वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-6, chapter-109
तां रात्रिमुषितं रामं सुखोत्थितमरिंदमम् ।
अब्रवीत् प्राञ्जलिर्वाक्यं जयं पृष्ट्वा विभीषणः ॥१॥
अब्रवीत् प्राञ्जलिर्वाक्यं जयं पृष्ट्वा विभीषणः ॥१॥
1. tāṃ rātrimuṣitaṃ rāmaṃ sukhotthitamariṃdamam ,
abravīt prāñjalirvākyaṃ jayaṃ pṛṣṭvā vibhīṣaṇaḥ.
abravīt prāñjalirvākyaṃ jayaṃ pṛṣṭvā vibhīṣaṇaḥ.
1.
tām rātrim uṣitam rāmam sukhotthitam arindamam
abravīt prāñjaliḥ vākyam jayam pṛṣṭvā vibhīṣaṇaḥ
abravīt prāñjaliḥ vākyam jayam pṛṣṭvā vibhīṣaṇaḥ
1.
vibhīṣaṇaḥ jayam pṛṣṭvā prāñjaliḥ tām rātrim
uṣitam sukhotthitam arindamam rāmam vākyam abravīt
uṣitam sukhotthitam arindamam rāmam vākyam abravīt
1.
Having inquired about his victory, Vibhīṣaṇa, with folded hands, spoke these words to Rāma, the subduer of enemies, who had spent that night there and now risen comfortably.
स्नानानि चाङ्गरागाणि वस्त्राण्याभरणानि च ।
चन्दनानि च दिव्यानि माल्यानि विविधानि च ॥२॥
चन्दनानि च दिव्यानि माल्यानि विविधानि च ॥२॥
2. snānāni cāṅgarāgāṇi vastrāṇyābharaṇāni ca ,
candanāni ca divyāni mālyāni vividhāni ca.
candanāni ca divyāni mālyāni vividhāni ca.
2.
snānāni ca aṅgarāgāṇi vastrāṇi ābharaṇāni ca
candanāni ca divyāni mālyāni vividhāni ca
candanāni ca divyāni mālyāni vividhāni ca
2.
snānāni ca aṅgarāgāṇi ca vastrāṇi ābharaṇāni
ca divyāni candanāni ca vividhāni mālyāni ca
ca divyāni candanāni ca vividhāni mālyāni ca
2.
Bathing preparations, along with body anointments, garments, and ornaments, as well as divine sandal pastes and various kinds of garlands.
अलंकारविदश्चेमा नार्यः पद्मनिभेक्षणाः ।
उपस्थितास्त्वां विधिवत् स्नापयिष्यन्ति राघव ॥३॥
उपस्थितास्त्वां विधिवत् स्नापयिष्यन्ति राघव ॥३॥
3. alaṃkāravidaścemā nāryaḥ padmanibhekṣaṇāḥ ,
upasthitāstvāṃ vidhivat snāpayiṣyanti rāghava.
upasthitāstvāṃ vidhivat snāpayiṣyanti rāghava.
3.
alaṅkāravidaḥ ca imāḥ nāryaḥ padmanibhekṣaṇāḥ
upasthitāḥ tvām vidhivat snāpayiṣyanti rāghava
upasthitāḥ tvām vidhivat snāpayiṣyanti rāghava
3.
rāghava alaṅkāravidaḥ ca imāḥ padmanibhekṣaṇāḥ
nāryaḥ upasthitāḥ tvām vidhivat snāpayiṣyanti
nāryaḥ upasthitāḥ tvām vidhivat snāpayiṣyanti
3.
And these lotus-eyed women, skilled in adornment, are present to bathe you properly, O Rāghava.
