वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-5, chapter-39
स च वाग्भिः प्रशस्ताभिर्गमिष्यन्पूजितस्तया ।
तस्माद्देशादपक्रम्य चिन्तयामास वानरः ॥१॥
तस्माद्देशादपक्रम्य चिन्तयामास वानरः ॥१॥
1. sa ca vāgbhiḥ praśastābhirgamiṣyanpūjitastayā ,
tasmāddeśādapakramya cintayāmāsa vānaraḥ.
tasmāddeśādapakramya cintayāmāsa vānaraḥ.
1.
sa ca vāgbhiḥ praśastābhiḥ gamiṣyan pūjitaḥ
tayā tasmāt deśāt apakramya cintayāmāsa vānaraḥ
tayā tasmāt deśāt apakramya cintayāmāsa vānaraḥ
1.
taya praśastābhiḥ vāgbhiḥ pūjitaḥ ca sa vānaraḥ
gamiṣyan tasmāt deśāt apakramya cintayāmāsa
gamiṣyan tasmāt deśāt apakramya cintayāmāsa
1.
And that monkey, honored by her with words of praise, was about to depart. Having left that place, he began to reflect.
अल्पशेषमिदं कार्यं दृष्टेयमसितेक्षणा ।
त्रीनुपायानतिक्रम्य चतुर्थ इह दृश्यते ॥२॥
त्रीनुपायानतिक्रम्य चतुर्थ इह दृश्यते ॥२॥
2. alpaśeṣamidaṃ kāryaṃ dṛṣṭeyamasitekṣaṇā ,
trīnupāyānatikramya caturtha iha dṛśyate.
trīnupāyānatikramya caturtha iha dṛśyate.
2.
alpaśeṣam idam kāryam dṛṣṭā iyam asitekṣaṇā
trīn upāyān atikramya caturthaḥ iha dṛśyate
trīn upāyān atikramya caturthaḥ iha dṛśyate
2.
idam kāryam alpaśeṣam iyam asitekṣaṇā dṛṣṭā
trīn upāyān atikramya iha caturthaḥ dṛśyate
trīn upāyān atikramya iha caturthaḥ dṛśyate
2.
This task has little remaining, and this dark-eyed one (Sītā) has been seen. Now, having surpassed the three strategies (of political science - conciliation, gift, and division), a fourth one (punishment/force) is seen here.
न साम रक्षःसु गुणाय कल्पते न दनमर्थोपचितेषु वर्तते ।
न भेदसाध्या बलदर्पिता जनाः पराक्रमस्त्वेष ममेह रोचते ॥३॥
न भेदसाध्या बलदर्पिता जनाः पराक्रमस्त्वेष ममेह रोचते ॥३॥
3. na sāma rakṣaḥsu guṇāya kalpate na danamarthopaciteṣu vartate ,
na bhedasādhyā baladarpitā janāḥ parākramastveṣa mameha rocate.
na bhedasādhyā baladarpitā janāḥ parākramastveṣa mameha rocate.
3.
na sāma rakṣaḥsu guṇāya kalpate |
na dānam arthopaciteṣu vartate | na
bhedasādhyāḥ baladarpitāḥ janāḥ
| parākramaḥ tu eṣaḥ mama iha rocate
na dānam arthopaciteṣu vartate | na
bhedasādhyāḥ baladarpitāḥ janāḥ
| parākramaḥ tu eṣaḥ mama iha rocate
3.
sāma rakṣaḥsu guṇāya na kalpate
dānam arthopaciteṣu na vartate
baladarpitāḥ janāḥ bhedasādhyāḥ na tu
eṣaḥ parākramaḥ iha mama rocate
dānam arthopaciteṣu na vartate
baladarpitāḥ janāḥ bhedasādhyāḥ na tu
eṣaḥ parākramaḥ iha mama rocate
3.
Conciliation is not effective with rākṣasas. Giving (dāna) is not suitable for the wealthy. People arrogant with their strength cannot be subdued by creating discord. Therefore, here, valor is what appeals to me.
