वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-3, chapter-65
कृत्वैवमुदकं तस्मै प्रस्थितौ राघवौ तदा ।
अवेक्षन्तौ वने सीतां पश्चिमां जग्मतुर्दिशम् ॥१॥
अवेक्षन्तौ वने सीतां पश्चिमां जग्मतुर्दिशम् ॥१॥
1. kṛtvaivamudakaṃ tasmai prasthitau rāghavau tadā ,
avekṣantau vane sītāṃ paścimāṃ jagmaturdiśam.
avekṣantau vane sītāṃ paścimāṃ jagmaturdiśam.
1.
kṛtvā evam udakam tasmai prasthitau rāghavau tadā
avekṣantau vane sītām paścimām jagmatuḥ diśam
avekṣantau vane sītām paścimām jagmatuḥ diśam
1.
tadā rāghavau tasmai udakam kṛtvā evam prasthitau
vane sītām avekṣantau paścimām diśam jagmatuḥ
vane sītām avekṣantau paścimām diśam jagmatuḥ
1.
Having thus made the water offering for him, the two Raghavas (Rama and Lakshmana) then departed. While searching for Sita in the forest, they proceeded towards the western direction.
तां दिशं दक्षिणां गत्वा शरचापासिधारिणौ ।
अविप्रहतमैक्ष्वाकौ पन्थानं प्रतिपेदतुः ॥२॥
अविप्रहतमैक्ष्वाकौ पन्थानं प्रतिपेदतुः ॥२॥
2. tāṃ diśaṃ dakṣiṇāṃ gatvā śaracāpāsidhāriṇau ,
aviprahatamaikṣvākau panthānaṃ pratipedatuḥ.
aviprahatamaikṣvākau panthānaṃ pratipedatuḥ.
2.
tām diśam dakṣiṇām gatvā śaracāpāsidhāriṇau
aviprahatam aikṣvākau panthānam pratipedatuḥ
aviprahatam aikṣvākau panthānam pratipedatuḥ
2.
śaracāpāsidhāriṇau aikṣvākau tām dakṣiṇām
diśam gatvā aviprahatam panthānam pratipedatuḥ
diśam gatvā aviprahatam panthānam pratipedatuḥ
2.
Having gone to that southern direction, the two Ikshvakus (Rama and Lakshmana), carrying arrows, bows, and swords, proceeded along the unobstructed path.
गुल्मैर्वृक्षैश्च बहुभिर्लताभिश्च प्रवेष्टितम् ।
आवृतं सर्वतो दुर्गं गहनं घोरदर्शनम् ॥३॥
आवृतं सर्वतो दुर्गं गहनं घोरदर्शनम् ॥३॥
3. gulmairvṛkṣaiśca bahubhirlatābhiśca praveṣṭitam ,
āvṛtaṃ sarvato durgaṃ gahanaṃ ghoradarśanam.
āvṛtaṃ sarvato durgaṃ gahanaṃ ghoradarśanam.
3.
gulmaiḥ vṛkṣaiḥ ca bahubhiḥ latābhiḥ ca praveṣṭitam
āvṛtam sarvataḥ durgam gahanam ghoradarśanam
āvṛtam sarvataḥ durgam gahanam ghoradarśanam
3.
bahubhiḥ gulmaiḥ ca vṛkṣaiḥ ca latābhiḥ ca praveṣṭitam
sarvataḥ āvṛtam durgam gahanam ghoradarśanam
sarvataḥ āvṛtam durgam gahanam ghoradarśanam
3.
It was difficult to access, covered on all sides, enveloped by many shrubs, trees, and creepers; dense and dreadful to behold.
व्यतिक्रम्य तु वेगेन गृहीत्वा दक्षिणां दिशम् ।
सुभीमं तन्महारण्यं व्यतियातौ महाबलौ ॥४॥
सुभीमं तन्महारण्यं व्यतियातौ महाबलौ ॥४॥
4. vyatikramya tu vegena gṛhītvā dakṣiṇāṃ diśam ,
subhīmaṃ tanmahāraṇyaṃ vyatiyātau mahābalau.
subhīmaṃ tanmahāraṇyaṃ vyatiyātau mahābalau.
4.
vyatikramya tu vegena gṛhītvā dakṣiṇām diśam
subhīmam tat mahāraṇyam vyatiyātau mahābalau
subhīmam tat mahāraṇyam vyatiyātau mahābalau
4.
mahābalau tu dakṣiṇām diśam gṛhītvā vegena
subhīmam tat mahāraṇyam vyatikramya vyatiyātau
subhīmam tat mahāraṇyam vyatikramya vyatiyātau
4.
And having quickly passed through that very dreadful great forest, taking the southern direction, the two mighty ones went on.
