वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-7, chapter-94
शृणु राम महाबाहो यदर्थमहमाहतः ।
पितामहेन देवेन प्रेषितो ऽस्मि महाबल ॥१॥
पितामहेन देवेन प्रेषितो ऽस्मि महाबल ॥१॥
1. śṛṇu rāma mahābāho yadarthamahamāhataḥ ,
pitāmahena devena preṣito'smi mahābala.
pitāmahena devena preṣito'smi mahābala.
1.
śṛṇu rāma mahābāho yat artham aham āhutaḥ
pitāmahena devena preṣitaḥ asmi mahābala
pitāmahena devena preṣitaḥ asmi mahābala
1.
rāma mahābāho śṛṇu yat artham aham āhutaḥ
mahābala pitāmahena devena preṣitaḥ asmi
mahābala pitāmahena devena preṣitaḥ asmi
1.
“Listen, O mighty-armed Rama, for what purpose I was summoned. I have been sent by the divine Grandfather (Brahmā), O mighty one.”
तवाहं पूर्वके भावे पुत्रः परपुरंजय ।
मायासंभावितो वीर कालः सर्वसमाहरः ॥२॥
मायासंभावितो वीर कालः सर्वसमाहरः ॥२॥
2. tavāhaṃ pūrvake bhāve putraḥ parapuraṃjaya ,
māyāsaṃbhāvito vīra kālaḥ sarvasamāharaḥ.
māyāsaṃbhāvito vīra kālaḥ sarvasamāharaḥ.
2.
tava aham pūrvake bhāve putraḥ parapurajaya
māyāsaṃbhāvitaḥ vīra kālaḥ sarvasamāharaḥ
māyāsaṃbhāvitaḥ vīra kālaḥ sarvasamāharaḥ
2.
parapurajaya vīra tava pūrvake bhāve aham
putraḥ māyāsaṃbhāvitaḥ kālaḥ sarvasamāharaḥ
putraḥ māyāsaṃbhāvitaḥ kālaḥ sarvasamāharaḥ
2.
“O conqueror of enemy cities, I am your son from a previous existence, O hero. I am Time (kāla), brought into being by illusion (māyā), the absorber of all.”
पितामहश्च भगवानाह लोकपतिः प्रभुः ।
समयस्ते महाबाहो स्वर्लोकान्परिरक्षितुम् ॥३॥
समयस्ते महाबाहो स्वर्लोकान्परिरक्षितुम् ॥३॥
3. pitāmahaśca bhagavānāha lokapatiḥ prabhuḥ ,
samayaste mahābāho svarlokānparirakṣitum.
samayaste mahābāho svarlokānparirakṣitum.
3.
pitāmahaḥ ca bhagavān āha lokapatiḥ prabhuḥ
samayaḥ te mahābāho svarlokān parirakṣitum
samayaḥ te mahābāho svarlokān parirakṣitum
3.
And the venerable Grandfather (Brahmā), the mighty lord and master of the worlds, said: 'O mighty-armed one, the time has come for you to fully protect the celestial realms.'
संक्षिप्य च पुरा लोकान्मायया स्वयमेव हि ।
महार्णवे शयानो ऽप्सु मां त्वं पूर्वमजीजनः ॥४॥
महार्णवे शयानो ऽप्सु मां त्वं पूर्वमजीजनः ॥४॥
4. saṃkṣipya ca purā lokānmāyayā svayameva hi ,
mahārṇave śayāno'psu māṃ tvaṃ pūrvamajījanaḥ.
mahārṇave śayāno'psu māṃ tvaṃ pūrvamajījanaḥ.
4.
saṃkṣipya ca purā lokān māyayā svayam eva hi
mahārṇave śayānaḥ apsu mām tvam pūrvam ajījanaḥ
mahārṇave śayānaḥ apsu mām tvam pūrvam ajījanaḥ
4.
And indeed, in ancient times, having yourself contracted the worlds by your creative power (māyā), you lay in the great ocean, amidst the waters, and previously gave birth to me.
भोगवन्तं ततो नागमनन्तमुदके शयम् ।
मायया जनयित्वा त्वं द्वौ च सत्त्वौ महाबलौ ॥५॥
मायया जनयित्वा त्वं द्वौ च सत्त्वौ महाबलौ ॥५॥
5. bhogavantaṃ tato nāgamanantamudake śayam ,
māyayā janayitvā tvaṃ dvau ca sattvau mahābalau.
māyayā janayitvā tvaṃ dvau ca sattvau mahābalau.
