वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-1, chapter-39
देवतानां वचः श्रुत्वा भगवान् वै पितामहः ।
प्रत्युवाच सुसंत्रस्तान् कृतान्तबलमोहितान् ॥१॥
प्रत्युवाच सुसंत्रस्तान् कृतान्तबलमोहितान् ॥१॥
1. devatānāṃ vacaḥ śrutvā bhagavān vai pitāmahaḥ ,
pratyuvāca susaṃtrastān kṛtāntabalamohitān.
pratyuvāca susaṃtrastān kṛtāntabalamohitān.
1.
devatānām vacaḥ śrutvā bhagavān vai pitāmahaḥ
pratyuvāca susaṃtrastān kṛtāntabalamohitān
pratyuvāca susaṃtrastān kṛtāntabalamohitān
1.
devatānām vacaḥ śrutvā bhagavān pitāmahaḥ vai
susaṃtrastān kṛtāntabalamohitān pratyuvāca
susaṃtrastān kṛtāntabalamohitān pratyuvāca
1.
Having heard the words of the gods, the revered grandfather (Brahmā) indeed replied to those who were greatly terrified and deluded by the power of fate (Kṛtānta).
यस्येयं वसुधा कृत्स्ना वासुदेवस्य धीमतः ।
कापिलं रूपमास्थाय धारयत्यनिशं धराम् ॥२॥
कापिलं रूपमास्थाय धारयत्यनिशं धराम् ॥२॥
2. yasyeyaṃ vasudhā kṛtsnā vāsudevasya dhīmataḥ ,
kāpilaṃ rūpamāsthāya dhārayatyaniśaṃ dharām.
kāpilaṃ rūpamāsthāya dhārayatyaniśaṃ dharām.
2.
yasyāḥ iyam vasudhā kṛtsnā vāsudevasya dhīmataḥ
kāpilam rūpam āsthāya dhārayati aniśam dharām
kāpilam rūpam āsthāya dhārayati aniśam dharām
2.
iyam kṛtsnā vasudhā yasyāḥ dhīmataḥ vāsudevasya
kāpilam rūpam āsthāya aniśam dharām dhārayati
kāpilam rūpam āsthāya aniśam dharām dhārayati
2.
This entire earth (vasudhā) belongs to the wise Vāsudeva, who, assuming the form of Kapila, constantly sustains the earth.
पृथिव्याश्चापि निर्भेदो दृष्ट एव सनातनः ।
सगरस्य च पुत्राणां विनाशो ऽदीर्घजीविनाम् ॥३॥
सगरस्य च पुत्राणां विनाशो ऽदीर्घजीविनाम् ॥३॥
3. pṛthivyāścāpi nirbhedo dṛṣṭa eva sanātanaḥ ,
sagarasya ca putrāṇāṃ vināśo'dīrghajīvinām.
sagarasya ca putrāṇāṃ vināśo'dīrghajīvinām.
3.
pṛthivyāḥ ca api nirbhedaḥ dṛṣṭaḥ eva sanātanaḥ
sagarasya ca putrāṇām vināśaḥ adīrghajīvinām
sagarasya ca putrāṇām vināśaḥ adīrghajīvinām
3.
pṛthivyāḥ ca api nirbhedaḥ dṛṣṭaḥ eva sanātanaḥ
sagarasya ca adīrghajīvinām putrāṇām vināśaḥ
sagarasya ca adīrghajīvinām putrāṇām vināśaḥ
3.
And the eternal (sanātana) piercing of the earth has also been seen, as well as the destruction of Sagara's sons, who had short lives.
पितामहवचः श्रुत्वा त्रयस्त्रिंशदरिंदमः ।
देवाः परमसंहृष्टाः पुनर्जग्मुर्यथागतम् ॥४॥
देवाः परमसंहृष्टाः पुनर्जग्मुर्यथागतम् ॥४॥
4. pitāmahavacaḥ śrutvā trayastriṃśadariṃdamaḥ ,
devāḥ paramasaṃhṛṣṭāḥ punarjagmuryathāgatam.
devāḥ paramasaṃhṛṣṭāḥ punarjagmuryathāgatam.
