वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-6, chapter-72
तस्य तद्वचनं श्रुत्वा राघवः शोककर्शितः ।
नोपधारयते व्यक्तं यदुक्तं तेन रक्षसा ॥१॥
नोपधारयते व्यक्तं यदुक्तं तेन रक्षसा ॥१॥
1. tasya tadvacanaṃ śrutvā rāghavaḥ śokakarśitaḥ ,
nopadhārayate vyaktaṃ yaduktaṃ tena rakṣasā.
nopadhārayate vyaktaṃ yaduktaṃ tena rakṣasā.
1.
tasya tat vacanam śrutvā rāghavaḥ śokakarśitaḥ
na upadhārayate vyaktam yat uktam tena rakṣasā
na upadhārayate vyaktam yat uktam tena rakṣasā
1.
tasya tat vacanam śrutvā śokakarśitaḥ rāghavaḥ tena rakṣasā yat uktam vyaktam na upadhārayate.
1.
Having heard his words, Rāghava, emaciated by grief, could not clearly comprehend what had been said by that rākṣasa.
ततो धैर्यमवष्टभ्य रामः परपुरंजयः ।
विभीषणमुपासीनमुवाच कपिसंनिधौ ॥२॥
विभीषणमुपासीनमुवाच कपिसंनिधौ ॥२॥
2. tato dhairyamavaṣṭabhya rāmaḥ parapuraṃjayaḥ ,
vibhīṣaṇamupāsīnamuvāca kapisaṃnidhau.
vibhīṣaṇamupāsīnamuvāca kapisaṃnidhau.
2.
tataḥ dhairyam avaṣṭabhya rāmaḥ parapurañjayaḥ
vibhīṣaṇam upāsīnam uvāca kapisaṃnidhau
vibhīṣaṇam upāsīnam uvāca kapisaṃnidhau
2.
tataḥ dhairyam avaṣṭabhya parapurañjayaḥ rāmaḥ kapisaṃnidhau upāsīnam vibhīṣaṇam uvāca.
2.
Then, gathering his courage, Rāma, the conqueror of enemy cities, spoke to Vibhīṣaṇa, who was sitting nearby, in the presence of the monkeys.
नैरृताधिपते वाक्यं यदुक्तं ते विभीषण ।
भूयस्तच्छ्रोतुमिच्छामि ब्रूहि यत्ते विवक्षितम् ॥३॥
भूयस्तच्छ्रोतुमिच्छामि ब्रूहि यत्ते विवक्षितम् ॥३॥
3. nairṛtādhipate vākyaṃ yaduktaṃ te vibhīṣaṇa ,
bhūyastacchrotumicchāmi brūhi yatte vivakṣitam.
bhūyastacchrotumicchāmi brūhi yatte vivakṣitam.
3.
nairṛtādhipate vākyam yat uktam te vibhīṣaṇa
bhūyaḥ tat śrotum icchāmi brūhi yat te vivakṣitam
bhūyaḥ tat śrotum icchāmi brūhi yat te vivakṣitam
3.
vibhiṣaṇa nairṛtādhipate te yat vākyam uktam tat
bhūyaḥ śrotum icchāmi yat te vivakṣitam brūhi
bhūyaḥ śrotum icchāmi yat te vivakṣitam brūhi
3.
Vibhīṣaṇa, I wish to hear again that statement which you made; please tell me what you intend to communicate.
राघवस्य वचः श्रुत्वा वाक्यं वाक्यविशारदः ।
यत्तत् पुनरिदं वाक्यं बभाषे स विभीषणः ॥४॥
यत्तत् पुनरिदं वाक्यं बभाषे स विभीषणः ॥४॥
4. rāghavasya vacaḥ śrutvā vākyaṃ vākyaviśāradaḥ ,
yattat punaridaṃ vākyaṃ babhāṣe sa vibhīṣaṇaḥ.
yattat punaridaṃ vākyaṃ babhāṣe sa vibhīṣaṇaḥ.
4.
rāghavasya vacaḥ śrutvā vākyam vākyaviśāradaḥ
yat tat punaḥ idam vākyam babhāṣe saḥ vibhīṣaṇaḥ
yat tat punaḥ idam vākyam babhāṣe saḥ vibhīṣaṇaḥ
4.
rāghavasya vacaḥ śrutvā saḥ vākyaviśāradaḥ
vibhīṣaṇaḥ yat tat punaḥ idam vākyam babhāṣe
vibhīṣaṇaḥ yat tat punaḥ idam vākyam babhāṣe
4.
Having heard the words of Rāghava, that Vibhīṣaṇa, who was skilled in speech, again uttered this statement.
