वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-4, chapter-40
ततः प्रस्थाप्य सुग्रीवस्तन्महद्वानरं बलम् ।
दक्षिणां प्रेषयामास वानरानभिलक्षितान् ॥१॥
दक्षिणां प्रेषयामास वानरानभिलक्षितान् ॥१॥
1. tataḥ prasthāpya sugrīvastanmahadvānaraṃ balam ,
dakṣiṇāṃ preṣayāmāsa vānarānabhilakṣitān.
dakṣiṇāṃ preṣayāmāsa vānarānabhilakṣitān.
1.
tataḥ prasthāpya sugrīvaḥ tat mahat vānaram
balam | dakṣiṇām preṣayāmāsa vānarān abhīlakṣitān
balam | dakṣiṇām preṣayāmāsa vānarān abhīlakṣitān
1.
tataḥ sugrīvaḥ tat mahat vānaram balam prasthāpya
dakṣiṇām abhīlakṣitān vānarān preṣayāmāsa
dakṣiṇām abhīlakṣitān vānarān preṣayāmāsa
1.
Then, Sugriva, having dispatched that great army of monkeys, sent the specially chosen monkeys towards the south.
नीलमग्निसुतं चैव हनुमन्तं च वानरम् ।
पितामहसुतं चैव जाम्बवन्तं महाकपिम् ॥२॥
पितामहसुतं चैव जाम्बवन्तं महाकपिम् ॥२॥
2. nīlamagnisutaṃ caiva hanumantaṃ ca vānaram ,
pitāmahasutaṃ caiva jāmbavantaṃ mahākapim.
pitāmahasutaṃ caiva jāmbavantaṃ mahākapim.
2.
nīlam agnisutam ca eva hanumantam ca vānaram
| pitāmahasutam ca eva jāmbavantam mahākapim
| pitāmahasutam ca eva jāmbavantam mahākapim
2.
nīlam agnisutam ca eva,
hanumantam vānaram ca,
pitāmahasutam ca eva jāmbavantam mahākapim
hanumantam vānaram ca,
pitāmahasutam ca eva jāmbavantam mahākapim
2.
(He sent) Nila, who is the son of Agni; and also Hanuman, the monkey; and Jambavan, the great monkey, who is the son of Pitāmaha (Brahma).
सुहोत्रं च शरीरं च शरगुल्मं तथैव च ।
गजं गवाक्षं गवयं सुषेणमृषभं तथा ॥३॥
गजं गवाक्षं गवयं सुषेणमृषभं तथा ॥३॥
3. suhotraṃ ca śarīraṃ ca śaragulmaṃ tathaiva ca ,
gajaṃ gavākṣaṃ gavayaṃ suṣeṇamṛṣabhaṃ tathā.
gajaṃ gavākṣaṃ gavayaṃ suṣeṇamṛṣabhaṃ tathā.
3.
suhotram ca śarīram ca śaragulmam tathā eva ca
| gajam gavākṣam gavayam suṣeṇam ṛṣabham tathā
| gajam gavākṣam gavayam suṣeṇam ṛṣabham tathā
3.
suhotram ca śarīram ca śaragulmam tathā eva ca,
gajam gavākṣam gavayam suṣeṇam ṛṣabham tathā
gajam gavākṣam gavayam suṣeṇam ṛṣabham tathā
3.
And Suhotra, and Sharira, and similarly Sharagulma; Gaja, Gavaksha, Gavaya, and Sushena, and Rishabha (were also sent).
मैन्दं च द्विविदं चैव विजयं गन्धमादनम् ।
उल्कामुखमसङ्गं च हुताशन सुताव् उभौ ॥४॥
उल्कामुखमसङ्गं च हुताशन सुताव् उभौ ॥४॥
4. maindaṃ ca dvividaṃ caiva vijayaṃ gandhamādanam ,
ulkāmukhamasaṅgaṃ ca hutāśana sutāv ubhau.
ulkāmukhamasaṅgaṃ ca hutāśana sutāv ubhau.
4.
maindaṃ ca dvividaṃ ca eva vijayaṃ gandhamādanam
ulkāmukham asaṅgaṃ ca hutāśana sutau ubhau
ulkāmukham asaṅgaṃ ca hutāśana sutau ubhau
4.