4.
pitāmaha vacaḥ śrutvā trayastriṃśat arim-damaḥ
devāḥ paramasaṃhṛṣṭāḥ punaḥ jagmuḥ yathā-āgatam
devāḥ paramasaṃhṛṣṭāḥ punaḥ jagmuḥ yathā-āgatam
4.
trayastriṃśat arim-damaḥ devāḥ pitāmaha vacaḥ
śrutvā paramasaṃhṛṣṭāḥ punaḥ yathā-āgatam jagmuḥ
śrutvā paramasaṃhṛṣṭāḥ punaḥ yathā-āgatam jagmuḥ
4.
Having heard the words of the grandfather, the thirty-three gods, subduers of enemies, extremely delighted, returned as they had come.
सगरस्य च पुत्राणां प्रादुरासीन्महात्मनाम् ।
पृथिव्यां भिद्यमानायां निर्घातसमनिस्वनः ॥५॥
पृथिव्यां भिद्यमानायां निर्घातसमनिस्वनः ॥५॥
5. sagarasya ca putrāṇāṃ prādurāsīnmahātmanām ,
pṛthivyāṃ bhidyamānāyāṃ nirghātasamanisvanaḥ.
pṛthivyāṃ bhidyamānāyāṃ nirghātasamanisvanaḥ.
5.
sagarasya ca putrāṇām prāduḥ āsīt mahātmanām
pṛthivyām bhidyamānāyām nirghāta-sama-nisvanaḥ
pṛthivyām bhidyamānāyām nirghāta-sama-nisvanaḥ
5.
sagarasya ca mahātmanām putrāṇām pṛthivyām
bhidyamānāyām nirghāta-sama-nisvanaḥ prāduḥ āsīt
bhidyamānāyām nirghāta-sama-nisvanaḥ prāduḥ āsīt
5.
And for the great-souled sons of Sagara, as the earth was being pierced, there arose a sound like a thunderbolt.
ततो भित्त्वा महीं सर्वां कृत्वा चापि प्रदक्षिणम् ।
सहिताः सगराः सर्वे पितरं वाक्यमब्रुवन् ॥६॥
सहिताः सगराः सर्वे पितरं वाक्यमब्रुवन् ॥६॥
6. tato bhittvā mahīṃ sarvāṃ kṛtvā cāpi pradakṣiṇam ,
sahitāḥ sagarāḥ sarve pitaraṃ vākyamabruvan.
sahitāḥ sagarāḥ sarve pitaraṃ vākyamabruvan.
6.
tataḥ bhittvā mahīm sarvām kṛtvā ca api pradakṣiṇam
sahitāḥ sagarāḥ sarve pitaram vākyam abruvan
sahitāḥ sagarāḥ sarve pitaram vākyam abruvan
6.
tataḥ sahitāḥ sarve sagarāḥ sarvām mahīm bhittvā
api pradakṣiṇam kṛtvā pitaram vākyam abruvan
api pradakṣiṇam kṛtvā pitaram vākyam abruvan
6.
Then, all the sons of Sagara, having dug through the entire earth and having also circumambulated it, united, spoke to their father.
परिक्रान्ता मही सर्वा सत्त्ववन्तश्च सूदिताः ।
देवदानवरक्षांसि पिशाचोरगकिंनराः ॥७॥
देवदानवरक्षांसि पिशाचोरगकिंनराः ॥७॥
7. parikrāntā mahī sarvā sattvavantaśca sūditāḥ ,
devadānavarakṣāṃsi piśācoragakiṃnarāḥ.
devadānavarakṣāṃsi piśācoragakiṃnarāḥ.
7.
parikrāntā mahī sarvā sattvavantaḥ ca
sūditāḥ devadānavarakṣāṃsi piśācoragakiṃnarāḥ
sūditāḥ devadānavarakṣāṃsi piśācoragakiṃnarāḥ
7.
sarvā mahī parikrāntā ca sattvavantaḥ
devadānavarakṣāṃsi piśācoragakiṃnarāḥ sūditāḥ
devadānavarakṣāṃsi piśācoragakiṃnarāḥ sūditāḥ
7.
