Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-3, chapter-24

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
अवष्टब्धधनुं रामं क्रुद्धं च रिपुघातिनम् ।
ददर्शाश्रममागम्य खरः सह पुरःसरैः ॥१॥
1. avaṣṭabdhadhanuṃ rāmaṃ kruddhaṃ ca ripughātinam ,
dadarśāśramamāgamya kharaḥ saha puraḥsaraiḥ.
1. avaṣṭabdhadhanum rāmam kruddham ca ripudhātinam
dadarśa āśramam āgamya kharaḥ saha puraḥsaraiḥ
1. kharaḥ puraḥsaraiḥ saha āśramam āgamya avaṣṭabdhadhanum
kruddham ca ripudhātinam rāmam dadarśa
1. Khara, having arrived at the hermitage with his vanguard, saw Rāma, who was holding his bow firmly, enraged, and a slayer of enemies.
तं दृष्ट्वा सगुणं चापमुद्यम्य खरनिःस्वनम् ।
रामस्याभिमुखं सूतं चोद्यतामित्यचोदयत् ॥२॥
2. taṃ dṛṣṭvā saguṇaṃ cāpamudyamya kharaniḥsvanam ,
rāmasyābhimukhaṃ sūtaṃ codyatāmityacodayat.
2. tam dṛṣṭvā saguṇam cāpam udyamya kharaniḥsvanam
rāmasya abhimukham sūtam codyatām iti acodayat
2. tam dṛṣṭvā kharaniḥsvanam saguṇam cāpam udyamya
rāmasya abhimukham sūtam codyatām iti acodayat
2. Seeing him and raising his strung bow, which made a harsh sound, Khara commanded his charioteer, who was facing Rāma, saying, "Drive on!"
स खरस्याज्ञया सूतस्तुरगान् समचोदयत् ।
यत्र रामो महाबाहुरेको धुन्वन्धनुः स्थितः ॥३॥
3. sa kharasyājñayā sūtasturagān samacodayat ,
yatra rāmo mahābāhureko dhunvandhanuḥ sthitaḥ.
3. saḥ kharasya ājñayā sūtaḥ turagān samacodayat
yatra rāmaḥ mahābāhuḥ ekaḥ dhunvan dhanuḥ sthitaḥ
3. kharasya ājñayā saḥ sūtaḥ turagān samacodayat
yatra mahābāhuḥ ekaḥ dhanuḥ dhunvan sthitaḥ rāmaḥ
3. By Khara's command, that charioteer urged the horses towards the place where Rāma, the mighty-armed one, stood alone, shaking his bow.
तं तु निष्पतितं दृष्ट्वा सर्वे ते रजनीचराः ।
नर्दमाना महानादं सचिवाः पर्यवारयन् ॥४॥
4. taṃ tu niṣpatitaṃ dṛṣṭvā sarve te rajanīcarāḥ ,
nardamānā mahānādaṃ sacivāḥ paryavārayan.
4. tam tu niṣpatitam dṛṣṭvā sarve te rajanīcarāḥ
nardamānā mahānādam sacivāḥ paryavārayan
4. te sarve rajanīcarāḥ sacivāḥ tam niṣpatitam
dṛṣṭvā mahānādam nardamānāḥ tu paryavārayan
4. When all those Rākṣasa followers saw him rushing out, they surrounded him, roaring loudly.
स तेषां यातुधानानां मध्ये रतो गतः खरः ।
बभूव मध्ये ताराणां लोहिताङ्ग इवोदितः ॥५॥
5. sa teṣāṃ yātudhānānāṃ madhye rato gataḥ kharaḥ ,
babhūva madhye tārāṇāṃ lohitāṅga ivoditaḥ.
5. sa teṣām yātudhānānām madhye rataḥ gataḥ kharaḥ
babhūva madhye tārāṇām lohitāṅgaḥ iva uditaḥ
5. sa kharaḥ teṣām yātudhānānām madhye rataḥ gataḥ
(san) babhūva tārāṇām madhye uditaḥ lohitāṅgaḥ iva
5. Khara, standing amidst those Rākṣasas, appeared like the planet Mars (lohitāṅga) risen among the stars.
ततस्तं भीमधन्वानं क्रुद्धाः सर्वे निशाचराः ।
रामं नानाविधैः शस्त्रैरभ्यवर्षन्त दुर्जयम् ॥६॥
6. tatastaṃ bhīmadhanvānaṃ kruddhāḥ sarve niśācarāḥ ,
rāmaṃ nānāvidhaiḥ śastrairabhyavarṣanta durjayam.
