Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-6, chapter-19

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
सारणस्य वचः श्रुत्वा रावणं राक्षसाधिपम् ।
बलमालोकयन् सर्वं शुको वाक्यमथाब्रवीत् ॥१॥
1. sāraṇasya vacaḥ śrutvā rāvaṇaṃ rākṣasādhipam ,
balamālokayan sarvaṃ śuko vākyamathābravīt.
1. sāraṇasya vacaḥ śrutvā rāvaṇam rākṣasādhipam
balam ālokayan sarvam śukaḥ vākyam atha abravīt
1. sāraṇasya vacaḥ śrutvā sarvam balam ālokayan
śukaḥ rākṣasādhipam rāvaṇam atha vākyam abravīt
1. Having heard Sāraṇa's words, and while observing the entire army, Śuka then spoke to Rāvaṇa, the king of the rākṣasas.
स्थितान्पश्यसि यानेतान्मत्तानिव महाद्विपान् ।
न्यग्रोधानिव गाङ्गेयान् सालान् हैमवतीनिव ॥२॥
2. sthitānpaśyasi yānetānmattāniva mahādvipān ,
nyagrodhāniva gāṅgeyān sālān haimavatīniva.
2. sthitān paśyasi yān etān mattān iva mahādvipān
nyagrodhān iva gāṅgeyān sālān haimavatīn iva
2. yān etān sthitān paśyasi mattān iva mahādvipān
gāṅgeyān nyagrodhān iva haimavatīn sālān iva
2. You see these [warriors] standing here, like great intoxicated elephants, like banyan trees [growing robustly] along the Gaṅgā, and like sāla trees from the Himalayas.
एते दुष्प्रसहा राजन्बलिनः कामरूपिणः ।
दैत्यदानवसंकाशा युद्धे देवपराक्रमाः ॥३॥
3. ete duṣprasahā rājanbalinaḥ kāmarūpiṇaḥ ,
daityadānavasaṃkāśā yuddhe devaparākramāḥ.
3. ete duṣprasahāḥ rājan balinaḥ kāmarūpiṇaḥ
daityadānavasaṃkāśāḥ yuddhe devaparākramāḥ
3. rājan ete duṣprasahāḥ balinaḥ kāmarūpiṇaḥ
daityadānavasaṃkāśāḥ yuddhe devaparākramāḥ
3. O King, these are irresistible, mighty, and capable of assuming any form at will. In battle, they resemble daityas and dānavas and possess the valor of gods.
एषां कोटिसहस्राणि नव पञ्चच सप्त च ।
तथा शङ्खसहस्राणि तथा वृन्दशतानि च ॥४॥
4. eṣāṃ koṭisahasrāṇi nava pañcaca sapta ca ,
tathā śaṅkhasahasrāṇi tathā vṛndaśatāni ca.
4. eṣām koṭisahasrāṇi nava pañca ca sapta ca
tathā śaṅkhasahasrāṇi tathā vṛndaśatāni ca
4. eṣām nava pañca ca sapta ca koṭisahasrāṇi
tathā śaṅkhasahasrāṇi ca tathā vṛndaśatāni ca
4. Among these [warriors], there are nine, five, and seven koṭisahasras (units of ten billion); likewise, thousands of śaṅkhas (a very large number) and hundreds of vṛndas (another vast number).
एते सुग्रीवसचिवाः किष्किन्धानिलयाः सदा ।
हरयो देवगन्धर्वैरुत्पन्नाः कामरूपिणः ॥५॥
5. ete sugrīvasacivāḥ kiṣkindhānilayāḥ sadā ,
harayo devagandharvairutpannāḥ kāmarūpiṇaḥ.
5. ete sugrīvasacivāḥ kiṣkindhānilayāḥ sadā
harayaḥ devagandharvaiḥ utpannāḥ kāmarūpiṇaḥ
5. ete sugrīvasacivāḥ sadā kiṣkindhānilayāḥ
devagandharvaiḥ utpannāḥ kāmarūpiṇaḥ harayaḥ
5. These are the companions of Sugrīva, perpetually residing in Kiṣkindhā. They are monkeys, born from gods and gandharvas, capable of assuming any form at will.
