वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-6, chapter-43
धूम्राक्षं निहतं श्रुत्वा रावणो राक्षसेश्वरः ।
बलाध्यक्षमुवाचेदं कृताञ्जलिमुपस्थितम् ॥१॥
बलाध्यक्षमुवाचेदं कृताञ्जलिमुपस्थितम् ॥१॥
1. dhūmrākṣaṃ nihataṃ śrutvā rāvaṇo rākṣaseśvaraḥ ,
balādhyakṣamuvācedaṃ kṛtāñjalimupasthitam.
balādhyakṣamuvācedaṃ kṛtāñjalimupasthitam.
1.
dhūmrākṣam nihatam śrutvā rāvaṇaḥ rākṣaseśvaraḥ
balādhyakṣam uvāca idam kṛtāñjalim upasthitam
balādhyakṣam uvāca idam kṛtāñjalim upasthitam
1.
rāvaṇaḥ rākṣaseśvaraḥ dhūmrākṣam nihatam śrutvā
kṛtāñjalim upasthitam balādhyakṣam idam uvāca
kṛtāñjalim upasthitam balādhyakṣam idam uvāca
1.
Having heard that Dhūmrākṣa was killed, Rāvaṇa, the lord of the rākṣasas, spoke these words to the commander of the army, who stood before him with folded hands.
शीघ्रं निर्यान्तु दुर्धर्षा राक्षसा भीमविक्रमाः ।
अकम्पनं पुरस्कृत्य सर्वशस्त्रप्रकोविदम् ॥२॥
अकम्पनं पुरस्कृत्य सर्वशस्त्रप्रकोविदम् ॥२॥
2. śīghraṃ niryāntu durdharṣā rākṣasā bhīmavikramāḥ ,
akampanaṃ puraskṛtya sarvaśastraprakovidam.
akampanaṃ puraskṛtya sarvaśastraprakovidam.
2.
śīghram niryāntu durdharṣāḥ rākṣasāḥ bhīmavikramāḥ
akampanam puraskṛtya sarvaśastraprakovidam
akampanam puraskṛtya sarvaśastraprakovidam
2.
durdharṣāḥ bhīmavikramāḥ rākṣasāḥ sarvaśastraprakovidam
akampanam puraskṛtya śīghram niryāntu
akampanam puraskṛtya śīghram niryāntu
2.
Let the unconquerable rākṣasas, those of terrible prowess, quickly go forth, placing Akampana, who is skilled in all weapons, at their head.
ततो नानाप्रहरणा भीमाक्षा भीमदर्शनाः ।
निष्पेतू राक्षसा मुख्या बलाध्यक्षप्रचोदिताः ॥३॥
निष्पेतू राक्षसा मुख्या बलाध्यक्षप्रचोदिताः ॥३॥
3. tato nānāpraharaṇā bhīmākṣā bhīmadarśanāḥ ,
niṣpetū rākṣasā mukhyā balādhyakṣapracoditāḥ.
niṣpetū rākṣasā mukhyā balādhyakṣapracoditāḥ.
3.
tataḥ nānāpraharaṇāḥ bhīmākṣāḥ bhīmadarśanāḥ
niṣpetuḥ rākṣasāḥ mukhyāḥ balādhyakṣapracoditāḥ
niṣpetuḥ rākṣasāḥ mukhyāḥ balādhyakṣapracoditāḥ
3.
tataḥ balādhyakṣapracoditāḥ nānāpraharaṇāḥ
bhīmākṣāḥ bhīmadarśanāḥ mukhyāḥ rākṣasāḥ niṣpetuḥ
bhīmākṣāḥ bhīmadarśanāḥ mukhyāḥ rākṣasāḥ niṣpetuḥ
3.
Then the principal rākṣasas, equipped with various weapons, having terrifying eyes and a dreadful appearance, propelled by the commander of the army, rushed forth.