यथाज्ञप्तं महाबाहो त्वया गुल्मनिवेशनम् ।
तत्तथानुष्ठितं वीर त्वद्वाक्यसमनन्तरम् ॥५॥
तत्तथानुष्ठितं वीर त्वद्वाक्यसमनन्तरम् ॥५॥
5. yathājñaptaṃ mahābāho tvayā gulmaniveśanam ,
tattathānuṣṭhitaṃ vīra tvadvākyasamanantaram.
tattathānuṣṭhitaṃ vīra tvadvākyasamanantaram.
5.
yathā ājñaptam mahābāho tvayā gulmaniveśanam
tat tathā anuṣṭhitam vīra tvadvākyasamanantaram
tat tathā anuṣṭhitam vīra tvadvākyasamanantaram
5.
mahābāho vīra tvayā yathā ājñaptam gulmaniveśanam
tat tvadvākyasamanantaram tathā anuṣṭhitam
tat tvadvākyasamanantaram tathā anuṣṭhitam
5.
O mighty-armed one, O hero, the deployment of troops, as commanded by you, has been carried out immediately after your words.
तान्यनीकानि सर्वाणि विभक्तानि समन्ततः ।
विन्यस्ता यूथपाश्चैव यथान्यायं विभागशः ॥६॥
विन्यस्ता यूथपाश्चैव यथान्यायं विभागशः ॥६॥
6. tānyanīkāni sarvāṇi vibhaktāni samantataḥ ,
vinyastā yūthapāścaiva yathānyāyaṃ vibhāgaśaḥ.
vinyastā yūthapāścaiva yathānyāyaṃ vibhāgaśaḥ.
6.
tāni anīkāni sarvāṇi vibhaktāni samantataḥ
vinyastāḥ yūthapāḥ ca eva yathānyāyam vibhāgaśaḥ
vinyastāḥ yūthapāḥ ca eva yathānyāyam vibhāgaśaḥ
6.
tāni sarvāṇi anīkāni samantataḥ vibhaktāni ca
eva yūthapāḥ yathānyāyam vibhāgaśaḥ vinyastāḥ
eva yūthapāḥ yathānyāyam vibhāgaśaḥ vinyastāḥ
6.
All those divisions have been distributed everywhere, and the commanders of the troops have indeed been stationed appropriately, division by division.
भूयस्तु मम विजाप्यं तच्छृणुष्व महायशः ।
त्वय्यकारणसंतप्ते संतप्तहृदया वयम् ॥७॥
त्वय्यकारणसंतप्ते संतप्तहृदया वयम् ॥७॥
7. bhūyastu mama vijāpyaṃ tacchṛṇuṣva mahāyaśaḥ ,
tvayyakāraṇasaṃtapte saṃtaptahṛdayā vayam.
tvayyakāraṇasaṃtapte saṃtaptahṛdayā vayam.
7.
bhūyaḥ tu mama vijāpyam tat śṛṇuṣva mahāyaśaḥ
tvayi akāraṇasantapte saṃtaptahṛdayāḥ vayam
tvayi akāraṇasantapte saṃtaptahṛdayāḥ vayam
7.
O greatly glorious one, listen further to what I must declare. When you are thus needlessly tormented, we too are distressed in our hearts.
त्यज राजन्निमं शोकं मिथ्या संतापमागतम् ।
तदियं त्यज्यतां चिन्ता शत्रुहर्षविवर्धनी ॥८॥
तदियं त्यज्यतां चिन्ता शत्रुहर्षविवर्धनी ॥८॥
8. tyaja rājannimaṃ śokaṃ mithyā saṃtāpamāgatam ,
tadiyaṃ tyajyatāṃ cintā śatruharṣavivardhanī.
tadiyaṃ tyajyatāṃ cintā śatruharṣavivardhanī.
8.
tyaja rājan imam śokam mithyā saṃtāpam āgatam
tat iyam tyajyatām cintā śatruharṣavivardhanī
tat iyam tyajyatām cintā śatruharṣavivardhanī
8.
O king, abandon this sorrow, this baseless distress that has come upon you. Therefore, let this anxiety be cast aside, for it only increases the joy of your enemies.
उद्यमः क्रियतां वीर हर्षः समुपसेव्यताम् ।
प्राप्तव्या यदि ते सीता हन्तव्यश्च निशाचराः ॥९॥
प्राप्तव्या यदि ते सीता हन्तव्यश्च निशाचराः ॥९॥
9. udyamaḥ kriyatāṃ vīra harṣaḥ samupasevyatām ,
prāptavyā yadi te sītā hantavyaśca niśācarāḥ.
prāptavyā yadi te sītā hantavyaśca niśācarāḥ.
9.
udyamaḥ kriyatām vīra harṣaḥ samupasevyatām
prāptavyā yadi te sītā hantavyāḥ ca niśācarāḥ
prāptavyā yadi te sītā hantavyāḥ ca niśācarāḥ
9.
O hero, let effort be made, and let joy be embraced. This must be done if Sita is to be recovered by you, and the night-roaming demons are to be slain.