यौ तौ पश्यसि तिष्ठन्तौ कुमारौ देवरूपिणौ ।
मैन्दश्च द्विविदश्चोभौ ताभ्यां नास्ति समो युधि ॥६॥
6. yau tau paśyasi tiṣṭhantau kumārau devarūpiṇau ,
maindaśca dvividaścobhau tābhyāṃ nāsti samo yudhi.
6. yau tau paśyasi tiṣṭhantau kumārau devarūpiṇau maindaḥ
ca dvividaḥ ca ubhau tābhyām na asti samaḥ yudhi
6. yau tau kumārau devarūpiṇau tiṣṭhantau paśyasi maindaḥ
ca dvividaḥ ca ubhau tābhyām yudhi samaḥ na asti
6. Those two youths you see standing there, who resemble gods, are Mainda and Dvivida. There is no one equal to them in battle.
ब्रह्मणा समनुज्ञातावमृतप्राशिनाव् उभौ ।
आशंसेते युधा लङ्कामेतौ मर्दितुमोजसा ॥७॥
7. brahmaṇā samanujñātāvamṛtaprāśināv ubhau ,
āśaṃsete yudhā laṅkāmetau marditumojasā.
7. brahmaṇā samanuñjñātau amṛtaprāśinau ubhau
āśaṃsete yudhā laṅkām etau marditum ojasā
7. ubhau etau brahmaṇā samanuñjñātau amṛtaprāśinau
ojasā yudhā laṅkām marditum āśaṃsete
7. Both of them, having drunk ambrosia and sanctioned by (Brahmā), intend to crush Laṅkā with their might in battle.
यावेतावेतयोः पार्श्वे स्थितौ पर्वतसंनिभौ ।
सुमुखो विमुखश्चैव मृत्युपुत्रौ पितुः समौ ॥८॥
8. yāvetāvetayoḥ pārśve sthitau parvatasaṃnibhau ,
sumukho vimukhaścaiva mṛtyuputrau pituḥ samau.
8. yau etau etayoḥ pārśve sthitau parvatasaṃnibhau
sumukhaḥ vimukhaḥ ca eva mṛtyuputrau pituḥ samau
8. yau etau etayoḥ pārśve parvatasaṃnibhau sthitau
sumukhaḥ ca vimukhaḥ ca eva mṛtyuputrau pituḥ samau
8. And these two who stand beside them, resembling mountains, are Sumukha and Vimukha, the sons of Mṛtyu, who are equal to their father.
यं तु पश्यसि तिष्ठन्तं प्रभिन्नमिव कुञ्जरम् ।
यो बलात् क्षोभयेत् क्रुद्धः समुद्रमपि वानरः ॥९॥
9. yaṃ tu paśyasi tiṣṭhantaṃ prabhinnamiva kuñjaram ,
yo balāt kṣobhayet kruddhaḥ samudramapi vānaraḥ.
9. yam tu paśyasi tiṣṭhantam prabhinnam iva kuñjaram
yaḥ balāt kṣobhayet kruddhaḥ samudram api vānaraḥ
9. yam tu prabhinnam kuñjaram iva tiṣṭhantam vānaraḥ paśyasi,
yaḥ kruddhaḥ balāt samudram api kṣobhayet
9. And that monkey whom you see standing like an elephant in rut, who, enraged, could violently agitate even the ocean with his strength.
एषो ऽभिगन्ता लङ्काया वैदेह्यास्तव च प्रभो ।
एनं पश्य पुरा दृष्टं वानरं पुनरागतम् ॥१०॥
10. eṣo'bhigantā laṅkāyā vaidehyāstava ca prabho ,
enaṃ paśya purā dṛṣṭaṃ vānaraṃ punarāgatam.
