Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-7, chapter-15

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
ततस्तान् विद्रुतान्दृष्ट्वा यक्षाञ् शतसहस्रशः ।
स्वयमेव धनाध्यक्षो निर्जगाम रणं प्रति ॥१॥
1. tatastān vidrutāndṛṣṭvā yakṣāñ śatasahasraśaḥ ,
svayameva dhanādhyakṣo nirjagāma raṇaṃ prati.
1. tataḥ tān vidrutān dṛṣṭvā yakṣān śatasahasraśaḥ
svayam eva dhanādhyakṣaḥ nirjagāma raṇam prati
1. Then, seeing those hundreds of thousands of Yakshas fleeing, the lord of wealth himself went forth to the battle.
तत्र माणिचारो नाम यक्षः परमदुर्जयः ।
वृतो यक्षसहस्रैः स चतुर्भिः समयोधयत् ॥२॥
2. tatra māṇicāro nāma yakṣaḥ paramadurjayaḥ ,
vṛto yakṣasahasraiḥ sa caturbhiḥ samayodhayat.
2. tatra māṇicāraḥ nāma yakṣaḥ paramadurjayaḥ
vṛtaḥ yakṣasahasraiḥ saḥ caturbhiḥ samayodhayat
2. There, a Yaksha named Maṇicāra, who was extremely difficult to conquer, fought, surrounded by four thousand Yakshas.
ते गदामुसलप्रासशक्तितोमरमुद्गरैः ।
अभिघ्नन्तो रणे यक्षा राक्षसानभिदुद्रुवुः ॥३॥
3. te gadāmusalaprāsaśaktitomaramudgaraiḥ ,
abhighnanto raṇe yakṣā rākṣasānabhidudruvuḥ.
3. te gadāmusalaprāsaśaktitōmaramudgaraiḥ
abhighnantaḥ raṇe yakṣāḥ rākṣasān abhidudruvuḥ
3. The Yakshas, striking the Rakshasas in battle with maces, pestles, spears, lances, javelins, and hammers, rushed towards them.
ततः प्रहस्तेन तदा सहस्रं निहतं रणे ।
महोदरेण गदया सहस्रमपरं हतम् ॥४॥
4. tataḥ prahastena tadā sahasraṃ nihataṃ raṇe ,
mahodareṇa gadayā sahasramaparaṃ hatam.
4. tataḥ prahastena tadā sahasram nihatam raṇe
mahodareṇa gadayā sahasram aparam hatam
4. Then, Prahasta killed a thousand [Yakshas] in battle. At that time, Mahodara killed another thousand with his mace.
क्रुद्धेन च तदा राम मारीचेन दुरात्मना ।
निमेषान्तरमात्रेण द्वे सहस्रे निपातिते ॥५॥
5. kruddhena ca tadā rāma mārīcena durātmanā ,
nimeṣāntaramātreṇa dve sahasre nipātite.
5. kruddhena ca tadā rāma mārīcena durātmanā
nimeṣāntaramātreṇa dve sahasre nipātite
5. rāma tadā kruddhena durātmanā mārīcena ca
nimeṣāntaramātreṇa dve sahasre nipātite
5. And then, O Rāma, by the enraged, evil-minded Mārica, two thousand were felled in merely the blink of an eye.
धूम्राक्षेण समागम्य माणिभद्रो महारणे ।
मुसलेनोरसि क्रोधात्ताडितो न च कम्पितः ॥६॥
6. dhūmrākṣeṇa samāgamya māṇibhadro mahāraṇe ,
musalenorasi krodhāttāḍito na ca kampitaḥ.
6. dhūmrākṣeṇa samāgamya māṇibhadraḥ mahāraṇe
musalena urasi krodhāt tāḍitaḥ na ca kampitaḥ
6. mahāraṇe samāgamya māṇibhadraḥ dhūmrākṣeṇa
krodhāt musalena urasi tāḍitaḥ ca na kampitaḥ
6. Having met (Dhūmrākṣa) in the great battle, Maṇibhadra was struck on the chest by Dhūmrākṣa with a mace out of anger, yet he was not shaken.
ततो गदां समाविध्य माणिभद्रेण राक्षसः ।
धूम्राक्षस्ताडितो मूर्ध्नि विह्वलो निपपात ह ॥७॥
7. tato gadāṃ samāvidhya māṇibhadreṇa rākṣasaḥ ,
dhūmrākṣastāḍito mūrdhni vihvalo nipapāta ha.
