Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-4, chapter-16

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
तामेवं ब्रुवतीं तारां ताराधिपनिभाननाम् ।
वाली निर्भर्त्सयामास वचनं चेदमब्रवीत् ॥१॥
1. tāmevaṃ bruvatīṃ tārāṃ tārādhipanibhānanām ,
vālī nirbhartsayāmāsa vacanaṃ cedamabravīt.
1. tām evam bruvatīm tārām tārādhipanibhānanām
vālī nirbhartsayāmāsa vacanam ca idam abravīt
1. vālī evam bruvatīm tām tārādhipanibhānanām
tārām nirbhartsayāmāsa ca idam vacanam abravīt
1. Vālī rebuked Tārā, whose face resembled the moon, as she spoke these words, and then he said the following.
गर्जतो ऽस्य च संरम्भं भ्रातुः शत्रोर्विशेषतः ।
मर्षयिष्याम्यहं केन कारणेन वरानने ॥२॥
2. garjato'sya ca saṃrambhaṃ bhrātuḥ śatrorviśeṣataḥ ,
marṣayiṣyāmyahaṃ kena kāraṇena varānane.
2. garjataḥ asya ca saṃrambham bhrātuḥ śatroḥ
viśeṣataḥ marṣayiṣyāmi aham kena kāraṇena varānanane
2. varānanane aham asya garjataḥ bhrātuḥ ca viśeṣataḥ
śatroḥ saṃrambham kena kāraṇena marṣayiṣyāmi
2. O beautiful-faced one, by what reason shall I endure the fury of this roaring brother, especially when he is an enemy?
अधर्षितानां शूराणां समरेष्वनिवर्तिनाम् ।
धर्षणामर्षणं भीरु मरणादतिरिच्यते ॥३॥
3. adharṣitānāṃ śūrāṇāṃ samareṣvanivartinām ,
dharṣaṇāmarṣaṇaṃ bhīru maraṇādatiricyate.
3. adhṛṣitānām śūrāṇām samareṣu anivartinām
dharṣaṇāmarṣaṇam bhīru maraṇāt atiricyate
3. bhīru adhṛṣitānām samareṣu anivartinām
śūrāṇām dharṣaṇāmarṣaṇam maraṇāt atiricyate
3. For brave heroes who are undaunted and never retreat from battles, O timid one, the indignation (amarṣaṇa) caused by humiliation (dharṣaṇa) is worse than death.
सोढुं न च समर्थो ऽहं युद्धकामस्य संयुगे ।
सुग्रीवस्य च संरम्भं हीनग्रीवस्य गर्जतः ॥४॥
4. soḍhuṃ na ca samartho'haṃ yuddhakāmasya saṃyuge ,
sugrīvasya ca saṃrambhaṃ hīnagrīvasya garjataḥ.
4. soḍhum na ca samarthaḥ aham yuddhakāmasya saṃyuge
sugrīvasya ca saṃrambham hīnagrīvasya garjataḥ
4. aham ca na samarthaḥ soḍhum saṃyuge yuddhakāmasya
hīnagrīvasya garjataḥ sugrīvasya saṃrambham
4. And I am not capable of enduring in battle the fury (saṃrambha) of Sugrīva, who, though having a weakened neck (hīnagrīva), desires battle (yuddhakāma) and roars.
न च कार्यो विषादस्ते राघवं प्रति मत्कृते ।
धर्मज्ञश्च कृतज्ञश्च कथं पापं करिष्यति ॥५॥
5. na ca kāryo viṣādaste rāghavaṃ prati matkṛte ,
dharmajñaśca kṛtajñaśca kathaṃ pāpaṃ kariṣyati.
5. na ca kāryaḥ viṣādaḥ te rāghavam prati matkṛte
dharmajñaḥ ca kṛtajñaḥ ca katham pāpam kariṣyati
5. te ca viṣādaḥ na kāryaḥ matkṛte rāghavam prati
dharmajñaḥ ca kṛtajñaḥ ca katham pāpam kariṣyati
5. And you should not be grieved (viṣāda) on my account concerning Rāghava (Rāma). How could he, who understands natural law (dharma) and is grateful, commit a wrongful act?
निवर्तस्व सह स्त्रीभिः कथं भूयो ऽनुगच्छसि ।
सौहृदं दर्शितं तारे मयि भक्तिः कृता त्वया ॥६॥
6. nivartasva saha strībhiḥ kathaṃ bhūyo'nugacchasi ,
sauhṛdaṃ darśitaṃ tāre mayi bhaktiḥ kṛtā tvayā.