रघुनन्दन वक्ष्यामि श्रूयतां मे हितं वचः ।
साध्वयं यातु सौमित्रिर्बलेन महता वृतः ।
निकुम्भिलायां संप्राप्य हन्तुं रावणिमाहवे ॥१०॥
साध्वयं यातु सौमित्रिर्बलेन महता वृतः ।
निकुम्भिलायां संप्राप्य हन्तुं रावणिमाहवे ॥१०॥
10. raghunandana vakṣyāmi śrūyatāṃ me hitaṃ vacaḥ ,
sādhvayaṃ yātu saumitrirbalena mahatā vṛtaḥ ,
nikumbhilāyāṃ saṃprāpya hantuṃ rāvaṇimāhave.
sādhvayaṃ yātu saumitrirbalena mahatā vṛtaḥ ,
nikumbhilāyāṃ saṃprāpya hantuṃ rāvaṇimāhave.
10.
raghunandana vakṣyāmi śrūyatām me
hitam vacaḥ sādhu ayam yātu saumitriḥ
balena mahatā vṛtaḥ nikumbhilāyām
saṃprāpya hantum rāvaṇim āhave
hitam vacaḥ sādhu ayam yātu saumitriḥ
balena mahatā vṛtaḥ nikumbhilāyām
saṃprāpya hantum rāvaṇim āhave
10.
O delight of the Raghu family, I shall speak; let my beneficial words be heard. Indeed, let Soumitri (Lakṣmaṇa) go, accompanied by a great force, so that having reached Nikumbhila, he may slay Ravani (Indrajit) in battle.
धनुर्मण्डलनिर्मुक्तैराशीविषविषोपमैः ।
शरैर्हन्तुं महेष्वासो रावणिं समितिंजयः ॥११॥
शरैर्हन्तुं महेष्वासो रावणिं समितिंजयः ॥११॥
11. dhanurmaṇḍalanirmuktairāśīviṣaviṣopamaiḥ ,
śarairhantuṃ maheṣvāso rāvaṇiṃ samitiṃjayaḥ.
śarairhantuṃ maheṣvāso rāvaṇiṃ samitiṃjayaḥ.
11.
dhanurmaṇḍalanirmuktaiḥ āśīviṣaviṣopamaiḥ
śaraiḥ hantum maheṣvāsaḥ rāvaṇim samitiṃjayaḥ
śaraiḥ hantum maheṣvāsaḥ rāvaṇim samitiṃjayaḥ
11.
samitiṃjayaḥ maheṣvāsaḥ dhanurmaṇḍalanirmuktaiḥ
āśīviṣaviṣopamaiḥ śaraiḥ rāvaṇim hantum
āśīviṣaviṣopamaiḥ śaraiḥ rāvaṇim hantum
11.
The great archer, victorious in battle, was ready to kill Indrajit (Rāvaṇi) with arrows released from his bow, arrows that were like the venom of poisonous snakes.
तेन वीरेण तपसा वरदानात् स्वयम्भुतः ।
अस्त्रं ब्रह्मशिरः प्राप्तं कामगाश्च तुरंगमाः ॥१२॥
अस्त्रं ब्रह्मशिरः प्राप्तं कामगाश्च तुरंगमाः ॥१२॥
12. tena vīreṇa tapasā varadānāt svayambhutaḥ ,
astraṃ brahmaśiraḥ prāptaṃ kāmagāśca turaṃgamāḥ.
astraṃ brahmaśiraḥ prāptaṃ kāmagāśca turaṃgamāḥ.
12.
tena vīreṇa tapasā varadānāt svayambhutaḥ astram
brahmaśiraḥ prāptam kāmagāḥ ca turaṅgamāḥ
brahmaśiraḥ prāptam kāmagāḥ ca turaṅgamāḥ
12.
tena vīreṇa tapasā svayambhutaḥ varadānāt brahmaśiraḥ
astram prāptam ca kāmagāḥ turaṅgamāḥ (prāptāḥ)
astram prāptam ca kāmagāḥ turaṅgamāḥ (prāptāḥ)
12.
By that hero, through his austerity (tapas) and a boon from Svayambhu, the Brahmaśiras weapon was obtained, along with horses that could travel wherever he wished.
निकुम्भिलामसंप्राप्तमहुताग्निं च यो रिपुः ।
त्वामाततायिनं हन्यादिन्द्रशत्रो स ते वधः ।
इत्येवं विहितो राजन् वधस्तस्यैव धीमतः ॥१३॥
त्वामाततायिनं हन्यादिन्द्रशत्रो स ते वधः ।
इत्येवं विहितो राजन् वधस्तस्यैव धीमतः ॥१३॥
13. nikumbhilāmasaṃprāptamahutāgniṃ ca yo ripuḥ ,
tvāmātatāyinaṃ hanyādindraśatro sa te vadhaḥ ,
ityevaṃ vihito rājan vadhastasyaiva dhīmataḥ.
tvāmātatāyinaṃ hanyādindraśatro sa te vadhaḥ ,
ityevaṃ vihito rājan vadhastasyaiva dhīmataḥ.
