Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-6, chapter-6

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
लङ्कायां तु कृतं कर्म घोरं दृष्ट्वा भवावहम् ।
राक्षसेन्द्रो हनुमता शक्रेणेव महात्मना ।
अब्रवीद् राक्षसान् सर्वान् ह्रिया किं चिदवाङ्मुखः ॥१॥
1. laṅkāyāṃ tu kṛtaṃ karma ghoraṃ dṛṣṭvā bhavāvaham ,
rākṣasendro hanumatā śakreṇeva mahātmanā ,
abravīd rākṣasān sarvān hriyā kiṃ cidavāṅmukhaḥ.
1. laṅkāyām tu kṛtam karma ghoram
bhavāvaham dṛṣṭvā rākṣasendraḥ hanumatā
śakreṇa iva mahātmanā abravīt rākṣasān
sarvān hriyā kiṃcit avāṅmukhaḥ
1. hanumatā mahātmanā śakreṇa iva laṅkāyām kṛtam ghoram bhavāvaham karma dṛṣṭvā,
hriyā kiṃcit avāṅmukhaḥ rākṣasendraḥ sarvān rākṣasān abravīt
1. Having seen the terrible and dangerous deed performed in Laṅkā by Hanumat – like the great-souled Indra – the lord of the rākṣasas, his face somewhat downcast due to shame, spoke to all the rākṣasas.
धर्षिता च प्रविष्टा च लङ्का दुष्प्रसहा पुरी ।
तेन वानरमात्रेण दृष्टा सीता च जानकी ॥२॥
2. dharṣitā ca praviṣṭā ca laṅkā duṣprasahā purī ,
tena vānaramātreṇa dṛṣṭā sītā ca jānakī.
2. dharṣitā ca praviṣṭā ca laṅkā duṣprasahā
purī tena vānaramātreṇa dṛṣṭā sītā ca jānakī
2. tena vānaramātreṇa duṣprasahā purī laṅkā dharṣitā ca praviṣṭā ca,
sītā jānakī ca dṛṣṭā
2. The city of Laṅkā, which is difficult to overcome, has been assaulted and entered by that mere monkey. And Sītā, the daughter of Janaka, has also been seen.
प्रसादो धर्षितश्चैत्यः प्रवरा राक्षसा हताः ।
आविला च पुरी लङ्का सर्वा हनुमता कृता ॥३॥
3. prasādo dharṣitaścaityaḥ pravarā rākṣasā hatāḥ ,
āvilā ca purī laṅkā sarvā hanumatā kṛtā.
3. prāsādaḥ dharṣitaḥ caityaḥ pravarāḥ rākṣasāḥ
hatāḥ āvilā ca purī laṅkā sarvā hanumatā kṛtā
3. prāsādaḥ dharṣitaḥ,
caityaḥ dharṣitaḥ,
pravarāḥ rākṣasāḥ hatāḥ.
hanumatā sarvā purī laṅkā ca āvilā kṛtā
3. The palace has been assaulted, the shrines violated, and the chief rākṣasas have been killed. The entire city of Laṅkā has been left in disarray by Hanumat.
किं करिष्यामि भद्रं वः किं वा युक्तमनन्तरम् ।
उच्यतां नः समर्थं यत् कृतं च सुकृतं भवेत् ॥४॥
4. kiṃ kariṣyāmi bhadraṃ vaḥ kiṃ vā yuktamanantaram ,
ucyatāṃ naḥ samarthaṃ yat kṛtaṃ ca sukṛtaṃ bhavet.
4. kim kariṣyāmi bhadram vaḥ kim vā yuktam anantaram
ucyatām naḥ samartham yat kṛtam ca sukṛtam bhavet
4. bhadram vaḥ kim kariṣyāmi vā kim yuktam anantaram
naḥ yat samartham ca sukṛtam bhavet ucyatām
4. What should I do? May good fortune be with you. What would be the appropriate next step? Please tell us what is suitable, and what action would be considered meritorious.
