva parvataḥ.
20.
tāḍitaḥ tena saṃkruddhaḥ samabhikramya vegataḥ
abhavat śoṇita udgārī saḥ utpīḍaḥ iva parvataḥ
abhavat śoṇita udgārī saḥ utpīḍaḥ iva parvataḥ
20.
tena tāḍitaḥ saḥ saṃkruddhaḥ vegataḥ samabhikramya
śoṇita udgārī utpīḍaḥ parvataḥ iva abhavat
śoṇita udgārī utpīḍaḥ parvataḥ iva abhavat
20.
Struck by him, (Vālin) became intensely enraged, and advancing swiftly, he became like a mountain erupting blood, as if with a gushing spring.
सुग्रीवेण तु निःसंगं सालमुत्पाट्य तेजसा ।
गात्रेष्वभिहतो वाली वज्रेणेव महागिरिः ॥२१॥
गात्रेष्वभिहतो वाली वज्रेणेव महागिरिः ॥२१॥
21. sugrīveṇa tu niḥsaṃgaṃ sālamutpāṭya tejasā ,
gātreṣvabhihato vālī vajreṇeva mahāgiriḥ.
gātreṣvabhihato vālī vajreṇeva mahāgiriḥ.
21.
sugrīveṇa tu niḥsaṅgam sālam utpāṭya tejasā
gātreṣu abhihataḥ vālī vajreṇa iva mahāgiriḥ
gātreṣu abhihataḥ vālī vajreṇa iva mahāgiriḥ
21.
tu sugrīveṇa niḥsaṅgam sālam utpāṭya tejasā
gātreṣu abhihataḥ vālī vajreṇa mahāgiriḥ iva
gātreṣu abhihataḥ vālī vajreṇa mahāgiriḥ iva
21.
But Vālin, struck in his limbs by Sugrīva who had effortlessly uprooted a śāla tree with great force, was like a mighty mountain struck by a thunderbolt.
स तु वाली प्रचरितः सालताडनविह्वलः ।
गुरुभारसमाक्रान्ता सागरे नौरिवाभवत् ॥२२॥
गुरुभारसमाक्रान्ता सागरे नौरिवाभवत् ॥२२॥
22. sa tu vālī pracaritaḥ sālatāḍanavihvalaḥ ,
gurubhārasamākrāntā sāgare naurivābhavat.
gurubhārasamākrāntā sāgare naurivābhavat.
22.
saḥ tu vālī pracaritaḥ sāla tāḍana vihvalaḥ
guru bhāra samākrāntā sāgare nauḥ iva abhavat
guru bhāra samākrāntā sāgare nauḥ iva abhavat
22.
saḥ tu vālī sāla tāḍana vihvalaḥ pracaritaḥ
sāgare guru bhāra samākrāntā nauḥ iva abhavat
sāgare guru bhāra samākrāntā nauḥ iva abhavat
22.
But Vālin, disoriented and reeling from the blow of the śāla tree, swayed like a boat in the ocean weighed down by a heavy cargo.
तौ भीमबलविक्रान्तौ सुपर्णसमवेगिनौ ।
प्रवृद्धौ घोरवपुषौ चन्द्रसूर्याविवाम्बरे ॥२३॥
प्रवृद्धौ घोरवपुषौ चन्द्रसूर्याविवाम्बरे ॥२३॥
23. tau bhīmabalavikrāntau suparṇasamaveginau ,
pravṛddhau ghoravapuṣau candrasūryāvivāmbare.
pravṛddhau ghoravapuṣau candrasūryāvivāmbare.
23.
tau bhīmabala-vikrāntau suparṇa-sama-veginau
pravṛddhau ghora-vapuṣau candra-sūryau iva ambare
pravṛddhau ghora-vapuṣau candra-sūryau iva ambare
23.
tau bhīmabala-vikrāntau suparṇa-sama-veginau
pravṛddhau ghora-vapuṣau ambare candra-sūryau iva
pravṛddhau ghora-vapuṣau ambare candra-sūryau iva
23.
Those two, formidable in strength and valor, swift like Garuḍa (suparṇa), and grown immense with terrifying forms, were like the sun and moon in the sky.
वालिना भग्नदर्पस्तु सुग्रीवो मन्दविक्रमः ।
वालिनं प्रति सामर्षो दर्शयामास लाघवम् ॥२४॥
वालिनं प्रति सामर्षो दर्शयामास लाघवम् ॥२४॥
24. vālinā bhagnadarpastu sugrīvo mandavikramaḥ ,
vālinaṃ prati sāmarṣo darśayāmāsa lāghavam.
vālinaṃ prati sāmarṣo darśayāmāsa lāghavam.