13.
nikumbhilām asaṃprāptam ahutāgnim ca
yaḥ ripuḥ tvām ātatāyinam hanyāt
indraśatro saḥ te vadhaḥ iti evam
vihitaḥ rājan vadhaḥ tasya eva dhīmataḥ
yaḥ ripuḥ tvām ātatāyinam hanyāt
indraśatro saḥ te vadhaḥ iti evam
vihitaḥ rājan vadhaḥ tasya eva dhīmataḥ
13.
indraśatro,
yaḥ ripuḥ nikumbhilām asaṃprāptam ca ahutāgnim tvām ātatāyinam hanyāt,
saḥ te vadhaḥ.
rājan,
iti evam tasya eva dhīmataḥ vadhaḥ vihitaḥ (asti).
yaḥ ripuḥ nikumbhilām asaṃprāptam ca ahutāgnim tvām ātatāyinam hanyāt,
saḥ te vadhaḥ.
rājan,
iti evam tasya eva dhīmataḥ vadhaḥ vihitaḥ (asti).
13.
"O Indrajit (Indraśatru), that enemy who kills you as an aggressor (ātatāyin), before you have reached Nikumbhila and before you have made your fire offerings, will be the cause of your demise." Thus, O King, was the death of that very wise one ordained.
वधायेन्द्रजितो राम तं दिशस्व महाबलम् ।
हते तस्मिन् हतं विद्धि रावणं ससुहृज्जनम् ॥१४॥
हते तस्मिन् हतं विद्धि रावणं ससुहृज्जनम् ॥१४॥
14. vadhāyendrajito rāma taṃ diśasva mahābalam ,
hate tasmin hataṃ viddhi rāvaṇaṃ sasuhṛjjanam.
hate tasmin hataṃ viddhi rāvaṇaṃ sasuhṛjjanam.
14.
vadhāya indrajitaḥ rāma tam diśasva mahābalam
hate tasmin hatam viddhi rāvaṇam sasuhṛjjanm
hate tasmin hatam viddhi rāvaṇam sasuhṛjjanm
14.
rāma,
indrajitaḥ vadhāya tam mahābalam diśasva.
tasmin hate,
sasuhṛjjanm rāvaṇam hatam viddhi.
indrajitaḥ vadhāya tam mahābalam diśasva.
tasmin hate,
sasuhṛjjanm rāvaṇam hatam viddhi.
14.
O Rama, dispatch that greatly powerful one for the slaying of Indrajit. When Indrajit has been killed, consider Ravana, along with his entire kin, to be slain.
विभीषणवचः श्रुत्व रामो वाक्यमथाब्रवीत् ।
जानामि तस्य रौद्रस्य मायां सत्यपराक्रम ॥१५॥
जानामि तस्य रौद्रस्य मायां सत्यपराक्रम ॥१५॥
15. vibhīṣaṇavacaḥ śrutva rāmo vākyamathābravīt ,
jānāmi tasya raudrasya māyāṃ satyaparākrama.
jānāmi tasya raudrasya māyāṃ satyaparākrama.
15.
vibhīṣaṇavacaḥ śrutvā rāmaḥ vākyam atha abravīt
jānāmi tasya raudrasya māyām satyaparākrama
jānāmi tasya raudrasya māyām satyaparākrama
15.
vibhīṣaṇavacaḥ śrutvā rāmaḥ atha vākyam abravīt
satyaparākrama tasya raudrasya māyām jānāmi
satyaparākrama tasya raudrasya māyām jānāmi
15.
Hearing Vibhishana's words, Rama then spoke: "O hero of true valor, I know the magical illusion (māyā) of that fearsome one."
स हि ब्रह्मास्त्रवित् प्राज्ञो महामायो महाबलः ।
करोत्यसंज्ञान् संग्रामे देवान् सवरुणानपि ॥१६॥
करोत्यसंज्ञान् संग्रामे देवान् सवरुणानपि ॥१६॥
16. sa hi brahmāstravit prājño mahāmāyo mahābalaḥ ,
karotyasaṃjñān saṃgrāme devān savaruṇānapi.
karotyasaṃjñān saṃgrāme devān savaruṇānapi.
16.
saḥ hi brahmāstravit prājñaḥ mahāmāyaḥ mahābalaḥ
karoti asaṃjñān saṅgrāme devān savaruṇān api
karoti asaṃjñān saṅgrāme devān savaruṇān api
16.
saḥ hi brahmāstravit prājñaḥ mahāmāyaḥ mahābalaḥ
savaruṇān devān api saṅgrāme asaṃjñān karoti
savaruṇān devān api saṅgrāme asaṃjñān karoti
16.