6. tataḥ tam bhīmadhanvānam kruddhāḥ sarve niśācarāḥ
rāmam nānāvidhaiḥ śastraiḥ abhyavarṣanta durjayam
6. tataḥ sarve kruddhāḥ niśācarāḥ bhīmadhanvānam
durjayam tam rāmam nānāvidhaiḥ śastraiḥ abhyavarṣanta
6. Then, all those enraged Rākṣasas showered the unconquerable Rama, who wielded a formidable bow, with various kinds of weapons.
मुद्गरैरायसैः शूलैः प्रासैः खड्गैः परश्वधैः ।
राक्षसाः समरे रामं निजघ्नू रोषतत्पराः ॥७॥
7. mudgarairāyasaiḥ śūlaiḥ prāsaiḥ khaḍgaiḥ paraśvadhaiḥ ,
rākṣasāḥ samare rāmaṃ nijaghnū roṣatatparāḥ.
7. mudgaraiḥ āyasaiḥ śūlaiḥ prāsaiḥ khaḍgaiḥ paraśvadaiḥ
rākṣasāḥ samare rāmam nijaghnuḥ roṣatatparāḥ
7. roṣatatparāḥ rākṣasāḥ samare āyasaiḥ mudgaraiḥ
śūlaiḥ prāsaiḥ khaḍgaiḥ paraśvadaiḥ rāmam nijaghnuḥ
7. In battle, the Rākṣasas, intensely furious, struck Rama with iron maces, spears, lances, swords, and axes.
ते बलाहकसंकाशा महानादा महाबलाः ।
अभ्यधावन्त काकुत्स्थं रामं युद्धे जिघांसवः ॥८॥
8. te balāhakasaṃkāśā mahānādā mahābalāḥ ,
abhyadhāvanta kākutsthaṃ rāmaṃ yuddhe jighāṃsavaḥ.
8. te balāhakasaṃkāśāḥ mahānādāḥ mahābalāḥ
abhyadhāvanta kākutstham rāmam yuddhe jighāṃsavaḥ
8. te balāhakasaṃkāśāḥ mahānādāḥ mahābalāḥ
jighāṃsavaḥ yuddhe kākutstham rāmam abhyadhāvanta
8. Resembling clouds, making mighty roars, and possessing immense strength, they rushed towards Rama, the descendant of Kakutstha, in battle, intent on killing him.
ते रामे शरवर्षाणि व्यसृजन् रक्षसां गुणाः ।
शैलेन्द्रमिव धाराभिर्वर्षमाणा महाधनाः ॥९॥
9. te rāme śaravarṣāṇi vyasṛjan rakṣasāṃ guṇāḥ ,
śailendramiva dhārābhirvarṣamāṇā mahādhanāḥ.
9. te rāme śaravarṣāṇi vyasṛjan rakṣasām guṇāḥ
śailendram iva dhārābhiḥ varṣamāṇāḥ mahādhanāḥ
9. te rakṣasām guṇāḥ rāme śaravarṣāṇi vyasṛjan,
śailendram iva dhārābhiḥ varṣamāṇāḥ mahādhanāḥ
9. Those hosts (guṇāḥ) of Rākṣasas discharged showers of arrows upon Rama, just as heavy rain-clouds (mahādhanāḥ varṣamāṇāḥ) shower torrents (dhārābhiḥ) upon a lordly mountain (śailendram).
स तैः परिवृतो घोरै राघवो रक्षसां गणैः ।
तिथिष्विव महादेवो वृतः पारिषदां गणैः ॥१०॥
10. sa taiḥ parivṛto ghorai rāghavo rakṣasāṃ gaṇaiḥ ,
tithiṣviva mahādevo vṛtaḥ pāriṣadāṃ gaṇaiḥ.