न चास्य कार्यस्य पराक्रमादृते विनिश्चयः कश्चिदिहोपपद्यते ।
हृतप्रवीरास्तु रणे हि राक्षसाः कथं चिदीयुर्यदिहाद्य मार्दवम् ॥४॥
हृतप्रवीरास्तु रणे हि राक्षसाः कथं चिदीयुर्यदिहाद्य मार्दवम् ॥४॥
4. na cāsya kāryasya parākramādṛte viniścayaḥ kaścidihopapadyate ,
hṛtapravīrāstu raṇe hi rākṣasāḥ kathaṃ cidīyuryadihādya mārdavam.
hṛtapravīrāstu raṇe hi rākṣasāḥ kathaṃ cidīyuryadihādya mārdavam.
4.
na ca asya kāryasya parākramāt ṛte |
viniścayaḥ kaścit iha upapadyate |
hṛtapravīrāḥ tu raṇe hi rākṣasāḥ |
katham cit īyuḥ yadi iha adya mārdavam
viniścayaḥ kaścit iha upapadyate |
hṛtapravīrāḥ tu raṇe hi rākṣasāḥ |
katham cit īyuḥ yadi iha adya mārdavam
4.
ca na kaścit viniścayaḥ asya kāryasya
parākramāt ṛte iha upapadyate
hi tu hṛtapravīrāḥ rākṣasāḥ raṇe
katham cit īyuḥ yadi iha adya mārdavam
parākramāt ṛte iha upapadyate
hi tu hṛtapravīrāḥ rākṣasāḥ raṇe
katham cit īyuḥ yadi iha adya mārdavam
4.
And no clear resolution for this task can be achieved here without valor. Indeed, the rākṣasas, whose chief warriors have been slain in battle, how could they possibly show any mildness here today?
कार्ये कर्मणि निर्दिष्टो यो बहून्यपि साधयेत् ।
पूर्वकार्यविरोधेन स कार्यं कर्तुमर्हति ॥५॥
पूर्वकार्यविरोधेन स कार्यं कर्तुमर्हति ॥५॥
5. kārye karmaṇi nirdiṣṭo yo bahūnyapi sādhayet ,
pūrvakāryavirodhena sa kāryaṃ kartumarhati.
pūrvakāryavirodhena sa kāryaṃ kartumarhati.
5.
kārye karmaṇi nirdiṣṭaḥ yaḥ bahūni api sādhayet
| pūrvakāryavirodhena saḥ kāryam kartum arhati
| pūrvakāryavirodhena saḥ kāryam kartum arhati
5.
yaḥ kārye karmaṇi nirdiṣṭaḥ bahūni api sādhayet
saḥ pūrvakāryavirodhena kāryam kartum arhati
saḥ pūrvakāryavirodhena kāryam kartum arhati
5.
Whoever, having been appointed to a specific task, can accomplish even many other things, is qualified to perform that task without contradicting a previous undertaking (karma).
न ह्येकः साधको हेतुः स्वल्पस्यापीह कर्मणः ।
यो ह्यर्थं बहुधा वेद स समर्थो ऽर्थसाधने ॥६॥
यो ह्यर्थं बहुधा वेद स समर्थो ऽर्थसाधने ॥६॥
6. na hyekaḥ sādhako hetuḥ svalpasyāpīha karmaṇaḥ ,
yo hyarthaṃ bahudhā veda sa samartho'rthasādhane.
yo hyarthaṃ bahudhā veda sa samartho'rthasādhane.
6.
na hi ekaḥ sādhakaḥ hetuḥ svalpasya api iha karmaṇaḥ |
yaḥ hi artham bahudhā veda saḥ samarthaḥ arthasādhane
yaḥ hi artham bahudhā veda saḥ samarthaḥ arthasādhane
6.
hi na ekaḥ sādhakaḥ hetuḥ svalpasya api iha karmaṇaḥ
yaḥ hi artham bahudhā veda saḥ arthasādhane samarthaḥ
yaḥ hi artham bahudhā veda saḥ arthasādhane samarthaḥ
6.