6. nivartasva saha strībhiḥ katham bhūyaḥ anugacchasi
sauhṛdam darśitam tāre mayi bhaktiḥ kṛtā tvayā
6. strībhiḥ saha nivartasva katham bhūyaḥ anugacchasi
tāre sauhṛdam darśitam mayi tvayā bhaktiḥ kṛtā
6. Go back with the women. Why do you continue to follow? O Tārā, you have shown your friendship and offered me your devotion (bhakti).
प्रतियोत्स्याम्यहं गत्वा सुग्रीवं जहि संभ्रमम् ।
दर्पं चास्य विनेष्यामि न च प्राणैर्विमोक्ष्यते ॥७॥
7. pratiyotsyāmyahaṃ gatvā sugrīvaṃ jahi saṃbhramam ,
darpaṃ cāsya vineṣyāmi na ca prāṇairvimokṣyate.
7. pratiyotsyāmi aham gatvā sugrīvam jahi sambhramam
darpam ca asya vineṣyāmi na ca prāṇaiḥ vimokṣyate
7. aham gatvā sugrīvam pratiyotsyāmi.
sambhramam jahi.
ca asya darpam vineṣyāmi,
ca prāṇaiḥ na vimokṣyate.
7. I will go and fight back against Sugrīva. Dispel your fear. I will also destroy his pride, and he will not escape with his life.
शापितासि मम प्राणैर्निवर्तस्व जयेन च ।
अहं जित्वा निवर्तिष्ये तमलं भ्रातरं रणे ॥८॥
8. śāpitāsi mama prāṇairnivartasva jayena ca ,
ahaṃ jitvā nivartiṣye tamalaṃ bhrātaraṃ raṇe.
8. śāpitā asi mama prāṇaiḥ nivartasva jayena ca
aham jitvā nivartiṣye tam alam bhrātaram raṇe
8. tvam mama prāṇaiḥ śāpitā asi.
jayena ca nivartasva.
aham tam alam bhrātaram raṇe jitvā nivartiṣye.
8. You are sworn by my life; turn back, assured of victory. I will conquer that formidable brother of mine in battle and then return.
तं तु तारा परिष्वज्य वालिनं प्रियवादिनी ।
चकार रुदती मन्दं दक्षिणा सा प्रदक्षिणम् ॥९॥
9. taṃ tu tārā pariṣvajya vālinaṃ priyavādinī ,
cakāra rudatī mandaṃ dakṣiṇā sā pradakṣiṇam.
9. tam tu tārā pariṣvajya vālinam priyavādinī
cakāra rudatī mandam dakṣiṇā sā pradakṣiṇam
9. tu sā priyavādinī tārā rudatī mandam vālinam pariṣvajya tam dakṣiṇā pradakṣiṇam cakāra.
9. But that sweet-speaking Tārā, embracing Vālin, tearfully and slowly performed circumambulation (pradakṣiṇam) to his right side.
ततः स्वस्त्ययनं कृत्वा मन्त्रवद्विजयैषिणी ।
अन्तःपुरं सह स्त्रीभिः प्रविष्टा शोकमोहिता ॥१०॥
10. tataḥ svastyayanaṃ kṛtvā mantravadvijayaiṣiṇī ,
antaḥpuraṃ saha strībhiḥ praviṣṭā śokamohitā.
10. tataḥ svastyayanam kṛtvā mantravat vijayaiṣiṇī
antaḥpuram saha strībhiḥ praviṣṭā śokamohitā
10. tataḥ vijayaiṣiṇī (sā tārā) mantravat svastyayanam kṛtvā,
śokamohitā strībhiḥ saha antaḥpuram praviṣṭā.
10. Then, after performing a ritual for well-being (svastyayana) with appropriate mantras, she, seeking victory (for Vali) and overcome by sorrow, entered the inner palace (antaḥpura) with the other women.
प्रविष्टायां तु तारायां सह स्त्रीभिः स्वमालयम् ।
नगरान्निर्ययौ क्रुद्धो महासर्प इव श्वसन् ॥११॥
11. praviṣṭāyāṃ tu tārāyāṃ saha strībhiḥ svamālayam ,
nagarānniryayau kruddho mahāsarpa iva śvasan.
11. praviṣṭāyām tu tārāyām saha strībhiḥ svam ālayam
nagarāt niryayau kruddhaḥ mahāsarpaḥ iva śvasan
11. tārāyām strībhiḥ saha svam ālayam praviṣṭāyām tu
kruddhaḥ nagarāt niryayau mahāsarpaḥ iva śvasan
11. Once Tara had entered her own dwelling with the women, [Vali], enraged, exited the city, hissing like a great serpent.