7. tataḥ gadām samāvidhya māṇibhadreṇa rākṣasaḥ
dhūmrākṣaḥ tāḍitaḥ mūrdhni vihvalaḥ nipapāta ha
7. tataḥ māṇibhadreṇa gadām samāvidhya rākṣasaḥ
dhūmrākṣaḥ mūrdhni tāḍitaḥ vihvalaḥ ha nipapāta
7. Then, having brandished his mace, the demon Dhūmrākṣa was struck on the head by Maṇibhadra. Bewildered, he indeed fell down.
धूम्राक्षं ताडितं दृष्ट्वा पतितं शोणितोक्षितम् ।
अभ्यधावत् सुसंक्रुद्धो माणिभद्रं दशाननः ॥८॥
8. dhūmrākṣaṃ tāḍitaṃ dṛṣṭvā patitaṃ śoṇitokṣitam ,
abhyadhāvat susaṃkruddho māṇibhadraṃ daśānanaḥ.
8. dhūmrākṣam tāḍitam dṛṣṭvā patitam śoṇitokṣitam
abhyadhāvat susaṃkruddhaḥ māṇibhadram daśānanaḥ
8. daśānanaḥ susaṃkruddhaḥ dhūmrākṣam tāḍitam patitam
śoṇitokṣitam dṛṣṭvā māṇibhadram abhyadhāvat
8. Having seen Dhūmrākṣa struck down, fallen, and drenched in blood, the very enraged Daśānana (Rāvaṇa) rushed towards Maṇibhadra.
तं क्रुद्धमभिधावन्तं युगान्ताग्निमिवोत्थितम् ।
शक्तिभिस्ताडयामास तिसृभिर्यक्षपुंगवः ॥९॥
9. taṃ kruddhamabhidhāvantaṃ yugāntāgnimivotthitam ,
śaktibhistāḍayāmāsa tisṛbhiryakṣapuṃgavaḥ.
9. tam kruddham abhidhāvantam yugāntāgnim iva utthitam
śaktibhiḥ tāḍayāmāsa tisṛbhiḥ yakṣapuṅgavaḥ
9. yakṣapuṅgavaḥ tam kruddham yugāntāgnim iva utthitam
abhidhāvantam tisṛbhiḥ śaktibhiḥ tāḍayāmāsa
9. The chief of yakṣas struck him, who was enraged and rushing forward like the fire arisen at the end of an epoch, with three weapons (śakti).
ततो राक्षसराजेन ताडितो गदया रणे ।
तस्य तेन प्रहारेण मुकुटः पार्श्वमागतः ।
तदा प्रभृति यक्षो ऽसौ पार्श्वमौलिरिति स्मृतः ॥१०॥
10. tato rākṣasarājena tāḍito gadayā raṇe ,
tasya tena prahāreṇa mukuṭaḥ pārśvamāgataḥ ,
tadā prabhṛti yakṣo'sau pārśvamauliriti smṛtaḥ.
10. tataḥ rākṣasarājena tāḍitaḥ gadayā
raṇe tasya tena prahāreṇa mukuṭaḥ
pārśvam āgataḥ tadā prabhṛti
yakṣaḥ asau pārśvamauliḥ iti smṛtaḥ
10. tataḥ rākṣasarājena raṇe gadayā
tāḍitaḥ tasya tena prahāreṇa mukuṭaḥ
pārśvam āgataḥ tadā prabhṛti
asau yakṣaḥ pārśvamauliḥ iti smṛtaḥ
10. Then, struck by the king of rākṣasas with a mace in battle, his crown shifted to the side due to that blow. From that time onwards, that yakṣa has been known as Pārśvamauli, 'the one with the crown on his side'.
तस्मिंस्तु विमुखे यक्षे माणिभद्रे महात्मनि ।
संनादः सुमहान् राम तस्मिञ् शैले व्यवर्धत ॥११॥
11. tasmiṃstu vimukhe yakṣe māṇibhadre mahātmani ,
saṃnādaḥ sumahān rāma tasmiñ śaile vyavardhata.