ततः परं जनस्थानात्त्रिक्रोशं गम्य राघवौ ।
क्रौञ्चारण्यं विविशतुर्गहनं तौ महौजसौ ॥५॥
क्रौञ्चारण्यं विविशतुर्गहनं तौ महौजसौ ॥५॥
5. tataḥ paraṃ janasthānāttrikrośaṃ gamya rāghavau ,
krauñcāraṇyaṃ viviśaturgahanaṃ tau mahaujasau.
krauñcāraṇyaṃ viviśaturgahanaṃ tau mahaujasau.
5.
tataḥ param janasthānāt trikrośam gamya rāghavau
krauñcāraṇyam viviśatuḥ gahanam tau mahaujasau
krauñcāraṇyam viviśatuḥ gahanam tau mahaujasau
5.
tataḥ param janasthānāt trikrośam gamya,
mahaujasau tau rāghavau gahanam krauñcāraṇyam viviśatuḥ
mahaujasau tau rāghavau gahanam krauñcāraṇyam viviśatuḥ
5.
Thereafter, having proceeded three kroshas (approximately 9 miles) from Janasthana, the two Raghus (Rama and Lakshmana), who were mighty, entered the dense Krouncharanya forest.
नानामेघघनप्रख्यं प्रहृष्टमिव सर्वतः ।
नानावर्णैः शुभैः पुष्पैर्मृगपक्षिगणैर्युतम् ॥६॥
नानावर्णैः शुभैः पुष्पैर्मृगपक्षिगणैर्युतम् ॥६॥
6. nānāmeghaghanaprakhyaṃ prahṛṣṭamiva sarvataḥ ,
nānāvarṇaiḥ śubhaiḥ puṣpairmṛgapakṣigaṇairyutam.
nānāvarṇaiḥ śubhaiḥ puṣpairmṛgapakṣigaṇairyutam.
6.
nānāmeghaghanaprakhyam prahr̥ṣṭam iva sarvataḥ
nānāvarṇaiḥ śubhaiḥ puṣpaiḥ mr̥gapakṣigaṇaiḥ yutam
nānāvarṇaiḥ śubhaiḥ puṣpaiḥ mr̥gapakṣigaṇaiḥ yutam
6.
(vanaṃ) nānāmeghaghanaprakhyam prahr̥ṣṭam iva sarvataḥ
nānāvarṇaiḥ śubhaiḥ puṣpaiḥ mr̥gapakṣigaṇaiḥ yutam (āsīt)
nānāvarṇaiḥ śubhaiḥ puṣpaiḥ mr̥gapakṣigaṇaiḥ yutam (āsīt)
6.
The forest appeared like dense, multi-colored clouds, seemingly joyful everywhere, adorned with beautiful flowers of various hues and teeming with herds of deer and flocks of birds.
दिदृक्षमाणौ वैदेहीं तद्वनं तौ विचिक्यतुः ।
तत्र तत्रावतिष्ठन्तौ सीताहरणकर्शितौ ॥७॥
तत्र तत्रावतिष्ठन्तौ सीताहरणकर्शितौ ॥७॥
7. didṛkṣamāṇau vaidehīṃ tadvanaṃ tau vicikyatuḥ ,
tatra tatrāvatiṣṭhantau sītāharaṇakarśitau.
tatra tatrāvatiṣṭhantau sītāharaṇakarśitau.
7.
didr̥kṣamāṇau vaidehīm tat vanam tau vicikyatuḥ
tatra tatra avatiṣṭhantau sītāharaṇakarśitau
tatra tatra avatiṣṭhantau sītāharaṇakarśitau
7.
sītāharaṇakarśitau vaidehīm didr̥kṣamāṇau tau
tatra tatra avatiṣṭhantau tat vanam vicikyatuḥ
tatra tatra avatiṣṭhantau tat vanam vicikyatuḥ
7.
Those two, desirous of finding Vaidehi (Sita) and distressed by her abduction, searched that forest, pausing frequently here and there.
लक्ष्मणस्तु महातेजाः सत्त्ववाञ् शीलवाञ् शुचिः ।
अब्रवीत् प्राञ्जलिर्वाक्यं भ्रातरं दीप्ततेजसं ॥८॥
अब्रवीत् प्राञ्जलिर्वाक्यं भ्रातरं दीप्ततेजसं ॥८॥
8. lakṣmaṇastu mahātejāḥ sattvavāñ śīlavāñ śuciḥ ,
abravīt prāñjalirvākyaṃ bhrātaraṃ dīptatejasaṃ.
abravīt prāñjalirvākyaṃ bhrātaraṃ dīptatejasaṃ.
8.
lakṣmaṇaḥ tu mahātejāḥ sattvavān śīlavān śuciḥ
abravīt prāñjaliḥ vākyam bhrātaram dīptatejasam
abravīt prāñjaliḥ vākyam bhrātaram dīptatejasam
8.
tu mahātejāḥ sattvavān śīlavān śuciḥ lakṣmaṇaḥ
prāñjaliḥ san dīptatejasam bhrātaram vākyam abravīt
prāñjaliḥ san dīptatejasam bhrātaram vākyam abravīt
8.
