Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-7, chapter-91

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
श्रुत्वा सेनापतिं प्राप्तं भरतं केकयाधिपः ।
युधाजिद्गार्ग्यसहितं परां प्रीतिमुपागमत् ॥१॥
1. śrutvā senāpatiṃ prāptaṃ bharataṃ kekayādhipaḥ ,
yudhājidgārgyasahitaṃ parāṃ prītimupāgamat.
1. śrutvā senāpatim prāptam bharatam kekayādhipaḥ
yudhājitgārgyasahitām parām prītim upāgamat
1. kekayādhipaḥ senāpatim prāptam yudhājitgārgyasahitām
bharatam śrutvā parām prītim upāgamat
1. The king of Kekaya, upon hearing that Bharata, the commander, had arrived accompanied by Yudhājit, the Gārgya, experienced immense delight.
स निर्ययौ जनौघेन महता केकयाधिपः ।
त्वरमाणो ऽभिचक्राम गन्धर्वान्देवरूपिणः ॥२॥
2. sa niryayau janaughena mahatā kekayādhipaḥ ,
tvaramāṇo'bhicakrāma gandharvāndevarūpiṇaḥ.
2. saḥ niryayau janaughena mahatā kekayādhipaḥ
tvaramāṇaḥ abhicakrāma gandharvān devarūpiṇaḥ
2. saḥ kekayādhipaḥ mahatā janaughena niryayau,
tvaramāṇaḥ devarūpiṇaḥ gandharvān abhicakrāma
2. The king of Kekaya departed with a large multitude of people. Hurrying, he approached the god-like Gandharvas.
भरतश्च युधाजिच्च समेतौ लघुविक्रमौ ।
गन्धर्वनगरं प्राप्तौ सबलौ सपदानुगौ ॥३॥
3. bharataśca yudhājicca sametau laghuvikramau ,
gandharvanagaraṃ prāptau sabalau sapadānugau.
3. bharataḥ ca yudhājit ca sametau laghuvikramau
gandharvanagaram prāptau sabalau sapadānugau
3. bharataḥ ca yudhājit ca sametau laghuvikramau
sabalau sapadānugau gandharvanagaram prāptau
3. Bharata and Yudhājit, who were united and swift in valor, reached the city of the Gandharvas, accompanied by their forces and foot soldiers.
श्रुत्वा तु भरतं प्राप्तं गन्धर्वास्ते समागताः ।
योद्धुकामा महावीर्या विनदन्तः समन्ततः ॥४॥
4. śrutvā tu bharataṃ prāptaṃ gandharvāste samāgatāḥ ,
yoddhukāmā mahāvīryā vinadantaḥ samantataḥ.
4. śrutvā tu bharatam prāptam gandharvāḥ te samāgatāḥ
yoddhukāmāḥ mahāvīryāḥ vinadantaḥ samantataḥ
4. tu gandharvāḥ te bharatam prāptam śrutvā,
yoddhukāmāḥ mahāvīryāḥ vinadantaḥ samantataḥ samāgatāḥ
4. Upon hearing that Bharata had arrived, those Gandharvas, who were of great prowess and desirous of battle, gathered, roaring from all directions.
ततः समभवद् युद्धं तुमुलं लोमहर्षणम् ।
सप्तरात्रं महाभीमं न चान्यतरयोर्जयः ॥५॥
5. tataḥ samabhavad yuddhaṃ tumulaṃ lomaharṣaṇam ,
saptarātraṃ mahābhīmaṃ na cānyatarayorjayaḥ.
5. tataḥ samabhavat yuddham tumulam lomaharṣaṇam
saptarātram mahābhīmam na ca anyatarayoḥ jayaḥ
5. A tumultuous, hair-raising battle then ensued, exceedingly dreadful for seven nights, yet neither side achieved victory.
ततो रामानुजः क्रुद्धः कालस्यास्त्रं सुदारुणम् ।
संवर्तं नाम भरतो गन्धर्वेष्वभ्ययोजयत् ॥६॥
6. tato rāmānujaḥ kruddhaḥ kālasyāstraṃ sudāruṇam ,
saṃvartaṃ nāma bharato gandharveṣvabhyayojayat.
6. tataḥ rāmānujaḥ kruddhaḥ kālasya astram sudāruṇam
saṃvartam nāma bharataḥ gandharveṣu abhyayojayat
6. Then, Bharata, Rāma's enraged younger brother, deployed the exceedingly terrible weapon of Kāla, named Saṃvarta, against the Gandharvas.