5.
bhogavantam tataḥ nāgam anantam udake śayam
māyayā janayitvā tvam dvau ca sattvau mahābalau
māyayā janayitvā tvam dvau ca sattvau mahābalau
5.
Then, having created by your creative power (māyā) the hooded serpent Ananta, who rests in the waters, you also brought forth two immensely powerful beings (sattva).
मधुं च कैटभं चैव ययोरस्थिचयैर्वृता ।
इयं पर्वतसंबाधा मेदिनी चाभवन्मही ॥६॥
इयं पर्वतसंबाधा मेदिनी चाभवन्मही ॥६॥
6. madhuṃ ca kaiṭabhaṃ caiva yayorasthicayairvṛtā ,
iyaṃ parvatasaṃbādhā medinī cābhavanmahī.
iyaṃ parvatasaṃbādhā medinī cābhavanmahī.
6.
madhum ca kaiṭabham ca eva yayoḥ asthicayaiḥ
vṛtā iyam parvatasaṃbādhā medinī ca abhavat mahī
vṛtā iyam parvatasaṃbādhā medinī ca abhavat mahī
6.
Those two were Madhu and Kaiṭabha, by whose piles of bones this earth (medinī) became covered and obstructed by mountains, thus becoming the great land.
पद्मे दिव्यार्कसंकाशे नाभ्यामुत्पाद्य मामपि ।
प्राजापत्यं त्वया कर्म सर्वं मयि निवेशितम् ॥७॥
प्राजापत्यं त्वया कर्म सर्वं मयि निवेशितम् ॥७॥
7. padme divyārkasaṃkāśe nābhyāmutpādya māmapi ,
prājāpatyaṃ tvayā karma sarvaṃ mayi niveśitam.
prājāpatyaṃ tvayā karma sarvaṃ mayi niveśitam.
7.
padme divyārkasaṃkāśe nābhyām utpādya mām api
prājāpatyam tvayā karma sarvam mayi niveśitam
prājāpatyam tvayā karma sarvam mayi niveśitam
7.
tvayā nābhyām divyārkasaṃkāśe padme mām api utpādya,
sarvam prājāpatyam karma mayi niveśitam
sarvam prājāpatyam karma mayi niveśitam
7.
You created me from your navel, within a lotus resembling the divine sun. All the creative work (karma) related to Prajapati has been entrusted to me by you.
सो ऽहं संन्यस्तभारो हि त्वामुपासे जगत्पतिम् ।
रक्षां विधत्स्व भूतेषु मम तेजः करो भवान् ॥८॥
रक्षां विधत्स्व भूतेषु मम तेजः करो भवान् ॥८॥
8. so'haṃ saṃnyastabhāro hi tvāmupāse jagatpatim ,
rakṣāṃ vidhatsva bhūteṣu mama tejaḥ karo bhavān.
rakṣāṃ vidhatsva bhūteṣu mama tejaḥ karo bhavān.
8.
saḥ aham saṃnyastabhāraḥ hi tvām upāse jagatpatim
rakṣām vidhatsva bhūteṣu mama tejaḥ karaḥ bhavān
rakṣām vidhatsva bhūteṣu mama tejaḥ karaḥ bhavān
8.
aham saṃnyastabhāraḥ hi,
saḥ tvām jagatpatim upāse.
bhūteṣu rakṣām vidhatsva,
bhavān mama tejaḥ karaḥ
saḥ tvām jagatpatim upāse.
bhūteṣu rakṣām vidhatsva,
bhavān mama tejaḥ karaḥ
8.
Therefore, I, having indeed cast off my burden, worship you, the Lord of the universe. Grant protection to all beings, and may you bestow your power (tejas) upon me.
ततस्त्वमपि दुर्धर्षस्तस्माद्भावात् सनातनात् ।
रक्षार्थं सर्वभूतानां विष्णुत्वमुपजग्मिवान् ॥९॥
रक्षार्थं सर्वभूतानां विष्णुत्वमुपजग्मिवान् ॥९॥
9. tatastvamapi durdharṣastasmādbhāvāt sanātanāt ,
rakṣārthaṃ sarvabhūtānāṃ viṣṇutvamupajagmivān.
rakṣārthaṃ sarvabhūtānāṃ viṣṇutvamupajagmivān.