मन्त्रमूलं हि विजयं प्राहुरार्या मनस्विनः ।
तस्माद्वै रोचये मन्त्रं रामं प्रति महाबलाः ॥५॥
5. mantramūlaṃ hi vijayaṃ prāhurāryā manasvinaḥ ,
tasmādvai rocaye mantraṃ rāmaṃ prati mahābalāḥ.
5. mantramūlam hi vijayam prāhuḥ āryāḥ manasvinaḥ
tasmāt vai rocaye mantram rāmam prati mahābalāḥ
5. āryāḥ manasvinaḥ hi vijayam mantramūlam prāhuḥ
tasmāt vai mahābalāḥ rāmam prati mantram rocaye
5. Indeed, the noble and wise declare that victory is rooted in strategic deliberation (mantra). Therefore, O mighty ones, I propose that we discuss our strategic counsel (mantra) regarding Rāma.
त्रिविधाः पुरुषा लोके उत्तमाधममध्यमाः ।
तेषां तु समवेतानां गुणदोषं वदाम्यहम् ॥६॥
6. trividhāḥ puruṣā loke uttamādhamamadhyamāḥ ,
teṣāṃ tu samavetānāṃ guṇadoṣaṃ vadāmyaham.
6. trividhāḥ puruṣāḥ loke uttamādhamamadhyamāḥ
teṣām tu samavetānām guṇadoṣam vadāmi aham
6. loke trividhāḥ puruṣāḥ uttamādhamamadhyamāḥ
teṣām tu samavetānām guṇadoṣam aham vadāmi
6. In this world, there are three types of individuals (puruṣa): superior, inferior, and middling. I shall now explain the merits and faults of these assembled people.
मन्त्रिभिर्हितसंयुक्तैः समर्थैर्मन्त्रनिर्णये ।
मित्रैर्वापि समानार्थैर्बान्धवैरपि वा हितैः ॥७॥
7. mantribhirhitasaṃyuktaiḥ samarthairmantranirṇaye ,
mitrairvāpi samānārthairbāndhavairapi vā hitaiḥ.
7. mantribhiḥ hitasaṃyuktaiḥ samarthaiḥ mantranirṇaye
mitraiḥ vā api samānārthaiḥ bāndhavaiḥ api vā hitaiḥ
7. mantranirṇaye hitasaṃyuktaiḥ samarthaiḥ mantribhiḥ
vā api samānārthaiḥ mitraiḥ vā api hitaiḥ bāndhavaiḥ
7. Through ministers who are benevolent and capable in strategic deliberation (mantra-nirṇaya); or also through friends who share common goals; or even through well-wishing relatives.
सहितो मन्त्रयित्वा यः कर्मारम्भान्प्रवर्तयेत् ।
दैवे च कुरुते यत्नं तमाहुः पुरुषोत्तमम् ॥८॥
8. sahito mantrayitvā yaḥ karmārambhānpravartayet ,
daive ca kurute yatnaṃ tamāhuḥ puruṣottamam.
8. sahitaḥ mantrayitvā yaḥ karmārambhān pravartayet
daive ca kurute yatnam tam āhuḥ puruṣottamam
8. yaḥ mantrayitvā sahitaḥ karmārambhān pravartayet
ca daive yatnam kurute tam puruṣottamam āhuḥ
8. He who, having deliberated, undertakes new actions and also applies effort to divine matters (daiva), him they call the supreme person (puruṣottama).
एको ऽर्थं विमृशेदेको धर्मे प्रकुरुते मनः ।
एकः कार्याणि कुरुते तमाहुर्मध्यमं नरम् ॥९॥
9. eko'rthaṃ vimṛśedeko dharme prakurute manaḥ ,
ekaḥ kāryāṇi kurute tamāhurmadhyamaṃ naram.