But Lakshmana, who was immensely energetic, courageous, virtuous, and pure, spoke words with folded hands to his brother, who possessed radiant splendor.
स्पन्दते मे दृढं बाहुरुद्विग्नमिव मे मनः ।
प्रायशश्चाप्यनिष्टानि निमित्तान्युपलक्षये ॥९॥
प्रायशश्चाप्यनिष्टानि निमित्तान्युपलक्षये ॥९॥
9. spandate me dṛḍhaṃ bāhurudvignamiva me manaḥ ,
prāyaśaścāpyaniṣṭāni nimittānyupalakṣaye.
prāyaśaścāpyaniṣṭāni nimittānyupalakṣaye.
9.
spandate me dr̥ḍham bāhuḥ udvignam iva me manaḥ
prāyaśaḥ ca api aniṣṭāni nimittāni upalakṣaye
prāyaśaḥ ca api aniṣṭāni nimittāni upalakṣaye
9.
me bāhuḥ dr̥ḍham spandate,
me manaḥ udvignam iva (asti),
ca api prāyaśaḥ aniṣṭāni nimittāni upalakṣaye
me manaḥ udvignam iva (asti),
ca api prāyaśaḥ aniṣṭāni nimittāni upalakṣaye
9.
My arm strongly trembles, and my mind feels as if agitated. Moreover, I mostly perceive inauspicious omens.
तस्मात् सज्जीभवार्य त्वं कुरुष्व वचनं हितम् ।
ममैव हि निमित्तानि सद्यः शंसन्ति संभ्रमम् ॥१०॥
ममैव हि निमित्तानि सद्यः शंसन्ति संभ्रमम् ॥१०॥
10. tasmāt sajjībhavārya tvaṃ kuruṣva vacanaṃ hitam ,
mamaiva hi nimittāni sadyaḥ śaṃsanti saṃbhramam.
mamaiva hi nimittāni sadyaḥ śaṃsanti saṃbhramam.
10.
tasmāt sajjībhava ārya tvam kuruṣva vacanam hitam
mama eva hi nimittāni sadyaḥ śaṃsanti saṃbhramam
mama eva hi nimittāni sadyaḥ śaṃsanti saṃbhramam
10.
ārya tvam tasmāt sajjībhava hitam vacanam kuruṣva
mama eva hi nimittāni sadyaḥ saṃbhramam śaṃsanti
mama eva hi nimittāni sadyaḥ saṃbhramam śaṃsanti
10.
Therefore, O noble one, prepare yourself. Heed my beneficial advice. For indeed, the omens I perceive immediately foretell agitation.
एष वञ्चुलको नाम पक्षी परमदारुणः ।
आवयोर्विजयं युद्धे शंसन्निव विनर्दति ॥११॥
आवयोर्विजयं युद्धे शंसन्निव विनर्दति ॥११॥
11. eṣa vañculako nāma pakṣī paramadāruṇaḥ ,
āvayorvijayaṃ yuddhe śaṃsanniva vinardati.
āvayorvijayaṃ yuddhe śaṃsanniva vinardati.
11.
eṣa vañculakaḥ nāma pakṣī paramadāruṇaḥ
āvayoḥ vijayam yuddhe śaṃsan iva vinardati
āvayoḥ vijayam yuddhe śaṃsan iva vinardati
11.
eṣaḥ paramadāruṇaḥ nāma vañculakaḥ pakṣī
yuddhe āvayoḥ vijayam śaṃsan iva vinardati
yuddhe āvayoḥ vijayam śaṃsan iva vinardati
11.
This bird, named Vañculaka, which is exceedingly fierce, screams as if proclaiming our victory in battle.
तयोरन्वेषतोरेवं सर्वं तद्वनमोजसा ।
संजज्ञे विपुलः शब्दः प्रभञ्जन्निव तद्वनम् ॥१२॥
संजज्ञे विपुलः शब्दः प्रभञ्जन्निव तद्वनम् ॥१२॥
12. tayoranveṣatorevaṃ sarvaṃ tadvanamojasā ,
saṃjajñe vipulaḥ śabdaḥ prabhañjanniva tadvanam.
saṃjajñe vipulaḥ śabdaḥ prabhañjanniva tadvanam.
12.
tayoḥ anveṣatoḥ evam sarvam tat vanam ojasā
saṃjajñe vipulaḥ śabdaḥ prabhañjan iva tat vanam
saṃjajñe vipulaḥ śabdaḥ prabhañjan iva tat vanam
12.
evam tayoḥ anveṣatoḥ sarvam tat vanam ojasā
vipulaḥ śabdaḥ saṃjajñe tat vanam prabhañjan iva
vipulaḥ śabdaḥ saṃjajñe tat vanam prabhañjan iva
12.
As those two were thus searching, a great sound arose throughout that entire forest with force, as if shattering that very forest.