एवमुक्तस्तु काकुत्स्थः प्रत्युवाच विभीषणम् ।
हरीन् सुग्रीवमुख्यांस्त्वं स्नानेनोपनिमन्त्रय ॥४॥
हरीन् सुग्रीवमुख्यांस्त्वं स्नानेनोपनिमन्त्रय ॥४॥
4. evamuktastu kākutsthaḥ pratyuvāca vibhīṣaṇam ,
harīn sugrīvamukhyāṃstvaṃ snānenopanimantraya.
harīn sugrīvamukhyāṃstvaṃ snānenopanimantraya.
4.
evam uktaḥ tu kākutsthaḥ pratyuvāca vibhīṣaṇam
harīn sugrīvamukhyān tvam snānena upanimantraya
harīn sugrīvamukhyān tvam snānena upanimantraya
4.
kākutsthaḥ evam uktaḥ tu vibhīṣaṇam pratyuvāca
tvam sugrīvamukhyān harīn snānena upanimantraya
tvam sugrīvamukhyān harīn snānena upanimantraya
4.
Thus addressed, Rama replied to Vibhishana: 'You should invite the monkeys, with Sugriva as their leader, for a bath.'
स तु ताम्यति धर्मात्मा ममहेतोः सुखोचितः ।
सुकुमारो महाबाहुः कुमारः सत्यसंश्रवः ॥५॥
सुकुमारो महाबाहुः कुमारः सत्यसंश्रवः ॥५॥
5. sa tu tāmyati dharmātmā mamahetoḥ sukhocitaḥ ,
sukumāro mahābāhuḥ kumāraḥ satyasaṃśravaḥ.
sukumāro mahābāhuḥ kumāraḥ satyasaṃśravaḥ.
5.
saḥ tu tāmyati dharmātmā mama hetoḥ sukhocitaḥ
sukumāraḥ mahābāhuḥ kumāraḥ satyasaṁśravaḥ
sukumāraḥ mahābāhuḥ kumāraḥ satyasaṁśravaḥ
5.
saḥ dharmātmā sukhocitaḥ sukumāraḥ mahābāhuḥ
kumāraḥ satyasaṁśravaḥ tu mama hetoḥ tāmyati
kumāraḥ satyasaṁśravaḥ tu mama hetoḥ tāmyati
5.
That righteous-souled (dharmātman) prince, accustomed to comfort, very delicate, and mighty-armed, whose word is true, suffers for my sake.
तं विना कैकेयीपुत्रं भरतं धर्मचारिणम् ।
न मे स्नानं बहुमतं वस्त्राण्याभरणानि च ॥६॥
न मे स्नानं बहुमतं वस्त्राण्याभरणानि च ॥६॥
6. taṃ vinā kaikeyīputraṃ bharataṃ dharmacāriṇam ,
na me snānaṃ bahumataṃ vastrāṇyābharaṇāni ca.
na me snānaṃ bahumataṃ vastrāṇyābharaṇāni ca.
6.
tam vinā kaikeyīputram bharatam dharmacāriṇam
na me snānam bahumatam vastrāṇi ābharaṇāni ca
na me snānam bahumatam vastrāṇi ābharaṇāni ca
6.
tam kaikeyīputram bharatam dharmacāriṇam vinā
snānam vastrāṇi ābharaṇāni ca me na bahumatam
snānam vastrāṇi ābharaṇāni ca me na bahumatam
6.
Without him, Bharata, the son of Kaikeyi, who upholds (dharma), bathing, clothes, and ornaments hold no great esteem for me.
इत एव पथा क्षिप्रं प्रतिगच्छाम तां पुरीम् ।
अयोध्यामायतो ह्येष पन्थाः परमदुर्गमः ॥७॥
अयोध्यामायतो ह्येष पन्थाः परमदुर्गमः ॥७॥
7. ita eva pathā kṣipraṃ pratigacchāma tāṃ purīm ,
ayodhyāmāyato hyeṣa panthāḥ paramadurgamaḥ.
ayodhyāmāyato hyeṣa panthāḥ paramadurgamaḥ.