The entire earth has been traversed, and powerful beings such as gods, Dānavas, Rākṣasas, Piśācas, Uragas, and Kiṃnaras have been slain.
न च पश्यामहे ऽश्वं तमश्वहर्तारमेव च ।
किं करिष्याम भद्रं ते बुद्धिरत्र विचार्यताम् ॥८॥
किं करिष्याम भद्रं ते बुद्धिरत्र विचार्यताम् ॥८॥
8. na ca paśyāmahe'śvaṃ tamaśvahartārameva ca ,
kiṃ kariṣyāma bhadraṃ te buddhiratra vicāryatām.
kiṃ kariṣyāma bhadraṃ te buddhiratra vicāryatām.
8.
na ca paśyāmahe aśvam tam aśvahartāram eva ca
kim kariṣyāma bhadram te buddhiḥ atra vicāryatām
kim kariṣyāma bhadram te buddhiḥ atra vicāryatām
8.
ca na tam aśvam paśyāmahe ca eva aśvahartāram
kim kariṣyāma te bhadram atra buddhiḥ vicāryatām
kim kariṣyāma te bhadram atra buddhiḥ vicāryatām
8.
And we do not see that horse, nor indeed the one who stole it. What shall we do? May good fortune be yours! Let a plan be considered in this matter.
तेषां तद्वचनं श्रुत्वा पुत्राणां राजसत्तमः ।
समन्युरब्रवीद्वाक्यं सगरो रघुनन्दन ॥९॥
समन्युरब्रवीद्वाक्यं सगरो रघुनन्दन ॥९॥
9. teṣāṃ tadvacanaṃ śrutvā putrāṇāṃ rājasattamaḥ ,
samanyurabravīdvākyaṃ sagaro raghunandana.
samanyurabravīdvākyaṃ sagaro raghunandana.
9.
teṣām tat vacanam śrutvā putrāṇām rājasattamaḥ
samanyuḥ abravīt vākyam sagaraḥ raghunandana
samanyuḥ abravīt vākyam sagaraḥ raghunandana
9.
raghunandana rājasattamaḥ sagaraḥ teṣām putrāṇām
tat vacanam śrutvā samanyuḥ vākyam abravīt
tat vacanam śrutvā samanyuḥ vākyam abravīt
9.
Having heard that statement from his sons, Sagara, the best among kings (O delight of the Raghu dynasty), spoke with anger.
भूयः खनत भद्रं वो निर्भिद्य वसुधातलम् ।
अश्वहर्तारमासाद्य कृतार्थाश्च निवर्तथ ॥१०॥
अश्वहर्तारमासाद्य कृतार्थाश्च निवर्तथ ॥१०॥
10. bhūyaḥ khanata bhadraṃ vo nirbhidya vasudhātalam ,
aśvahartāramāsādya kṛtārthāśca nivartatha.
aśvahartāramāsādya kṛtārthāśca nivartatha.
10.
bhūyaḥ khanata bhadram vaḥ nirbhidya vasudhātalam
aśvahartāram āsādya kṛtārthāḥ ca nivartatha
aśvahartāram āsādya kṛtārthāḥ ca nivartatha
10.
vaḥ bhadram (astu) bhūyaḥ vasudhātalam nirbhidya aśvahartāram āsādya khanata,
ca kṛtārthāḥ nivartatha
ca kṛtārthāḥ nivartatha
10.
Dig further; may good fortune be with you. Having penetrated the surface of the earth and found the horse-thief, you all shall return with your purpose accomplished.
पितुर्वचनमास्थाय सगरस्य महात्मनः ।
षष्टिः पुत्रसहस्राणि रसातलमभिद्रवन् ॥११॥
षष्टिः पुत्रसहस्राणि रसातलमभिद्रवन् ॥११॥
11. piturvacanamāsthāya sagarasya mahātmanaḥ ,
ṣaṣṭiḥ putrasahasrāṇi rasātalamabhidravan.
ṣaṣṭiḥ putrasahasrāṇi rasātalamabhidravan.