10. eṣaḥ abhigantā laṅkāyāḥ vaidehyāḥ tava ca prabho
enam paśya purā dṛṣṭam vānaram punaḥ āgatam
10. prabho eṣaḥ laṅkāyāḥ vaidehyāḥ tava ca abhigantā
purā dṛṣṭam punaḥ āgatam enam vānaram paśya
10. O lord, this one will go to Laṅkā for Vaidehī and for you. Behold this monkey, whom you have seen before, returned again.
ज्येष्ठः केसरिणः पुत्रो वातात्मज इति श्रुतः ।
हनूमानिति विख्यातो लङ्घितो येन सागरः ॥११॥
11. jyeṣṭhaḥ kesariṇaḥ putro vātātmaja iti śrutaḥ ,
hanūmāniti vikhyāto laṅghito yena sāgaraḥ.
11. jyeṣṭhaḥ kesariṇaḥ putraḥ vātātmajaḥ iti śrutaḥ
hanumān iti vikhyātaḥ laṅghitaḥ yena sāgaraḥ
11. kesariṇaḥ jyeṣṭhaḥ putraḥ vātātmajaḥ iti śrutaḥ
hanumān iti vikhyātaḥ yena sāgaraḥ laṅghitaḥ
11. He is the eldest son of Kesarin, known as the son of Vāyu. He is renowned as Hanumān, the one by whom the ocean was leaped over.
कामरूपी हरिश्रेष्ठो बलरूपसमन्वितः ।
अनिवार्यगतिश्चैव यथा सततगः प्रभुः ॥१२॥
12. kāmarūpī hariśreṣṭho balarūpasamanvitaḥ ,
anivāryagatiścaiva yathā satatagaḥ prabhuḥ.
12. kāmarūpī hariśreṣṭhaḥ balarūpasamanvitaḥ
anivāryagatiḥ ca eva yathā satatagaḥ prabhuḥ
12. kāmarūpī hariśreṣṭhaḥ balarūpasamanvitaḥ ca
eva anivāryagatiḥ yathā satatagaḥ prabhuḥ
12. He can assume any desired form, is the foremost among monkeys, endowed with strength and excellent form. His movement is indeed irresistible, just like the ever-moving lord (the wind).
उद्यन्तं भास्करं दृष्ट्वा बालः किल पिपासितः ।
त्रियोजनसहस्रं तु अध्वानमवतीर्य हि ॥१३॥
13. udyantaṃ bhāskaraṃ dṛṣṭvā bālaḥ kila pipāsitaḥ ,
triyojanasahasraṃ tu adhvānamavatīrya hi.
13. udyantam bhāskaram dṛṣṭvā bālaḥ kila pipāsitaḥ
triyojanasahasram tu adhvānam avatīrya hi
13. udyantam bhāskaram dṛṣṭvā bālaḥ kila pipāsitaḥ
tu hi triyojanasahasram adhvānam avatīrya
13. Upon seeing the rising sun, the child, it is said, became thirsty. And indeed, he covered a distance of three thousand yojanas.
आदित्यमाहरिष्यामि न मे क्षुत् प्रतियास्यति ।
इति संचिन्त्य मनसा पुरैष बलदर्पितः ॥१४॥
14. ādityamāhariṣyāmi na me kṣut pratiyāsyati ,
iti saṃcintya manasā puraiṣa baladarpitaḥ.
14. ādityam āhariṣyāmi na me kṣut pratiyāsyati
iti saṃcintya manasā purā eṣaḥ baladarpitaḥ
14. I will seize the sun; my hunger will not be appeased. Having thought thus in his mind, this one, once proud of his strength (Hanuman)...
अनाधृष्यतमं देवमपि देवर्षिदानवैः ।
अनासाद्यैव पतितो भास्करोदयने गिरौ ॥१५॥
15. anādhṛṣyatamaṃ devamapi devarṣidānavaiḥ ,
anāsādyaiva patito bhāskarodayane girau.
15. anādhṛṣyatamam devam api devarṣidānavaiḥ
anāsādya eva patitaḥ bhāskarodayane girau
15. He fell upon the mountain of the sun's rising, without even reaching the most unassailable deity (the sun), who cannot be approached even by gods, sages, or demons.