10. sa taiḥ parivṛtaḥ ghoraiḥ rāghavaḥ rakṣasām gaṇaiḥ
tithiṣu iva mahādevaḥ vṛtaḥ pāriṣadām gaṇaiḥ
10. sa rāghavaḥ taiḥ ghoraiḥ rakṣasām gaṇaiḥ parivṛtaḥ
mahādevaḥ tithiṣu pāriṣadām gaṇaiḥ vṛtaḥ iva
10. He, Rama (rāghavaḥ), was surrounded by those terrible (ghoraiḥ) hosts (gaṇaiḥ) of Rākṣasas, just as Lord Mahadeva is surrounded by the hosts (gaṇaiḥ) of his attendants (pāriṣadām) on auspicious occasions (tithiṣu).
तानि मुक्तानि शस्त्राणि यातुधानैः स राघवः ।
प्रतिजग्राह विशिखैर्नद्योघानिव सागरः ॥११॥
11. tāni muktāni śastrāṇi yātudhānaiḥ sa rāghavaḥ ,
pratijagrāha viśikhairnadyoghāniva sāgaraḥ.
11. tāni muktāni śastrāṇi yātudhānaiḥ sa rāghavaḥ
pratijagrāha viśikhaiḥ nadīoghan iva sāgaraḥ
11. sa rāghavaḥ yātudhānaiḥ muktāni tāni śastrāṇi विशिखैः pratijagrāha,
sāgaraḥ nadīoghan iva
11. Rama (rāghavaḥ) received those weapons released by the Rākṣasas with his arrows (viśikhaiḥ), just as the ocean (sāgaraḥ) receives the torrents of rivers (nadīoghan).
स तैः प्रहरणैर्घोरैर्भिन्नगात्रो न विव्यथे ।
रामः प्रदीप्तैर्बहुभिर्वज्रैरिव महाचलः ॥१२॥
12. sa taiḥ praharaṇairghorairbhinnagātro na vivyathe ,
rāmaḥ pradīptairbahubhirvajrairiva mahācalaḥ.
12. saḥ taiḥ praharanaiḥ ghoraiḥ bhinnagātraḥ na vivyathe
| rāmaḥ pradīptaiḥ bahubhiḥ vajraiḥ iva mahācalaḥ
12. saḥ rāmaḥ taiḥ ghoraiḥ praharanaiḥ bhinnagātraḥ na
vivyathe mahācalaḥ bahubhiḥ pradīptaiḥ vajraiḥ iva
12. Though his body was pierced by those terrible weapons, Rāma was not pained, just like a great mountain remains unshaken by many blazing thunderbolts.
स विद्धः क्षतजादिग्धः सर्वगात्रेषु राघवः ।
बभूव रामः संध्याभ्रैर्दिवाकर इवावृतः ॥१३॥
13. sa viddhaḥ kṣatajādigdhaḥ sarvagātreṣu rāghavaḥ ,
babhūva rāmaḥ saṃdhyābhrairdivākara ivāvṛtaḥ.
13. saḥ viddhaḥ kṣatajādigdhaḥ sarvagātreṣu rāghavaḥ
| babhūva rāmaḥ sandhyābhraiḥ divākaraḥ iva āvṛtaḥ
13. saḥ rāghavaḥ rāmaḥ sarvagātreṣu viddhaḥ kṣatajādigdhaḥ sandhyābhraiḥ āvṛtaḥ divākaraḥ iva babhūva.
13. Wounded and smeared with blood on all his limbs, Rāma, the descendant of Raghu, became like the sun enveloped by the evening clouds.
विषेदुर्देवगन्धर्वाः सिद्धाश्च परमर्षयः ।
एकं सहस्त्रैर्बहुभिस्तदा दृष्ट्वा समावृतम् ॥१४॥
14. viṣedurdevagandharvāḥ siddhāśca paramarṣayaḥ ,
ekaṃ sahastrairbahubhistadā dṛṣṭvā samāvṛtam.
14. viṣeduḥ devagandharvāḥ siddhāḥ ca paramarṣayaḥ
| ekam sahasraiḥ bahubhiḥ tadā dṛṣṭvā samāvṛtam
14. tadā devagandharvāḥ siddhāḥ ca paramarṣayaḥ ekam bahubhiḥ sahasraiḥ samāvṛtam dṛṣṭvā viṣeduḥ.