रथमास्थाय विपुलं तप्तकाञ्चनकुण्डलः ।
राकसैः संवृतो घोरैस्तदा निर्यात्यकम्पनः ॥४॥
राकसैः संवृतो घोरैस्तदा निर्यात्यकम्पनः ॥४॥
4. rathamāsthāya vipulaṃ taptakāñcanakuṇḍalaḥ ,
rākasaiḥ saṃvṛto ghoraistadā niryātyakampanaḥ.
rākasaiḥ saṃvṛto ghoraistadā niryātyakampanaḥ.
4.
ratham āsthāya vipulam taptakāñcanakuṇḍalaḥ
rākṣasaiḥ saṃvṛtaḥ ghoraiḥ tadā niryāti Akampanaḥ
rākṣasaiḥ saṃvṛtaḥ ghoraiḥ tadā niryāti Akampanaḥ
4.
tadā Akampanaḥ vipulam ratham āsthāya
taptakāñcanakuṇḍalaḥ ghoraiḥ rākṣasaiḥ saṃvṛtaḥ niryāti
taptakāñcanakuṇḍalaḥ ghoraiḥ rākṣasaiḥ saṃvṛtaḥ niryāti
4.
Then Akampana sallies forth, having mounted a vast chariot, adorned with earrings of molten gold, and surrounded by terrible rākṣasas.
न हि कम्पयितुं शक्यः सुरैरपि महामृधे ।
अकम्पनस्ततस्तेषामादित्य इव तेजसा ॥५॥
अकम्पनस्ततस्तेषामादित्य इव तेजसा ॥५॥
5. na hi kampayituṃ śakyaḥ surairapi mahāmṛdhe ,
akampanastatasteṣāmāditya iva tejasā.
akampanastatasteṣāmāditya iva tejasā.
5.
na hi kampayitum śakyaḥ suraiḥ api mahāmṛdhe
Akampanaḥ tataḥ teṣām ādityaḥ iva tejasā
Akampanaḥ tataḥ teṣām ādityaḥ iva tejasā
5.
hi Akampanaḥ mahāmṛdhe suraiḥ api kampayitum
na śakyaḥ tataḥ teṣām tejasā ādityaḥ iva
na śakyaḥ tataḥ teṣām tejasā ādityaḥ iva
5.
Indeed, Akampana cannot be made to tremble even by the gods in a great battle; therefore, he is like the sun to his adversaries in terms of his splendor and might.
तस्य निधावमानस्य संरब्धस्य युयुत्सया ।
अकस्माद्दैन्यमागच्छद्धयानां रथवाहिनाम् ॥६॥
अकस्माद्दैन्यमागच्छद्धयानां रथवाहिनाम् ॥६॥
6. tasya nidhāvamānasya saṃrabdhasya yuyutsayā ,
akasmāddainyamāgacchaddhayānāṃ rathavāhinām.
akasmāddainyamāgacchaddhayānāṃ rathavāhinām.
6.
tasya nidhāvamānasya saṃrabdhasya yuyutsayā
akasmāt dainyam āgacchat hayānām rathavāhinām
akasmāt dainyam āgacchat hayānām rathavāhinām
6.
tasya saṃrabdhasya yuyutsayā nidhāvamānasya
rathavāhinām hayānām akasmāt dainyam āgacchat
rathavāhinām hayānām akasmāt dainyam āgacchat
6.
As he (Akampana), enraged and intent on fighting, was rushing forth, the horses drawing his chariot were suddenly overcome with distress.
व्यस्फुरन्नयनं चास्य सव्यं युद्धाभिनन्दिनः ।
विवर्णो मुखवर्णश्च गद्गदश्चाभवत् स्वरः ॥७॥
विवर्णो मुखवर्णश्च गद्गदश्चाभवत् स्वरः ॥७॥
7. vyasphurannayanaṃ cāsya savyaṃ yuddhābhinandinaḥ ,
vivarṇo mukhavarṇaśca gadgadaścābhavat svaraḥ.
vivarṇo mukhavarṇaśca gadgadaścābhavat svaraḥ.