7.
itaḥ eva pathā kṣipram pratigacchāma tām purīm
ayodhyām āyataḥ hi eṣaḥ panthāḥ paramadurgamaḥ
ayodhyām āyataḥ hi eṣaḥ panthāḥ paramadurgamaḥ
7.
itaḥ eva pathā kṣipram tām ayodhyām purīm
pratigacchāma hi eṣaḥ panthāḥ āyataḥ paramadurgamaḥ
pratigacchāma hi eṣaḥ panthāḥ āyataḥ paramadurgamaḥ
7.
Let us quickly return to that city, Ayodhya, by this very path. For this path is indeed long and extremely difficult to traverse.
एवमुक्तस्तु काकुत्स्थं प्रत्युवाच विभीषणः ।
अह्ना त्वां प्रापयिष्यामि तां पुरीं पार्थिवात्मज ॥८॥
अह्ना त्वां प्रापयिष्यामि तां पुरीं पार्थिवात्मज ॥८॥
8. evamuktastu kākutsthaṃ pratyuvāca vibhīṣaṇaḥ ,
ahnā tvāṃ prāpayiṣyāmi tāṃ purīṃ pārthivātmaja.
ahnā tvāṃ prāpayiṣyāmi tāṃ purīṃ pārthivātmaja.
8.
evam uktaḥ tu kākutstham prati uvāca vibhīṣaṇaḥ
ahnā tvām prāpayiṣyāmi tām purīm pārthivātmaja
ahnā tvām prāpayiṣyāmi tām purīm pārthivātmaja
8.
evam uktaḥ tu vibhīṣaṇaḥ kākutstham prati uvāca
he pārthivātmaja ahnā tām purīm tvām prāpayiṣyāmi
he pārthivātmaja ahnā tām purīm tvām prāpayiṣyāmi
8.
When addressed thus, Vibhishana replied to Rama: "O son of a king, I will have you reach that city within a day."
पुष्पकं नाम भद्रं ते विमानं सूर्यसंनिभम् ।
मम भ्रातुः कुबेरस्य रावणेनाहृतं बलात् ॥९॥
मम भ्रातुः कुबेरस्य रावणेनाहृतं बलात् ॥९॥
9. puṣpakaṃ nāma bhadraṃ te vimānaṃ sūryasaṃnibham ,
mama bhrātuḥ kuberasya rāvaṇenāhṛtaṃ balāt.
mama bhrātuḥ kuberasya rāvaṇenāhṛtaṃ balāt.
9.
puṣpakam nāma bhadram te vimānam sūryasaṁnibham
mama bhrātuḥ kuberasya rāvaṇena āhṛtam balāt
mama bhrātuḥ kuberasya rāvaṇena āhṛtam balāt
9.
te bhadram puṣpakam nāma sūryasaṁnibham vimānam
mama bhrātuḥ kuberasya rāvaṇena balāt āhṛtam
mama bhrātuḥ kuberasya rāvaṇena balāt āhṛtam
9.
May prosperity be yours. There is an aerial chariot named Pushpaka, radiant as the sun, which Ravana forcibly took from my brother Kubera.
तदिदं मेघसंकाशं विमानमिह तिष्ठति ।
तेन यास्यसि यानेन त्वमयोध्यां गजज्वरः ॥१०॥
तेन यास्यसि यानेन त्वमयोध्यां गजज्वरः ॥१०॥
10. tadidaṃ meghasaṃkāśaṃ vimānamiha tiṣṭhati ,
tena yāsyasi yānena tvamayodhyāṃ gajajvaraḥ.
tena yāsyasi yānena tvamayodhyāṃ gajajvaraḥ.
10.
tat idam meghasaṁkāśam vimānam iha tiṣṭhati
tena yāsyasi yānena tvam ayodhyām gajajvaraḥ
tena yāsyasi yānena tvam ayodhyām gajajvaraḥ
10.
idam meghasaṁkāśam vimānam iha tiṣṭhati.
he gajajvaraḥ,
tena yānena tvam ayodhyām yāsyasi
he gajajvaraḥ,
tena yānena tvam ayodhyām yāsyasi
10.