11. tasmin tu vimukhe yakṣe māṇibhadre mahātmani
saṃnādaḥ sumahān rāma tasmin śaile vyavardhata
11. rāma tasmin tu vimukhe yakṣe māṇibhadre mahātmani
tasmin śaile sumahān saṃnādaḥ vyavardhata
11. But when that great-souled (mahātman) yakṣa Māṇibhadra had turned away [in defeat], O Rāma, a very great roar intensified on that mountain.
ततो दूरात् प्रददृशे धनाध्यक्षो गदाधरः ।
शुक्रप्रोष्टःपदाभ्यां च शङ्खपद्मसमावृतः ॥१२॥
12. tato dūrāt pradadṛśe dhanādhyakṣo gadādharaḥ ,
śukraproṣṭaḥpadābhyāṃ ca śaṅkhapadmasamāvṛtaḥ.
12. tataḥ dūrāt pradadṛśe dhanādhyakṣaḥ gadādharaḥ
śukraproṣṭhapadābhyām ca śaṅkhapadmasamāvṛtaḥ
12. tataḥ dūrāt gadādharaḥ dhanādhyakṣaḥ
śukraproṣṭhapadābhyām ca śaṅkhapadmasamāvṛtaḥ pradadṛśe
12. Then, from afar, the lord of wealth (dhanādhyakṣa) and mace-bearer (gadādhara) was seen, accompanied by the two luminaries (śukraproṣṭhapada) and surrounded by Śaṅkha and Padma.
स दृष्ट्वा भ्रातरं संख्ये शापाद्विभ्रष्टगौरवम् ।
उवाच वचनं धीमान्युक्तं पैतामहे कुले ॥१३॥
13. sa dṛṣṭvā bhrātaraṃ saṃkhye śāpādvibhraṣṭagauravam ,
uvāca vacanaṃ dhīmānyuktaṃ paitāmahe kule.
13. sa dṛṣṭvā bhrātaram saṃkhye śāpāt vibhraṣṭagauravam
uvāca vacanam dhīmān yuktam paitāmahe kule
13. saḥ dhīmān saṃkhye śāpāt vibhraṣṭagauravam
bhrātaram dṛṣṭvā paitāmahe kule yuktam vacanam uvāca
13. The intelligent one, seeing his brother in battle whose prestige was diminished by a curse, spoke words befitting their ancestral lineage.
मया त्वं वार्यमाणो ऽपि नावगच्छसि दुर्मते ।
पश्चादस्य फलं प्राप्य ज्ञास्यसे निरयं गतः ॥१४॥
14. mayā tvaṃ vāryamāṇo'pi nāvagacchasi durmate ,
paścādasya phalaṃ prāpya jñāsyase nirayaṃ gataḥ.
14. mayā tvam vāryamāṇaḥ api na avagacchasi durmate
paścāt asya phalam prāpya jñāsyase nirayam gataḥ
14. durmate mayā vāryamāṇaḥ api tvam na avagacchasi
paścāt asya phalam prāpya nirayam gataḥ jñāsyase
14. "O foolish one, though you are being restrained by me, you do not comprehend. Later, having experienced the consequences of this, you will understand when you have gone to misery."
यो हि मोहाद्विषं पीत्वा नावगच्छति मानवः ।
परिणामे स वि मूढो जानीते कर्मणः फलम् ॥१५॥
15. yo hi mohādviṣaṃ pītvā nāvagacchati mānavaḥ ,
pariṇāme sa vi mūḍho jānīte karmaṇaḥ phalam.
15. yaḥ hi mohāt viṣam pītvā na avagacchati mānavaḥ
pariṇāme sa vimūḍhaḥ jānīte karmaṇaḥ phalam
15. yaḥ hi mānavaḥ mohāt viṣam pītvā na avagacchati,
saḥ vimūḍhaḥ pariṇāme karmaṇaḥ phalam jānīte
15. Indeed, a human being who, out of delusion, drinks poison and does not comprehend its nature, that deluded person eventually understands the consequence of their action (karma).
दैवतानि हि नन्दन्ति धर्मयुक्तेन केन चित् ।
येन त्वमीदृशं भावं नीतस्तच्च न बुध्यसे ॥१६॥
16. daivatāni hi nandanti dharmayuktena kena cit ,
yena tvamīdṛśaṃ bhāvaṃ nītastacca na budhyase.