For he is indeed a knower of the Brahmāstra (divine weapon), wise, possessing great magical illusion (māyā), and immensely powerful. He makes even the gods, along with Varuna, unconscious in battle.
तस्यान्तरिक्षे चरतो रथस्थस्य महायशः ।
न गतिर्ज्ञायते वीरसूर्यस्येवाभ्रसंप्लवे ॥१७॥
न गतिर्ज्ञायते वीरसूर्यस्येवाभ्रसंप्लवे ॥१७॥
17. tasyāntarikṣe carato rathasthasya mahāyaśaḥ ,
na gatirjñāyate vīrasūryasyevābhrasaṃplave.
na gatirjñāyate vīrasūryasyevābhrasaṃplave.
17.
tasya antarikṣe carataḥ rathasthasya mahāyaśaḥ
na gatiḥ jñāyate vīrasūryasya iva abhrasaṃplave
na gatiḥ jñāyate vīrasūryasya iva abhrasaṃplave
17.
mahāyaśaḥ tasya antarikṣe rathasthasya carataḥ
gatiḥ na jñāyate abhrasaṃplave vīrasūryasya iva
gatiḥ na jñāyate abhrasaṃplave vīrasūryasya iva
17.
O greatly renowned (mahāyaśas) hero, his movement in the sky, while he is stationed in his chariot, is not perceivable, just like the path of the sun (sūrya) amidst a dense cloud cover.
राघवस्तु रिपोर्ज्ञात्वा मायावीर्यं दुरात्मनः ।
लक्ष्मणं कीर्तिसंपन्नमिदं वचनमब्रवीत् ॥१८॥
लक्ष्मणं कीर्तिसंपन्नमिदं वचनमब्रवीत् ॥१८॥
18. rāghavastu riporjñātvā māyāvīryaṃ durātmanaḥ ,
lakṣmaṇaṃ kīrtisaṃpannamidaṃ vacanamabravīt.
lakṣmaṇaṃ kīrtisaṃpannamidaṃ vacanamabravīt.
18.
rāghavaḥ tu ripoḥ jñātvā māyāvīryam durātmanaḥ
lakṣmaṇam kīrtisaṃpannam idam vacanam abravīt
lakṣmaṇam kīrtisaṃpannam idam vacanam abravīt
18.
rāghavaḥ tu durātmanaḥ ripoḥ māyāvīryam jñātvā
kīrtisaṃpannam lakṣmaṇam idam vacanam abravīt
kīrtisaṃpannam lakṣmaṇam idam vacanam abravīt
18.
But Raghava, having known the magical power (māyā-vīrya) of the wicked enemy, spoke these words to Lakshmana, who was endowed with great renown.
यद्वानरेन्द्रस्य बलं तेन सर्वेण संवृतः ।
हनूमत्प्रमुखैश्चैव यूथपैः सहलक्ष्मण ॥१९॥
हनूमत्प्रमुखैश्चैव यूथपैः सहलक्ष्मण ॥१९॥
19. yadvānarendrasya balaṃ tena sarveṇa saṃvṛtaḥ ,
hanūmatpramukhaiścaiva yūthapaiḥ sahalakṣmaṇa.
hanūmatpramukhaiścaiva yūthapaiḥ sahalakṣmaṇa.
19.
yat vānarendrasya balam tena sarveṇa saṃvṛtaḥ
hanūmatpramukhaiḥ ca eva yūthapaiḥ sahalakṣmaṇa
hanūmatpramukhaiḥ ca eva yūthapaiḥ sahalakṣmaṇa
19.
You, accompanied by Lakshmana, are surrounded by the entire army of the king of monkeys, and also by the troop leaders headed by Hanuman.
जाम्बवेनर्क्षपतिना सह सैन्येन संवृतः ।
जहि तं राक्षससुतं मायाबलविशारदम् ॥२०॥
जहि तं राक्षससुतं मायाबलविशारदम् ॥२०॥
20. jāmbavenarkṣapatinā saha sainyena saṃvṛtaḥ ,
jahi taṃ rākṣasasutaṃ māyābalaviśāradam.
jahi taṃ rākṣasasutaṃ māyābalaviśāradam.
20.
jāmbavena ṛkṣapatiṇā saha sainyena saṃvṛtaḥ
jahi tam rākṣasasutam māyābalaviśāradam
jahi tam rākṣasasutam māyābalaviśāradam
20.
You are surrounded by Jambavan, the lord of the bears, along with his army. Therefore, kill that son of a demon who is skilled in the power of illusion (māyā).
अयं त्वां सचिवैः सार्धं महात्मा रजनीचरः ।
अभिज्ञस्तस्य देशस्य पृष्ठतो ऽनुगमिष्यति ॥२१॥
अभिज्ञस्तस्य देशस्य पृष्ठतो ऽनुगमिष्यति ॥२१॥
21. ayaṃ tvāṃ sacivaiḥ sārdhaṃ mahātmā rajanīcaraḥ ,
abhijñastasya deśasya pṛṣṭhato'nugamiṣyati.
abhijñastasya deśasya pṛṣṭhato'nugamiṣyati.