11.
pituḥ vacanam āsthāya sagarasya mahātmanaḥ
ṣaṣṭiḥ putra-sahasrāṇi rasātalam abhidravan
ṣaṣṭiḥ putra-sahasrāṇi rasātalam abhidravan
11.
mahātmanaḥ pituḥ sagarasya vacanam āsthāya,
ṣaṣṭiḥ putra-sahasrāṇi rasātalam abhidravan
ṣaṣṭiḥ putra-sahasrāṇi rasātalam abhidravan
11.
Following the command of their noble father Sagara, sixty thousand sons rushed towards Rasātala.
खन्यमाने ततस्तस्मिन्ददृशुः पर्वतोपमम् ।
दिशागजं विरूपाक्षं धारयन्तं महीतलम् ॥१२॥
दिशागजं विरूपाक्षं धारयन्तं महीतलम् ॥१२॥
12. khanyamāne tatastasmindadṛśuḥ parvatopamam ,
diśāgajaṃ virūpākṣaṃ dhārayantaṃ mahītalam.
diśāgajaṃ virūpākṣaṃ dhārayantaṃ mahītalam.
12.
khanyamāne tataḥ tasmin dadṛśuḥ parvata-upamam
diśāgajam virūpākṣam dhārayantam mahītalam
diśāgajam virūpākṣam dhārayantam mahītalam
12.
tataḥ tasmin khanyamāne,
(te) parvata-upamam diśāgajam virūpākṣam mahītalam dhārayantam dadṛśuḥ
(te) parvata-upamam diśāgajam virūpākṣam mahītalam dhārayantam dadṛśuḥ
12.
As they were digging, they saw there, like a mountain, Virūpākṣa, the elephant of the cardinal directions, supporting the surface of the earth.
सपर्वतवनां कृत्स्नां पृथिवीं रघुनन्दन ।
शिरसा धारयामास विरूपाक्षो महागजः ॥१३॥
शिरसा धारयामास विरूपाक्षो महागजः ॥१३॥
13. saparvatavanāṃ kṛtsnāṃ pṛthivīṃ raghunandana ,
śirasā dhārayāmāsa virūpākṣo mahāgajaḥ.
śirasā dhārayāmāsa virūpākṣo mahāgajaḥ.
13.
sa-parvata-vanām kṛtsnām pṛthivīm raghunandana
śirasā dhārayāmāsa virūpākṣaḥ mahāgajaḥ
śirasā dhārayāmāsa virūpākṣaḥ mahāgajaḥ
13.
raghunandana,
virūpākṣaḥ mahāgajaḥ sa-parvata-vanām kṛtsnām pṛthivīm śirasā dhārayāmāsa
virūpākṣaḥ mahāgajaḥ sa-parvata-vanām kṛtsnām pṛthivīm śirasā dhārayāmāsa
13.
O descendant of Raghu, the great elephant Virūpākṣa supported the entire earth, along with its mountains and forests, on his head.
यदा पर्वणि काकुत्स्थ विश्रमार्थं महागजः ।
खेदाच्चालयते शीर्षं भूमिकम्पस्तधा भवेत् ॥१४॥
खेदाच्चालयते शीर्षं भूमिकम्पस्तधा भवेत् ॥१४॥
14. yadā parvaṇi kākutstha viśramārthaṃ mahāgajaḥ ,
khedāccālayate śīrṣaṃ bhūmikampastadhā bhavet.
khedāccālayate śīrṣaṃ bhūmikampastadhā bhavet.
14.
yadā parvaṇi kākutstha viśramārtham mahāgajaḥ
khedāt cālayate śīrṣam bhūmikampaḥ tathā bhavet
khedāt cālayate śīrṣam bhūmikampaḥ tathā bhavet
14.
kākutstha yadā mahāgajaḥ viśramārtham parvaṇi
khedāt śīrṣam cālayate tathā bhūmikampaḥ bhavet
khedāt śīrṣam cālayate tathā bhūmikampaḥ bhavet
14.
O Kakutstha, when a great elephant, for the purpose of rest, moves its head due to fatigue at certain periods, then an earthquake occurs.