16. daivatāni hi nandanti dharmayuktena kena cit
yena tvam īdṛśam bhāvam nītaḥ tat ca na budhyase
16. hi daivatāni dharmayuktena kena cit nandanti; yena tvam īdṛśam bhāvam nītaḥ,
tat ca na budhyase
16. Indeed, the deities rejoice in someone who is endowed with (dharma). Yet, you do not comprehend the means by which you have been brought to such a condition.
यो हि मातॄः पितॄन्भ्रातॄनाचर्यांश्चावमन्यते ।
स पश्यति फलं तस्य प्रेतराजवशं गतः ॥१७॥
17. yo hi mātṝḥ pitṝnbhrātṝnācaryāṃścāvamanyate ,
sa paśyati phalaṃ tasya pretarājavaśaṃ gataḥ.
17. yaḥ hi mātṝḥ pitṝn bhrātṝn ācāryān ca avamanyate
| saḥ paśyati phalam tasya pretarāja-vaśam gataḥ
17. yaḥ hi mātṝḥ pitṝn bhrātṝn ācāryān ca avamanyate,
saḥ tasya phalam pretarāja-vaśam gataḥ paśyati.
17. Indeed, whoever disrespects mothers, fathers, brothers, and teachers, that person experiences the consequence of it, having fallen under the sway of the king of the dead.
अध्रुवे हि शरीरे यो न करोति तपो ऽर्जनम् ।
स पश्चात्तप्यते मूढो मृतो दृष्ट्वात्मनो गतिम् ॥१८॥
18. adhruve hi śarīre yo na karoti tapo'rjanam ,
sa paścāttapyate mūḍho mṛto dṛṣṭvātmano gatim.
18. adhruve hi śarīre yaḥ na karoti tapaḥ arjanam | saḥ
paścāt tapyate mūḍhaḥ mṛtaḥ dṛṣṭvā ātmanaḥ gatim
18. hi,
yaḥ adhruve śarīre tapaḥ arjanam na karoti,
saḥ mūḍhaḥ mṛtaḥ ātmanaḥ gatim dṛṣṭvā paścāt tapyate.
18. Indeed, whoever does not acquire ascetic merit (tapas) in this impermanent body, that foolish person, after death, seeing his own destination (gati), repents later.
कस्य चिन्न हि दुर्बुधेश्छन्दतो जायते मतिः ।
यादृशं कुरुते कर्म तादृशं फलमश्नुते ॥१९॥
19. kasya cinna hi durbudheśchandato jāyate matiḥ ,
yādṛśaṃ kurute karma tādṛśaṃ phalamaśnute.
19. kasya cit na hi durbuddheḥ chandataḥ jāyate matiḥ
| yādṛśam kurute karma tādṛśam phalam aśnute
19. hi,
kasya cit durbuddheḥ matiḥ chandataḥ na jāyate.
yādṛśam karma kurute,
tādṛśam phalam aśnute.
19. Indeed, the intellect of no evil-minded person arises merely by his own desire. Whatever action (karma) one performs, that very fruit one enjoys.
बुद्धिं रूपं बलं वित्तं पुत्रान्माहात्म्यमेव च ।
प्रप्नुवन्ति नराः सर्वं स्वकृतैः पूर्वकर्मभिः ॥२०॥
20. buddhiṃ rūpaṃ balaṃ vittaṃ putrānmāhātmyameva ca ,
prapnuvanti narāḥ sarvaṃ svakṛtaiḥ pūrvakarmabhiḥ.
20. buddhim rūpam balam vittam putrān māhātmyam eva ca
| prāpnuvanti narāḥ sarvam svakṛtaiḥ pūrva-karmabhiḥ
20. narāḥ buddhim,
rūpam,
balam,
vittam,
putrān,
māhātmyam eva ca sarvam svakṛtaiḥ pūrva-karmabhiḥ prāpnuvanti.
20. Men obtain all things – intelligence, beauty, strength, wealth, sons, and even greatness – through their own previously performed actions (karma).
एवं निरयगामी त्वं यस्य ते मतिरीदृशी ।
न त्वां समभिभाषिष्ये दुर्वृत्तस्यैष निर्णयः ॥२१॥
21. evaṃ nirayagāmī tvaṃ yasya te matirīdṛśī ,
na tvāṃ samabhibhāṣiṣye durvṛttasyaiṣa nirṇayaḥ.