21.
ayam tvām sacivaiḥ sārdham mahātmā rajanīcaraḥ
abhijñaḥ tasya deśasya pṛṣṭhataḥ anugamiṣyati
abhijñaḥ tasya deśasya pṛṣṭhataḥ anugamiṣyati
21.
This noble demon (Vibhīṣaṇa), along with his ministers, is familiar with that region and will follow you from behind.
राघवस्य वचः श्रुत्वा लक्ष्मणः सविभीषणः ।
जग्राह कार्मुकं श्रेष्ठमन्यद्भीमपराक्रमः ॥२२॥
जग्राह कार्मुकं श्रेष्ठमन्यद्भीमपराक्रमः ॥२२॥
22. rāghavasya vacaḥ śrutvā lakṣmaṇaḥ savibhīṣaṇaḥ ,
jagrāha kārmukaṃ śreṣṭhamanyadbhīmaparākramaḥ.
jagrāha kārmukaṃ śreṣṭhamanyadbhīmaparākramaḥ.
22.
rāghavasya vacaḥ śrutvā lakṣmaṇaḥ savibhīṣaṇaḥ
jagrāha kārmukam śreṣṭham anyat bhīmaparākramaḥ
jagrāha kārmukam śreṣṭham anyat bhīmaparākramaḥ
22.
Having heard the words of Raghava (Rāma), Lakshmana, accompanied by Vibhishana, and possessing formidable prowess, took up another excellent bow.
संनद्धः कवची खड्गी स शरी हेमचापधृक् ।
रामपादाव् उपस्पृश्य हृष्टः सौमित्रिरब्रवीत् ॥२३॥
रामपादाव् उपस्पृश्य हृष्टः सौमित्रिरब्रवीत् ॥२३॥
23. saṃnaddhaḥ kavacī khaḍgī sa śarī hemacāpadhṛk ,
rāmapādāv upaspṛśya hṛṣṭaḥ saumitrirabravīt.
rāmapādāv upaspṛśya hṛṣṭaḥ saumitrirabravīt.
23.
sannaddhaḥ kavacī khaḍgī sa śarī hemacāpadhṛk
rāmapādau upaspṛśya hṛṣṭaḥ saumitriḥ abravīt
rāmapādau upaspṛśya hṛṣṭaḥ saumitriḥ abravīt
23.
Ready, armored, and carrying a sword, along with arrows and a golden bow, Lakshmana, the son of Sumitra, joyfully touched Rama's feet and then spoke.
अद्य मत्कार्मुकोन्मुखाः शरा निर्भिद्य रावणिम् ।
लङ्कामभिपतिष्यन्ति हंसाः पुष्करिणीमिव ॥२४॥
लङ्कामभिपतिष्यन्ति हंसाः पुष्करिणीमिव ॥२४॥
24. adya matkārmukonmukhāḥ śarā nirbhidya rāvaṇim ,
laṅkāmabhipatiṣyanti haṃsāḥ puṣkariṇīmiva.
laṅkāmabhipatiṣyanti haṃsāḥ puṣkariṇīmiva.
24.
adya matkārmukonmukhāḥ śarāḥ nirbhidya rāvaṇim
laṅkām abhipatiṣyanti haṃsāḥ puṣkariṇīm iva
laṅkām abhipatiṣyanti haṃsāḥ puṣkariṇīm iva
24.
Today, my arrows, released from my bow, will pierce Ravani and then descend upon Lanka, just as swans settle upon a lotus pond.
अद्यैव तस्य रौद्रस्य शरीरं मामकाः शराः ।
विधमिष्यन्ति हत्वा तं महाचापगुणच्युताः ॥२५॥
विधमिष्यन्ति हत्वा तं महाचापगुणच्युताः ॥२५॥
25. adyaiva tasya raudrasya śarīraṃ māmakāḥ śarāḥ ,
vidhamiṣyanti hatvā taṃ mahācāpaguṇacyutāḥ.
vidhamiṣyanti hatvā taṃ mahācāpaguṇacyutāḥ.
25.
adya eva tasya raudrasya śarīram māmakāḥ śarāḥ
vidhamiṣyanti hatvā tam mahācāpaguṇacyutāḥ
vidhamiṣyanti hatvā tam mahācāpaguṇacyutāḥ
25.
Today itself, my arrows, released from the string of my great bow, will kill that fierce one and scatter his body.
स एवमुक्त्वा द्युतिमान् वचनं भ्रातुरग्रतः ।
स रावणिवधाकाङ्क्षी लक्ष्मणस्त्वरितो ययौ ॥२६॥
स रावणिवधाकाङ्क्षी लक्ष्मणस्त्वरितो ययौ ॥२६॥
26. sa evamuktvā dyutimān vacanaṃ bhrāturagrataḥ ,
sa rāvaṇivadhākāṅkṣī lakṣmaṇastvarito yayau.
sa rāvaṇivadhākāṅkṣī lakṣmaṇastvarito yayau.