7.
vi asphurat nayanam ca asya savyam yuddhābhinandinaḥ
vivarṇaḥ mukhavarṇaḥ ca gadgadaḥ ca abhavat svaraḥ
vivarṇaḥ mukhavarṇaḥ ca gadgadaḥ ca abhavat svaraḥ
7.
yuddhābhinandinaḥ asya savyam nayanam vi asphurat ca
mukhavarṇaḥ vivarṇaḥ ca svaraḥ ca gadgadaḥ abhavat
mukhavarṇaḥ vivarṇaḥ ca svaraḥ ca gadgadaḥ abhavat
7.
And the left eye of Akampana, who was delighting in battle, twitched; furthermore, the color of his face became pale, and his voice became choked.
अभवत् सुदिने चापि दुर्दिने रूक्षमारुतम् ।
ऊचुः खगा मृगाः सर्वे वाचः क्रूरा भयावहाः ॥८॥
ऊचुः खगा मृगाः सर्वे वाचः क्रूरा भयावहाः ॥८॥
8. abhavat sudine cāpi durdine rūkṣamārutam ,
ūcuḥ khagā mṛgāḥ sarve vācaḥ krūrā bhayāvahāḥ.
ūcuḥ khagā mṛgāḥ sarve vācaḥ krūrā bhayāvahāḥ.
8.
abhavat sudine ca api durdine rūkṣamārutam ūcuḥ
khagāḥ mṛgāḥ sarve vācaḥ krūrāḥ bhayāvahāḥ
khagāḥ mṛgāḥ sarve vācaḥ krūrāḥ bhayāvahāḥ
8.
sudine ca api durdine rūkṣamārutam abhavat
sarve khagāḥ mṛgāḥ krūrāḥ bhayāvahāḥ vācaḥ ūcuḥ
sarve khagāḥ mṛgāḥ krūrāḥ bhayāvahāḥ vācaḥ ūcuḥ
8.
Even on auspicious days, and especially on inauspicious days, a harsh wind blew. All the birds and animals uttered cruel, terrifying cries.
स सिंहोपचितस्कन्धः शार्दूलसमविक्रमः ।
तानुत्पातानचिन्त्यैव निर्जगाम रणाजिरम् ॥९॥
तानुत्पातानचिन्त्यैव निर्जगाम रणाजिरम् ॥९॥
9. sa siṃhopacitaskandhaḥ śārdūlasamavikramaḥ ,
tānutpātānacintyaiva nirjagāma raṇājiram.
tānutpātānacintyaiva nirjagāma raṇājiram.
9.
sa siṃhopacitaskandhaḥ śārdūlasamavikramaḥ
tān utpātān acintya eva nirjagāma raṇājiram
tān utpātān acintya eva nirjagāma raṇājiram
9.
siṃhopacitaskandhaḥ śārdūlasamavikramaḥ sa
tān utpātān acintya eva raṇājiram nirjagāma
tān utpātān acintya eva raṇājiram nirjagāma
9.
He, with shoulders as massive as a lion's and valor equal to a tiger's, disregarded those ominous portents and proceeded to the battlefield.
तदा निर्गच्छतस्तस्य रक्षसः सह राक्षसैः ।
बभूव सुमहान्नादः क्षोभयन्निव सागरम् ॥१०॥
बभूव सुमहान्नादः क्षोभयन्निव सागरम् ॥१०॥
10. tadā nirgacchatastasya rakṣasaḥ saha rākṣasaiḥ ,
babhūva sumahānnādaḥ kṣobhayanniva sāgaram.
babhūva sumahānnādaḥ kṣobhayanniva sāgaram.
10.
tadā nirgacchataḥ tasya rakṣasaḥ saha rākṣasaiḥ
babhūva sumahān nādaḥ kṣobhayan iva sāgaram
babhūva sumahān nādaḥ kṣobhayan iva sāgaram
10.
tadā rākṣasaiḥ saha nirgacchataḥ tasya rakṣasaḥ
sumahān nādaḥ sāgaram iva kṣobhayan babhūva
sumahān nādaḥ sāgaram iva kṣobhayan babhūva
10.