संवेष्टितमिवात्यर्थं गहनं मातरिश्वना ।
वनस्य तस्य शब्दो ऽभूद्दिवमापूरयन्निव ॥१३॥
वनस्य तस्य शब्दो ऽभूद्दिवमापूरयन्निव ॥१३॥
13. saṃveṣṭitamivātyarthaṃ gahanaṃ mātariśvanā ,
vanasya tasya śabdo'bhūddivamāpūrayanniva.
vanasya tasya śabdo'bhūddivamāpūrayanniva.
13.
saṃveṣṭitam iva atyartham gahanam mātariśvanā
vanasya tasya śabdaḥ abhūt divam āpūrayan iva
vanasya tasya śabdaḥ abhūt divam āpūrayan iva
13.
mātariśvanā atyartham saṃveṣṭitam iva gahanam
vanasya tasya śabdaḥ abhūt divam āpūrayan iva
vanasya tasya śabdaḥ abhūt divam āpūrayan iva
13.
The dense forest, as if exceedingly enveloped by the wind (mātariśvan), had a sound that seemed to fill the sky.
तं शब्दं काङ्क्षमाणस्तु रामः कक्षे सहानुजः ।
ददर्श सुमहाकायं राक्षसं विपुलोरसं ॥१४॥
ददर्श सुमहाकायं राक्षसं विपुलोरसं ॥१४॥
14. taṃ śabdaṃ kāṅkṣamāṇastu rāmaḥ kakṣe sahānujaḥ ,
dadarśa sumahākāyaṃ rākṣasaṃ vipulorasaṃ.
dadarśa sumahākāyaṃ rākṣasaṃ vipulorasaṃ.
14.
tam śabdam kāṅkṣamāṇaḥ tu rāmaḥ kakṣe sahānujaḥ
dadarśa sumahākāyam rākṣasam vipulorasam
dadarśa sumahākāyam rākṣasam vipulorasam
14.
rāmaḥ sahānujaḥ kakṣe tam śabdam kāṅkṣamāṇaḥ
tu sumahākāyam vipulorasam rākṣasam dadarśa
tu sumahākāyam vipulorasam rākṣasam dadarśa
14.
As he was seeking the source of that sound, Rama, accompanied by his younger brother, saw in the forest a demon (rakṣasa) with a very huge body and broad chest.
आसेदतुस्ततस्तत्र ताव् उभौ प्रमुखे स्थितम् ।
विवृद्धमशिरोग्रीवं कबन्धमुदरे मुखम् ॥१५॥
विवृद्धमशिरोग्रीवं कबन्धमुदरे मुखम् ॥१५॥
15. āsedatustatastatra tāv ubhau pramukhe sthitam ,
vivṛddhamaśirogrīvaṃ kabandhamudare mukham.
vivṛddhamaśirogrīvaṃ kabandhamudare mukham.
15.
āsedatuḥ tataḥ tatra tau ubhau pramukhe sthitam
vivṛddham aśirogrīvam kabandham udare mukham
vivṛddham aśirogrīvam kabandham udare mukham
15.
tataḥ tatra tau ubhau pramukhe sthitam vivṛddham
aśirogrīvam udare mukham kabandham āsedatuḥ
aśirogrīvam udare mukham kabandham āsedatuḥ
15.
Then both of them approached him, who stood before them: Kabandha, grown enormous, without a head or neck, and with his mouth located in his belly.
रोमभिर्निचितैस्तीक्ष्णैर्महागिरिमिवोच्छ्रितम् ।
नीलमेघनिभं रौद्रं मेघस्तनितनिःस्वनम् ॥१६॥
नीलमेघनिभं रौद्रं मेघस्तनितनिःस्वनम् ॥१६॥
16. romabhirnicitaistīkṣṇairmahāgirimivocchritam ,
nīlameghanibhaṃ raudraṃ meghastanitaniḥsvanam.
nīlameghanibhaṃ raudraṃ meghastanitaniḥsvanam.
16.
romabhiḥ nicitaiḥ tīkṣṇaiḥ mahāgirim iva ucchritam
nīlameghanibham raudram meghastanitaniḥsvanam
nīlameghanibham raudram meghastanitaniḥsvanam
16.
tīkṣṇaiḥ romabhiḥ nicitaiḥ mahāgirim iva ucchritam
nīlameghanibham raudram meghastanitaniḥsvanam
nīlameghanibham raudram meghastanitaniḥsvanam
16.
It was covered with sharp hair, stood towering like a great mountain, resembled a dark cloud, was terrible, and its roar was like the thunder of storm clouds.
महापक्ष्मेण पिङ्गेन विपुलेनायतेन च ।
एकेनोरसि घोरेण नयनेनाशुदर्शिना ॥१७॥
एकेनोरसि घोरेण नयनेनाशुदर्शिना ॥१७॥
17. mahāpakṣmeṇa piṅgena vipulenāyatena ca ,
ekenorasi ghoreṇa nayanenāśudarśinā.
ekenorasi ghoreṇa nayanenāśudarśinā.