This very aerial chariot, resembling a cloud, stands here. By means of this vehicle, you, O mighty hero, will travel to Ayodhya.
अहं ते यद्यनुग्राह्यो यदि स्मरसि मे गुणान् ।
वस तावदिह प्राज्ञ यद्यस्ति मयि सौहृदम् ॥११॥
वस तावदिह प्राज्ञ यद्यस्ति मयि सौहृदम् ॥११॥
11. ahaṃ te yadyanugrāhyo yadi smarasi me guṇān ,
vasa tāvadiha prājña yadyasti mayi sauhṛdam.
vasa tāvadiha prājña yadyasti mayi sauhṛdam.
11.
aham te yadi anugrāhyaḥ yadi smarasi me guṇān
vasa tāvat iha prājña yadi asti mayi sauhṛdam
vasa tāvat iha prājña yadi asti mayi sauhṛdam
11.
yadi aham te anugrāhyaḥ yadi me guṇān smarasi
yadi mayi sauhṛdam asti he prājña tāvat iha vasa
yadi mayi sauhṛdam asti he prājña tāvat iha vasa
11.
If I am to receive your favor, and if you remember my good qualities, then, O wise one, please stay here for now, if you have any affection for me.
लक्ष्मणेन सह भ्रात्रा वैदेह्या चापि भार्यया ।
अर्चितः सर्वकामैस्त्वं ततो राम गमिष्यसि ॥१२॥
अर्चितः सर्वकामैस्त्वं ततो राम गमिष्यसि ॥१२॥
12. lakṣmaṇena saha bhrātrā vaidehyā cāpi bhāryayā ,
arcitaḥ sarvakāmaistvaṃ tato rāma gamiṣyasi.
arcitaḥ sarvakāmaistvaṃ tato rāma gamiṣyasi.
12.
lakṣmaṇena saha bhrātrā vaidehyā ca api bhāryayā
arcitaḥ sarva-kāmaiḥ tvam tataḥ rāma gamiṣyasi
arcitaḥ sarva-kāmaiḥ tvam tataḥ rāma gamiṣyasi
12.
rāma tvam tataḥ gamiṣyasi lakṣmaṇena bhrātrā saha
vaidehyā bhāryayā ca api sarva-kāmaiḥ arcitaḥ
vaidehyā bhāryayā ca api sarva-kāmaiḥ arcitaḥ
12.
Then, O Rāma, you will depart, after being honored with all your desires by your brother Lakṣmaṇa and your wife Vaidehī.
प्रीतियुक्तस्तु मे राम ससैन्यः ससुहृद्गणः ।
सत्क्रियां विहितां तावद्गृहाण त्वं मयोद्यताम् ॥१३॥
सत्क्रियां विहितां तावद्गृहाण त्वं मयोद्यताम् ॥१३॥
13. prītiyuktastu me rāma sasainyaḥ sasuhṛdgaṇaḥ ,
satkriyāṃ vihitāṃ tāvadgṛhāṇa tvaṃ mayodyatām.
satkriyāṃ vihitāṃ tāvadgṛhāṇa tvaṃ mayodyatām.
13.
prīti-yuktaḥ tu me rāma sa-sainyaḥ sa-suhṛd-gaṇaḥ
sat-kriyām vihitām tāvat gṛhāṇa tvam mayā udyatām
sat-kriyām vihitām tāvat gṛhāṇa tvam mayā udyatām
13.
rāma tu me prīti-yuktaḥ sa-sainyaḥ sa-suhṛd-gaṇaḥ
tvam mayā udyatām vihitām sat-kriyām tāvat gṛhāṇa
tvam mayā udyatām vihitām sat-kriyām tāvat gṛhāṇa
13.
But you, O Rāma, who are filled with affection for me, along with your army and host of friends, please accept this honorable welcome I have prepared for you.