ते बद्धाः कालपाशेन संवर्तेन विदारिताः ।
क्षणेनाभिहतास्तिस्रस्तत्र कोट्यो महात्मना ॥७॥
7. te baddhāḥ kālapāśena saṃvartena vidāritāḥ ,
kṣaṇenābhihatāstisrastatra koṭyo mahātmanā.
7. te baddhāḥ kālapāśena saṃvartena vidāritāḥ
kṣaṇena abhihatāḥ tisraḥ tatra koṭyaḥ mahātmanā
7. Bound by the noose of Kāla and torn apart by Saṃvarta, three crores (thirty million) of them were struck down there in an instant by that great person (mahātman).
तं घातं घोरसंकाशं न स्मरन्ति दिवौकसः ।
निमेषान्तरमात्रेण तादृशानां महात्मनाम् ॥८॥
8. taṃ ghātaṃ ghorasaṃkāśaṃ na smaranti divaukasaḥ ,
nimeṣāntaramātreṇa tādṛśānāṃ mahātmanām.
8. tam ghātam ghorasaṃkāśam na smaranti divaukasaḥ
nimeṣāntaramātreṇa tādṛśānām mahātmanām
8. The dwellers of heaven do not recall that terrible slaughter, which occurred in the mere blink of an eye, affecting such great persons (mahātman).
हतेषु तेषु वीरेषु भरतः कैकयीसुतः ।
निवेशयामास तदा समृद्धे द्वे पुरोत्तमे ।
तक्षं तक्षशिलायां तु पुष्करं पुष्करावतौ ॥९॥
9. hateṣu teṣu vīreṣu bharataḥ kaikayīsutaḥ ,
niveśayāmāsa tadā samṛddhe dve purottame ,
takṣaṃ takṣaśilāyāṃ tu puṣkaraṃ puṣkarāvatau.
9. hateṣu teṣu vīreṣu bharataḥ
kaikeyīsutaḥ niveśayāmāsa tadā
samṛddhe dve purottame takṣam
takṣaśilāyām tu puṣkaram puṣkarāvati
9. tadā teṣu vīreṣu hateṣu kaikeyīsutaḥ bharataḥ takṣaśilāyām takṣam puṣkarāvati puṣkaram (ca) dve samṛddhe purottame niveśayāmāsa.
9. When those Gandharva heroes were slain, Bharata, the son of Kaikeyī, then established two excellent and prosperous cities. He designated Takṣa for Takṣaśilā and Puṣkara for Puṣkarāvatī.
गन्धर्वदेशो रुचिरो गान्धारविषयश्च सः ।
वर्षैः पञ्चभिराकीर्णो विषयैर्नागरैस्तथा ॥१०॥
10. gandharvadeśo ruciro gāndhāraviṣayaśca saḥ ,
varṣaiḥ pañcabhirākīrṇo viṣayairnāgaraistathā.
10. gandharvadeśaḥ ruciraḥ gāndhāraviṣayaḥ ca saḥ
varṣaiḥ pañcabhiḥ ākīrṇaḥ viṣayaiḥ nāgaraiḥ tathā
10. saḥ ruciraḥ gandharvadeśaḥ ca gāndhāraviṣayaḥ pañcabhiḥ varṣaiḥ tathā nāgaraiḥ viṣayaiḥ ākīrṇaḥ (āsīt).
10. That beautiful land of the Gandharvas, which was the region of Gandhāra, was filled with five divisions and urban areas.
धनरत्नौघसंपूर्णो काननैरुपशोभिते ।
अन्योन्यसंघर्षकृते स्पर्धया गुणविस्तरे ॥११॥
11. dhanaratnaughasaṃpūrṇo kānanairupaśobhite ,
anyonyasaṃgharṣakṛte spardhayā guṇavistare.
11. dhanaratnaughasaṃpūrṇau kānanaiḥ upaśobhite
anyonyasaṃgharṣakṛte spardhayā guṇavistare
11. (ubhe purottame) dhanaratnaughasaṃpūrṇau kānanaiḥ upaśobhite,
spardhayā guṇavistare anyonyasaṃgharṣakṛte (babhūvatuḥ).
11. Both (cities) were filled with abundant wealth and jewels, adorned with groves, engaged in mutual rivalry for the expansion of their excellent qualities.
उभे सुरुचिरप्रख्ये व्यवहारैरकल्मषैः ।
उद्यानयानौघवृते सुविभक्तान्तरापणे ॥१२॥
12. ubhe suruciraprakhye vyavahārairakalmaṣaiḥ ,
udyānayānaughavṛte suvibhaktāntarāpaṇe.