Then, as that demon was departing accompanied by other demons, a tremendous roar arose, as if agitating the ocean.
तेन शब्देन वित्रस्ता वानराणां महाचमूः ।
द्रुमशैलप्रहरणा योद्धुं समवतिष्ठत ॥११॥
द्रुमशैलप्रहरणा योद्धुं समवतिष्ठत ॥११॥
11. tena śabdena vitrastā vānarāṇāṃ mahācamūḥ ,
drumaśailapraharaṇā yoddhuṃ samavatiṣṭhata.
drumaśailapraharaṇā yoddhuṃ samavatiṣṭhata.
11.
tena śabdena vitrastā vānarāṇām mahācamūḥ
drumaśailapraharaṇā yoddhum samavatiṣṭhata
drumaśailapraharaṇā yoddhum samavatiṣṭhata
11.
tena śabdena vitrastā drumaśailapraharaṇā
vānarāṇām mahācamūḥ yoddhum samavatiṣṭhata
vānarāṇām mahācamūḥ yoddhum samavatiṣṭhata
11.
Terrified by that sound, the great army of monkeys, armed with trees and rocks as their weapons, took its stand to fight.
तेषां युद्धं महारौद्रं संजज्ञे कपिरक्षसाम् ।
रामरावणयोरर्थे समभित्यक्तजीविनाम् ॥१२॥
रामरावणयोरर्थे समभित्यक्तजीविनाम् ॥१२॥
12. teṣāṃ yuddhaṃ mahāraudraṃ saṃjajñe kapirakṣasām ,
rāmarāvaṇayorarthe samabhityaktajīvinām.
rāmarāvaṇayorarthe samabhityaktajīvinām.
12.
teṣām yuddham mahāraudram saṃjajñe kapirakṣasām
rāmarāvaṇayoḥ arthe samabhityaktajīvinām
rāmarāvaṇayoḥ arthe samabhityaktajīvinām
12.
kapirakṣasām teṣām rāmarāvaṇayoḥ arthe
samabhityaktajīvinām mahāraudram yuddham saṃjajñe
samabhityaktajīvinām mahāraudram yuddham saṃjajñe
12.
An exceedingly fierce battle arose between them - the monkeys and the demons - who had completely abandoned their lives for the sake of Rāma and Rāvaṇa.
सर्वे ह्यतिबलाः शूराः सर्वे पर्वतसंनिभाः ।
हरयो राक्षसाश्चैव परस्परजिघंसवः ॥१३॥
हरयो राक्षसाश्चैव परस्परजिघंसवः ॥१३॥
13. sarve hyatibalāḥ śūrāḥ sarve parvatasaṃnibhāḥ ,
harayo rākṣasāścaiva parasparajighaṃsavaḥ.
harayo rākṣasāścaiva parasparajighaṃsavaḥ.
13.
sarve hi atibalāḥ śūrāḥ sarve parvatasaṃnibhāḥ
harayaḥ rākṣasāḥ ca eva parasparajighaṃsavaḥ
harayaḥ rākṣasāḥ ca eva parasparajighaṃsavaḥ
13.
hi sarve harayaḥ rākṣasāḥ ca eva atibalāḥ śūrāḥ
sarve parvatasaṃnibhāḥ parasparajighaṃsavaḥ
sarve parvatasaṃnibhāḥ parasparajighaṃsavaḥ
13.
Indeed, all of them - the monkeys and the demons alike - were exceedingly powerful, valiant, and resembled mountains, being intent on killing one another.
तेषां विनर्दातां शब्दः संयुगे ऽतितरस्विनाम् ।
शुश्रुवे सुमहान् क्रोधादन्योन्यमभिगर्जताम् ॥१४॥
शुश्रुवे सुमहान् क्रोधादन्योन्यमभिगर्जताम् ॥१४॥
14. teṣāṃ vinardātāṃ śabdaḥ saṃyuge'titarasvinām ,
śuśruve sumahān krodhādanyonyamabhigarjatām.
śuśruve sumahān krodhādanyonyamabhigarjatām.