प्रणयाद्बहुमानाच्च सौहृदेन च राघव ।
प्रसादयामि प्रेष्यो ऽहं न खल्वाज्ञापयामि ते ॥१४॥
प्रसादयामि प्रेष्यो ऽहं न खल्वाज्ञापयामि ते ॥१४॥
14. praṇayādbahumānācca sauhṛdena ca rāghava ,
prasādayāmi preṣyo'haṃ na khalvājñāpayāmi te.
prasādayāmi preṣyo'haṃ na khalvājñāpayāmi te.
14.
praṇayāt bahumānāt ca sauhṛdena ca rāghava
prasādayāmi preṣyaḥ aham na khalu ājñāpayāmi te
prasādayāmi preṣyaḥ aham na khalu ājñāpayāmi te
14.
rāghava aham preṣyaḥ praṇayāt bahumānāt ca
sauhṛdena ca prasādayāmi na khalu te ājñāpayāmi
sauhṛdena ca prasādayāmi na khalu te ājñāpayāmi
14.
O Rāghava, it is out of affection, great respect, and friendship that I, as your servant, am requesting you; I am certainly not giving you an order.
एवमुक्तस्ततो रामः प्रत्युवाच विभीषणम् ।
रक्षसां वानराणां च सर्वेषां चोपशृण्वताम् ॥१५॥
रक्षसां वानराणां च सर्वेषां चोपशृण्वताम् ॥१५॥
15. evamuktastato rāmaḥ pratyuvāca vibhīṣaṇam ,
rakṣasāṃ vānarāṇāṃ ca sarveṣāṃ copaśṛṇvatām.
rakṣasāṃ vānarāṇāṃ ca sarveṣāṃ copaśṛṇvatām.
15.
evam uktaḥ tataḥ rāmaḥ prati-uvāca vibhīṣaṇam
rakṣasām vānarāṇām ca sarveṣām ca upa-śṛṇvatām
rakṣasām vānarāṇām ca sarveṣām ca upa-śṛṇvatām
15.
evam uktaḥ tataḥ rāmaḥ vibhīṣaṇam prati-uvāca
rakṣasām vānarāṇām ca sarveṣām ca upa-śṛṇvatām
rakṣasām vānarāṇām ca sarveṣām ca upa-śṛṇvatām
15.
Thus addressed, Rāma then replied to Vibhīṣaṇa, while all the rākṣasas and vānaras listened.
पूजितो ऽहं त्वया वीर साचिव्येन परंतप ।
सर्वात्मना च चेष्टिभिः सौहृदेनोत्तमेन च ॥१६॥
सर्वात्मना च चेष्टिभिः सौहृदेनोत्तमेन च ॥१६॥
16. pūjito'haṃ tvayā vīra sācivyena paraṃtapa ,
sarvātmanā ca ceṣṭibhiḥ sauhṛdenottamena ca.
sarvātmanā ca ceṣṭibhiḥ sauhṛdenottamena ca.
16.
pūjitaḥ aham tvayā vīra sācivyenā paraṃtapa
sarvātmanā ca ceṣṭibhiḥ sauhṛdena uttamena ca
sarvātmanā ca ceṣṭibhiḥ sauhṛdena uttamena ca
16.
vīra paraṃtapa tvayā sācivyenā sarvātmanā ca
ceṣṭibhiḥ uttamena ca sauhṛdena aham pūjitaḥ
ceṣṭibhiḥ uttamena ca sauhṛdena aham pūjitaḥ
16.
O hero, O tormentor of foes, I have been honored by you through your assistance, through your wholehearted efforts, and with your excellent friendship.
न खल्वेतन्न कुर्यां ते वचनं राक्षसेश्वर ।
तं तु मे भ्रातरं द्रष्टुं भरतं त्वरते मनः ॥१७॥
तं तु मे भ्रातरं द्रष्टुं भरतं त्वरते मनः ॥१७॥
17. na khalvetanna kuryāṃ te vacanaṃ rākṣaseśvara ,
taṃ tu me bhrātaraṃ draṣṭuṃ bharataṃ tvarate manaḥ.
taṃ tu me bhrātaraṃ draṣṭuṃ bharataṃ tvarate manaḥ.