12. ubhe suruciraprakhye vyavahāraiḥ akalmaṣaiḥ
udyānayānaughavṛte suvibhaktāntarāpaṇe
12. ubhe (purottame) suruciraprakhye,
akalmaṣaiḥ vyavahāraiḥ (yute),
udyānayānaughavṛte (tathā) suvibhaktāntarāpaṇe (āsatuḥ).
12. Both (cities) appeared exceedingly charming, characterized by blameless conduct, surrounded by abundant gardens and conveyances, and possessing well-organized inner marketplaces.
उभे पुरवरे रम्ये विस्तरैरुपशोभिते ।
गृहमुख्यैः सुरुचिरैर्विमानैः समवर्णिभिः ॥१३॥
13. ubhe puravare ramye vistarairupaśobhite ,
gṛhamukhyaiḥ surucirairvimānaiḥ samavarṇibhiḥ.
13. ubhe puravare ramye vistaraíḥ upaśobhite
gṛhamukhyaiḥ suruciraiḥ vimānaiḥ samavarṇibhiḥ
13. ubhe ramye puravare upaśobhite vistaraíḥ
gṛhamukhyaiḥ suruciraiḥ vimānaiḥ samavarṇibhiḥ
13. Both beautiful, excellent cities were adorned with their extensive layouts, with principal houses, and with very splendid palaces of uniform grandeur.
शोभिते शोभनीयैश्च देवायतनविस्तरैः ।
निवेश्य पञ्चभिर्वर्षैर्भरतो राघवानुजः ।
पुनरायान्महाबाहुरयोध्यां कैकयीसुतः ॥१४॥
14. śobhite śobhanīyaiśca devāyatanavistaraiḥ ,
niveśya pañcabhirvarṣairbharato rāghavānujaḥ ,
punarāyānmahābāhurayodhyāṃ kaikayīsutaḥ.
14. śobhite śobhanīyaiḥ ca devāyatanavistaraiḥ
niveśya pañcabhiḥ varṣaiḥ
bharataḥ rāghavānujaḥ punaḥ āyāt
mahābāhuḥ ayodhyām kaikayīsutaḥ
14. śobhite ca śobhanīyaiḥ devāyatanavistaraiḥ
rāghavānujaḥ kaikayīsutaḥ
mahābāhuḥ bharataḥ pañcabhiḥ
varṣaiḥ niveśya punaḥ ayodhyām āyāt
14. The cities were adorned with splendid and extensive temple complexes. After settling [the Gandharvas in these cities], five years later, Bharata, the mighty-armed younger brother of (Rāghava) Rama and the son of Kaikeyi, returned to Ayodhya.
सो ऽभिवाद्य महात्मानं साक्षाद्धर्ममिवापरम् ।
राघवं भरतः श्रीमान्ब्रह्माणमिव वासवः ॥१५॥
15. so'bhivādya mahātmānaṃ sākṣāddharmamivāparam ,
rāghavaṃ bharataḥ śrīmānbrahmāṇamiva vāsavaḥ.
15. saḥ abhivādya mahātmanam sākṣāt dharmam iva aparam
rāghavam bharataḥ śrīmān brahmāṇam iva vāsavaḥ
15. śrīmān bharataḥ saḥ rāghavam mahātmanam aparam
sākṣāt dharmam iva abhivādya vāsavaḥ brahmāṇam iva
15. The illustrious Bharata, having saluted the great-souled (Rāghava) Rama, who was like another embodiment of (dharma) in person, [did so] just as Vāsava (Indra) [salutes] (Brahman).
शशंस च यथावृत्तं गन्धर्ववधमुत्तमम् ।
निवेशनं च देशस्य श्रुत्वा प्रीतो ऽस्य राघवः ॥१६॥
16. śaśaṃsa ca yathāvṛttaṃ gandharvavadhamuttamam ,
niveśanaṃ ca deśasya śrutvā prīto'sya rāghavaḥ.
16. śaśaṁsa ca yathāvṛttam gandharvavadham uttamam
niveśanam ca deśasya śrutvā prītaḥ asya rāghavaḥ
16. yathāvṛttam uttamam gandharvavadham ca deśasya
niveśanam ca śaśaṁsa rāghavaḥ asya śrutvā prītaḥ
16. Bharata reported the full account of the excellent slaying of the Gandharvas and the establishment of the region. Hearing his report, (Rāghava) Rama was pleased.