9.
tataḥ tvam api durgharṣaḥ tasmāt bhāvāt sanātanāt
rakṣārtham sarvabhūtānām viṣṇutvam upajagmivān
rakṣārtham sarvabhūtānām viṣṇutvam upajagmivān
9.
tataḥ tvam api durgharṣaḥ,
tasmāt sanātanāt bhāvāt,
sarvabhūtānām rakṣārtham,
viṣṇutvam upajagmivān
tasmāt sanātanāt bhāvāt,
sarvabhūtānām rakṣārtham,
viṣṇutvam upajagmivān
9.
Therefore, you, the unassailable one, originating from that eternal state, assumed Viṣṇuhood for the protection of all beings.
अदित्यां वीर्यवान्पुत्रो भ्रातॄणां हर्षवर्धनः ।
समुत्पन्नेषु कृत्येषु लोकसाह्याय कल्पसे ॥१०॥
समुत्पन्नेषु कृत्येषु लोकसाह्याय कल्पसे ॥१०॥
10. adityāṃ vīryavānputro bhrātṝṇāṃ harṣavardhanaḥ ,
samutpanneṣu kṛtyeṣu lokasāhyāya kalpase.
samutpanneṣu kṛtyeṣu lokasāhyāya kalpase.
10.
adityām vīryavān putraḥ bhrātṝṇām harṣavardhanaḥ
samutpanneṣu kṛtyeṣu lokasāhāyāya kalp_ase_
samutpanneṣu kṛtyeṣu lokasāhāyāya kalp_ase_
10.
adityām vīryavān putraḥ bhrātṝṇām harṣavardhanaḥ tvam,
samutpanneṣu kṛtyeṣu lokasāhāyāya kalp_ase_
samutpanneṣu kṛtyeṣu lokasāhāyāya kalp_ase_
10.
Born as the valorous son of Aditi, you increase the joy of your brothers. When difficult tasks arise, you are capable of assisting the worlds.
स त्वं वित्रास्यमानासु प्रजासु जगतां वर ।
रावणस्य वधाकाङ्क्षी मानुषेषु मनो ऽदधाः ॥११॥
रावणस्य वधाकाङ्क्षी मानुषेषु मनो ऽदधाः ॥११॥
11. sa tvaṃ vitrāsyamānāsu prajāsu jagatāṃ vara ,
rāvaṇasya vadhākāṅkṣī mānuṣeṣu mano'dadhāḥ.
rāvaṇasya vadhākāṅkṣī mānuṣeṣu mano'dadhāḥ.
11.
sa tvam vitrāsyamānāsu prajāsu jagatām vara
rāvaṇasya vadhākāṅkṣī mānuṣeṣu manaḥ adadhāḥ
rāvaṇasya vadhākāṅkṣī mānuṣeṣu manaḥ adadhāḥ
11.
jagatām vara,
tvam,
vitrāsyamānāsu prajāsu,
rāvaṇasya vadhākāṅkṣī,
mānuṣeṣu manaḥ adadhāḥ
tvam,
vitrāsyamānāsu prajāsu,
rāvaṇasya vadhākāṅkṣī,
mānuṣeṣu manaḥ adadhāḥ
11.
O best among all beings, you, desiring the death of Rāvaṇa, fixed your mind on being born among humans when the people were being greatly terrified.
दशवर्षसहस्राणि दशवर्षशतानि च ।
कृत्वा वासस्य नियतिं स्वयमेवात्मनः पुरा ॥१२॥
कृत्वा वासस्य नियतिं स्वयमेवात्मनः पुरा ॥१२॥
12. daśavarṣasahasrāṇi daśavarṣaśatāni ca ,
kṛtvā vāsasya niyatiṃ svayamevātmanaḥ purā.
kṛtvā vāsasya niyatiṃ svayamevātmanaḥ purā.
12.
daśavarṣasahasrāṇi daśavarṣaśatāni ca kṛtvā
vāsasya niyatim svayam eva ātmanaḥ purā
vāsasya niyatim svayam eva ātmanaḥ purā
12.
purā,
svayam eva,
ātmanaḥ vāsasya niyatim,
daśavarṣasahasrāṇi ca daśavarṣaśatāni,
kṛtvā
svayam eva,
ātmanaḥ vāsasya niyatim,
daśavarṣasahasrāṇi ca daśavarṣaśatāni,
kṛtvā
12.