17.
na khalu etat na kuryām te vacanam rākṣaseśvara
tam tu me bhrātaram draṣṭum bharatam tvarate manaḥ
tam tu me bhrātaram draṣṭum bharatam tvarate manaḥ
17.
rākṣaseśvara te vacanam na khalu etat na kuryām tu
me manaḥ tam bharatam bhrātaram draṣṭum tvarate
me manaḥ tam bharatam bhrātaram draṣṭum tvarate
17.
Indeed, I would not refuse your command, O king of Rākṣasas; but my mind yearns to see my brother Bharata.
मां निवर्तयितुं यो ऽसौ चित्रकूटमुपागतः ।
शिरसा याचतो यस्य वचनं न कृतं मया ॥१८॥
शिरसा याचतो यस्य वचनं न कृतं मया ॥१८॥
18. māṃ nivartayituṃ yo'sau citrakūṭamupāgataḥ ,
śirasā yācato yasya vacanaṃ na kṛtaṃ mayā.
śirasā yācato yasya vacanaṃ na kṛtaṃ mayā.
18.
mām nivartayitum yaḥ asau citrakūṭam upāgataḥ
śirasā yācataḥ yasya vacanam na kṛtam mayā
śirasā yācataḥ yasya vacanam na kṛtam mayā
18.
yaḥ asau mām nivartayitum citrakūṭam upāgataḥ
yasya śirasā yācataḥ vacanam mayā na kṛtam
yasya śirasā yācataḥ vacanam mayā na kṛtam
18.
He who came to Citrakūṭa to persuade me to return, whose plea, made with a bowed head, I did not fulfill.
कौसल्यां च सुमित्रां च कैकेयीं च यशस्विनीम् ।
गुरूंश्च सुहृदश्चैव पौरांश्च तनयैः सह ॥१९॥
गुरूंश्च सुहृदश्चैव पौरांश्च तनयैः सह ॥१९॥
19. kausalyāṃ ca sumitrāṃ ca kaikeyīṃ ca yaśasvinīm ,
gurūṃśca suhṛdaścaiva paurāṃśca tanayaiḥ saha.
gurūṃśca suhṛdaścaiva paurāṃśca tanayaiḥ saha.
19.
kausalyām ca sumitrām ca kaikeyīm ca yaśasvinīm
gurūn ca suhṛdaḥ ca eva paurān ca tanayaiḥ saha
gurūn ca suhṛdaḥ ca eva paurān ca tanayaiḥ saha
19.
kausalyām ca sumitrām ca yaśasvinīm kaikeyīm ca
gurūn ca suhṛdaḥ ca eva tanayaiḥ saha paurān ca
gurūn ca suhṛdaḥ ca eva tanayaiḥ saha paurān ca
19.
Kausalyā, Sumitrā, and the illustrious Kaikeyī; and the preceptors (guru), and friends, and the citizens along with their sons.
उपस्थापय मे क्षिप्रं विमानं राक्षसेश्वर ।
कृतकार्यस्य मे वासः कथं चिदिह संमतः ॥२०॥
कृतकार्यस्य मे वासः कथं चिदिह संमतः ॥२०॥
20. upasthāpaya me kṣipraṃ vimānaṃ rākṣaseśvara ,
kṛtakāryasya me vāsaḥ kathaṃ cidiha saṃmataḥ.
kṛtakāryasya me vāsaḥ kathaṃ cidiha saṃmataḥ.
20.
upasthāpaya me kṣipraṃ vimānaṃ rākṣaseśvara
kṛtakāryasya me vāsaḥ kathaṃ cit iha saṃmataḥ
kṛtakāryasya me vāsaḥ kathaṃ cit iha saṃmataḥ
20.
O lord of rākṣasas, quickly prepare my aerial chariot. My stay here, now that my task is accomplished, is somehow not agreeable.