तं ते प्रदक्षिणं कृत्वा दिशापालं महागजम् ।
मानयन्तो हि ते राम जग्मुर्भित्त्वा रसातलम् ॥१५॥
मानयन्तो हि ते राम जग्मुर्भित्त्वा रसातलम् ॥१५॥
15. taṃ te pradakṣiṇaṃ kṛtvā diśāpālaṃ mahāgajam ,
mānayanto hi te rāma jagmurbhittvā rasātalam.
mānayanto hi te rāma jagmurbhittvā rasātalam.
15.
tam te pradakṣiṇam kṛtvā diśāpālam mahāgajam
mānayantaḥ hi te rāma jagmuḥ bhittvā rasātalam
mānayantaḥ hi te rāma jagmuḥ bhittvā rasātalam
15.
rāma hi te tam diśāpālam mahāgajam pradakṣiṇam
kṛtvā mānayantaḥ te rasātalam bhittvā jagmuḥ
kṛtvā mānayantaḥ te rasātalam bhittvā jagmuḥ
15.
O Rama, indeed, they (the sons of Sagara), having circumambulated that great elephant, the guardian of the direction, and honoring him, proceeded, piercing through Rasatala.
ततः पूर्वां दिशं भित्त्वा दक्षिणां बिभिदुः पुनः ।
दक्षिणस्यामपि दिशि ददृशुस्ते महागजम् ॥१६॥
दक्षिणस्यामपि दिशि ददृशुस्ते महागजम् ॥१६॥
16. tataḥ pūrvāṃ diśaṃ bhittvā dakṣiṇāṃ bibhiduḥ punaḥ ,
dakṣiṇasyāmapi diśi dadṛśuste mahāgajam.
dakṣiṇasyāmapi diśi dadṛśuste mahāgajam.
16.
tataḥ pūrvām diśam bhittvā dakṣiṇām bibhiduḥ
punaḥ dakṣiṇasyām api diśi dadṛśuḥ te mahāgajam
punaḥ dakṣiṇasyām api diśi dadṛśuḥ te mahāgajam
16.
tataḥ pūrvām diśam bhittvā punaḥ dakṣiṇām bibhiduḥ
api dakṣiṇasyām diśi te mahāgajam dadṛśuḥ
api dakṣiṇasyām diśi te mahāgajam dadṛśuḥ
16.
Thereafter, having pierced through the eastern direction, they again penetrated the southern one. And in the southern direction too, they saw a great elephant.
महापद्मं महात्मानं सुमहापर्वतोपमम् ।
शिरसा धारयन्तं ते विस्मयं जग्मुरुत्तमम् ॥१७॥
शिरसा धारयन्तं ते विस्मयं जग्मुरुत्तमम् ॥१७॥
17. mahāpadmaṃ mahātmānaṃ sumahāparvatopamam ,
śirasā dhārayantaṃ te vismayaṃ jagmuruttamam.
śirasā dhārayantaṃ te vismayaṃ jagmuruttamam.
17.
mahāpadmam mahātmānam sumahāparvatopamam
śirasā dhārayantam te vismayam jagmuḥ uttamam
śirasā dhārayantam te vismayam jagmuḥ uttamam
17.
te mahāpadmam mahātmānam sumahāparvatopamam
śirasā dhārayantam uttamam vismayam jagmuḥ
śirasā dhārayantam uttamam vismayam jagmuḥ
17.
They were filled with supreme wonder at Mahapadma, the great-souled (ātman) one, who resembled a massive mountain and was supporting (the world) with his head.
ततः प्रदक्षिणं कृत्वा सगरस्य महात्मनः ।
षष्टिः पुत्रसहस्राणि पश्चिमां बिभिदुर्दिशम् ॥१८॥
षष्टिः पुत्रसहस्राणि पश्चिमां बिभिदुर्दिशम् ॥१८॥
18. tataḥ pradakṣiṇaṃ kṛtvā sagarasya mahātmanaḥ ,
ṣaṣṭiḥ putrasahasrāṇi paścimāṃ bibhidurdiśam.
ṣaṣṭiḥ putrasahasrāṇi paścimāṃ bibhidurdiśam.