पतितस्य कपेरस्य हनुरेका शिलातले ।
किं चिद्भिन्ना दृढहनोर्हनूमानेष तेन वै ॥१६॥
16. patitasya kaperasya hanurekā śilātale ,
kiṃ cidbhinnā dṛḍhahanorhanūmāneṣa tena vai.
16. patitasya kapeḥ asya hanuḥ ekā śilātale kiṃcit
bhinnā dṛḍhahanuḥ hanumān eṣaḥ tena vai
16. One jaw of this fallen monkey was slightly broken on the rock surface. Due to this, this strong-jawed one is indeed (called) Hanumān.
सत्यमागमयोगेन ममैष विदितो हरिः ।
नास्य शक्यं बलं रूपं प्रभावो वानुभाषितुम् ॥१७॥
17. satyamāgamayogena mamaiṣa vidito hariḥ ,
nāsya śakyaṃ balaṃ rūpaṃ prabhāvo vānubhāṣitum.
17. satyam āgamayogena mama eṣaḥ viditaḥ hariḥ na
asya śakyam balam rūpam prabhāvaḥ vā anubhāṣitum
17. Truly, this Hari (Hanumān) is known to me through the discipline (yoga) of sacred tradition (āgama). His strength, form, or power cannot be fully described.
एष आशंसते लङ्कामेको मर्दितुमोजसा ।
यश्चैषो ऽनन्तरः शूरः श्यामः पद्मनिभेक्षणः ॥१८॥
18. eṣa āśaṃsate laṅkāmeko marditumojasā ,
yaścaiṣo'nantaraḥ śūraḥ śyāmaḥ padmanibhekṣaṇaḥ.
18. eṣaḥ āśaṃsate laṅkām ekaḥ marditum ojasā yaḥ ca
eṣaḥ anantaraḥ śūraḥ śyāmaḥ padmanibhekṣaṇaḥ
18. eṣaḥ ekaḥ ojasā laṅkām marditum āśaṃsate yaḥ ca
eṣaḥ anantaraḥ śūraḥ śyāmaḥ padmanibhekṣaṇaḥ
18. This one (Rāma) intends to conquer Lanka alone with his mighty power. And this other hero, who stands next to him, is dark-complexioned and has eyes like lotuses.
इक्ष्वाकूणामतिरथो लोके विख्यात पौरुषः ।
यस्मिन्न चलते धर्मो यो धर्मं नातिवर्तते ॥१९॥
19. ikṣvākūṇāmatiratho loke vikhyāta pauruṣaḥ ,
yasminna calate dharmo yo dharmaṃ nātivartate.
19. ikṣvākūṇām atirathaḥ loke vikhyāta pauruṣaḥ yasmin
na calate dharmaḥ yaḥ dharmam na ativartate
19. ikṣvākūṇām atirathaḥ loke vikhyāta pauruṣaḥ yasmin
dharmaḥ na calate yaḥ dharmam na ativartate
19. He is a great charioteer (atiratha) among the Ikṣvākus, whose prowess is renowned in the world. In him, the natural law (dharma) does not waver, and he does not transgress that natural law (dharma).
यो ब्राह्ममस्त्रं वेदांश्च वेद वेदविदां वरः ।
यो भिन्द्याद्गगनं बाणैः पर्वतांश्चापि दारयेत् ॥२०॥
20. yo brāhmamastraṃ vedāṃśca veda vedavidāṃ varaḥ ,
yo bhindyādgaganaṃ bāṇaiḥ parvatāṃścāpi dārayet.
20. yaḥ brāhmam astram vedān ca veda vedavidām varaḥ
yaḥ bhindyāt gaganam bāṇaiḥ parvatān ca api dārayet
20. yaḥ brāhmam astram vedān ca veda,
(saḥ) vedavidām varaḥ yaḥ bāṇaiḥ gaganam bhindyāt,
ca parvatān api dārayet
20. He who knows the divine weapon (brahmāstra) and the Vedas, the foremost among those who know the Vedas. He who could split the sky with his arrows and also tear mountains apart.