अनुजानीहि मां सौम्य पूजितो ऽस्मि विभीषण ।
मन्युर्न खलु कर्तव्यस्त्वरितस्त्वानुमानये ॥२१॥
मन्युर्न खलु कर्तव्यस्त्वरितस्त्वानुमानये ॥२१॥
21. anujānīhi māṃ saumya pūjito'smi vibhīṣaṇa ,
manyurna khalu kartavyastvaritastvānumānaye.
manyurna khalu kartavyastvaritastvānumānaye.
21.
anujānīhi māṃ saumya pūjitaḥ asmi vibhīṣaṇa
manyuḥ na khalu kartavyaḥ tvaritaḥ tvā anumānaye
manyuḥ na khalu kartavyaḥ tvaritaḥ tvā anumānaye
21.
O gentle Vibhīṣaṇa, permit me (to depart); I have been honored. Certainly, there is no cause for anger; I shall quickly make you understand.
ततः काञ्चनचित्राङ्गं वैदूर्यमणिवेदिकम् ।
कूटागारैः परिक्षिप्तं सर्वतो रजतप्रभम् ॥२२॥
कूटागारैः परिक्षिप्तं सर्वतो रजतप्रभम् ॥२२॥
22. tataḥ kāñcanacitrāṅgaṃ vaidūryamaṇivedikam ,
kūṭāgāraiḥ parikṣiptaṃ sarvato rajataprabham.
kūṭāgāraiḥ parikṣiptaṃ sarvato rajataprabham.
22.
tataḥ kāñcanacitrāṅgaṃ vaidūryamaṇivedikam
kūṭāgāraiḥ parikṣiptaṃ sarvataḥ rajataprabham
kūṭāgāraiḥ parikṣiptaṃ sarvataḥ rajataprabham
22.
Then, (the aerial chariot was described as) having wondrous golden parts, with platforms made of lapis lazuli gems, surrounded on all sides by chambers, and gleaming like silver.
पाण्डुराभिः पताकाभिर्ध्वजैश्च समलंकृतम् ।
शोभितं काञ्चनैर्हर्म्यैर्हेमपद्मविभूषितम् ॥२३॥
शोभितं काञ्चनैर्हर्म्यैर्हेमपद्मविभूषितम् ॥२३॥
23. pāṇḍurābhiḥ patākābhirdhvajaiśca samalaṃkṛtam ,
śobhitaṃ kāñcanairharmyairhemapadmavibhūṣitam.
śobhitaṃ kāñcanairharmyairhemapadmavibhūṣitam.
23.
pāṇḍurābhiḥ patākābhiḥ dhvajaiḥ ca samalaṅkṛtam
śobhitaṃ kāñcanaiḥ harmyaiḥ hemapadmavibhūṣitam
śobhitaṃ kāñcanaiḥ harmyaiḥ hemapadmavibhūṣitam
23.
It was splendidly adorned with white banners and flags, embellished with golden upper chambers, and decorated with golden lotuses.
प्रकीर्णं किङ्किणीजालैर्मुक्तामणिगवाक्षितम् ।
घण्टाजालैः परिक्षिप्तं सर्वतो मधुरस्वनम् ॥२४॥
घण्टाजालैः परिक्षिप्तं सर्वतो मधुरस्वनम् ॥२४॥
24. prakīrṇaṃ kiṅkiṇījālairmuktāmaṇigavākṣitam ,
ghaṇṭājālaiḥ parikṣiptaṃ sarvato madhurasvanam.
ghaṇṭājālaiḥ parikṣiptaṃ sarvato madhurasvanam.
24.
prakīrṇam kiṅkiṇījālaiḥ muktāmaṇigavākṣitam
ghaṇṭājālaiḥ parikṣiptam sarvataḥ madhurasvanam
ghaṇṭājālaiḥ parikṣiptam sarvataḥ madhurasvanam
24.
kiṅkiṇījālaiḥ prakīrṇam muktāmaṇigavākṣitam
ghaṇṭājālaiḥ sarvataḥ parikṣiptam madhurasvanam
ghaṇṭājālaiḥ sarvataḥ parikṣiptam madhurasvanam
24.