9. ekaḥ artham vimṛśet ekaḥ dharme prakurute manaḥ
ekaḥ kāryāṇi kurute tam āhuḥ madhyamam naram
9. ekaḥ artham vimṛśet ekaḥ dharme manaḥ prakurute
ekaḥ kāryāṇi kurute tam madhyamam naram āhuḥ
9. One who deliberates on a specific matter, who sets his mind on (natural law) dharma, and who performs various tasks – such a man they call a mediocre person.
गुणदोषावनिश्चित्य त्यक्त्वा दैवव्यपाश्रयम् ।
करिष्यामीति यः कार्यमुपेक्षेत् स नराधमः ॥१०॥
10. guṇadoṣāvaniścitya tyaktvā daivavyapāśrayam ,
kariṣyāmīti yaḥ kāryamupekṣet sa narādhamaḥ.
10. guṇadoṣau aniścitya tyaktvā daivavyapāśrayam
kariṣyāmi iti yaḥ kāryam upekṣet saḥ narādhamaḥ
10. yaḥ guṇadoṣau aniścitya daivavyapāśrayam tyaktvā
kariṣyāmi iti kāryam upekṣet saḥ narādhamaḥ
10. He who, without ascertaining the advantages and disadvantages, and having abandoned reliance on divine will (daiva), thinks 'I will do this!' but then neglects the task, he is the lowest among men.
यथेमे पुरुषा नित्यमुत्तमाधममध्यमाः ।
एवं मन्त्रो ऽपि विज्ञेय उत्तमाधममध्यमः ॥११॥
11. yatheme puruṣā nityamuttamādhamamadhyamāḥ ,
evaṃ mantro'pi vijñeya uttamādhamamadhyamaḥ.
11. yathā ime puruṣāḥ nityam uttamādhamamadhyamāḥ
evam mantraḥ api vijñeyaḥ uttamādhamamadhyamaḥ
11. yathā ime puruṣāḥ nityam uttamādhamamadhyamāḥ
evam mantraḥ api uttamādhamamadhyamaḥ vijñeyaḥ
11. Just as human beings are consistently categorized as superior, inferior, and mediocre, similarly, counsel (mantra) should also be understood as superior, inferior, and mediocre.
ऐकमत्यमुपागम्य शास्त्रदृष्टेन चक्षुषा ।
मन्त्रिणो यत्र निरस्तास्तमाहुर्मन्त्रमुत्तमम् ॥१२॥
12. aikamatyamupāgamya śāstradṛṣṭena cakṣuṣā ,
mantriṇo yatra nirastāstamāhurmantramuttamam.
12. aikamatyam upāgamya śāstradṛṣṭena cakṣuṣā
mantriṇaḥ yatra nirastāḥ tam āhuḥ mantram uttamam
12. yatra mantriṇaḥ śāstradṛṣṭena cakṣuṣā aikamatyam
upāgamya nirastāḥ tam uttamam mantram āhuḥ
12. They declare that to be the best counsel (mantra) where the ministers, having reached unanimity through an understanding guided by the sacred texts, have dismissed all dissenting opinions.
बह्व्यो ऽपि मतयो गत्वा मन्त्रिणो ह्यर्थनिर्णये ।
पुनर्यत्रैकतां प्राप्तः स मन्त्रो मध्यमः स्मृतः ॥१३॥
13. bahvyo'pi matayo gatvā mantriṇo hyarthanirṇaye ,
punaryatraikatāṃ prāptaḥ sa mantro madhyamaḥ smṛtaḥ.
13. bahvyaḥ api matayaḥ gatvā mantriṇaḥ hi arthanirṇaye
punaḥ yatra ekatām prāptaḥ saḥ mantraḥ madhyamaḥ smṛtaḥ
13. yatra arthanirṇaye mantriṇaḥ hi bahvyaḥ api matayaḥ
gatvā punaḥ ekatām prāptaḥ saḥ mantraḥ madhyamaḥ smṛtaḥ
13. That counsel (mantra) is considered middling where, even though many opinions have indeed been explored by the ministers in determining a matter, unity is eventually re-established.