स निःश्वस्य महावेगो वाली परमरोषणः ।
सर्वतश्चारयन्दृष्टिं शत्रुदर्शनकाङ्क्षया ॥१२॥
12. sa niḥśvasya mahāvego vālī paramaroṣaṇaḥ ,
sarvataścārayandṛṣṭiṃ śatrudarśanakāṅkṣayā.
12. saḥ niḥśvasya mahāvegaḥ vālī paramaroṣaṇaḥ
sarvataḥ cārayan dṛṣṭim śatrudarśanakāṅkṣayā
12. vālī saḥ paramaroṣaṇaḥ mahāvegaḥ niḥśvasya
sarvataḥ dṛṣṭim cārayan śatrudarśanakāṅkṣayā
12. Vali, the exceedingly furious one, breathing heavily and moving with great speed, cast his gaze all around, eagerly desiring to see his enemy.
स ददर्श ततः श्रीमान् सुग्रीवं हेमपिङ्गलम् ।
सुसंवीतमवष्टब्धं दीप्यमानमिवानलम् ॥१३॥
13. sa dadarśa tataḥ śrīmān sugrīvaṃ hemapiṅgalam ,
susaṃvītamavaṣṭabdhaṃ dīpyamānamivānalam.
13. saḥ dadarśa tataḥ śrīmān sugrīvam hemapiṅgalam
susaṃvītam avaṣṭabdham dīpyamānam iva analam
13. tataḥ saḥ śrīmān sugrīvam hemapiṅgalam susaṃvītam
avaṣṭabdham analam iva dīpyamānam dadarśa
13. Then the glorious Vali saw Sugriva, who was golden-brown, well-adorned, firm, and shining brightly like a blazing fire.
स तं दृष्ट्वा महावीर्यं सुग्रीवं पर्यवस्थितम् ।
गाढं परिदधे वासो वाली परमरोषणः ॥१४॥
14. sa taṃ dṛṣṭvā mahāvīryaṃ sugrīvaṃ paryavasthitam ,
gāḍhaṃ paridadhe vāso vālī paramaroṣaṇaḥ.
14. saḥ tam dṛṣṭvā mahāvīryam sugrīvam paryavasthitam
gāḍham paridadhe vāsaḥ vālī paramaroṣaṇaḥ
14. vālī paramaroṣaṇaḥ saḥ tam mahāvīryam sugrīvam
paryavasthitam dṛṣṭvā gāḍham vāsaḥ paridadhe
14. Vali, the exceedingly furious one, upon seeing that mighty Sugriva standing before him, tightly fastened his garment.
स वाली गाढसंवीतो मुष्टिमुद्यम्य वीर्यवान् ।
सुग्रीवमेवाभिमुखो ययौ योद्धुं कृतक्षणः ॥१५॥
15. sa vālī gāḍhasaṃvīto muṣṭimudyamya vīryavān ,
sugrīvamevābhimukho yayau yoddhuṃ kṛtakṣaṇaḥ.
15. saḥ vālī gāḍhasaṃvītaḥ muṣṭim udyamya vīryavān
sugrīvam eva abhimukhaḥ yayau yoddhum kṛtakṣaṇaḥ
15. saḥ vīryavān vālī gāḍhasaṃvītaḥ kṛtakṣaṇaḥ muṣṭim
udyamya sugrīvam eva abhimukhaḥ yoddhum yayau
15. That powerful Vālī, tightly braced and determined for the fight, raised his fist and advanced directly towards Sugrīva to do battle.
श्लिष्टमुष्टिं समुद्यम्य संरब्धतरमागतः ।
सुग्रीवो ऽपि समुद्दिश्य वालिनं हेममालिनम् ॥१६॥
16. śliṣṭamuṣṭiṃ samudyamya saṃrabdhataramāgataḥ ,
sugrīvo'pi samuddiśya vālinaṃ hemamālinam.
16. śliṣṭamuṣṭim samudyamya saṃrabdhataram āgataḥ
sugrīvaḥ api samuddiśya vālinaṃ hemamālinam
16. sugrīvaḥ api śliṣṭamuṣṭim samudyamya saṃrabdhataram
vālinaṃ hemamālinam samuddiśya āgataḥ
16. Sugrīva also, raising his clenched fist, advanced with greater fury, aiming towards Vālī, who was adorned with a golden garland.