14. Then, seeing him, the one (Rāma), surrounded by many thousands (of foes), the gods, Gandharvas, Siddhas, and great sages were distressed.
ततो रामः सुसंक्रुद्धो मण्डलीकृतकार्मुकः ।
ससर्ज निशितान्बाणाञ् शतशो ऽथ सहस्रशः ॥१५॥
15. tato rāmaḥ susaṃkruddho maṇḍalīkṛtakārmukaḥ ,
sasarja niśitānbāṇāñ śataśo'tha sahasraśaḥ.
15. tataḥ rāmaḥ susaṃkruddhaḥ maṇḍalīkṛtakārmukaḥ
| sasarja niśitān bāṇān śataśaḥ atha sahasraśaḥ
15. tataḥ rāmaḥ susaṃkruddhaḥ maṇḍalīkṛtakārmukaḥ niśitān bāṇān śataśaḥ atha sahasraśaḥ sasarja.
15. Thereupon, Rāma, greatly enraged and having drawn his bow into a circle, discharged sharpened arrows by the hundreds and by the thousands.
दुरावारान्दुर्विषहान् कालपाशोपमान् रणे ।
मुमोच लीलया रामः कङ्कपत्रानजिह्मगान् ॥१६॥
16. durāvārāndurviṣahān kālapāśopamān raṇe ,
mumoca līlayā rāmaḥ kaṅkapatrānajihmagān.
16. durāvārān durviṣahān kālapāśopamān raṇe
mumoca līlayā rāmaḥ kaṅkapatrān ajihmagān
16. rāmaḥ līlayā raṇe durāvārān durviṣahān
kālapāśopamān kaṅkapatrān ajihmagān mumoca
16. Rāma effortlessly released in battle those arrows, which were irresistible, unbearable, like the nooses of Time (kāla), feathered with heron feathers, and flew unswervingly.
ते शराः शत्रुसैन्येषु मुक्ता रामेण लीलया ।
आददू रक्षसां प्राणान्पाशाः कालकृता इव ॥१७॥
17. te śarāḥ śatrusainyeṣu muktā rāmeṇa līlayā ,
ādadū rakṣasāṃ prāṇānpāśāḥ kālakṛtā iva.
17. te śarāḥ śatrusainyeṣu muktāḥ rāmeṇa līlayā
ādadū rakṣasāṃ prāṇān pāśāḥ kālakṛtāḥ iva
17. rāmeṇa līlayā śatrusainyeṣu muktāḥ te śarāḥ
rakṣasāṃ prāṇān ādadūḥ kālakṛtāḥ pāśāḥ iva
17. Those arrows, released effortlessly by Rāma into the enemy armies, seized the lives of the demons, just as nooses fashioned by Time (kāla) would.
भित्त्वा राक्षसदेहांस्तांस्ते शरा रुधिराप्लुताः ।
अन्तरिक्षगता रेजुर्दीप्ताग्निसमतेजसः ॥१८॥
18. bhittvā rākṣasadehāṃstāṃste śarā rudhirāplutāḥ ,
antarikṣagatā rejurdīptāgnisamatejasaḥ.
18. bhittvā rākṣasadehān tān te śarāḥ rudhirāplutāḥ
antarikṣagatāḥ rejuḥ dīptāgnisamatejasaḥ
18. bhittvā tān rākṣasadehān rudhirāplutāḥ te
śarāḥ antarikṣagatāḥ dīptāgnisamatejasaḥ rejuḥ
18. Having pierced those demon bodies, those arrows, drenched in blood, ascended into the sky and shone with a brilliance equal to that of a blazing fire.
असंख्येयास्तु रामस्य सायकाश्चापमण्डलात् ।
विनिष्पेतुरतीवोग्रा रक्षः प्राणापहारिणः ॥१९॥
19. asaṃkhyeyāstu rāmasya sāyakāścāpamaṇḍalāt ,
viniṣpeturatīvogrā rakṣaḥ prāṇāpahāriṇaḥ.