17.
mahāpakṣmeṇa piṅgena vipulena āyatena ca
ekena urasi ghoreṇa nayanena āśudarśinā
ekena urasi ghoreṇa nayanena āśudarśinā
17.
urasi ekena ghoreṇa piṅgena mahāpakṣmeṇa
vipulena ca āyatena āśudarśinā nayanena
vipulena ca āyatena āśudarśinā nayanena
17.
It had a single, terrible, tawny eye on its chest, equipped with large, broad, and long eyelashes, and capable of swift sight.
महादंष्ट्रोपपन्नं तं लेलिहानं महामुखम् ।
भक्षयन्तं महाघोरानृक्षसिंहमृगद्विपान् ॥१८॥
भक्षयन्तं महाघोरानृक्षसिंहमृगद्विपान् ॥१८॥
18. mahādaṃṣṭropapannaṃ taṃ lelihānaṃ mahāmukham ,
bhakṣayantaṃ mahāghorānṛkṣasiṃhamṛgadvipān.
bhakṣayantaṃ mahāghorānṛkṣasiṃhamṛgadvipān.
18.
mahādaṃṣṭropapannam tam lelihānam mahāmukham
bhakṣayantam mahāghorān ṛkṣasiṃhamṛgadvipān
bhakṣayantam mahāghorān ṛkṣasiṃhamṛgadvipān
18.
tam mahādaṃṣṭropapannam mahāmukham lelihānam
mahāghorān ṛkṣasiṃhamṛgadvipān bhakṣayantam
mahāghorān ṛkṣasiṃhamṛgadvipān bhakṣayantam
18.
They saw him, endowed with huge fangs, licking his enormous mouth, devouring extremely dreadful bears, lions, deer, and elephants.
घोरौ भुजौ विकुर्वाणमुभौ योजनमायतौ ।
कराभ्यां विविधान् गृह्य ऋष्कान्पक्षिगणान्मृगान् ॥१९॥
कराभ्यां विविधान् गृह्य ऋष्कान्पक्षिगणान्मृगान् ॥१९॥
19. ghorau bhujau vikurvāṇamubhau yojanamāyatau ,
karābhyāṃ vividhān gṛhya ṛṣkānpakṣigaṇānmṛgān.
karābhyāṃ vividhān gṛhya ṛṣkānpakṣigaṇānmṛgān.
19.
ghorau bhujau vikurvāṇam ubhau yojanam āyatāu
karābhyām vividhān gṛhya ṛkṣān pakṣigaṇān mṛgān
karābhyām vividhān gṛhya ṛkṣān pakṣigaṇān mṛgān
19.
ubhāu ghorau yojanam āyatāu bhujau vikurvāṇam
karābhyām vividhān ṛkṣān pakṣigaṇān mṛgān gṛhya
karābhyām vividhān ṛkṣān pakṣigaṇān mṛgān gṛhya
19.
Stretching out his two dreadful arms, both a yojana (distance unit) long, and seizing various bears, flocks of birds, and deer with his hands.
आकर्षन्तं विकर्षन्तमनेकान्मृगयूथपान् ।
स्थितमावृत्य पन्थानं तयोर्भ्रात्रोः प्रपन्नयोः ॥२०॥
स्थितमावृत्य पन्थानं तयोर्भ्रात्रोः प्रपन्नयोः ॥२०॥
20. ākarṣantaṃ vikarṣantamanekānmṛgayūthapān ,
sthitamāvṛtya panthānaṃ tayorbhrātroḥ prapannayoḥ.
sthitamāvṛtya panthānaṃ tayorbhrātroḥ prapannayoḥ.
20.
ākarṣantam vikarṣantam anekān mṛgayūthapān sthitam
āvṛtya panthānam tayoḥ bhrātroḥ prapannayoḥ
āvṛtya panthānam tayoḥ bhrātroḥ prapannayoḥ
20.
anekān mṛgayūthapān ākarṣantam vikarṣantam,
tayoḥ prapannayoḥ bhrātroḥ panthānam āvṛtya sthitam
tayoḥ prapannayoḥ bhrātroḥ panthānam āvṛtya sthitam
20.
Pulling and dragging numerous herds of deer, he stood blocking the path of those two brothers who had arrived.
अथ तौ समतिक्रम्य क्रोशमात्रे ददर्शतुः ।
महान्तं दारुणं भीमं कबन्धं भुजसंवृतम् ॥२१॥
महान्तं दारुणं भीमं कबन्धं भुजसंवृतम् ॥२१॥
21. atha tau samatikramya krośamātre dadarśatuḥ ,
mahāntaṃ dāruṇaṃ bhīmaṃ kabandhaṃ bhujasaṃvṛtam.
mahāntaṃ dāruṇaṃ bhīmaṃ kabandhaṃ bhujasaṃvṛtam.