Indeed, a single factor is not a sufficient cause even for the smallest action (karma) here. He who understands a matter in many ways is competent in achieving objectives.
इहैव तावत् कृतनिश्चयो ह्यहं यदि व्रजेयं प्लवगेश्वरालयम् ।
परात्मसंमर्द विशेषतत्त्ववित्ततः कृतं स्यान्मम भर्तृशासनम् ॥७॥
परात्मसंमर्द विशेषतत्त्ववित्ततः कृतं स्यान्मम भर्तृशासनम् ॥७॥
7. ihaiva tāvat kṛtaniścayo hyahaṃ yadi vrajeyaṃ plavageśvarālayam ,
parātmasaṃmarda viśeṣatattvavittataḥ kṛtaṃ syānmama bhartṛśāsanam.
parātmasaṃmarda viśeṣatattvavittataḥ kṛtaṃ syānmama bhartṛśāsanam.
7.
iha eva tāvat kṛtaniścayaḥ hi aham
yadi vrajeyam plavageśvarālayam
parātmasaṃmardaviśeṣatattvavitaḥ
kṛtam syāt mama bhartṛśāsanam
yadi vrajeyam plavageśvarālayam
parātmasaṃmardaviśeṣatattvavitaḥ
kṛtam syāt mama bhartṛśāsanam
7.
If I, having made this firm resolve, were to go right now to the abode of the lord of monkeys, then my master's command would be considered fulfilled only through the knowledge of the specific truth concerning the overwhelming multitude of others (the enemies).
कथं नु खल्वद्य भवेत् सुखागतं प्रसह्य युद्धं मम राक्षसैः सह ।
तथैव खल्वात्मबलं च सारवत् समानयेन्मां च रणे दशाननः ॥८॥
तथैव खल्वात्मबलं च सारवत् समानयेन्मां च रणे दशाननः ॥८॥
8. kathaṃ nu khalvadya bhavet sukhāgataṃ prasahya yuddhaṃ mama rākṣasaiḥ saha ,
tathaiva khalvātmabalaṃ ca sāravat samānayenmāṃ ca raṇe daśānanaḥ.
tathaiva khalvātmabalaṃ ca sāravat samānayenmāṃ ca raṇe daśānanaḥ.
8.
katham nu khalu adya bhavet sukhāgatam
prasahya yuddham mama rākṣasaiḥ
saha tathā eva khalu ātmabalam ca
sāravat samānayet mām ca raṇe daśānanaḥ
prasahya yuddham mama rākṣasaiḥ
saha tathā eva khalu ātmabalam ca
sāravat samānayet mām ca raṇe daśānanaḥ
8.
How indeed might an easily provoked, decisive battle with the Rākṣasas occur for me today? And similarly, may Daśānana (Rāvaṇa) himself bring me to battle, along with his substantial personal strength (ātman-bala).
इदमस्य नृशंसस्य नन्दनोपममुत्तमम् ।
वनं नेत्रमनःकान्तं नानाद्रुमलतायुतम् ॥९॥
वनं नेत्रमनःकान्तं नानाद्रुमलतायुतम् ॥९॥
9. idamasya nṛśaṃsasya nandanopamamuttamam ,
vanaṃ netramanaḥkāntaṃ nānādrumalatāyutam.
vanaṃ netramanaḥkāntaṃ nānādrumalatāyutam.
9.
idam asya nṛśaṃsasya nandanopamam uttamam
vanam netramanaḥkāntam nānādrumalatāyutam
vanam netramanaḥkāntam nānādrumalatāyutam
9.
This excellent garden of that cruel one (Rāvaṇa), which resembles Nandana (Indra's celestial garden), is pleasing to the eyes and mind, and abounds with various trees and creepers.