यस्य मृत्योरिव क्रोधः शक्रस्येव पराक्रमः ।
स एष रामस्त्वां योद्धुं राजन् समभिवर्तते ॥२१॥
21. yasya mṛtyoriva krodhaḥ śakrasyeva parākramaḥ ,
sa eṣa rāmastvāṃ yoddhuṃ rājan samabhivartate.
21. yasya mṛtyoḥ iva krodhaḥ śakrasya iva parākramaḥ
saḥ eṣaḥ rāmaḥ tvām yoddhum rājan samabhivartate
21. yasya krodhaḥ mṛtyoḥ iva (asti),
(yasya) parākramaḥ śakrasya iva (asti) he rājan! saḥ eṣaḥ rāmaḥ tvām yoddhum samabhivartate
21. Whose wrath is like that of Death, and whose prowess is like that of Indra. That very Rāma, O king, is advancing to fight you.
यश्चैष दक्षिणे पार्श्वे शुद्धजाम्बूनदप्रभः ।
विशालवक्षास्ताम्राक्षो नीलकुञ्चितमूर्धजः ॥२२॥
22. yaścaiṣa dakṣiṇe pārśve śuddhajāmbūnadaprabhaḥ ,
viśālavakṣāstāmrākṣo nīlakuñcitamūrdhajaḥ.
22. yaḥ ca eṣaḥ dakṣiṇe pārśve śuddha-jāmbūnada-prabhaḥ
viśāla-vakṣāḥ tāmra-akṣaḥ nīla-kuñcita-mūrdhajaḥ
22. yaḥ ca eṣaḥ dakṣiṇe pārśve śuddha-jāmbūnada-prabhaḥ
viśāla-vakṣāḥ tāmra-akṣaḥ nīla-kuñcita-mūrdhajaḥ
22. And this one, who is on his right side, shines like pure gold. He is broad-chested, copper-eyed, and has dark, curly hair.
एषो ऽस्य लक्ष्मणो नाम भ्राता प्राणसमः प्रियः ।
नये युद्धे च कुशलः सर्वशास्त्रविशारदः ॥२३॥
23. eṣo'sya lakṣmaṇo nāma bhrātā prāṇasamaḥ priyaḥ ,
naye yuddhe ca kuśalaḥ sarvaśāstraviśāradaḥ.
23. eṣaḥ asya lakṣmaṇaḥ nāma bhrātā prāṇa-samaḥ priyaḥ
naye yuddhe ca kuśalaḥ sarva-śāstra-viśāradaḥ
23. eṣaḥ asya lakṣmaṇaḥ nāma bhrātā prāṇa-samaḥ priyaḥ
naye ca yuddhe kuśalaḥ sarva-śāstra-viśāradaḥ
23. This is his brother, named Lakṣmaṇa, who is dear as his own life. He is skilled in statesmanship and warfare, and an expert in all scriptures.
अमर्षी दुर्जयो जेता विक्रान्तो बुद्धिमान्बली ।
रामस्य दक्षिणो बाहुर्नित्यं प्राणो बहिश्चरः ॥२४॥
24. amarṣī durjayo jetā vikrānto buddhimānbalī ,
rāmasya dakṣiṇo bāhurnityaṃ prāṇo bahiścaraḥ.
24. amarṣī durjayaḥ jetā vikrāntaḥ buddhimān balī
rāmasya dakṣiṇaḥ bāhuḥ nityaṃ prāṇaḥ bahiḥ-caraḥ
24. amarṣī durjayaḥ jetā vikrāntaḥ buddhimān balī
rāmasya dakṣiṇaḥ bāhuḥ nityaṃ prāṇaḥ bahiḥ-caraḥ
24. He is impatient (of insult), unconquerable, victorious, valorous, intelligent, and powerful. He is Rāma's right arm, his constant life (prāṇa) and external agent.