18.
tataḥ pradakṣiṇam kṛtvā sagarasya mahātmanaḥ
ṣaṣṭiḥ putrasahasrāṇi paścimām bibhiduḥ diśam
ṣaṣṭiḥ putrasahasrāṇi paścimām bibhiduḥ diśam
18.
tataḥ mahātmanaḥ sagarasya pradakṣiṇam kṛtvā
ṣaṣṭiḥ putrasahasrāṇi paścimām diśam bibhiduḥ
ṣaṣṭiḥ putrasahasrāṇi paścimām diśam bibhiduḥ
18.
Thereafter, having circumambulated the great-souled Sagara, his sixty thousand sons dug into the western direction.
पश्चिमायामपि दिशि महान्तमचलोपमम् ।
दिशागजं सौमनसं ददृशुस्ते महाबलाः ॥१९॥
दिशागजं सौमनसं ददृशुस्ते महाबलाः ॥१९॥
19. paścimāyāmapi diśi mahāntamacalopamam ,
diśāgajaṃ saumanasaṃ dadṛśuste mahābalāḥ.
diśāgajaṃ saumanasaṃ dadṛśuste mahābalāḥ.
19.
paścimāyām api diśi mahāntam acalopamam
diśāgajam saumanasam dadṛśuḥ te mahābalāḥ
diśāgajam saumanasam dadṛśuḥ te mahābalāḥ
19.
te mahābalāḥ paścimāyām api diśi mahāntam
acalopamam diśāgajam saumanasam dadṛśuḥ
acalopamam diśāgajam saumanasam dadṛśuḥ
19.
In the western direction also, those mighty ones (Sagara's sons) saw Saumanasa, the great guardian elephant of that quarter, who resembled a mountain.
तं ते प्रदक्षिणं कृत्वा पृष्ट्वा चापि निरामयम् ।
खनन्तः समुपक्रान्ता दिशं सोमवतीं तदा ॥२०॥
खनन्तः समुपक्रान्ता दिशं सोमवतीं तदा ॥२०॥
20. taṃ te pradakṣiṇaṃ kṛtvā pṛṣṭvā cāpi nirāmayam ,
khanantaḥ samupakrāntā diśaṃ somavatīṃ tadā.
khanantaḥ samupakrāntā diśaṃ somavatīṃ tadā.
20.
tam te pradakṣiṇam kṛtvā pṛṣṭvā ca api nirāmayam
khanantaḥ samupakrāntāḥ diśam somavatīm tadā
khanantaḥ samupakrāntāḥ diśam somavatīm tadā
20.
te tam pradakṣiṇam kṛtvā ca api nirāmayam pṛṣṭvā
tadā khanantaḥ somavatīm diśam samupakrāntāḥ
tadā khanantaḥ somavatīm diśam samupakrāntāḥ
20.
Having circumambulated him (the elephant) and also enquired about his well-being, they (Sagara's sons) then proceeded, digging, towards the Somavati direction (north).
उत्तरस्यां रघुश्रेष्ठ ददृशुर्हिमपाण्डुरम् ।
भद्रं भद्रेण वपुषा धारयन्तं महीमिमाम् ॥२१॥
भद्रं भद्रेण वपुषा धारयन्तं महीमिमाम् ॥२१॥
21. uttarasyāṃ raghuśreṣṭha dadṛśurhimapāṇḍuram ,
bhadraṃ bhadreṇa vapuṣā dhārayantaṃ mahīmimām.
bhadraṃ bhadreṇa vapuṣā dhārayantaṃ mahīmimām.
21.
uttarasyām raghuśreṣṭha dadṛśuḥ himapāṇḍuram
bhadram bhadreṇa vapuṣā dhārayantam mahīm imām
bhadram bhadreṇa vapuṣā dhārayantam mahīm imām
21.
raghuśreṣṭha uttarasyām (te) dadṛśuḥ himapāṇḍuram
bhadram bhadreṇa vapuṣā imām mahīm dhārayantam
bhadram bhadreṇa vapuṣā imām mahīm dhārayantam
21.
O best among the Raghus, in the northern direction, they saw Bhadra, the snow-white guardian elephant, who by his excellent form was sustaining this earth.