14.
teṣām vinardatām śabdaḥ saṃyuge atitarasvinām
śuśruve sumahān krodhāt anyonyam abhigarjatām
śuśruve sumahān krodhāt anyonyam abhigarjatām
14.
teṣām saṃyuge atitarasvinām anyonyam krodhāt
abhigarjatām vinardatām sumahān śabdaḥ śuśruve
abhigarjatām vinardatām sumahān śabdaḥ śuśruve
14.
A very great roar of theirs, of those exceedingly fierce ones shouting and roaring at each other in battle out of anger, was heard.
रजश्चारुणवर्णाभं सुभीममभवद्भृशम् ।
उद्धूतं हरिरक्षोभिः संरुरोध दिशो दश ॥१५॥
उद्धूतं हरिरक्षोभिः संरुरोध दिशो दश ॥१५॥
15. rajaścāruṇavarṇābhaṃ subhīmamabhavadbhṛśam ,
uddhūtaṃ harirakṣobhiḥ saṃrurodha diśo daśa.
uddhūtaṃ harirakṣobhiḥ saṃrurodha diśo daśa.
15.
rajaḥ ca aruṇavarṇābham subhīmam abhavat bhṛśam
uddhūtam harirakṣobhiḥ saṃrurudha diśaḥ daśa
uddhūtam harirakṣobhiḥ saṃrurudha diśaḥ daśa
15.
ca harirakṣobhiḥ uddhūtam aruṇavarṇābham subhīmam
rajaḥ bhṛśam abhavat daśa diśaḥ saṃrurudha
rajaḥ bhṛśam abhavat daśa diśaḥ saṃrurudha
15.
And dust, reddish in color and exceedingly dreadful, greatly stirred up by the monkeys and demons, obstructed the ten directions.
अन्योन्यं रजसा तेन कौशेयोद्धूतपाण्डुना ।
संवृतानि च भूतानि ददृशुर्न रणाजिरे ॥१६॥
संवृतानि च भूतानि ददृशुर्न रणाजिरे ॥१६॥
16. anyonyaṃ rajasā tena kauśeyoddhūtapāṇḍunā ,
saṃvṛtāni ca bhūtāni dadṛśurna raṇājire.
saṃvṛtāni ca bhūtāni dadṛśurna raṇājire.
16.
anyaḥ anyam rajasā tena kauśeyoddhūtapāṇḍunā
saṃvṛtāni ca bhūtāni dadṛśuḥ na raṇājire
saṃvṛtāni ca bhūtāni dadṛśuḥ na raṇājire
16.
raṇājire tena kauśeyoddhūtapāṇḍunā rajasā
saṃvṛtāni bhūtāni ca anyonyam na dadṛśuḥ
saṃvṛtāni bhūtāni ca anyonyam na dadṛśuḥ
16.
On the battlefield, all beings (soldiers), covered by that pale dust stirred up from silken garments, could not see each other.
न ध्वजो न पताकावा वर्म वा तुरगो ऽपि वा ।
आयुधं स्यन्दनं वापि ददृशे तेन रेणुना ॥१७॥
आयुधं स्यन्दनं वापि ददृशे तेन रेणुना ॥१७॥
17. na dhvajo na patākāvā varma vā turago'pi vā ,
āyudhaṃ syandanaṃ vāpi dadṛśe tena reṇunā.
āyudhaṃ syandanaṃ vāpi dadṛśe tena reṇunā.
17.
na dhvajaḥ na patākā vā varma vā turagaḥ api
vā āyudham syandanam vā api dadṛśe tena reṇunā
vā āyudham syandanam vā api dadṛśe tena reṇunā
17.
tena reṇunā dhvajaḥ na,
patākā vā,
varma vā,
turagaḥ api vā,
āyudham syandanam vā api na dadṛśe
patākā vā,
varma vā,
turagaḥ api vā,
āyudham syandanam vā api na dadṛśe
17.
Due to that dust, neither a flag, nor banners, nor armor, nor a horse, nor a weapon, nor even a chariot was visible.