न ह्येष राघवस्यार्थे जीवितं परिरक्षति ।
एषैवाशंसते युद्धे निहन्तुं सर्वराक्षसान् ॥२५॥
25. na hyeṣa rāghavasyārthe jīvitaṃ parirakṣati ,
eṣaivāśaṃsate yuddhe nihantuṃ sarvarākṣasān.
25. na hi eṣaḥ rāghavasya arthe jīvitaṃ parirakṣati
eṣaḥ eva āśaṃsate yuddhe nihantuṃ sarva-rākṣasān
25. hi eṣaḥ rāghavasya arthe jīvitaṃ na parirakṣati
eṣaḥ eva yuddhe sarva-rākṣasān nihantuṃ āśaṃsate
25. For he does not protect his own life for the sake of Rāma. Rather, he desires only to destroy all the demons in battle.
यस्तु सव्यमसौ पक्षं रामस्याश्रित्य तिष्ठति ।
रक्षोगणपरिक्षिप्तो राजा ह्येष विभीषणः ॥२६॥
26. yastu savyamasau pakṣaṃ rāmasyāśritya tiṣṭhati ,
rakṣogaṇaparikṣipto rājā hyeṣa vibhīṣaṇaḥ.
26. yaḥ tu savyam asau pakṣam rāmasya āśritya tiṣṭhati
rakṣogaṇaparikṣiptaḥ rājā hi eṣaḥ vibhīṣaṇaḥ
26. This Vibhīṣaṇa is indeed the king, that one who stands relying on Rāma's auspicious side, surrounded by a multitude of rākṣasas.
श्रीमता राजराजेन लङ्कायामभिषेचितः ।
त्वामेव प्रतिसंरब्धो युद्धायैषो ऽभिवर्तते ॥२७॥
27. śrīmatā rājarājena laṅkāyāmabhiṣecitaḥ ,
tvāmeva pratisaṃrabdho yuddhāyaiṣo'bhivartate.
27. śrīmatā rājarājena laṅkāyām abhiṣecitaḥ tvām
eva pratisamrabdhaḥ yuddhāya eṣaḥ abhivartate
27. Having been consecrated in Laṅkā by the glorious king of kings (Rāma), this one, enraged precisely against you, is now advancing for battle.
यं तु पश्यसि तिष्ठन्तं मध्ये गिरिमिवाचलम् ।
सर्वशाखामृगेन्द्राणां भर्तारमपराजितम् ॥२८॥
28. yaṃ tu paśyasi tiṣṭhantaṃ madhye girimivācalam ,
sarvaśākhāmṛgendrāṇāṃ bhartāramaparājitam.
28. yam tu paśyasi tiṣṭhantam madhye girim iva acalam
sarvaśākhāmṛgendrāṇām bhartāram aparājitam
28. And whom you see standing in the midst, unmoving like a mountain, the unconquered lord of all the chief monkeys.
तेजसा यशसा बुद्ध्या ज्ञानेनाभिजनेन च ।
यः कपीनति बभ्राज हिमवानिव पर्वतान् ॥२९॥
29. tejasā yaśasā buddhyā jñānenābhijanena ca ,
yaḥ kapīnati babhrāja himavāniva parvatān.
29. tejasā yaśasā buddhyā jñānena abhijanena ca
yaḥ kapīn ati babhrāja himavān iva parvatān
29. Who, by his splendor, fame, intelligence, knowledge, and noble lineage, shone forth exceedingly among the monkeys, just as the Himālaya shines among mountains.
किष्किन्धां यः समध्यास्ते गुहां सगहनद्रुमाम् ।
दुर्गां पर्वतदुर्गस्थां प्रधानैः सह यूथपैः ॥३०॥
30. kiṣkindhāṃ yaḥ samadhyāste guhāṃ sagahanadrumām ,
durgāṃ parvatadurgasthāṃ pradhānaiḥ saha yūthapaiḥ.