इदं विध्वंसयिष्यामि शुष्कं वनमिवानलः ।
अस्मिन्भग्ने ततः कोपं करिष्यति स रावणः ॥१०॥
अस्मिन्भग्ने ततः कोपं करिष्यति स रावणः ॥१०॥
10. idaṃ vidhvaṃsayiṣyāmi śuṣkaṃ vanamivānalaḥ ,
asminbhagne tataḥ kopaṃ kariṣyati sa rāvaṇaḥ.
asminbhagne tataḥ kopaṃ kariṣyati sa rāvaṇaḥ.
10.
idam vidhvaṃsayiṣyāmi śuṣkam vanam iva analaḥ
asmin bhagne tataḥ kopam kariṣyati sa rāvaṇaḥ
asmin bhagne tataḥ kopam kariṣyati sa rāvaṇaḥ
10.
I will destroy this (garden) as fire consumes a dry forest. When this is shattered, then that Rāvaṇa will surely become enraged.
ततो महत् साश्वमहारथद्विपं बलं समानेष्वपि राक्षसाधिपः ।
त्रिशूलकालायसपट्टिशायुधं ततो महद् युद्धमिदं भविष्यति ॥११॥
त्रिशूलकालायसपट्टिशायुधं ततो महद् युद्धमिदं भविष्यति ॥११॥
11. tato mahat sāśvamahārathadvipaṃ balaṃ samāneṣvapi rākṣasādhipaḥ ,
triśūlakālāyasapaṭṭiśāyudhaṃ tato mahad yuddhamidaṃ bhaviṣyati.
triśūlakālāyasapaṭṭiśāyudhaṃ tato mahad yuddhamidaṃ bhaviṣyati.
11.
tataḥ mahat sāśvamahārathadvipam
balam samāneṣu api rākṣasādhipaḥ
triśūlakālāyasapaṭṭiśāyudham
tataḥ mahat yuddham idam bhaviṣyati
balam samāneṣu api rākṣasādhipaḥ
triśūlakālāyasapaṭṭiśāyudham
tataḥ mahat yuddham idam bhaviṣyati
11.
rākṣasādhipaḥ tataḥ samāneṣu api
sāśvamahārathadvipam
triśūlakālāyasapaṭṭiśāyudham mahat balam
tataḥ idam mahat yuddham bhaviṣyati
sāśvamahārathadvipam
triśūlakālāyasapaṭṭiśāyudham mahat balam
tataḥ idam mahat yuddham bhaviṣyati
11.
Then, the lord of the (rākṣasas) will mobilize a huge army, complete with horses, mighty chariots, and elephants, even against adversaries of equal strength. This formidable force, armed with tridents, black iron spears, and swords, will then lead to a great battle.
अहं तु तैः संयति चण्डविक्रमैः समेत्य रक्षोभिरसंगविक्रमः ।
निहत्य तद् रावणचोदितं बलं सुखं गमिष्यामि कपीश्वरालयम् ॥१२॥
निहत्य तद् रावणचोदितं बलं सुखं गमिष्यामि कपीश्वरालयम् ॥१२॥
12. ahaṃ tu taiḥ saṃyati caṇḍavikramaiḥ sametya rakṣobhirasaṃgavikramaḥ ,
nihatya tad rāvaṇacoditaṃ balaṃ sukhaṃ gamiṣyāmi kapīśvarālayam.
nihatya tad rāvaṇacoditaṃ balaṃ sukhaṃ gamiṣyāmi kapīśvarālayam.
12.
aham tu taiḥ saṃyati caṇḍavikramaiḥ
sametya rakṣobhiḥ asaṅgavikramaḥ
nihatya tat rāvaṇacoditam balam
sukham gamiṣyāmi kapīśvarālayam
sametya rakṣobhiḥ asaṅgavikramaḥ
nihatya tat rāvaṇacoditam balam
sukham gamiṣyāmi kapīśvarālayam
12.
aham asaṅgavikramaḥ tu saṃyati taiḥ
caṇḍavikramaiḥ rakṣobhiḥ sametya
tat rāvaṇacoditam balam nihatya
sukham kapīśvarālayam gamiṣyāmi
caṇḍavikramaiḥ rakṣobhiḥ sametya
tat rāvaṇacoditam balam nihatya
sukham kapīśvarālayam gamiṣyāmi
12.