19. asaṅkhyeyāḥ tu rāmasya sāyakāḥ ca cāpamaṇḍalāt
viniṣpetuḥ atīvaugrāḥ rakṣaḥprāṇāpahāriṇaḥ
19. tu rāmasya cāpamaṇḍalāt asaṅkhyeyāḥ atīvaugrāḥ
rakṣaḥprāṇāpahāriṇaḥ sāyakāḥ viniṣpetuḥ
19. Indeed, Rāma's innumerable arrows, exceedingly fierce and snatching away the lives of the demons, shot forth from his bowstring's arc.
तैर्धनूंषि ध्वजाग्राणि वर्माणि च शिरांसि च ।
बहून् सहस्ताभरणानूरून् करिकरोपमान् ॥२०॥
20. tairdhanūṃṣi dhvajāgrāṇi varmāṇi ca śirāṃsi ca ,
bahūn sahastābharaṇānūrūn karikaropamān.
20. taiḥ dhanūṃṣi dhvajāgrāṇi varmāṇi ca śirāṃsi
ca bahūn sahastābharaṇān ūrūn karikaropamān
20. taiḥ dhanūṃṣi dhvajāgrāṇi varmāṇi ca śirāṃsi
ca sahastābharaṇān karikaropamān bahūn ūrūn
20. By those (arrows), bows, the tops of standards, armors, and heads were shattered. Also, many thighs, adorned with bracelets and resembling elephant trunks, were severed.
ततो नालीकनाराचैस्तीक्ष्णाग्रैश्च विकर्णिभिः ।
भीममार्तस्वरं चक्रुर्भिद्यमाना निशाचराः ॥२१॥
21. tato nālīkanārācaistīkṣṇāgraiśca vikarṇibhiḥ ,
bhīmamārtasvaraṃ cakrurbhidyamānā niśācarāḥ.
21. tataḥ nālīkanārācaiḥ tīkṣṇāgraiḥ ca vikarṇibhiḥ
bhīmamārtasvaram cakruḥ bhidyāmānāḥ niśācarāḥ
21. tataḥ niśācarāḥ bhidyāmānāḥ nālīkanārācaiḥ
tīkṣṇāgraiḥ ca vikarṇibhiḥ bhīmamārtasvaram cakruḥ
21. Then, the night-roaming demons, being pierced by nālīka- and nārāca-arrows, and by sharp-pointed, broad-headed arrows, made terrible cries of distress.
तत् सैन्यं निशितैर्बाणैरर्दितं मर्मभेदिभिः ।
रामेण न सुखं लेभे शुष्कं वनमिवाग्निना ॥२२॥
22. tat sainyaṃ niśitairbāṇairarditaṃ marmabhedibhiḥ ,
rāmeṇa na sukhaṃ lebhe śuṣkaṃ vanamivāgninā.
22. tat sainyam niśitaiḥ bāṇaiḥ arditam marmabhedibhiḥ
rāmeṇa na sukham lebhe śuṣkam vanam iva agninā
22. rāmeṇa niśitaiḥ marmabhedibhiḥ bāṇaiḥ arditam tat
sainyam agninā śuṣkam vanam iva sukham na lebhe
22. That army, afflicted by Rama with sharp, vitals-piercing arrows, found no comfort, just as a dry forest (finds none) from fire.
के चिद्भीमबलाः शूराः शूलान् खड्गान्परश्वधान् ।
चिक्षिपुः परमक्रुद्धा रामाय रजनीचराः ॥२३॥
23. ke cidbhīmabalāḥ śūrāḥ śūlān khaḍgānparaśvadhān ,
cikṣipuḥ paramakruddhā rāmāya rajanīcarāḥ.
23. ke cit bhīmabalāḥ śūrāḥ śūlān khaḍgān paraśvadhān
cikṣipuḥ paramakruddhāḥ rāmāya rajanīcarāḥ
23. ke cit bhīmabalāḥ śūrāḥ paramakruddhāḥ rajanīcarāḥ
śūlān khaḍgān paraśvadhān rāmāya cikṣipuḥ
23. Some extremely enraged night-roaming demons, valiant warriors of terrible strength, hurled spears, swords, and battle-axes at Rama.