26.
saḥ evam uktvā dyutimān vacanam bhrātuḥ agrataḥ
saḥ rāvaṇivadhākāṅkṣī lakṣmaṇaḥ tvaritaḥ yayau
saḥ rāvaṇivadhākāṅkṣī lakṣmaṇaḥ tvaritaḥ yayau
26.
Having spoken thus before his brother, that radiant Lakshmana, longing for the slaying of Ravani, quickly departed.
सो ऽभिवाद्य गुरोः पादौ कृत्वा चापि प्रदक्षिणम् ।
निकुम्भिलामभिययौ चैत्यं रावणिपालितम् ॥२७॥
निकुम्भिलामभिययौ चैत्यं रावणिपालितम् ॥२७॥
27. so'bhivādya guroḥ pādau kṛtvā cāpi pradakṣiṇam ,
nikumbhilāmabhiyayau caityaṃ rāvaṇipālitam.
nikumbhilāmabhiyayau caityaṃ rāvaṇipālitam.
27.
saḥ abhivādya guroḥ pādau kṛtvā ca api pradakṣiṇam
nikumbhilām abhiyayau caityam rāvaṇipālitam
nikumbhilām abhiyayau caityam rāvaṇipālitam
27.
saḥ guroḥ pādau abhivādya ca api pradakṣiṇam
kṛtvā rāvaṇipālitam caityam nikumbhilām abhiyayau
kṛtvā rāvaṇipālitam caityam nikumbhilām abhiyayau
27.
Having saluted his guru's feet and performed a circumambulation, he then proceeded towards the shrine of Nikumbhilā, which was guarded by Rāvaṇi (Indrajit).
विभीषणेन सहितो राजपुत्रः प्रतापवान् ।
कृतस्वस्त्ययनो भ्रात्रा लक्ष्मणस्त्वरितो ययौ ॥२८॥
कृतस्वस्त्ययनो भ्रात्रा लक्ष्मणस्त्वरितो ययौ ॥२८॥
28. vibhīṣaṇena sahito rājaputraḥ pratāpavān ,
kṛtasvastyayano bhrātrā lakṣmaṇastvarito yayau.
kṛtasvastyayano bhrātrā lakṣmaṇastvarito yayau.
28.
vibhīṣaṇena sahitaḥ rājaputraḥ pratāpavān
kṛtasvastyayanaḥ bhrātrā lakṣmaṇaḥ tvaritaḥ yayau
kṛtasvastyayanaḥ bhrātrā lakṣmaṇaḥ tvaritaḥ yayau
28.
vibhīṣaṇena sahitaḥ pratāpavān rājaputraḥ
lakṣmaṇaḥ bhrātrā kṛtasvastyayanaḥ tvaritaḥ yayau
lakṣmaṇaḥ bhrātrā kṛtasvastyayanaḥ tvaritaḥ yayau
28.
The mighty prince Lakṣmaṇa, accompanied by Vibhīṣaṇa, and for whom auspicious rites had been performed by his brother, quickly departed.
वानराणां सहस्रैस्तु हनूमान्बहुभिर्वृतः ।
विभीषणः सहामात्यस्तदा लक्ष्मणमन्वगात् ॥२९॥
विभीषणः सहामात्यस्तदा लक्ष्मणमन्वगात् ॥२९॥
29. vānarāṇāṃ sahasraistu hanūmānbahubhirvṛtaḥ ,
vibhīṣaṇaḥ sahāmātyastadā lakṣmaṇamanvagāt.
vibhīṣaṇaḥ sahāmātyastadā lakṣmaṇamanvagāt.
29.
vānarāṇām sahasraiḥ tu hanumān bahubhiḥ vṛtaḥ
vibhīṣaṇaḥ saha amātyaḥ tadā lakṣmaṇam anvagāt
vibhīṣaṇaḥ saha amātyaḥ tadā lakṣmaṇam anvagāt
29.
tu hanumān bahubhiḥ sahasraiḥ vānarāṇām vṛtaḥ
vibhīṣaṇaḥ saha amātyaḥ tadā lakṣmaṇam anvagāt
vibhīṣaṇaḥ saha amātyaḥ tadā lakṣmaṇam anvagāt
29.
Hanumān, surrounded by many thousands of monkeys, and Vibhīṣaṇa, along with his ministers, then followed Lakṣmaṇa.
महता हरिसैन्येन सवेगमभिसंवृतः ।
ऋक्षराजबलं चैव ददर्श पथि विष्ठितम् ॥३०॥
ऋक्षराजबलं चैव ददर्श पथि विष्ठितम् ॥३०॥
30. mahatā harisainyena savegamabhisaṃvṛtaḥ ,
ṛkṣarājabalaṃ caiva dadarśa pathi viṣṭhitam.