Indeed, I, with my irresistible might, having confronted those fiercely valorous (rākṣasas) in battle and destroyed that army commanded by Rāvaṇa, shall happily return to the abode of the lord of monkeys.
ततो मारुतवत् क्रुद्धो मारुतिर्भीमविक्रमः ।
ऊरुवेगेन महता द्रुमान् क्षेप्तुमथारभत् ॥१३॥
ऊरुवेगेन महता द्रुमान् क्षेप्तुमथारभत् ॥१३॥
13. tato mārutavat kruddho mārutirbhīmavikramaḥ ,
ūruvegena mahatā drumān kṣeptumathārabhat.
ūruvegena mahatā drumān kṣeptumathārabhat.
13.
tataḥ mārutavat kruddhaḥ mārutiḥ bhīmavikramaḥ
ūruvegena mahatā drumān kṣeptum atha ārabhata
ūruvegena mahatā drumān kṣeptum atha ārabhata
13.
tataḥ mārutiḥ bhīmavikramaḥ mārutavat kruddhaḥ
atha mahatā ūruvegena drumān kṣeptum ārabhata
atha mahatā ūruvegena drumān kṣeptum ārabhata
13.
Then, (Māruti) Hanumān, terribly mighty and enraged like the wind, thereupon began to hurl trees with the great force of his thighs.
ततस्तद्धनुमान् वीरो बभञ्ज प्रमदावनम् ।
मत्तद्विजसमाघुष्टं नानाद्रुमलतायुतम् ॥१४॥
मत्तद्विजसमाघुष्टं नानाद्रुमलतायुतम् ॥१४॥
14. tatastaddhanumān vīro babhañja pramadāvanam ,
mattadvijasamāghuṣṭaṃ nānādrumalatāyutam.
mattadvijasamāghuṣṭaṃ nānādrumalatāyutam.
14.
tataḥ tat hanumān vīraḥ babhañja pramadāvanam
mattadvijasamāghuṣṭam nānādrumalatāyutam
mattadvijasamāghuṣṭam nānādrumalatāyutam
14.
tataḥ vīraḥ hanumān tat mattadvijasamāghuṣṭam
nānādrumalatāyutam pramadāvanam babhañja
nānādrumalatāyutam pramadāvanam babhañja
14.
Then, the valiant (Hanumān) shattered that pleasure grove, which resonated with the calls of intoxicated birds and was graced with a variety of trees and climbing plants.
तद्वनं मथितैर्वृक्षैर्भिन्नैश्च सलिलाशयैः ।
चूर्णितैः पर्वताग्रैश्च बभूवाप्रियदर्शनम् ॥१५॥
चूर्णितैः पर्वताग्रैश्च बभूवाप्रियदर्शनम् ॥१५॥
15. tadvanaṃ mathitairvṛkṣairbhinnaiśca salilāśayaiḥ ,
cūrṇitaiḥ parvatāgraiśca babhūvāpriyadarśanam.
cūrṇitaiḥ parvatāgraiśca babhūvāpriyadarśanam.
15.
tat vanam mathitaiḥ vṛkṣaiḥ bhinnaiḥ ca salilāśayaiḥ
cūrṇitaiḥ parvatāgraiḥ ca babhūva apriyadarśanam
cūrṇitaiḥ parvatāgraiḥ ca babhūva apriyadarśanam
15.
tat vanam mathitaiḥ vṛkṣaiḥ bhinnaiḥ ca salilāśayaiḥ
cūrṇitaiḥ ca parvatāgraiḥ apriyadarśanam babhūva
cūrṇitaiḥ ca parvatāgraiḥ apriyadarśanam babhūva
15.
That forest became an unpleasant sight, its trees having been crushed, its reservoirs of water shattered, and its mountain peaks pulverized.