तानि बाणैर्महाबाहुः शस्त्राण्यावार्य राघवः ।
जहार समरे प्राणांश्चिच्छेद च शिरोधरान् ॥२४॥
24. tāni bāṇairmahābāhuḥ śastrāṇyāvārya rāghavaḥ ,
jahāra samare prāṇāṃściccheda ca śirodharān.
24. tāni bāṇaiḥ mahābāhuḥ śastrāṇi āvārya rāghavaḥ
jahāra samare prāṇān ciccheda ca śirodharān
24. mahābāhuḥ rāghavaḥ bāṇaiḥ tāni śastrāṇi āvārya,
samare prāṇān jahāra ca śirodharān ciccheda
24. The mighty-armed Rāghava, having blocked those weapons with his arrows, took away their lives in battle and cut off their necks.
अवशिष्टाश्च ये तत्र विषण्णाश्च निशाचराः ।
खरमेवाभ्यधावन्त शरणार्थं शरार्दिताः ॥२५॥
25. avaśiṣṭāśca ye tatra viṣaṇṇāśca niśācarāḥ ,
kharamevābhyadhāvanta śaraṇārthaṃ śarārditāḥ.
25. avaśiṣṭāḥ ca ye tatra viṣaṇṇāḥ ca niśācarāḥ
kharam eva abhyadhāvanta śaraṇārtham śarārditāḥ
25. tatra ye avaśiṣṭāḥ ca viṣaṇṇāḥ ca śarārditāḥ niśācarāḥ,
te eva kharam śaraṇārtham abhyadhāvanta
25. The remaining night-wanderers, who were dejected and tormented by arrows, ran immediately to Khara, seeking refuge.
तान् सर्वान्पुनरादाय समाश्वास्य च दूषणः ।
अभ्यधावत काकुत्स्थं क्रुद्धो रुद्रमिवान्तकः ॥२६॥
26. tān sarvānpunarādāya samāśvāsya ca dūṣaṇaḥ ,
abhyadhāvata kākutsthaṃ kruddho rudramivāntakaḥ.
26. tān sarvān punaḥ ādāya samāśvāsya ca dūṣaṇaḥ
abhyadhāvata kākutstham kruddhaḥ rudram iva antakaḥ
26. dūṣaṇaḥ tān sarvān punaḥ ādāya ca samāśvāsya,
kruddhaḥ antakaḥ rudram iva kākutstham abhyadhāvata
26. Dūṣaṇa, having again gathered all of them and comforted them, furiously rushed towards Rāma (Kākutstha), like Antaka (the god of death) assailing Rudra.
निवृत्तास्तु पुनः सर्वे दूषणाश्रयनिर्भयाः ।
राममेवाभ्यधावन्त सालतालशिलायुधाः ॥२७॥
27. nivṛttāstu punaḥ sarve dūṣaṇāśrayanirbhayāḥ ,
rāmamevābhyadhāvanta sālatālaśilāyudhāḥ.
27. nivṛttāḥ tu punaḥ sarve dūṣaṇāśrayanirbhayāḥ
rāmam eva abhyadhāvanta sālatālaśilāyudhāḥ
27. tu punaḥ sarve dūṣaṇāśrayanirbhayāḥ nivṛttāḥ sālatālaśilāyudhāḥ,
te eva rāmam abhyadhāvanta
27. All of them, having returned again and made fearless by Dūṣaṇa's refuge, immediately rushed towards Rāma, armed with sāla trees, tāla trees, and stones.
तद्बभूवाद्भुतं युद्धं तुमुलं रोमहर्षणम् ।
रामस्यास्य महाघोरं पुनस्तेषां च रक्षसाम् ॥२८॥
28. tadbabhūvādbhutaṃ yuddhaṃ tumulaṃ romaharṣaṇam ,
rāmasyāsya mahāghoraṃ punasteṣāṃ ca rakṣasām.
28. tat babhūva adbhutam yuddham tumulam romaharṣaṇam
rāmasya asya mahāghoram punaḥ teṣām ca rakṣasām
28. rāmasya asya teṣām rakṣasām ca punaḥ tat yuddham
adbhutam tumulam mahāghoram romaharṣaṇam babhūva
28. The battle that ensued between Rama and those Rākṣasas was astonishing, tumultuous, greatly fierce, and hair-raising.