30. kiṣkindhām yaḥ samadhyāste guhām sagahanadrumām
durgām parvatadurgasthām pradhānaiḥ saha yūthapaiḥ
30. yaḥ pradhānaiḥ yūthapaiḥ saha sagahanadrumām durgām
parvatadurgasthām guhām kiṣkindhām samadhyāste
30. Who presides over Kiṣkindhā, a cavern with dense trees, a difficult-to-access place situated like a mountain fortress, along with his chief troop commanders.
यस्यैषा काञ्चनी माला शोभते शतपुष्करा ।
कान्ता देवमनुष्याणां यस्यां लक्ष्मीः प्रतिष्ठिता ॥३१॥
31. yasyaiṣā kāñcanī mālā śobhate śatapuṣkarā ,
kāntā devamanuṣyāṇāṃ yasyāṃ lakṣmīḥ pratiṣṭhitā.
31. yasya eṣā kāñcanī mālā śobhate śatapuṣkarā
kāntā devamanuṣyāṇām yasyām lakṣmīḥ pratiṣṭhitā
31. yasya eṣā śatapuṣkarā kāñcanī mālā śobhate; sā devamanuṣyāṇām kāntā,
yasyām lakṣmīḥ pratiṣṭhitā
31. Whose golden garland, adorned with a hundred ornaments, shines splendidly; it is beloved by gods and humans, and in it, prosperity (lakṣmī) is firmly established.
एतां च मालां तारां च कपिराज्यं च शाश्वतम् ।
सुग्रीवो वालिनं हत्वा रामेण प्रतिपादितः ॥३२॥
32. etāṃ ca mālāṃ tārāṃ ca kapirājyaṃ ca śāśvatam ,
sugrīvo vālinaṃ hatvā rāmeṇa pratipāditaḥ.
32. etām ca mālām tārām ca kapirājyam ca śāśvatam
sugrīvaḥ vālinam hatvā rāmeṇa pratipāditaḥ
32. Rāmeṇa Vālinam hatvā Sugrīvaḥ etām mālām ca
Tārām ca śāśvatam kapirājyam ca pratipāditaḥ
32. After killing Vāli, Sugrīva was established by Rāma as ruler, receiving this garland, Tārā, and the eternal kingdom of the monkeys.
एवं कोटिसहस्रेण शङ्कूनां च शतेन च ।
सुग्रीवो वानरेन्द्रस्त्वां युद्धार्थमभिवर्तते ॥३३॥
33. evaṃ koṭisahasreṇa śaṅkūnāṃ ca śatena ca ,
sugrīvo vānarendrastvāṃ yuddhārthamabhivartate.
33. evam koṭisahasreṇa śaṅkūnām ca śatena ca sugrīvaḥ
vānarendraḥ tvām yuddhārtham abhivartate
33. evam koṭisahasreṇa ca śatena ca śaṅkūnām,
Sugrīvaḥ vānarendraḥ tvām yuddhārtham abhivartate
33. Thus, with a thousand crores (ten billion) and a hundred units of "śaṅku" (a colossal number of troops), Sugrīva, the king of monkeys, advances towards you for battle.
इमां महाराजसमीक्ष्य वाहिनीमुपस्थितां प्रज्वलितग्रहोपमाम् ।
ततः प्रयत्नः परमो विधीयतां यथा जयः स्यान्न परैः पराजयः ॥३४॥
34. imāṃ mahārājasamīkṣya vāhinīmupasthitāṃ prajvalitagrahopamām ,
tataḥ prayatnaḥ paramo vidhīyatāṃ yathā jayaḥ syānna paraiḥ parājayaḥ.
34. imām mahārāja samīkṣya vāhinīm
upasthitām prajvalitagraho pamām
tataḥ prayatnaḥ paramaḥ vidhīyatām
yathā jayaḥ syāt na paraiḥ parājayaḥ
34. mahārāja imām upasthitām prajvalitagraho
pamām vāhinīm samīkṣya
tataḥ paramaḥ prayatnaḥ vidhīyatām
yathā jayaḥ syāt paraiḥ parājayaḥ na
34. O great king, having observed this army, which is arrayed and resembles blazing planets, let the utmost effort be made so that we achieve victory and are not defeated by the enemies.