It was adorned with networks of small bells and had windows set with pearls and gems. Surrounded on all sides by clusters of large bells, it produced a sweet sound.
तन्मेरुशिखराकारं निर्मितं विश्वकर्मणा ।
बहुभिर्भूषितं हर्म्यैर्मुक्तारजतसंनिभौ ॥२५॥
बहुभिर्भूषितं हर्म्यैर्मुक्तारजतसंनिभौ ॥२५॥
25. tanmeruśikharākāraṃ nirmitaṃ viśvakarmaṇā ,
bahubhirbhūṣitaṃ harmyairmuktārajatasaṃnibhau.
bahubhirbhūṣitaṃ harmyairmuktārajatasaṃnibhau.
25.
tat meruśikharākāram nirmitam viśvakarmaṇā
bahubhiḥ bhūṣitam harmyaiḥ muktārajatasaṃnibhau
bahubhiḥ bhūṣitam harmyaiḥ muktārajatasaṃnibhau
25.
tat viśvakarmaṇā meruśikharākāram nirmitam
bahubhiḥ harmyaiḥ muktārajatasaṃnibhau bhūṣitam
bahubhiḥ harmyaiḥ muktārajatasaṃnibhau bhūṣitam
25.
That [aerial chariot] was built by Viśvakarman in the form of Mount Meru's peak. It was adorned with many mansions, two of which resembled pearls and silver.
तलैः स्फटिकचित्राङ्गैर्वैदूर्यैश्च वरासनैः ।
महार्हास्तरणोपेतैरुपपन्नं महाधनैः ॥२६॥
महार्हास्तरणोपेतैरुपपन्नं महाधनैः ॥२६॥
26. talaiḥ sphaṭikacitrāṅgairvaidūryaiśca varāsanaiḥ ,
mahārhāstaraṇopetairupapannaṃ mahādhanaiḥ.
mahārhāstaraṇopetairupapannaṃ mahādhanaiḥ.
26.
talaiḥ sphaṭikacitrāṅgaiḥ vaidūryaiḥ ca varāsanaiḥ
mahārhāstaraṇopetaiḥ upapannam mahādhanaiḥ
mahārhāstaraṇopetaiḥ upapannam mahādhanaiḥ
26.
sphaṭikacitrāṅgaiḥ talaiḥ vaidūryaiḥ ca
mahārhāstaraṇopetaiḥ varāsanaiḥ mahādhanaiḥ upapannam
mahārhāstaraṇopetaiḥ varāsanaiḥ mahādhanaiḥ upapannam
26.
It was endowed with floors having crystal-adorned parts, with cat's eye gems, and with excellent seats furnished with very valuable coverings, as well as with great riches.
उपस्थितमनाधृष्यं तद्विमानं मनोजवम् ।
निवेदयित्वा रामाय तस्थौ तत्र विभीषणः ॥२७॥
निवेदयित्वा रामाय तस्थौ तत्र विभीषणः ॥२७॥
27. upasthitamanādhṛṣyaṃ tadvimānaṃ manojavam ,
nivedayitvā rāmāya tasthau tatra vibhīṣaṇaḥ.
nivedayitvā rāmāya tasthau tatra vibhīṣaṇaḥ.
27.
upasthitam anādhṛṣyam tat vimānam manojavam
nivedayitvā rāmāya tasthau tatra vibhīṣaṇaḥ
nivedayitvā rāmāya tasthau tatra vibhīṣaṇaḥ
27.
vibhīṣaṇaḥ tat anādhṛṣyam manojavam upasthitam
vimānam rāmāya nivedayitvā tatra tasthau
vimānam rāmāya nivedayitvā tatra tasthau
27.
Having presented that unassailable, mind-swift aerial chariot (vimāna), which was now ready, to Rama, Vibhishana stood there.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109 (current chapter)
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100