21.
atha tau samatikramya krośamātre dadarśatuḥ
mahāntam dāruṇam bhīmam kabandham bhujasaṃvṛtam
mahāntam dāruṇam bhīmam kabandham bhujasaṃvṛtam
21.
atha tau krośamātre samatikramya mahāntam
dāruṇam bhīmam bhujasaṃvṛtam kabandham dadarśatuḥ
dāruṇam bhīmam bhujasaṃvṛtam kabandham dadarśatuḥ
21.
Then, after they had gone about a krośa (distance unit, approximately 3.5 km), the two brothers saw a huge, dreadful, terrifying Kabandha, encircled by his arms.
स महाबाहुरत्यर्थं प्रसार्य विपुलौ भुजौ ।
जग्राह सहितावेव राघवौ पीडयन्बलात् ॥२२॥
जग्राह सहितावेव राघवौ पीडयन्बलात् ॥२२॥
22. sa mahābāhuratyarthaṃ prasārya vipulau bhujau ,
jagrāha sahitāveva rāghavau pīḍayanbalāt.
jagrāha sahitāveva rāghavau pīḍayanbalāt.
22.
saḥ mahābāhuḥ atyartham prasārya vipulau bhujau
jagrāha sahitau eva rāghavau pīḍayan balāt
jagrāha sahitau eva rāghavau pīḍayan balāt
22.
saḥ mahābāhuḥ atyartham vipulau bhujau prasārya
sahitau eva rāghavau balāt pīḍayan jagrāha
sahitau eva rāghavau balāt pīḍayan jagrāha
22.
That mighty-armed being, greatly stretching out his broad arms, seized both the Raghava brothers together, crushing them with force.
खड्गिनौ दृढधन्वानौ तिग्मतेजौ महाभुजौ ।
भ्रातरौ विवशं प्राप्तौ कृष्यमाणौ महाबलौ ॥२३॥
भ्रातरौ विवशं प्राप्तौ कृष्यमाणौ महाबलौ ॥२३॥
23. khaḍginau dṛḍhadhanvānau tigmatejau mahābhujau ,
bhrātarau vivaśaṃ prāptau kṛṣyamāṇau mahābalau.
bhrātarau vivaśaṃ prāptau kṛṣyamāṇau mahābalau.
23.
khaḍginau dṛḍhadhanvānau tigmategau mahābhujau
bhrātarau vivaśam prāptau kṛṣyamāṇau mahābalau
bhrātarau vivaśam prāptau kṛṣyamāṇau mahābalau
23.
khaḍginau dṛḍhadhanvānau tigmategau mahābhujau
mahābalau bhrātarau kṛṣyamāṇau vivaśam prāptau
mahābalau bhrātarau kṛṣyamāṇau vivaśam prāptau
23.
Though they were sword-wielding, held strong bows, possessed fierce energy, and had mighty arms, the two brothers, mighty in strength, became helpless as they were being dragged.
ताव् उवाच महाबाहुः कबन्धो दानवोत्तमः ।
कौ युवां वृषभस्कन्धौ महाखड्गधनुर्धरौ ॥२४॥
कौ युवां वृषभस्कन्धौ महाखड्गधनुर्धरौ ॥२४॥
24. tāv uvāca mahābāhuḥ kabandho dānavottamaḥ ,
kau yuvāṃ vṛṣabhaskandhau mahākhaḍgadhanurdharau.
kau yuvāṃ vṛṣabhaskandhau mahākhaḍgadhanurdharau.
24.
tau uvāca mahābāhuḥ kabandhaḥ dānavottamaḥ kau
yuvām vṛṣabhaskandhau mahākhaḍgadhanurdharau
yuvām vṛṣabhaskandhau mahākhaḍgadhanurdharau
24.
mahābāhuḥ dānavottamaḥ kabandhaḥ tau uvāca kau
yuvām vṛṣabhaskandhau mahākhaḍgadhanurdharau
yuvām vṛṣabhaskandhau mahākhaḍgadhanurdharau
24.
The mighty-armed Kabandha, chief among the Dānavas, spoke to them: "Who are you two, with shoulders like a bull's, wielding great swords and bows?"
घोरं देशमिमं प्राप्तौ मम भक्षाव् उपस्थितौ ।
वदतं कार्यमिह वां किमर्थं चागतौ युवाम् ॥२५॥
वदतं कार्यमिह वां किमर्थं चागतौ युवाम् ॥२५॥
25. ghoraṃ deśamimaṃ prāptau mama bhakṣāv upasthitau ,
vadataṃ kāryamiha vāṃ kimarthaṃ cāgatau yuvām.
vadataṃ kāryamiha vāṃ kimarthaṃ cāgatau yuvām.
25.
ghoram deśam imam prāptau mama bhakṣau upasthitau
vadatam kāryam iha vām kimartham ca āgatau yuvām
vadatam kāryam iha vām kimartham ca āgatau yuvām
25.
imam ghoram deśam prāptau mama bhakṣau upasthitau
vām iha kāryam vadatam ca yuvām kimartham āgatau
vām iha kāryam vadatam ca yuvām kimartham āgatau
25.