समालभ्य ततः सर्वे कृत्वा चैनं प्रदक्षिणम् ।
षष्टिः पुत्रसहस्राणि बिभिदुर्वसुधातलम् ॥२२॥
षष्टिः पुत्रसहस्राणि बिभिदुर्वसुधातलम् ॥२२॥
22. samālabhya tataḥ sarve kṛtvā cainaṃ pradakṣiṇam ,
ṣaṣṭiḥ putrasahasrāṇi bibhidurvasudhātalam.
ṣaṣṭiḥ putrasahasrāṇi bibhidurvasudhātalam.
22.
samālabhya tataḥ sarve kṛtvā ca enam pradakṣiṇam
ṣaṣṭiḥ putrasahasrāṇi bibhiduḥ vasudhātalam
ṣaṣṭiḥ putrasahasrāṇi bibhiduḥ vasudhātalam
22.
tataḥ sarve enam samālabhya ca pradakṣiṇam kṛtvā
ṣaṣṭiḥ putrasahasrāṇi vasudhātalam bibhiduḥ
ṣaṣṭiḥ putrasahasrāṇi vasudhātalam bibhiduḥ
22.
After reverently touching the horse and circumambulating it clockwise, all sixty thousand sons began to dig into the surface of the earth.
ततः प्रागुत्तरां गत्वा सागराः प्रथितां दिशम् ।
रोषादभ्यखनन् सर्वे पृथिवीं सगरात्मजाः ॥२३॥
रोषादभ्यखनन् सर्वे पृथिवीं सगरात्मजाः ॥२३॥
23. tataḥ prāguttarāṃ gatvā sāgarāḥ prathitāṃ diśam ,
roṣādabhyakhanan sarve pṛthivīṃ sagarātmajāḥ.
roṣādabhyakhanan sarve pṛthivīṃ sagarātmajāḥ.
23.
tataḥ prāguttarām gatvā sāgarāḥ prathitām diśam
roṣāt abhyakhanan sarve pṛthivīm sagarātmajāḥ
roṣāt abhyakhanan sarve pṛthivīm sagarātmajāḥ
23.
tataḥ sarve sagarātmajāḥ sāgarāḥ prathitām
prāguttarām diśam gatvā roṣāt pṛthivīm abhyakhanan
prāguttarām diśam gatvā roṣāt pṛthivīm abhyakhanan
23.
Then, all the sons of Sagara, having gone to the well-known northeastern direction, dug into the earth out of rage.
ददृशुः कपिलं तत्र वासुदेवं सनातनम् ।
हयं च तस्य देवस्य चरन्तमविदूरतः ॥२४॥
हयं च तस्य देवस्य चरन्तमविदूरतः ॥२४॥
24. dadṛśuḥ kapilaṃ tatra vāsudevaṃ sanātanam ,
hayaṃ ca tasya devasya carantamavidūrataḥ.
hayaṃ ca tasya devasya carantamavidūrataḥ.
24.
dadṛśuḥ kapilam tatra vāsudevam sanātanam
hayam ca tasya devasya carantam avidūrataḥ
hayam ca tasya devasya carantam avidūrataḥ
24.
tatra te kapilam sanātanam vāsudevam ca tasya
devasya avidūrataḥ carantam hayam dadṛśuḥ
devasya avidūrataḥ carantam hayam dadṛśuḥ
24.
There they saw Kapila, who was the eternal Vasudeva, and the horse of that deity wandering not far away.
ते तं यज्ञहनं ज्ञात्वा क्रोधपर्याकुलेक्षणाः ।
अभ्यधावन्त संक्रुद्धास्तिष्ठ तिष्ठेति चाब्रुवन् ॥२५॥
अभ्यधावन्त संक्रुद्धास्तिष्ठ तिष्ठेति चाब्रुवन् ॥२५॥
25. te taṃ yajñahanaṃ jñātvā krodhaparyākulekṣaṇāḥ ,
abhyadhāvanta saṃkruddhāstiṣṭha tiṣṭheti cābruvan.
abhyadhāvanta saṃkruddhāstiṣṭha tiṣṭheti cābruvan.