21. evam nirayagāmī tvam yasya te matiḥ īdṛśī na
tvām samabhibhāṣiṣye durvṛttasya eṣaḥ nirṇayaḥ
21. yasya te matiḥ īdṛśī tvam evam nirayagāmī tvām
na samabhibhāṣiṣye eṣaḥ durvṛttasya nirṇayaḥ
21. Given that your understanding is like this, you are destined for hell. I will not speak to you, for this is the judgment for one of wicked conduct.
एवमुक्त्वा ततस्तेन तस्यामात्याः समाहताः ।
मारीचप्रमुखाः सर्वे विमुखा विप्रदुद्रुवुः ॥२२॥
22. evamuktvā tatastena tasyāmātyāḥ samāhatāḥ ,
mārīcapramukhāḥ sarve vimukhā vipradudruvuḥ.
22. evam uktvā tataḥ tena tasya amātyāḥ samāhatāḥ
mārīcapramukhāḥ sarve vimukhāḥ vipradudruvuḥ
22. evam uktvā tataḥ tena samāhatāḥ tasya
mārīcapramukhāḥ sarve amātyāḥ vimukhāḥ vipradudruvuḥ
22. Having spoken thus, all his ministers, summoned by him, with Māricha at their head, turned their faces away and fled.
ततस्तेन दशग्रीवो यक्षेन्द्रेण महात्मना ।
गदयाभिहतो मूर्ध्नि न च स्थानाद्व्यकम्पत ॥२३॥
23. tatastena daśagrīvo yakṣendreṇa mahātmanā ,
gadayābhihato mūrdhni na ca sthānādvyakampata.
23. tataḥ tena daśagrīvaḥ yakṣendreṇa mahātmanā
gadayā abhihataḥ mūrdhni na ca sthānāt vyakampata
23. tataḥ mahātmanā yakṣendreṇa tena daśagrīvaḥ
gadayā mūrdhni abhihataḥ ca sthānāt na vyakampata
23. Then, the great-souled lord of Yakṣas struck Daśagrīva on the head with a mace, yet he did not tremble from his spot.
ततस्तौ राम निघ्नन्तावन्योन्यं परमाहवे ।
न विह्वलौ न च श्रान्तौ बभूवतुरमर्षणैः ॥२४॥
24. tatastau rāma nighnantāvanyonyaṃ paramāhave ,
na vihvalau na ca śrāntau babhūvaturamarṣaṇaiḥ.
24. tataḥ tau rāma nighnantau anyonyam paramāhave
na vihvalau na ca śrāntau babhūvatuḥ amṛṣaṇaiḥ
24. rāma tataḥ paramāhave anyonyam nighnantau tau
amṛṣaṇaiḥ na vihvalau ca na śrāntau babhūvatuḥ
24. Then, O Rāma, those two, striking each other in the great battle, became neither agitated nor weary, remaining intensely ferocious.
आग्नेयमस्त्रं स ततो मुमोच धनदो रणे ।
वारुणेन दशग्रीवस्तदस्त्रं प्रत्यवारयत् ॥२५॥
25. āgneyamastraṃ sa tato mumoca dhanado raṇe ,
vāruṇena daśagrīvastadastraṃ pratyavārayat.
25. āgneyam astram sa tataḥ mumoca dhanadaḥ raṇe
| vāruṇena daśagrīvaḥ tat astram pratyavārayat
25. tataḥ sa dhanadaḥ raṇe āgneyam astram mumoca
daśagrīvaḥ vāruṇena tat astram pratyavārayat
25. Then, the giver of wealth (Dhanada) discharged the Agneya weapon in battle. Daśagrīva countered that weapon with the Varuṇa weapon.
ततो मायां प्रविष्टः स राक्षसीं राक्षसेश्वरः ।
जघान मूर्ध्नि धनदं व्याविध्य महतीं गदाम् ॥२६॥
26. tato māyāṃ praviṣṭaḥ sa rākṣasīṃ rākṣaseśvaraḥ ,
jaghāna mūrdhni dhanadaṃ vyāvidhya mahatīṃ gadām.
26. tataḥ māyām praviṣṭaḥ sa rākṣasīm rākṣaseśvaraḥ |
jaghāna mūrdhni dhanadam vyāvidhya mahatīm gadām
26. tataḥ sa rākṣaseśvaraḥ rākṣasīm māyām praviṣṭaḥ
mahatīm gadām vyāvidhya dhanadam mūrdhni jaghāna
26. Then that lord of rākṣasas (rākṣaseśvaraḥ), having entered into a rākṣasa-like illusion (māyā), struck Dhanada on the head, whirling a great mace.