शब्दश्च सुमहांस्तेषां नर्दतामभिधावताम् ।
श्रूयते तुमुले युद्धे न रूपाणि चकाशिरे ॥१८॥
श्रूयते तुमुले युद्धे न रूपाणि चकाशिरे ॥१८॥
18. śabdaśca sumahāṃsteṣāṃ nardatāmabhidhāvatām ,
śrūyate tumule yuddhe na rūpāṇi cakāśire.
śrūyate tumule yuddhe na rūpāṇi cakāśire.
18.
śabdaḥ ca sumahān teṣām nardatām abhidhāvatām
śrūyate tumule yuddhe na rūpāṇi cakāśire
śrūyate tumule yuddhe na rūpāṇi cakāśire
18.
tumule yuddhe teṣām nardatām abhidhāvatām ca sumahān śabdaḥ śrūyate,
rūpāṇi ca na cakāśire
rūpāṇi ca na cakāśire
18.
In the tumultuous battle, a very great sound of those roaring and charging was heard, but their figures were not visible.
हरीनेव सुसंक्रुद्धा हरयो जघ्नुराहवे ।
राक्षसाश्चापि रक्षांसि निजघ्नुस्तिमिरे तदा ॥१९॥
राक्षसाश्चापि रक्षांसि निजघ्नुस्तिमिरे तदा ॥१९॥
19. harīneva susaṃkruddhā harayo jaghnurāhave ,
rākṣasāścāpi rakṣāṃsi nijaghnustimire tadā.
rākṣasāścāpi rakṣāṃsi nijaghnustimire tadā.
19.
harīn eva susaṃkruddhāḥ harayaḥ jaghnuḥ āhave
rākṣasāḥ ca api rakṣāṃsi nijaghnuḥ timire tadā
rākṣasāḥ ca api rakṣāṃsi nijaghnuḥ timire tadā
19.
āhave susaṃkruddhāḥ harayaḥ harīn eva jaghnuḥ.
tadā timire rākṣasāḥ ca api rakṣāṃsi nijaghnuḥ
tadā timire rākṣasāḥ ca api rakṣāṃsi nijaghnuḥ
19.
In battle, the very enraged monkeys indeed struck (other) monkeys. And then, in the darkness, the Rākṣasas also struck (other) Rākṣasas.
परांश्चैव विनिघ्नन्तः स्वांश्च वानरराक्षसाः ।
रुधिरार्द्रं तदा चक्रुर्महीं पङ्कानुलेपनाम् ॥२०॥
रुधिरार्द्रं तदा चक्रुर्महीं पङ्कानुलेपनाम् ॥२०॥
20. parāṃścaiva vinighnantaḥ svāṃśca vānararākṣasāḥ ,
rudhirārdraṃ tadā cakrurmahīṃ paṅkānulepanām.
rudhirārdraṃ tadā cakrurmahīṃ paṅkānulepanām.
20.
parān ca eva vinighnantaḥ svān ca vānara-rākṣasāḥ
rudhira-ārdram tadā cakruḥ mahīm paṅka-anulepanām
rudhira-ārdram tadā cakruḥ mahīm paṅka-anulepanām
20.
vānara-rākṣasāḥ parān ca eva svān ca vinighnantaḥ
tadā rudhira-ārdram paṅka-anulepanām mahīm cakruḥ
tadā rudhira-ārdram paṅka-anulepanām mahīm cakruḥ
20.
Monkeys and demons, striking down both opponents and even their own kin, then made the earth moist with blood, as if it were smeared with mud.
ततस्तु रुधिरौघेण सिक्तं व्यपगतं रजः ।
शरीरशवसंकीर्णा बभूव च वसुंधरा ॥२१॥
शरीरशवसंकीर्णा बभूव च वसुंधरा ॥२१॥
21. tatastu rudhiraugheṇa siktaṃ vyapagataṃ rajaḥ ,
śarīraśavasaṃkīrṇā babhūva ca vasuṃdharā.