Having reached this dreadful place, you two are now my prey, readily available. Tell me, what is your purpose here, and for what reason have you two arrived?
इमं देशमनुप्राप्तौ क्षुधार्तस्येह तिष्ठतः ।
सबाणचापखड्गौ च तीक्ष्णशृङ्गाविवर्षभौ ।
ममास्यमनुसंप्राप्तौ दुर्लभं जीवितं पुनः ॥२६॥
सबाणचापखड्गौ च तीक्ष्णशृङ्गाविवर्षभौ ।
ममास्यमनुसंप्राप्तौ दुर्लभं जीवितं पुनः ॥२६॥
26. imaṃ deśamanuprāptau kṣudhārtasyeha tiṣṭhataḥ ,
sabāṇacāpakhaḍgau ca tīkṣṇaśṛṅgāvivarṣabhau ,
mamāsyamanusaṃprāptau durlabhaṃ jīvitaṃ punaḥ.
sabāṇacāpakhaḍgau ca tīkṣṇaśṛṅgāvivarṣabhau ,
mamāsyamanusaṃprāptau durlabhaṃ jīvitaṃ punaḥ.
26.
imam deśam anuprāptau kṣudhārtasya
iha tiṣṭhataḥ sabāṇacāpakhaḍgau ca
tīkṣṇaśṛṅgau iva varṣabhau mama āsyam
anusaṃprāptau durlabham jīvitam punaḥ
iha tiṣṭhataḥ sabāṇacāpakhaḍgau ca
tīkṣṇaśṛṅgau iva varṣabhau mama āsyam
anusaṃprāptau durlabham jīvitam punaḥ
26.
iha imam deśam anuprāptau tiṣṭhataḥ
sabāṇacāpakhaḍgau ca tīkṣṇaśṛṅgau iva
varṣabhau kṣudhārtasya mama āsyam
anusaṃprāptau punaḥ jīvitam durlabham
sabāṇacāpakhaḍgau ca tīkṣṇaśṛṅgau iva
varṣabhau kṣudhārtasya mama āsyam
anusaṃprāptau punaḥ jīvitam durlabham
26.
You two, having arrived in this region, standing here, armed with bows, arrows, and swords, are like two sharp-horned bulls. For me, who is starving, you have now come within my grasp; your life (jīvita) will again be difficult to preserve.
तस्य तद्वचनं श्रुत्वा कबन्धस्य दुरात्मनः ।
उवाच लक्ष्मणं रामो मुखेन परिशुष्यता ॥२७॥
उवाच लक्ष्मणं रामो मुखेन परिशुष्यता ॥२७॥
27. tasya tadvacanaṃ śrutvā kabandhasya durātmanaḥ ,
uvāca lakṣmaṇaṃ rāmo mukhena pariśuṣyatā.
uvāca lakṣmaṇaṃ rāmo mukhena pariśuṣyatā.
27.
tasya tat vacanam śrutvā kabandhasya durātmanaḥ
uvāca lakṣmaṇam rāmaḥ mukhena pariśuṣyatā
uvāca lakṣmaṇam rāmaḥ mukhena pariśuṣyatā
27.
durātmanaḥ kabandhasya tat vacanam śrutvā
rāmaḥ pariśuṣyatā mukhena lakṣmaṇam uvāca
rāmaḥ pariśuṣyatā mukhena lakṣmaṇam uvāca
27.
Hearing that speech of the evil-minded Kabandha, Rama spoke to Lakshmana with a mouth that was parched.
कृच्छ्रात् कृच्छ्रतरं प्राप्य दारुणं सत्यविक्रम ।
व्यसनं जीवितान्ताय प्राप्तमप्राप्य तां प्रियाम् ॥२८॥
व्यसनं जीवितान्ताय प्राप्तमप्राप्य तां प्रियाम् ॥२८॥
28. kṛcchrāt kṛcchrataraṃ prāpya dāruṇaṃ satyavikrama ,
vyasanaṃ jīvitāntāya prāptamaprāpya tāṃ priyām.
vyasanaṃ jīvitāntāya prāptamaprāpya tāṃ priyām.
28.
kṛcchrāt kṛcchrataram prāpya dāruṇam satyavikrama
vyasanam jīvitāntāya prāptam aprāpya tām priyām
vyasanam jīvitāntāya prāptam aprāpya tām priyām
28.
satyavikrama! kṛcchrāt kṛcchrataram dāruṇam vyasanam prāpya,
tām priyām aprāpya,
jīvitāntāya prāptam
tām priyām aprāpya,
jīvitāntāya prāptam
28.
O hero of true valor (satyavikrama)! We have encountered one terrible difficulty after another, and now a dreadful calamity has arrived, threatening to end our lives (jīvita), all without having found that beloved (priyā) one.