एवं स तेनाभिहतो विह्वलः शोणितोक्षितः ।
कृत्तमूल इवाशोको निपपात धनाधिपः ॥२७॥
27. evaṃ sa tenābhihato vihvalaḥ śoṇitokṣitaḥ ,
kṛttamūla ivāśoko nipapāta dhanādhipaḥ.
27. evam sa tena abhihataḥ vihvalaḥ śoṇitaukṣitaḥ
| kṛttamūlaḥ iva aśokaḥ nipapāta dhanādhipaḥ
27. evam tena abhihataḥ vihvalaḥ śoṇitaukṣitaḥ sa
dhanādhipaḥ kṛttamūlaḥ aśokaḥ iva nipapāta
27. Thus, struck by him, he (Kubera), agitated and drenched in blood, fell down like an Aśoka tree with its roots cut, being the lord of wealth (dhanādhipaḥ).
ततः पद्मादिभिस्तत्र निधिभिः स धनाधिपः ।
नन्दनं वनमानीय धनदो श्वासितस्तदा ॥२८॥
28. tataḥ padmādibhistatra nidhibhiḥ sa dhanādhipaḥ ,
nandanaṃ vanamānīya dhanado śvāsitastadā.
28. tataḥ padmādibhiḥ tatra nidhibhiḥ sa dhanādhipaḥ
| nandanam vanam ānīya dhanadaḥ āśvāsitaḥ tadā
28. tadā tataḥ sa dhanādhipaḥ dhanadaḥ padmādibhiḥ
nidhibhiḥ nandanam vanam ānīya tatra āśvāsitaḥ
28. Then, that lord of wealth (dhanādhipaḥ), Kubera (dhanada), was brought to the Nandanavana (Nandana forest) by the treasures headed by Padma, and was comforted there.
ततो निर्जित्य तं राम धनदं राक्षसाधिपः ।
पुष्पकं तस्य जग्राह विमानं जयलक्षणम् ॥२९॥
29. tato nirjitya taṃ rāma dhanadaṃ rākṣasādhipaḥ ,
puṣpakaṃ tasya jagrāha vimānaṃ jayalakṣaṇam.
29. tataḥ nirjitya tam rāma dhanadam rākṣasādhipaḥ
puṣpakam tasya jagrāha vimānam jayalakṣaṇam
29. rāma tataḥ rākṣasādhipaḥ tam dhanadam nirjitya
tasya jayalakṣaṇam puṣpakam vimānam jagrāha
29. O Rāma, then, having conquered Kubera, the lord of rākṣasas seized his Puṣpaka aerial vehicle, which bore the mark of victory.
काञ्चनस्तम्भसंवीतं वैदूर्यमणितोरणम् ।
मुक्ताजालप्रतिच्छन्नं सर्वकामफलद्रुमम् ॥३०॥
30. kāñcanastambhasaṃvītaṃ vaidūryamaṇitoraṇam ,
muktājālapraticchannaṃ sarvakāmaphaladrumam.
30. kāñcanastambhasaṃvītam vaidūryamaṇitoraṇam
muktājālapraticchannam sarvakāmaphaladrumam
30. kāñcanastambhasaṃvītam vaidūryamaṇitoraṇam
muktājālapraticchannam sarvakāmaphaladrumam
30. It was adorned with golden pillars and arches made of lapis lazuli gems, covered with nets of pearls, and contained trees bearing all desired fruits.
तत्तु राजा समारुह्य कामगं वीर्यनिर्जितम् ।
जित्वा वैश्रवणं देवं कैलासादवरोहत ॥३१॥
31. tattu rājā samāruhya kāmagaṃ vīryanirjitam ,
jitvā vaiśravaṇaṃ devaṃ kailāsādavarohata.
31. tat tu rājā samāruhya kāmagam vīryanirjitam
jitvā vaiśravaṇam devam kailāsāt avarohata
31. tu rājā vaiśravaṇam devam jitvā kāmagam
vīryanirjitam tat samāruhya kailāsāt avarohata
31. Having ascended that aerial vehicle, which could move at will and was seized by his valor, the king (Rāvaṇa), after conquering the god Vaiśravaṇa (Kubera), descended from Mount Kailāsa.