Indeed, having formerly fixed for your own self (ātman) a residence duration of eleven thousand years...
स त्वं मनोमयः पुत्रः पूर्णायुर्मानुषेष्विह ।
कालो नरवरश्रेष्ठ समीपमुपवर्तितुम् ॥१३॥
कालो नरवरश्रेष्ठ समीपमुपवर्तितुम् ॥१३॥
13. sa tvaṃ manomayaḥ putraḥ pūrṇāyurmānuṣeṣviha ,
kālo naravaraśreṣṭha samīpamupavartitum.
kālo naravaraśreṣṭha samīpamupavartitum.
13.
sa tvam manomayaḥ putraḥ pūrṇāyuḥ mānuṣeṣu
iha kālaḥ naravaraśreṣṭha samīpam upavartitum
iha kālaḥ naravaraśreṣṭha samīpam upavartitum
13.
naravaraśreṣṭha,
saḥ tvam,
iha mānuṣeṣu,
manomayaḥ putraḥ,
pūrṇāyuḥ,
samīpam upavartitum kālaḥ
saḥ tvam,
iha mānuṣeṣu,
manomayaḥ putraḥ,
pūrṇāyuḥ,
samīpam upavartitum kālaḥ
13.
O best among the best of men, you, a mind-born son, having fulfilled your lifespan among humans here, it is now time to return.
यदि भूयो महाराज प्रजा इच्छस्युपासितुम् ।
वस वा वीर भद्रं ते एवमाह पितामहः ॥१४॥
वस वा वीर भद्रं ते एवमाह पितामहः ॥१४॥
14. yadi bhūyo mahārāja prajā icchasyupāsitum ,
vasa vā vīra bhadraṃ te evamāha pitāmahaḥ.
vasa vā vīra bhadraṃ te evamāha pitāmahaḥ.
14.
yadi bhūyaḥ mahārāja prajāḥ icchasi upāsitum
vasa vā vīra bhadram te evam āha pitāmahaḥ
vasa vā vīra bhadram te evam āha pitāmahaḥ
14.
mahārāja,
yadi bhūyaḥ prajāḥ upāsitum icchasi,
vā,
vīra,
vasa; te bhadram; evam pitāmahaḥ āha
yadi bhūyaḥ prajāḥ upāsitum icchasi,
vā,
vīra,
vasa; te bhadram; evam pitāmahaḥ āha
14.
If, O great king, you wish to continue serving the people, then dwell (here) again, O hero; may prosperity be yours. Thus spoke the Grandfather (Brahmā).
अथ वा विजिगीषा ते सुरलोकाय राघव ।
सनाथा विष्णुना देवा भवन्तु विगतज्वराः ॥१५॥
सनाथा विष्णुना देवा भवन्तु विगतज्वराः ॥१५॥
15. atha vā vijigīṣā te suralokāya rāghava ,
sanāthā viṣṇunā devā bhavantu vigatajvarāḥ.
sanāthā viṣṇunā devā bhavantu vigatajvarāḥ.
15.
atha vā vijigīṣā te suralokāya rāghava
sanāthāḥ viṣṇunā devāḥ bhavantu vigatajvarāḥ
sanāthāḥ viṣṇunā devāḥ bhavantu vigatajvarāḥ
15.
atha vā rāghava te vijigīṣā suralokāya
devāḥ viṣṇunā sanāthāḥ vigatajvarāḥ bhavantu
devāḥ viṣṇunā sanāthāḥ vigatajvarāḥ bhavantu
15.
Or else, Rāghava, if your ambition is to conquer the heavenly realm, then let the gods, protected by Viṣṇu, be free from all distress.
श्रुत्वा पितामहेनोक्तं वाक्यं कालसमीरितम् ।
राघवः प्रहसन् वाक्यं सर्वसंहारमब्रवीत् ॥१६॥
राघवः प्रहसन् वाक्यं सर्वसंहारमब्रवीत् ॥१६॥
16. śrutvā pitāmahenoktaṃ vākyaṃ kālasamīritam ,
rāghavaḥ prahasan vākyaṃ sarvasaṃhāramabravīt.
rāghavaḥ prahasan vākyaṃ sarvasaṃhāramabravīt.