अन्योन्यमतिमास्थाय यत्र संप्रतिभाष्यते ।
न चैकमत्ये श्रेयो ऽस्ति मन्त्रः सो ऽधम उच्यते ॥१४॥
14. anyonyamatimāsthāya yatra saṃpratibhāṣyate ,
na caikamatye śreyo'sti mantraḥ so'dhama ucyate.
14. anyonyamatim āsthāya yatra sampratibhāṣyate na ca
aikamatye śreyaḥ asti mantraḥ saḥ adhamaḥ ucyate
14. yatra anyonyamatim āsthāya sampratibhāṣyate ca
aikamatye śreyaḥ na asti saḥ mantraḥ adhamaḥ ucyate
14. That counsel (mantra) is called the lowest where, having embraced differing mutual opinions, there is continuous debate, and no ultimate good (śreyas) is found in achieving unanimity.
तस्मात् सुमन्त्रितं साधु भवन्तो मन्त्रिसत्तमाः ।
कार्यं संप्रतिपद्यन्तामेतत् कृत्यतमं मम ॥१५॥
15. tasmāt sumantritaṃ sādhu bhavanto mantrisattamāḥ ,
kāryaṃ saṃpratipadyantāmetat kṛtyatamaṃ mama.
15. tasmāt sumantritam sādhu bhavantaḥ mantrisattamāḥ
kāryam sampratipadyantām etat kṛtyatamam mama
15. tasmāt mantrisattamāḥ bhavantaḥ etat mama kṛtyatamam
sumantritam sādhu kāryam sampratipadyantām
15. Therefore, O excellent ministers, let you undertake this well-counseled and proper task, for this is my most urgent duty.
वानराणां हि वीराणां सहस्रैः परिवारितः ।
रामो ऽभ्येति पुरीं लङ्कामस्माकमुपरोधकः ॥१६॥
16. vānarāṇāṃ hi vīrāṇāṃ sahasraiḥ parivāritaḥ ,
rāmo'bhyeti purīṃ laṅkāmasmākamuparodhakaḥ.
16. vānārāṇām hi vīrāṇām sahasraiḥ parivāritaḥ
rāmaḥ abhyeti purīm laṅkām asmākam uparodhakaḥ
16. hi vīrāṇām vānārāṇām sahasraiḥ parivāritaḥ
rāmaḥ asmākam uparodhakaḥ laṅkām purīm abhyeti
16. Indeed, surrounded by thousands of heroic monkeys, Rāma is approaching the city of Laṅkā, which is a hindrance to us.
तरिष्यति च सुव्यक्तं राघवः सागरं सुखम् ।
तरसा युक्तरूपेण सानुजः सबलानुगः ॥१७॥
17. tariṣyati ca suvyaktaṃ rāghavaḥ sāgaraṃ sukham ,
tarasā yuktarūpeṇa sānujaḥ sabalānugaḥ.
17. tariṣyati ca suvyaktam rāghavaḥ sāgaram
sukham tarasā yuktarūpeṇa sānujah sabalānugaḥ
17. ca rāghavaḥ sānujah sabalānugaḥ suvyaktam
sukham tarasā yuktarūpeṇa sāgaram tariṣyati
17. And indeed, Rāghava (Rāma), along with his younger brother and accompanied by his forces, will very clearly and easily cross the ocean with suitable might.
अस्मिन्नेवंगते कार्ये विरुद्धे वानरैः सह ।
हितं पुरे च सैन्ये च सर्वं संमन्त्र्यतां मम ॥१८॥
18. asminnevaṃgate kārye viruddhe vānaraiḥ saha ,
hitaṃ pure ca sainye ca sarvaṃ saṃmantryatāṃ mama.
18. asmin evaṃgate kārye viruddhe vānaraiḥ saha
hitam pure ca sainye ca sarvam saṃmantryatām mama
18. evaṃgate asmin kārye vānaraiḥ saha viruddhe sati
mama pure ca sainye ca sarvam hitam saṃmantryatām
18. Since this situation has arisen, with the task being thus, and with the monkeys in opposition, let all beneficial measures for my city and army be deliberated upon.