तं वाली क्रोधताम्राक्षः सुग्रीवं रणपण्डितम् ।
आपतन्तं महावेगमिदं वचनमब्रवीत् ॥१७॥
17. taṃ vālī krodhatāmrākṣaḥ sugrīvaṃ raṇapaṇḍitam ,
āpatantaṃ mahāvegamidaṃ vacanamabravīt.
17. tam vālī krodhatāmrākṣaḥ sugrīvam raṇapaṇḍitam
āpatantam mahāvegam idam vacanam abravīt
17. krodhatāmrākṣaḥ vālī raṇapaṇḍitam mahāvegam
āpatantam tam sugrīvam idam vacanam abravīt
17. Vālī, his eyes red with anger, spoke these words to Sugrīva, who was skilled in battle and approaching him with great speed.
एष मुष्टिर्मया बद्धो गाढः सुनिहिताङ्गुलिः ।
मया वेगविमुक्तस्ते प्राणानादाय यास्यति ॥१८॥
18. eṣa muṣṭirmayā baddho gāḍhaḥ sunihitāṅguliḥ ,
mayā vegavimuktaste prāṇānādāya yāsyati.
18. eṣaḥ muṣṭiḥ mayā baddhaḥ gāḍhaḥ sunihitāṅguliḥ
mayā vegavimuktaḥ te prāṇān ādāya yāsyati
18. eṣaḥ muṣṭiḥ mayā gāḍhaḥ sunihitāṅguliḥ baddhaḥ
mayā vegavimuktaḥ te prāṇān ādāya yāsyati
18. “This fist, tightly clenched by me with well-placed fingers, when released by me with great speed, will take away your life (prāṇa).”
एवमुक्तस्तु सुग्रीवः क्रुद्धो वालिनमब्रवीत् ।
तवैव च हरन्प्राणान्मुष्टिः पततु मूर्धनि ॥१९॥
19. evamuktastu sugrīvaḥ kruddho vālinamabravīt ,
tavaiva ca haranprāṇānmuṣṭiḥ patatu mūrdhani.
19. evam uktaḥ tu sugrīvaḥ kruddhaḥ vālinam abravīt
tava eva ca haran prāṇān muṣṭiḥ patatu mūrdhani
19. sugrīvaḥ kruddhaḥ evam uktaḥ tu vālinam abravīt
tava eva prāṇān haran muṣṭiḥ ca mūrdhani patatu
19. Thus addressed, Sugrīva, enraged, spoke to Vālin: "May my fist strike your head, indeed taking your very life!"
ताडितस्तेन संक्रुद्धः समभिक्रम्य वेगतः ।
अभवच्छोणितोद्गारी सोत्पीड इव पर्वतः ॥२०॥
20. tāḍitastena saṃkruddhaḥ samabhikramya vegataḥ ,
abhavacchoṇitodgārī sotpīḍa iva parvataḥ.
20. tāḍitaḥ tena saṃkruddhaḥ samabhikramya vegataḥ
abhavat śoṇita udgārī saḥ utpīḍaḥ iva parvataḥ
20. tena tāḍitaḥ saḥ saṃkruddhaḥ vegataḥ samabhikramya
śoṇita udgārī utpīḍaḥ parvataḥ iva abhavat
20. Struck by him, (Vālin) became intensely enraged, and advancing swiftly, he became like a mountain erupting blood, as if with a gushing spring.
सुग्रीवेण तु निःसंगं सालमुत्पाट्य तेजसा ।
गात्रेष्वभिहतो वाली वज्रेणेव महागिरिः ॥२१॥
21. sugrīveṇa tu niḥsaṃgaṃ sālamutpāṭya tejasā ,
gātreṣvabhihato vālī vajreṇeva mahāgiriḥ.
21. sugrīveṇa tu niḥsaṅgam sālam utpāṭya tejasā
gātreṣu abhihataḥ vālī vajreṇa iva mahāgiriḥ
21. tu sugrīveṇa niḥsaṅgam sālam utpāṭya tejasā
gātreṣu abhihataḥ vālī vajreṇa mahāgiriḥ iva
21. But Vālin, struck in his limbs by Sugrīva who had effortlessly uprooted a śāla tree with great force, was like a mighty mountain struck by a thunderbolt.
स तु वाली प्रचरितः सालताडनविह्वलः ।
गुरुभारसमाक्रान्ता सागरे नौरिवाभवत् ॥२२॥
22. sa tu vālī pracaritaḥ sālatāḍanavihvalaḥ ,
gurubhārasamākrāntā sāgare naurivābhavat.