He dispatched Mainda and Dvivida, both sons of Agni (Hutāśana), as well as Vijaya, Gandhamadana, Ulkamukha, and Asaṅga.
अङ्गदप्रमुखान् वीरान् वीरः कपिगणेश्वरः ।
वेगविक्रमसंपन्नान् संदिदेश विशेषवित् ॥५॥
वेगविक्रमसंपन्नान् संदिदेश विशेषवित् ॥५॥
5. aṅgadapramukhān vīrān vīraḥ kapigaṇeśvaraḥ ,
vegavikramasaṃpannān saṃdideśa viśeṣavit.
vegavikramasaṃpannān saṃdideśa viśeṣavit.
5.
aṅgadapramukhān vīrān vīraḥ kapigaṇeśvaraḥ
vegavikramasaṃpannān saṃdideśa viśeṣavit
vegavikramasaṃpannān saṃdideśa viśeṣavit
5.
The discerning and heroic lord of the monkey hosts (Sugrīva) commanded the valiant heroes, headed by Angada and endowed with speed and vigor.
तेषामग्रेषरं चैव महद्बलमसंगगम् ।
विधाय हरिवीराणामादिशद्दक्षिणां दिशम् ॥६॥
विधाय हरिवीराणामादिशद्दक्षिणां दिशम् ॥६॥
6. teṣāmagreṣaraṃ caiva mahadbalamasaṃgagam ,
vidhāya harivīrāṇāmādiśaddakṣiṇāṃ diśam.
vidhāya harivīrāṇāmādiśaddakṣiṇāṃ diśam.
6.
teṣām agreṣaram ca eva mahat balam asaṅgagam
vidhāya harivīrāṇām ādiśat dakṣiṇāṃ diśam
vidhāya harivīrāṇām ādiśat dakṣiṇāṃ diśam
6.
Having appointed a great, unimpeded vanguard force for those monkey heroes, he then directed (them to) the southern direction.
ये के चन समुद्देशास्तस्यां दिशि सुदुर्गमाः ।
कपीशः कपिमुख्यानां स तेषां तानुदाहरत् ॥७॥
कपीशः कपिमुख्यानां स तेषां तानुदाहरत् ॥७॥
7. ye ke cana samuddeśāstasyāṃ diśi sudurgamāḥ ,
kapīśaḥ kapimukhyānāṃ sa teṣāṃ tānudāharat.
kapīśaḥ kapimukhyānāṃ sa teṣāṃ tānudāharat.
7.
ye ke cana samuddeśāḥ tasyām diśi sudurgamāḥ
kapīśaḥ kapimukhyānām saḥ teṣām tān udāharat
kapīśaḥ kapimukhyānām saḥ teṣām tān udāharat
7.
He, the lord of monkeys (Sugrīva), described to those chiefs among the monkeys all the regions in that direction, however difficult they were to access.
सहस्रशिरसं विन्ध्यं नानाद्रुमलतावृतम् ।
नर्मदां च नदीं दुर्गां महोरगनिषेविताम् ॥८॥
नर्मदां च नदीं दुर्गां महोरगनिषेविताम् ॥८॥
8. sahasraśirasaṃ vindhyaṃ nānādrumalatāvṛtam ,
narmadāṃ ca nadīṃ durgāṃ mahoraganiṣevitām.
narmadāṃ ca nadīṃ durgāṃ mahoraganiṣevitām.
8.
sahasraśirasam vindhyam nānādrumalatāvṛtam
narmadām ca nadīm durgām mahoraganiṣevitām
narmadām ca nadīm durgām mahoraganiṣevitām
8.
sahasraśirasam nānādrumalatāvṛtam vindhyam
ca durgām mahoraganiṣevitām narmadām nadīm
ca durgām mahoraganiṣevitām narmadām nadīm
8.
Observe the Vindhya mountain range with its thousand peaks, covered with various trees and creepers; and the Narmada river, which is difficult to access and frequented by great serpents.
ततो गोदावरीं रम्यां कृष्णावेणीं महानदीम् ।
वरदां च महाभागां महोरगनिषेविताम् ॥९॥
वरदां च महाभागां महोरगनिषेविताम् ॥९॥
9. tato godāvarīṃ ramyāṃ kṛṣṇāveṇīṃ mahānadīm ,
varadāