वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-5, chapter-41
ततः स किंकरान् हत्वा हनूमान्ध्यानमास्थितः ।
वनं भग्नं मया चैत्यप्रासादो न विनाशितः ।
तस्मात् प्रासादमप्येवमिमं विध्वंसयाम्यहम् ॥१॥
वनं भग्नं मया चैत्यप्रासादो न विनाशितः ।
तस्मात् प्रासादमप्येवमिमं विध्वंसयाम्यहम् ॥१॥
1. tataḥ sa kiṃkarān hatvā hanūmāndhyānamāsthitaḥ ,
vanaṃ bhagnaṃ mayā caityaprāsādo na vināśitaḥ ,
tasmāt prāsādamapyevamimaṃ vidhvaṃsayāmyaham.
vanaṃ bhagnaṃ mayā caityaprāsādo na vināśitaḥ ,
tasmāt prāsādamapyevamimaṃ vidhvaṃsayāmyaham.
1.
tataḥ saḥ kiṃkarān hatvā hanūmān
dhyānam āsthitaḥ vanam bhagnam mayā
caityaprāsādaḥ na vināśitaḥ tasmāt prāsādam
api evam imam vidhvaṃsayāmi aham
dhyānam āsthitaḥ vanam bhagnam mayā
caityaprāsādaḥ na vināśitaḥ tasmāt prāsādam
api evam imam vidhvaṃsayāmi aham
1.
tataḥ saḥ hanūmān kiṃkarān hatvā dhyānam āsthitaḥ.
vanam mayā bhagnam,
caityaprāsādaḥ na vināśitaḥ.
tasmāt aham imam prāsādam api evam vidhvaṃsayāmi.
vanam mayā bhagnam,
caityaprāsādaḥ na vināśitaḥ.
tasmāt aham imam prāsādam api evam vidhvaṃsayāmi.
1.
Then, Hanumān, having killed the servants, became thoughtful: "The grove has been broken by me, but the shrine-palace has not been destroyed. Therefore, I will also destroy this very palace in this manner."
इति संचिन्त्य हनुमान्मनसा दर्शयन्बलम् ।
चैत्यप्रासादमाप्लुत्य मेरुशृङ्गमिवोन्नतम् ।
आरुरोह हरिश्रेष्ठो हनूमान्मारुतात्मजः ॥२॥
चैत्यप्रासादमाप्लुत्य मेरुशृङ्गमिवोन्नतम् ।
आरुरोह हरिश्रेष्ठो हनूमान्मारुतात्मजः ॥२॥
2. iti saṃcintya hanumānmanasā darśayanbalam ,
caityaprāsādamāplutya meruśṛṅgamivonnatam ,
āruroha hariśreṣṭho hanūmānmārutātmajaḥ.
caityaprāsādamāplutya meruśṛṅgamivonnatam ,
āruroha hariśreṣṭho hanūmānmārutātmajaḥ.
2.
iti saṃcintya hanumān manasā
darśayan balam caityaprāsādam āplutya
meruśṛṅgam iva unnatam ārūroha
hariśreṣṭhaḥ hanumān mārutātmajaḥ
darśayan balam caityaprāsādam āplutya
meruśṛṅgam iva unnatam ārūroha
hariśreṣṭhaḥ hanumān mārutātmajaḥ
2.
iti saṃcintya hanumān mārutātmajaḥ
hariśreṣṭhaḥ manasā balam
darśayan unnatam caityaprāsādam
meruśṛṅgam iva āplutya ārūroha
hariśreṣṭhaḥ manasā balam
darśayan unnatam caityaprāsādam
meruśṛṅgam iva āplutya ārūroha
2.
Reflecting thus, Hanumān, son of Maruta and best of monkeys, mentally demonstrated his strength. He leaped onto the elevated palace-temple, which was like the peak of Mount Meru, and ascended it.
संप्रधृष्य च दुर्धर्षश्चैत्यप्रासादमुन्नतम् ।
हनूमान्प्रज्वलंल् लक्ष्म्या पारियात्रोपमो ऽभवत् ॥३॥
हनूमान्प्रज्वलंल् लक्ष्म्या पारियात्रोपमो ऽभवत् ॥३॥
3. saṃpradhṛṣya ca durdharṣaścaityaprāsādamunnatam ,
hanūmānprajvalaṃl lakṣmyā pāriyātropamo'bhavat.
hanūmānprajvalaṃl lakṣmyā pāriyātropamo'bhavat.
3.
sampardhṛṣya ca durdharṣaḥ caityaprāsādam unnatam
hanumān prajvalan lakṣmyā pāriyātropamaḥ abhavat
hanumān prajvalan lakṣmyā pāriyātropamaḥ abhavat
3.
ca durdharṣaḥ hanumān unnatam caityaprāsādam
sampardhṛṣya lakṣmyā prajvalan pāriyātropamaḥ abhavat
sampardhṛṣya lakṣmyā prajvalan pāriyātropamaḥ abhavat
3.
And the formidable Hanumān, having boldly approached the lofty palace-temple, blazing with splendor, became like Mount Pāriyātra.
स भूत्वा तु महाकायो हनूमान्मारुतात्मजः ।
धृष्टमास्फोटयामास लङ्कां शब्देन पूरयन् ॥४॥
धृष्टमास्फोटयामास लङ्कां शब्देन पूरयन् ॥४॥
4. sa bhūtvā tu mahākāyo hanūmānmārutātmajaḥ ,
dhṛṣṭamāsphoṭayāmāsa laṅkāṃ śabdena pūrayan.
dhṛṣṭamāsphoṭayāmāsa laṅkāṃ śabdena pūrayan.
4.
sa bhūtvā tu mahākāyaḥ hanumān mārutātmajaḥ
dhṛṣṭam āsphoṭayāmāsa laṅkām śabdena pūrayan
dhṛṣṭam āsphoṭayāmāsa laṅkām śabdena pūrayan
4.
saḥ hanumān mārutātmajaḥ mahākāyaḥ bhūtvā tu
dhṛṣṭam śabdena laṅkām pūrayan āsphoṭayāmāsa
dhṛṣṭam śabdena laṅkām pūrayan āsphoṭayāmāsa
4.
Having transformed into a colossal form, Hanumān, son of Maruta, boldly roared, filling all of Laṅkā with his sound.
तस्यास्फोटितशब्देन महता श्रोत्रघातिना ।
पेतुर्विहंगा गगनादुच्चैश्चेदमघोषयत् ॥५॥
पेतुर्विहंगा गगनादुच्चैश्चेदमघोषयत् ॥५॥
5. tasyāsphoṭitaśabdena mahatā śrotraghātinā ,
peturvihaṃgā gaganāduccaiścedamaghoṣayat.
peturvihaṃgā gaganāduccaiścedamaghoṣayat.
5.
tasya āsphoṭitaśabdena mahatā śrotragātinā
petuḥ vihaṃgā gaganāt uccaiḥ ca idam aghoṣayat
petuḥ vihaṃgā gaganāt uccaiḥ ca idam aghoṣayat
5.
tasya mahatā śrotragātinā āsphoṭitaśabdena
vihaṃgā gaganāt petuḥ ca uccaiḥ idam aghoṣayat
vihaṃgā gaganāt petuḥ ca uccaiḥ idam aghoṣayat
5.
Due to the mighty, ear-splitting sound of his roar, birds fell from the sky, and he loudly proclaimed the following:
जयत्यतिबलो रामो लक्ष्मणश्च महाबलः ।
राजा जयति सुग्रीवो राघवेणाभिपालितः ॥६॥
राजा जयति सुग्रीवो राघवेणाभिपालितः ॥६॥
6. jayatyatibalo rāmo lakṣmaṇaśca mahābalaḥ ,
rājā jayati sugrīvo rāghaveṇābhipālitaḥ.
rājā jayati sugrīvo rāghaveṇābhipālitaḥ.
6.
jayati atibalaḥ rāmaḥ lakṣmaṇaḥ ca mahābalaḥ
rājā jayati sugrīvaḥ rāghaveṇa abhipālitaḥ
rājā jayati sugrīvaḥ rāghaveṇa abhipālitaḥ
6.
atibalaḥ rāmaḥ jayati ca mahābalaḥ lakṣmaṇaḥ
jayati rāghaveṇa abhipālitaḥ rājā sugrīvaḥ jayati
jayati rāghaveṇa abhipālitaḥ rājā sugrīvaḥ jayati
6.
The exceedingly mighty Rama is victorious, and so is the greatly mighty Lakshmana. King Sugriva, who is protected by Raghava, also triumphs.
दासो ऽहं कोसलेन्द्रस्य रामस्याक्लिष्टकर्मणः ।
हनुमाञ् शत्रुसैन्यानां निहन्ता मारुतात्मजः ॥७॥
हनुमाञ् शत्रुसैन्यानां निहन्ता मारुतात्मजः ॥७॥
7. dāso'haṃ kosalendrasya rāmasyākliṣṭakarmaṇaḥ ,
hanumāñ śatrusainyānāṃ nihantā mārutātmajaḥ.
hanumāñ śatrusainyānāṃ nihantā mārutātmajaḥ.
7.
dāsaḥ aham kosalendrasya rāmasya akliṣṭakarmaṇaḥ
hanumān śatrusainyānām nihantā mārutātmajaḥ
hanumān śatrusainyānām nihantā mārutātmajaḥ
7.
aham kosalendrasya akliṣṭakarmaṇaḥ rāmasya dāsaḥ
hanumān mārutātmajaḥ śatrusainyānām nihantā
hanumān mārutātmajaḥ śatrusainyānām nihantā
7.
I am a servant of Rama, the lord of Kosala, whose actions (karma) are effortless. I am Hanuman, the son of Maruta, the destroyer of enemy armies.
न रावणसहस्रं मे युद्धे प्रतिबलं भवेत् ।
शिलाभिस्तु प्रहरतः पादपैश्च सहस्रशः ॥८॥
शिलाभिस्तु प्रहरतः पादपैश्च सहस्रशः ॥८॥
8. na rāvaṇasahasraṃ me yuddhe pratibalaṃ bhavet ,
śilābhistu praharataḥ pādapaiśca sahasraśaḥ.
śilābhistu praharataḥ pādapaiśca sahasraśaḥ.
8.
na rāvaṇasahasram me yuddhe pratibalam bhavet
śilābhiḥ tu praharataḥ pādapaiḥ ca sahasraśaḥ
śilābhiḥ tu praharataḥ pādapaiḥ ca sahasraśaḥ
8.
me yuddhe rāvaṇasahasram pratibalam na bhavet
praharataḥ śilābhiḥ tu ca pādapaiḥ sahasraśaḥ
praharataḥ śilābhiḥ tu ca pādapaiḥ sahasraśaḥ
8.
Not even a thousand Ravanas would be a match for me in battle, as I strike with stones and thousands of trees.
अर्दयित्वा पुरीं लङ्कामभिवाद्य च मैथिलीम् ।
समृद्धार्थो गमिष्यामि मिषतां सर्वरक्षसाम् ॥९॥
समृद्धार्थो गमिष्यामि मिषतां सर्वरक्षसाम् ॥९॥
9. ardayitvā purīṃ laṅkāmabhivādya ca maithilīm ,
samṛddhārtho gamiṣyāmi miṣatāṃ sarvarakṣasām.
samṛddhārtho gamiṣyāmi miṣatāṃ sarvarakṣasām.
9.
ardayitvā purīm laṅkām abhivādya ca maithilīm
samṛddhārthaḥ gamiṣyāmi miṣatām sarvarakṣasām
samṛddhārthaḥ gamiṣyāmi miṣatām sarvarakṣasām
9.
purīm laṅkām ardayitvā ca maithilīm abhivādya
samṛddhārthaḥ gamiṣyāmi sarvarakṣasām miṣatām
samṛddhārthaḥ gamiṣyāmi sarvarakṣasām miṣatām
9.
Having ravaged the city of Lanka and paid my respects to Maithili (Sita), I will return with my mission accomplished, while all the Rākṣasas look on.
एवमुक्त्वा विमानस्थश्चैत्यस्थान् हरिपुंगवः ।
ननाद भीमनिर्ह्रादो रक्षसां जनयन्भयम् ॥१०॥
ननाद भीमनिर्ह्रादो रक्षसां जनयन्भयम् ॥१०॥
10. evamuktvā vimānasthaścaityasthān haripuṃgavaḥ ,
nanāda bhīmanirhrādo rakṣasāṃ janayanbhayam.
nanāda bhīmanirhrādo rakṣasāṃ janayanbhayam.
10.
evam uktvā vimānasthaḥ caityasthān haripuṅgavaḥ
nanāda bhīmanirhrādaḥ rakṣasām janayan bhayam
nanāda bhīmanirhrādaḥ rakṣasām janayan bhayam
10.
haripuṅgavaḥ vimānasthaḥ evam uktvā bhīmanirhrādaḥ
nanāda caityasthān rakṣasām bhayam janayan
nanāda caityasthān rakṣasām bhayam janayan
10.
Having spoken thus, the chief of monkeys (haripuṅgava), who was situated in the aerial car, roared with a terrible sound, causing fear among the Rākṣasas who were in the shrines.
तेन शब्देन महता चैत्यपालाः शतं ययुः ।
गृहीत्वा विविधानस्त्रान्प्रासान् खड्गान्परश्वधान् ।
विसृजन्तो महाक्षया मारुतिं पर्यवारयन् ॥११॥
गृहीत्वा विविधानस्त्रान्प्रासान् खड्गान्परश्वधान् ।
विसृजन्तो महाक्षया मारुतिं पर्यवारयन् ॥११॥
11. tena śabdena mahatā caityapālāḥ śataṃ yayuḥ ,
gṛhītvā vividhānastrānprāsān khaḍgānparaśvadhān ,
visṛjanto mahākṣayā mārutiṃ paryavārayan.
gṛhītvā vividhānastrānprāsān khaḍgānparaśvadhān ,
visṛjanto mahākṣayā mārutiṃ paryavārayan.
11.
tena śabdena mahatā caityapālāḥ
śatam yayuḥ gṛhītvā vividhān astrān
prāsān khaḍgān paraśvadhān visṛjantaḥ
mahākṣayāḥ mārutim paryavārayan
śatam yayuḥ gṛhītvā vividhān astrān
prāsān khaḍgān paraśvadhān visṛjantaḥ
mahākṣayāḥ mārutim paryavārayan
11.
tena mahatā śabdena śatam caityapālāḥ
vividhān astrān prāsān khaḍgān
paraśvadhān gṛhītvā mahākṣayāḥ
visṛjantaḥ mārutim paryavārayan yayuḥ
vividhān astrān prāsān khaḍgān
paraśvadhān gṛhītvā mahākṣayāḥ
visṛjantaḥ mārutim paryavārayan yayuḥ
11.
At that great sound, a hundred shrine-guards advanced. Taking various missiles, spears, swords, and axes, they, causing great destruction, surrounded Māruti (Hanumān) while hurling their weapons.
आवर्त इव गङ्गायास्तोयस्य विपुलो महान् ।
परिक्षिप्य हरिश्रेष्ठं स बभौ रक्षसां गणः ॥१२॥
परिक्षिप्य हरिश्रेष्ठं स बभौ रक्षसां गणः ॥१२॥
12. āvarta iva gaṅgāyāstoyasya vipulo mahān ,
parikṣipya hariśreṣṭhaṃ sa babhau rakṣasāṃ gaṇaḥ.
parikṣipya hariśreṣṭhaṃ sa babhau rakṣasāṃ gaṇaḥ.
12.
āvartaḥ iva gaṅgāyāḥ toyasya vipulaḥ mahān
parikṣipya hariśreṣṭham saḥ babhau rakṣasām gaṇaḥ
parikṣipya hariśreṣṭham saḥ babhau rakṣasām gaṇaḥ
12.
rakṣasām saḥ gaṇaḥ hariśreṣṭham parikṣipya
gaṅgāyāḥ toyasya vipulaḥ mahān āvartaḥ iva babhau
gaṅgāyāḥ toyasya vipulaḥ mahān āvartaḥ iva babhau
12.
That host of Rākṣasas, having surrounded the chief of monkeys (harisreṣṭha), appeared like a vast and great whirlpool of the Gaṅgā river's waters.
ततो वातात्मजः क्रुद्धो
भीमरूपं समास्थितः ॥१३॥
भीमरूपं समास्थितः ॥१३॥
13. tato vātātmajaḥ kruddho
bhīmarūpaṃ samāsthitaḥ.
bhīmarūpaṃ samāsthitaḥ.
13.
tataḥ vātātmajaḥ kruddhaḥ
bhīmarūpam samāsthitaḥ
bhīmarūpam samāsthitaḥ
13.
tataḥ kruddhaḥ vātātmajaḥ
bhīmarūpam samāsthitaḥ
bhīmarūpam samāsthitaḥ
13.
Then, the son of Vāyu (vātātmaja), enraged, assumed a terrible form.
प्रासादस्य महांस्तस्य स्तम्भं हेमपरिष्कृतम् ।
उत्पाटयित्वा वेगेन हनूमान्मारुतात्मजः ।
ततस्तं भ्रामयामास शतधारं महाबलः ॥१४॥
उत्पाटयित्वा वेगेन हनूमान्मारुतात्मजः ।
ततस्तं भ्रामयामास शतधारं महाबलः ॥१४॥
14. prāsādasya mahāṃstasya stambhaṃ hemapariṣkṛtam ,
utpāṭayitvā vegena hanūmānmārutātmajaḥ ,
tatastaṃ bhrāmayāmāsa śatadhāraṃ mahābalaḥ.
utpāṭayitvā vegena hanūmānmārutātmajaḥ ,
tatastaṃ bhrāmayāmāsa śatadhāraṃ mahābalaḥ.
14.
prāsādasya mahān tasya stambham
hemapariṣkṛtam utpāṭayitvā vegena
hanūmān mārutātmajaḥ tataḥ tam
bhrāmayāmāsa śatadhāram mahābalaḥ
hemapariṣkṛtam utpāṭayitvā vegena
hanūmān mārutātmajaḥ tataḥ tam
bhrāmayāmāsa śatadhāram mahābalaḥ
14.
mahābalaḥ mārutātmajaḥ hanūmān
vegena tasya mahān prāsādasya
hemapariṣkṛtam stambham utpāṭayitvā
tataḥ tam śatadhāram bhrāmayāmāsa
vegena tasya mahān prāsādasya
hemapariṣkṛtam stambham utpāṭayitvā
tataḥ tam śatadhāram bhrāmayāmāsa
14.
The immensely powerful Hanuman, the son of the wind god (Maruta), forcefully uprooted that great, gold-adorned pillar of the palace. Then, he whirled that hundred-edged (or very sharp) pillar around.
स राक्षसशतं हत्वा वज्रेणेन्द्र इवासुरान् ।
अन्तरिक्षस्थितः श्रीमानिदं वचनमब्रवीत् ॥१५॥
अन्तरिक्षस्थितः श्रीमानिदं वचनमब्रवीत् ॥१५॥
15. sa rākṣasaśataṃ hatvā vajreṇendra ivāsurān ,
antarikṣasthitaḥ śrīmānidaṃ vacanamabravīt.
antarikṣasthitaḥ śrīmānidaṃ vacanamabravīt.
15.
saḥ rākṣasaśatam hatvā vajreṇa indraḥ iva asurān
antarikṣasthitaḥ śrīmān idam vacanam abravīt
antarikṣasthitaḥ śrīmān idam vacanam abravīt
15.
saḥ śrīmān antarikṣasthitaḥ,
indraḥ vajreṇa asurān iva,
rākṣasaśatam hatvā,
idam vacanam abravīt
indraḥ vajreṇa asurān iva,
rākṣasaśatam hatvā,
idam vacanam abravīt
15.