22. saḥ tu vālī pracaritaḥ sāla tāḍana vihvalaḥ
guru bhāra samākrāntā sāgare nauḥ iva abhavat
22. saḥ tu vālī sāla tāḍana vihvalaḥ pracaritaḥ
sāgare guru bhāra samākrāntā nauḥ iva abhavat
22. But Vālin, disoriented and reeling from the blow of the śāla tree, swayed like a boat in the ocean weighed down by a heavy cargo.
तौ भीमबलविक्रान्तौ सुपर्णसमवेगिनौ ।
प्रवृद्धौ घोरवपुषौ चन्द्रसूर्याविवाम्बरे ॥२३॥
23. tau bhīmabalavikrāntau suparṇasamaveginau ,
pravṛddhau ghoravapuṣau candrasūryāvivāmbare.
23. tau bhīmabala-vikrāntau suparṇa-sama-veginau
pravṛddhau ghora-vapuṣau candra-sūryau iva ambare
23. tau bhīmabala-vikrāntau suparṇa-sama-veginau
pravṛddhau ghora-vapuṣau ambare candra-sūryau iva
23. Those two, formidable in strength and valor, swift like Garuḍa (suparṇa), and grown immense with terrifying forms, were like the sun and moon in the sky.
वालिना भग्नदर्पस्तु सुग्रीवो मन्दविक्रमः ।
वालिनं प्रति सामर्षो दर्शयामास लाघवम् ॥२४॥
24. vālinā bhagnadarpastu sugrīvo mandavikramaḥ ,
vālinaṃ prati sāmarṣo darśayāmāsa lāghavam.
24. vālinā bhagna-darpaḥ tu sugrīvaḥ manda-vikramaḥ
vālinaṃ prati sa-amarṣaḥ darśayāmāsa lāghavam
24. tu vālinā bhagna-darpaḥ manda-vikramaḥ sugrīvaḥ
vālinaṃ prati sa-amarṣaḥ lāghavam darśayāmāsa
24. But Sugriva, whose pride had been broken by Vali and whose valor was diminished, full of resentment towards Vali, then displayed his agility.
ततो धनुषि संधाय शरमाशीविषोपमम् ।
राघवेण महाबाणो वालिवक्षसि पातितः ॥२५॥
25. tato dhanuṣi saṃdhāya śaramāśīviṣopamam ,
rāghaveṇa mahābāṇo vālivakṣasi pātitaḥ.
25. tataḥ dhanuṣi saṃdhāya śaram āśīviṣa-upamam
rāghaveṇa mahā-bāṇaḥ vāli-vakṣasi pātitaḥ
25. tataḥ dhanuṣi āśīviṣa-upamam śaram saṃdhāya
rāghaveṇa mahā-bāṇaḥ vāli-vakṣasi pātitaḥ
25. Then, after affixing an arrow resembling a venomous serpent to the bow, a mighty arrow was shot by Rama (rāghaveṇa) into Vali's chest.
वेगेनाभिहतो वाली
निपपात महीतले ॥२६॥
26. vegenābhihato vālī
nipapāta mahītale.
26. vegena abhihataḥ vālī
nipapāta mahītale
26. vālī vegena abhihataḥ
mahītale nipapāta
26. Vali, struck with great force, fell to the ground.
अथोक्षितः शोणिततोयविस्रवैः सुपुष्पिताशोक इवानिलोद्धतः ।
विचेतनो वासवसूनुराहवे प्रभ्रंशितेन्द्रध्वजवत् क्षितिं गतः ॥२७॥
27. athokṣitaḥ śoṇitatoyavisravaiḥ supuṣpitāśoka ivāniloddhataḥ ,
vicetano vāsavasūnurāhave prabhraṃśitendradhvajavat kṣitiṃ gataḥ.
27. atho ukṣitaḥ śoṇitatoyavisravaiḥ
supuṣpitāśokaḥ iva aniloddhataḥ
vicetanaḥ vāsavasūnuḥ āhave
prabhraṃśitendradhvajavat kṣitiṃ gataḥ
27. atha āhave vāsavasūnuḥ vicetanaḥ
śoṇitatoyavisravaiḥ ukṣitaḥ kṣitiṃ
gataḥ supuṣpitāśokaḥ aniloddhataḥ
iva prabhraṃśitendradhvajavat
27. Then, the son of Indra (Vāsava), rendered unconscious in battle, fell to the ground. He was drenched by streams of blood-water, resembling a beautiful Ashoka tree in full bloom that has been uprooted by the wind, and was like Indra's fallen banner.