ṛkṣarājabalaṃ caiva dadarśa pathi viṣṭhitam.
30.
mahatā harisainyena savegam abhisaṃvṛtaḥ
ṛkṣarājabalam ca eva dadarśa pathi viṣṭhitam
ṛkṣarājabalam ca eva dadarśa pathi viṣṭhitam
30.
mahata harisainyena savegam abhisaṃvṛtaḥ ca
eva pathi viṣṭhitam ṛkṣarājabalam dadarśa
eva pathi viṣṭhitam ṛkṣarājabalam dadarśa
30.
He, swiftly accompanied by a great army of monkeys, also saw the army of the king of bears stationed on the path.
स गत्वा दूरमध्वानं सौमित्रिर्मित्रनन्दनः ।
राक्षसेन्द्रबलं दूरादपश्यद्व्यूहमास्थितम् ॥३१॥
राक्षसेन्द्रबलं दूरादपश्यद्व्यूहमास्थितम् ॥३१॥
31. sa gatvā dūramadhvānaṃ saumitrirmitranandanaḥ ,
rākṣasendrabalaṃ dūrādapaśyadvyūhamāsthitam.
rākṣasendrabalaṃ dūrādapaśyadvyūhamāsthitam.
31.
saḥ gatvā dūram adhvānam saumitriḥ mitranandanaḥ
rākṣasendra-balam dūrāt apaśyat vyūham āsthitam
rākṣasendra-balam dūrāt apaśyat vyūham āsthitam
31.
saḥ saumitriḥ mitranandanaḥ dūram adhvānam gatvā
dūrāt rākṣasendra-balam āsthitam vyūham apaśyat
dūrāt rākṣasendra-balam āsthitam vyūham apaśyat
31.
Having gone a long distance, Lakṣmaṇa, the delight of his friends, saw from afar the army of the king of rākṣasas (demons), arrayed in battle formation.
स संप्राप्य धनुष्पाणिर्मायायोगमरिंदम ।
तस्थौ ब्रह्मविधानेन विजेतुं रघुनन्दनः ॥३२॥
तस्थौ ब्रह्मविधानेन विजेतुं रघुनन्दनः ॥३२॥
32. sa saṃprāpya dhanuṣpāṇirmāyāyogamariṃdama ,
tasthau brahmavidhānena vijetuṃ raghunandanaḥ.
tasthau brahmavidhānena vijetuṃ raghunandanaḥ.
32.
saḥ samprāpya dhanuṣpāṇiḥ māyāyogam arim-damaḥ
tasthau brahma-vidhānena vijetum raghunandanaḥ
tasthau brahma-vidhānena vijetum raghunandanaḥ
32.
saḥ raghunandanaḥ arim-damaḥ dhanuṣpāṇiḥ māyāyogam
samprāpya brahma-vidhānena vijetum tasthau
samprāpya brahma-vidhānena vijetum tasthau
32.
Having arrived, Lakṣmaṇa, the vanquisher of foes and holder of the bow, employing mystic power (māyā-yoga), stood ready according to the sacred injunctions (brahma-vidhāna) to achieve victory.
विविधममलशस्त्रभास्वरं तद्ध्वजगहनं विपुलं महारथैश्च ।
प्रतिभयतममप्रमेयवेगं तिमिरमिव द्विषतां बलं विवेश ॥३३॥
प्रतिभयतममप्रमेयवेगं तिमिरमिव द्विषतां बलं विवेश ॥३३॥
33. vividhamamalaśastrabhāsvaraṃ taddhvajagahanaṃ vipulaṃ mahārathaiśca ,
pratibhayatamamaprameyavegaṃ timiramiva dviṣatāṃ balaṃ viveśa.
pratibhayatamamaprameyavegaṃ timiramiva dviṣatāṃ balaṃ viveśa.
33.
vividham amala-śastra-bhāsvaram tat
dhvaja-gahanam vipulam mahārathaiḥ
ca pratibhayatamam aprameya-vegam
timiram iva dviṣatām balam viveśa
dhvaja-gahanam vipulam mahārathaiḥ
ca pratibhayatamam aprameya-vegam
timiram iva dviṣatām balam viveśa
33.
tat dviṣatām balam vividham
amala-śastra-bhāsvaram dhvaja-gahanam
vipulam mahārathaiḥ ca pratibhayatamam
aprameya-vegam timiram iva viveśa
amala-śastra-bhāsvaram dhvaja-gahanam
vipulam mahārathaiḥ ca pratibhayatamam
aprameya-vegam timiram iva viveśa
33.
That immense and extremely terrifying army of the enemies, shining with various spotless weapons, dense with numerous banners, accompanied by great chariots, and possessing immeasurable speed, entered like a spreading darkness.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72 (current chapter)
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100