16.
śrutvā pitāmahena uktam vākyam kālasamīritam
rāghavaḥ prahasan vākyam sarvasaṃhāram abravīt
rāghavaḥ prahasan vākyam sarvasaṃhāram abravīt
16.
pitāmahena uktam kālasamīritam vākyam śrutvā
rāghavaḥ prahasan sarvasaṃhāram vākyam abravīt
rāghavaḥ prahasan sarvasaṃhāram vākyam abravīt
16.
Having heard the timely words spoken by the grandfather (Brahmā), Rāghava, smiling, uttered a statement that would effect the annihilation of all.
श्रुतं मे देवदेवस्य वाक्यं परममद्भुतम् ।
प्रीतिर्हि महती जाता तवागमनसंभवा ॥१७॥
प्रीतिर्हि महती जाता तवागमनसंभवा ॥१७॥
17. śrutaṃ me devadevasya vākyaṃ paramamadbhutam ,
prītirhi mahatī jātā tavāgamanasaṃbhavā.
prītirhi mahatī jātā tavāgamanasaṃbhavā.
17.
śrutam me devadevasya vākyam paramam adbhutam
prītiḥ hi mahatī jātā tava āgamanasaṃbhavā
prītiḥ hi mahatī jātā tava āgamanasaṃbhavā
17.
me devadevasya paramam adbhutam vākyam śrutam
hi mahatī tava āgamanasaṃbhavā prītiḥ jātā
hi mahatī tava āgamanasaṃbhavā prītiḥ jātā
17.
I have heard the supremely wonderful statement of the god of gods. Indeed, a great joy has come about due to your arrival.
भद्रं ते ऽस्तु गमिष्यामि यत एवाहमागतः ।
हृद्गतो ह्यसि संप्राप्तो न मे ऽस्त्यत्र विचारणा ॥१८॥
हृद्गतो ह्यसि संप्राप्तो न मे ऽस्त्यत्र विचारणा ॥१८॥
18. bhadraṃ te'stu gamiṣyāmi yata evāhamāgataḥ ,
hṛdgato hyasi saṃprāpto na me'styatra vicāraṇā.
hṛdgato hyasi saṃprāpto na me'styatra vicāraṇā.
18.
bhadram te astu gamiṣyāmi yataḥ eva aham āgataḥ
hṛdgataḥ hi asi saṃprāptaḥ na me asti atra vicāraṇā
hṛdgataḥ hi asi saṃprāptaḥ na me asti atra vicāraṇā
18.
te bhadram astu yataḥ eva aham āgataḥ gamiṣyāmi hi
hṛdgataḥ saṃprāptaḥ asi atra me vicāraṇā na asti
hṛdgataḥ saṃprāptaḥ asi atra me vicāraṇā na asti
18.
May good fortune be upon you. I shall go from where I came. You are indeed cherished in my heart, fully understood; I have no further deliberation concerning this matter.
मया हि सर्वकृत्येषु देवानां वशवर्तिनाम् ।
स्थातव्यं सर्वसंहारे यथा ह्याह पितामहः ॥१९॥
स्थातव्यं सर्वसंहारे यथा ह्याह पितामहः ॥१९॥
19. mayā hi sarvakṛtyeṣu devānāṃ vaśavartinām ,
sthātavyaṃ sarvasaṃhāre yathā hyāha pitāmahaḥ.
sthātavyaṃ sarvasaṃhāre yathā hyāha pitāmahaḥ.
19.
mayā hi sarvakṛtyeṣu devānām vaśavartinām
sthātavyam sarvasaṃhāre yathā hi āha pitāmahaḥ
sthātavyam sarvasaṃhāre yathā hi āha pitāmahaḥ
19.
mayā hi sarvakṛtyeṣu devānām vaśavartinām
sarvasaṃhāre sthātavyam yathā hi pitāmahaḥ āha
sarvasaṃhāre sthātavyam yathā hi pitāmahaḥ āha
19.
Indeed, I must abide in all these duties concerning the gods, who are subservient to my will, regarding the total dissolution (of the universe), just as the grandfather (Brahma) has indeed declared.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94 (current chapter)
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100