Having killed a hundred rākṣasas, just as Indra (the king of gods) kills asuras with his thunderbolt, that glorious one, standing in the sky, spoke these words.
मादृशानां सहस्राणि विसृष्टानि महात्मनाम् ।
बलिनां वानरेन्द्राणां सुग्रीववशवर्तिनाम् ॥१६॥
बलिनां वानरेन्द्राणां सुग्रीववशवर्तिनाम् ॥१६॥
16. mādṛśānāṃ sahasrāṇi visṛṣṭāni mahātmanām ,
balināṃ vānarendrāṇāṃ sugrīvavaśavartinām.
balināṃ vānarendrāṇāṃ sugrīvavaśavartinām.
16.
mādṛśānām sahasrāṇi visṛṣṭāni mahātmanām
balinām vānarendrāṇām sugrīvavaśavartinām
balinām vānarendrāṇām sugrīvavaśavartinām
16.
mahātmanām balinām sugrīvavaśavartinām
mādṛśānām vānarendrāṇām sahasrāṇi visṛṣṭāni
mādṛśānām vānarendrāṇām sahasrāṇi visṛṣṭāni
16.
Thousands of powerful monkey chiefs (vānarendras) like me, great souls (mahātmanas) who are obedient to Sugrīva, have been dispatched.
शतैः शतसहस्रैश्च कोटीभिरयुतैरपि ।
आगमिष्यति सुग्रीवः सर्वेषां वो निषूदनः ॥१७॥
आगमिष्यति सुग्रीवः सर्वेषां वो निषूदनः ॥१७॥
17. śataiḥ śatasahasraiśca koṭībhirayutairapi ,
āgamiṣyati sugrīvaḥ sarveṣāṃ vo niṣūdanaḥ.
āgamiṣyati sugrīvaḥ sarveṣāṃ vo niṣūdanaḥ.
17.
śataiḥ śatasahasraiḥ ca koṭībhiḥ ayutaiḥ api
āgamiṣyati sugrīvaḥ sarveṣām vaḥ niṣūdanaḥ
āgamiṣyati sugrīvaḥ sarveṣām vaḥ niṣūdanaḥ
17.
sugrīvaḥ śataiḥ śatasahasraiḥ ca koṭībhiḥ ayutaiḥ api āgamiṣyati,
(saḥ) vaḥ sarveṣām niṣūdanaḥ (bhaviṣyati)
(saḥ) vaḥ sarveṣām niṣūdanaḥ (bhaviṣyati)
17.
Sugrīva will come, accompanied by hundreds, hundreds of thousands, crores (ten millions), and even ten thousands (of warriors), who will be the destroyer of all of you.
नेयमस्ति पुरी लङ्का न यूयं न च रावणः ।
यस्मादिक्ष्वाकुनाथेन बद्धं वैरं महात्मना ॥१८॥
यस्मादिक्ष्वाकुनाथेन बद्धं वैरं महात्मना ॥१८॥
18. neyamasti purī laṅkā na yūyaṃ na ca rāvaṇaḥ ,
yasmādikṣvākunāthena baddhaṃ vairaṃ mahātmanā.
yasmādikṣvākunāthena baddhaṃ vairaṃ mahātmanā.
18.
na iyam asti purī laṅkā na yūyam na ca rāvaṇaḥ
yasmāt ikṣvākūnāthena baddham vairam mahātmanā
yasmāt ikṣvākūnāthena baddham vairam mahātmanā
18.
na iyam purī laṅkā asti na yūyam na ca rāvaṇaḥ
yasmāt mahātmanā ikṣvākūnāthena vairam baddham
yasmāt mahātmanā ikṣvākūnāthena vairam baddham
18.
This city of Laṅkā does not truly exist, nor do you, nor does Rāvaṇa, because a great enmity has been initiated by the noble Ikṣvāku chief (Rāma).
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41 (current chapter)
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100