25.
te tam yajña-hanam jñātvā krodha-paryākula-īkṣaṇāḥ |
abhyadhāvanta saṃkruddhāḥ tiṣṭha tiṣṭha iti ca abruvan
abhyadhāvanta saṃkruddhāḥ tiṣṭha tiṣṭha iti ca abruvan
25.
te tam yajña-hanam jñātvā krodha-paryākula-īkṣaṇāḥ
saṃkruddhāḥ abhyadhāvanta ca "tiṣṭha tiṣṭha" iti abruvan
saṃkruddhāḥ abhyadhāvanta ca "tiṣṭha tiṣṭha" iti abruvan
25.
Knowing him to be the destroyer of the Vedic ritual (yajña), they, with eyes agitated by fury, rushed towards him, highly enraged, and cried, 'Stop! Stop!'
अस्माकं त्वं हि तुरगं यज्ञियं हृतवानसि ।
दुर्मेधस्त्वं हि संप्राप्तान् विद्धि नः सगरात्मजान् ॥२६॥
दुर्मेधस्त्वं हि संप्राप्तान् विद्धि नः सगरात्मजान् ॥२६॥
26. asmākaṃ tvaṃ hi turagaṃ yajñiyaṃ hṛtavānasi ,
durmedhastvaṃ hi saṃprāptān viddhi naḥ sagarātmajān.
durmedhastvaṃ hi saṃprāptān viddhi naḥ sagarātmajān.
26.
asmākam tvam hi turagam yajñiyam hṛtavān asi
durmedhaḥ tvam hi samprāptān viddhi naḥ sagarātmajān
durmedhaḥ tvam hi samprāptān viddhi naḥ sagarātmajān
26.
tvam hi asmākam yajñiyam turagam hṛtavān asi
durmedhaḥ hi naḥ samprāptān sagarātmajān viddhi
durmedhaḥ hi naḥ samprāptān sagarātmajān viddhi
26.
Indeed, you have stolen our horse, which was intended for the Vedic ritual (yajña). O foolish one, know that we, the sons of Sagara, have certainly arrived here.
श्रुत्वा तद्वचनं तेषां कपिलो रघुनन्दन ।
रोषेण महताविष्टो हुंकारमकरोत्तदा ॥२७॥
रोषेण महताविष्टो हुंकारमकरोत्तदा ॥२७॥
27. śrutvā tadvacanaṃ teṣāṃ kapilo raghunandana ,
roṣeṇa mahatāviṣṭo huṃkāramakarottadā.
roṣeṇa mahatāviṣṭo huṃkāramakarottadā.
27.
śrutvā tat vacanam teṣām kapilaḥ raghunandana
roşeṇa mahatā āviṣṭaḥ huṃkāram akarot tadā
roşeṇa mahatā āviṣṭaḥ huṃkāram akarot tadā
27.
raghunandana teṣām tat vacanam śrutvā mahatā
roṣeṇa āviṣṭaḥ kapilaḥ tadā huṃkāram akarot
roṣeṇa āviṣṭaḥ kapilaḥ tadā huṃkāram akarot
27.
O scion of Raghu, hearing their words, Kapila, overcome by great anger, then uttered a roar.
ततस्तेनाप्रमेयेन कपिलेन महात्मना ।
भस्मराशीकृताः सर्वे काकुत्स्थ सगरात्मजाः ॥२८॥
भस्मराशीकृताः सर्वे काकुत्स्थ सगरात्मजाः ॥२८॥
28. tatastenāprameyena kapilena mahātmanā ,
bhasmarāśīkṛtāḥ sarve kākutstha sagarātmajāḥ.
bhasmarāśīkṛtāḥ sarve kākutstha sagarātmajāḥ.
28.
tataḥ tena aprameyena kapilena mahātmanā
bhasmarāśīkṛtāḥ sarve kākutstha sagarātmajāḥ
bhasmarāśīkṛtāḥ sarve kākutstha sagarātmajāḥ
28.
kākutstha,
tataḥ tena aprameyena mahātmanā kapilena sarve sagarātmajāḥ bhasmarāśīkṛtāḥ
tataḥ tena aprameyena mahātmanā kapilena sarve sagarātmajāḥ bhasmarāśīkṛtāḥ
28.
O scion of Kakutstha, then all the sons of Sagara were reduced to a heap of ashes by that immeasurable, great-souled Kapila.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39 (current chapter)
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100