śarīraśavasaṃkīrṇā babhūva ca vasuṃdharā.
21.
tataḥ tu rudhira-augheṇa siktam vyapagatam
rajaḥ śarīra-śava-saṃkīrṇā babhūva ca vasundharā
rajaḥ śarīra-śava-saṃkīrṇā babhūva ca vasundharā
21.
tataḥ tu rudhira-augheṇa siktam rajaḥ vyapagatam
ca vasundharā śarīra-śava-saṃkīrṇā babhūva
ca vasundharā śarīra-śava-saṃkīrṇā babhūva
21.
Then, by the stream of blood, the sprinkled dust was washed away, and the earth became strewn with bodies and corpses.
द्रुमशक्तिशिलाप्रासैर्गदापरिघतोमरैः ।
हरयो राक्षसास्तूर्णं जघ्नुरन्योन्यमोजसा ॥२२॥
हरयो राक्षसास्तूर्णं जघ्नुरन्योन्यमोजसा ॥२२॥
22. drumaśaktiśilāprāsairgadāparighatomaraiḥ ,
harayo rākṣasāstūrṇaṃ jaghnuranyonyamojasā.
harayo rākṣasāstūrṇaṃ jaghnuranyonyamojasā.
22.
druma-śakti-śilā-prāsaiḥ gadā-parigha-tomaraiḥ
harayaḥ rākṣasāḥ tūrṇam jaghnuḥ anyonyam ojasā
harayaḥ rākṣasāḥ tūrṇam jaghnuḥ anyonyam ojasā
22.
harayaḥ rākṣasāḥ druma-śakti-śilā-prāsaiḥ
gadā-parigha-tomaraiḥ ojasā tūrṇam anyonyam jaghnuḥ
gadā-parigha-tomaraiḥ ojasā tūrṇam anyonyam jaghnuḥ
22.
With trees, spears, rocks, lances, maces, iron bars, and javelins, monkeys and demons swiftly struck each other with great might.
बाहुभिः परिघाकारैर्युध्यन्तः पर्वतोपमाः ।
हरयो भीमकर्माणो राक्षसाञ्जघ्नुराहवे ॥२३॥
हरयो भीमकर्माणो राक्षसाञ्जघ्नुराहवे ॥२३॥
23. bāhubhiḥ parighākārairyudhyantaḥ parvatopamāḥ ,
harayo bhīmakarmāṇo rākṣasāñjaghnurāhave.
harayo bhīmakarmāṇo rākṣasāñjaghnurāhave.
23.
bāhubhiḥ parigha-ākāraiḥ yudhyantaḥ parvata-upamāḥ
harayaḥ bhīma-karmāṇaḥ rākṣasān jaghnuḥ āhave
harayaḥ bhīma-karmāṇaḥ rākṣasān jaghnuḥ āhave
23.
parvata-upamāḥ bhīma-karmāṇaḥ harayaḥ bāhubhiḥ
parigha-ākāraiḥ yudhyantaḥ āhave rākṣasān jaghnuḥ
parigha-ākāraiḥ yudhyantaḥ āhave rākṣasān jaghnuḥ
23.
The mountain-like monkeys of terrible deeds, fighting with mace-like arms, struck the demons in battle.
राक्षसाश्चापि संक्रुद्धाः प्रासतोमरपाणयः ।
कपीन्निजघ्निरे तत्र शस्त्रैः परमदारुणैः ॥२४॥
कपीन्निजघ्निरे तत्र शस्त्रैः परमदारुणैः ॥२४॥
24. rākṣasāścāpi saṃkruddhāḥ prāsatomarapāṇayaḥ ,
kapīnnijaghnire tatra śastraiḥ paramadāruṇaiḥ.
kapīnnijaghnire tatra śastraiḥ paramadāruṇaiḥ.