लतागृहैश्चित्रगृहैश्च नाशितैर्महोरगैर्व्यालमृगैश्च निर्धुतैः ।
शिलागृहैरुन्मथितैस्तथा गृहैः प्रनष्टरूपं तदभून्महद्वनम् ॥१६॥
शिलागृहैरुन्मथितैस्तथा गृहैः प्रनष्टरूपं तदभून्महद्वनम् ॥१६॥
16. latāgṛhaiścitragṛhaiśca nāśitairmahoragairvyālamṛgaiśca nirdhutaiḥ ,
śilāgṛhairunmathitaistathā gṛhaiḥ pranaṣṭarūpaṃ tadabhūnmahadvanam.
śilāgṛhairunmathitaistathā gṛhaiḥ pranaṣṭarūpaṃ tadabhūnmahadvanam.
16.
latāgṛhaiḥ ca citragṛhaiḥ ca nāśitaiḥ
mahoragaiḥ vyālamṛgaiḥ ca nirdhutaiḥ
śilāgṛhaiḥ unmathitaiḥ tathā gṛhaiḥ
pranaṣṭarūpam tat abhūt mahat vanam
mahoragaiḥ vyālamṛgaiḥ ca nirdhutaiḥ
śilāgṛhaiḥ unmathitaiḥ tathā gṛhaiḥ
pranaṣṭarūpam tat abhūt mahat vanam
16.
tat mahat vanam latāgṛhaiḥ ca citragṛhaiḥ
ca nāśitaiḥ mahoragaiḥ vyālamṛgaiḥ
ca nirdhutaiḥ śilāgṛhaiḥ tathā
gṛhaiḥ unmathitaiḥ pranaṣṭarūpam abhūt
ca nāśitaiḥ mahoragaiḥ vyālamṛgaiḥ
ca nirdhutaiḥ śilāgṛhaiḥ tathā
gṛhaiḥ unmathitaiḥ pranaṣṭarūpam abhūt
16.
That great forest became disfigured, its vine arbors and pleasure houses destroyed, its great serpents and fierce beasts driven away, and its stone dwellings and other houses demolished.
स तस्य कृत्वार्थपतेर्महाकपिर्महद्व्यलीकं मनसो महात्मनः ।
युयुत्सुरेको बहुभिर्महाबलैः श्रिया ज्वलंस्तोरणमाश्रितः कपिः ॥१७॥
युयुत्सुरेको बहुभिर्महाबलैः श्रिया ज्वलंस्तोरणमाश्रितः कपिः ॥१७॥
17. sa tasya kṛtvārthapatermahākapirmahadvyalīkaṃ manaso mahātmanaḥ ,
yuyutsureko bahubhirmahābalaiḥ śriyā jvalaṃstoraṇamāśritaḥ kapiḥ.
yuyutsureko bahubhirmahābalaiḥ śriyā jvalaṃstoraṇamāśritaḥ kapiḥ.
17.
saḥ tasya kṛtvā arthapateḥ mahākapiḥ
mahat vyalīkam manasaḥ mahātmanaḥ
yuyutsuḥ ekaḥ bahubhiḥ mahābalaiḥ
śriyā jvalan toraṇam āśritaḥ kapiḥ
mahat vyalīkam manasaḥ mahātmanaḥ
yuyutsuḥ ekaḥ bahubhiḥ mahābalaiḥ
śriyā jvalan toraṇam āśritaḥ kapiḥ
17.
saḥ mahākapiḥ kṛtvā mahat vyalīkam
tasya arthapateḥ mahātmanaḥ manasaḥ
ekaḥ yuyutsuḥ bahubhiḥ mahābalaiḥ
śriyā jvalan toraṇam āśritaḥ kapiḥ
tasya arthapateḥ mahātmanaḥ manasaḥ
ekaḥ yuyutsuḥ bahubhiḥ mahābalaiḥ
śriyā jvalan toraṇam āśritaḥ kapiḥ
17.
That great monkey (Hanumān), having caused great displeasure to the mind of the high-souled lord (Rāvaṇa), stood upon the archway, shining with splendor, desiring to fight alone against many powerful foes.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39 (current chapter)
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100