कालस्य सुमहद्वीर्यं सर्वभूतेषु लक्ष्मण ।
त्वां च मां च नरव्याघ्र व्यसनैः पश्य मोहितौ ।
नातिभारो ऽस्ति दैवस्य सर्वभुतेषु लक्ष्मण ॥२९॥
त्वां च मां च नरव्याघ्र व्यसनैः पश्य मोहितौ ।
नातिभारो ऽस्ति दैवस्य सर्वभुतेषु लक्ष्मण ॥२९॥
29. kālasya sumahadvīryaṃ sarvabhūteṣu lakṣmaṇa ,
tvāṃ ca māṃ ca naravyāghra vyasanaiḥ paśya mohitau ,
nātibhāro'sti daivasya sarvabhuteṣu lakṣmaṇa.
tvāṃ ca māṃ ca naravyāghra vyasanaiḥ paśya mohitau ,
nātibhāro'sti daivasya sarvabhuteṣu lakṣmaṇa.
29.
kālasya sumahadvīryam sarvabhūteṣu
lakṣmaṇa tvām ca mām ca naravyāghra
vyasanaiḥ paśya mohitau na atibhāraḥ
asti daivasya sarvabhuteṣu lakṣmaṇa
lakṣmaṇa tvām ca mām ca naravyāghra
vyasanaiḥ paśya mohitau na atibhāraḥ
asti daivasya sarvabhuteṣu lakṣmaṇa
29.
lakṣmaṇa,
sarvabhūteṣu kālasya sumahadvīryam [asti].
naravyāghra,
vyasanaiḥ mohitau tvām ca mām ca paśya.
lakṣmaṇa,
sarvabhuteṣu daivasya atibhāraḥ na asti.
sarvabhūteṣu kālasya sumahadvīryam [asti].
naravyāghra,
vyasanaiḥ mohitau tvām ca mām ca paśya.
lakṣmaṇa,
sarvabhuteṣu daivasya atibhāraḥ na asti.
29.
O Lakshmana, the power of time (kāla) is truly immense for all beings. O tiger among men (naravyāghra), see how both you and I are overwhelmed by calamities. Indeed, there is no burden too heavy for destiny (daiva) to place upon any creature, O Lakshmana.
शूराश्च बलवन्तश्च कृतास्त्राश्च रणाजिरे ।
कालाभिपन्नाः सीदन्ति यथा वालुकसेतवः ॥३०॥
कालाभिपन्नाः सीदन्ति यथा वालुकसेतवः ॥३०॥
30. śūrāśca balavantaśca kṛtāstrāśca raṇājire ,
kālābhipannāḥ sīdanti yathā vālukasetavaḥ.
kālābhipannāḥ sīdanti yathā vālukasetavaḥ.
30.
śūrāḥ ca balavantaḥ ca kṛtāstrāḥ ca raṇājire
| kālābhipannāḥ sīdanti yathā vālukasetavaḥ
| kālābhipannāḥ sīdanti yathā vālukasetavaḥ
30.
raṇājire śūrāḥ ca balavantaḥ ca kṛtāstrāḥ ca
kālābhipannāḥ yathā vālukasetavaḥ sīdanti
kālābhipannāḥ yathā vālukasetavaḥ sīdanti
30.
Even heroes, strong men, and those skilled in weapons on the battlefield, when seized by time, perish just like dams made of sand.
इति ब्रुवाणो दृढसत्यविक्रमो महायशा दाशरथिः प्रतापवान् ।
अवेक्ष्य सौमित्रिमुदग्रविक्रमं स्थिरां तदा स्वां मतिमात्मनाकरोत् ॥३१॥
अवेक्ष्य सौमित्रिमुदग्रविक्रमं स्थिरां तदा स्वां मतिमात्मनाकरोत् ॥३१॥
31. iti bruvāṇo dṛḍhasatyavikramo mahāyaśā dāśarathiḥ pratāpavān ,
avekṣya saumitrimudagravikramaṃ sthirāṃ tadā svāṃ matimātmanākarot.
avekṣya saumitrimudagravikramaṃ sthirāṃ tadā svāṃ matimātmanākarot.
31.
iti bruvāṇaḥ dṛḍhasatyavikramaḥ
mahāyaśā dāśarathiḥ pratāpavān |
avekṣya saumitrim udagravikramam
sthirām tadā svām matim ātmanā akarot
mahāyaśā dāśarathiḥ pratāpavān |
avekṣya saumitrim udagravikramam
sthirām tadā svām matim ātmanā akarot
31.
iti bruvāṇaḥ,
dṛḍhasatyavikramaḥ,
mahāyaśā,
pratāpavān dāśarathiḥ tadā udagravikramam saumitrim avekṣya ātmanā svām sthirām matim akarot
dṛḍhasatyavikramaḥ,
mahāyaśā,
pratāpavān dāśarathiḥ tadā udagravikramam saumitrim avekṣya ātmanā svām sthirām matim akarot
31.
Having spoken thus, the glorious son of Daśaratha (Rama), whose truth and valor were resolute and whose fame was great, then, observing Saumitri (Lakṣmaṇa) of immense prowess, made his own mind firm.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65 (current chapter)
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100