24.
rākṣasāḥ ca api saṃkruddhāḥ prāsatamarapāṇayaḥ
kapīn nijaghrire tatra śastraiḥ paramadāruṇaiḥ
kapīn nijaghrire tatra śastraiḥ paramadāruṇaiḥ
24.
saṃkruddhāḥ prāsatamarapāṇayaḥ rākṣasāḥ ca api
tatra paramadāruṇaiḥ śastraiḥ kapīn nijaghrire
tatra paramadāruṇaiḥ śastraiḥ kapīn nijaghrire
24.
And the greatly enraged rākṣasas, with spears and javelins in hand, struck down the monkeys there with extremely terrible weapons.
हरयस्त्वपि रक्षांसि महाद्रुममहाश्मभिः ।
विदारयन्त्यभिक्रम्य शस्त्राण्याच्छिद्य वीर्यतः ॥२५॥
विदारयन्त्यभिक्रम्य शस्त्राण्याच्छिद्य वीर्यतः ॥२५॥
25. harayastvapi rakṣāṃsi mahādrumamahāśmabhiḥ ,
vidārayantyabhikramya śastrāṇyācchidya vīryataḥ.
vidārayantyabhikramya śastrāṇyācchidya vīryataḥ.
25.
harayaḥ tu api rakṣāṃsi mahādrumamahāśmabhiḥ
vidārayanti abhikramya śastrāṇi ācchidya vīryataḥ
vidārayanti abhikramya śastrāṇi ācchidya vīryataḥ
25.
tu harayaḥ api abhikramya vīryataḥ śastrāṇi
ācchidya mahādrumamahāśmabhiḥ rakṣāṃsi vidārayanti
ācchidya mahādrumamahāśmabhiḥ rakṣāṃsi vidārayanti
25.
But the monkeys, too, having attacked and valiantly snatched away (the rākṣasas') weapons, tore apart the rākṣasas with great trees and mighty stones.
एतस्मिन्नन्तरे वीरा हरयः कुमुदो नलः ।
मैन्दश्च परमक्रुद्धश्चक्रुर्वेगमनुत्तमम् ॥२६॥
मैन्दश्च परमक्रुद्धश्चक्रुर्वेगमनुत्तमम् ॥२६॥
26. etasminnantare vīrā harayaḥ kumudo nalaḥ ,
maindaśca paramakruddhaścakrurvegamanuttamam.
maindaśca paramakruddhaścakrurvegamanuttamam.
26.
etasmin antare vīrāḥ harayaḥ kumudaḥ nalaḥ
maindaḥ ca paramakruddhaḥ cakruḥ vegam anuttamam
maindaḥ ca paramakruddhaḥ cakruḥ vegam anuttamam
26.
etasmin antare vīrāḥ harayaḥ kumudaḥ nalaḥ ca
paramakruddhaḥ maindaḥ anuttamam vegam cakruḥ
paramakruddhaḥ maindaḥ anuttamam vegam cakruḥ
26.
In the meantime, the heroic monkeys Kumuda, Nala, and Mainda, who was exceedingly enraged, unleashed an unsurpassed attack.
ते तु वृक्षैर्महावेगा राक्षसानां चमूमुखे ।
कदनं सुमह चक्रुर्लीलया हरियूथपाः ॥२७॥
कदनं सुमह चक्रुर्लीलया हरियूथपाः ॥२७॥
27. te tu vṛkṣairmahāvegā rākṣasānāṃ camūmukhe ,
kadanaṃ sumaha cakrurlīlayā hariyūthapāḥ.
kadanaṃ sumaha cakrurlīlayā hariyūthapāḥ.
27.
te tu vṛkṣaiḥ mahāvegāḥ rākṣasānām camūmukhe
kadanam sumahat cakruḥ līlayā hariyūthapāḥ
kadanam sumahat cakruḥ līlayā hariyūthapāḥ
27.
tu te mahāvegāḥ hariyūthapāḥ vṛkṣaiḥ rākṣasānām
camūmukhe sumahat kadanam līlayā चक्रुः
camūmukhe sumahat kadanam līlayā चक्रुः
27.
Indeed, those impetuous monkey chiefs playfully wrought a very great slaughter at the forefront of the rākṣasa army using trees.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43 (current chapter)
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100