24.
vālinā bhagna-darpaḥ tu sugrīvaḥ manda-vikramaḥ
vālinaṃ prati sa-amarṣaḥ darśayāmāsa lāghavam
vālinaṃ prati sa-amarṣaḥ darśayāmāsa lāghavam
24.
tu vālinā bhagna-darpaḥ manda-vikramaḥ sugrīvaḥ
vālinaṃ prati sa-amarṣaḥ lāghavam darśayāmāsa
vālinaṃ prati sa-amarṣaḥ lāghavam darśayāmāsa
24.
But Sugriva, whose pride had been broken by Vali and whose valor was diminished, full of resentment towards Vali, then displayed his agility.
ततो धनुषि संधाय शरमाशीविषोपमम् ।
राघवेण महाबाणो वालिवक्षसि पातितः ॥२५॥
राघवेण महाबाणो वालिवक्षसि पातितः ॥२५॥
25. tato dhanuṣi saṃdhāya śaramāśīviṣopamam ,
rāghaveṇa mahābāṇo vālivakṣasi pātitaḥ.
rāghaveṇa mahābāṇo vālivakṣasi pātitaḥ.
25.
tataḥ dhanuṣi saṃdhāya śaram āśīviṣa-upamam
rāghaveṇa mahā-bāṇaḥ vāli-vakṣasi pātitaḥ
rāghaveṇa mahā-bāṇaḥ vāli-vakṣasi pātitaḥ
25.
tataḥ dhanuṣi āśīviṣa-upamam śaram saṃdhāya
rāghaveṇa mahā-bāṇaḥ vāli-vakṣasi pātitaḥ
rāghaveṇa mahā-bāṇaḥ vāli-vakṣasi pātitaḥ
25.
Then, after affixing an arrow resembling a venomous serpent to the bow, a mighty arrow was shot by Rama (rāghaveṇa) into Vali's chest.
वेगेनाभिहतो वाली
निपपात महीतले ॥२६॥
निपपात महीतले ॥२६॥
26. vegenābhihato vālī
nipapāta mahītale.
nipapāta mahītale.
26.
vegena abhihataḥ vālī
nipapāta mahītale
nipapāta mahītale
26.
vālī vegena abhihataḥ
mahītale nipapāta
mahītale nipapāta
26.
Vali, struck with great force, fell to the ground.
अथोक्षितः शोणिततोयविस्रवैः सुपुष्पिताशोक इवानिलोद्धतः ।
विचेतनो वासवसूनुराहवे प्रभ्रंशितेन्द्रध्वजवत् क्षितिं गतः ॥२७॥
विचेतनो वासवसूनुराहवे प्रभ्रंशितेन्द्रध्वजवत् क्षितिं गतः ॥२७॥
27. athokṣitaḥ śoṇitatoyavisravaiḥ supuṣpitāśoka ivāniloddhataḥ ,
vicetano vāsavasūnurāhave prabhraṃśitendradhvajavat kṣitiṃ gataḥ.
vicetano vāsavasūnurāhave prabhraṃśitendradhvajavat kṣitiṃ gataḥ.
27.
atho ukṣitaḥ śoṇitatoyavisravaiḥ
supuṣpitāśokaḥ iva aniloddhataḥ
vicetanaḥ vāsavasūnuḥ āhave
prabhraṃśitendradhvajavat kṣitiṃ gataḥ
supuṣpitāśokaḥ iva aniloddhataḥ
vicetanaḥ vāsavasūnuḥ āhave
prabhraṃśitendradhvajavat kṣitiṃ gataḥ
27.
atha āhave vāsavasūnuḥ vicetanaḥ
śoṇitatoyavisravaiḥ ukṣitaḥ kṣitiṃ
gataḥ supuṣpitāśokaḥ aniloddhataḥ
iva prabhraṃśitendradhvajavat
śoṇitatoyavisravaiḥ ukṣitaḥ kṣitiṃ
gataḥ supuṣpitāśokaḥ aniloddhataḥ
iva prabhraṃśitendradhvajavat
27.
Then, the son of Indra (Vāsava), rendered unconscious in battle, fell to the ground. He was drenched by streams of blood-water, resembling a beautiful Ashoka tree in full bloom that has been uprooted by the wind, and was like Indra's fallen banner.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16 (current chapter)
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100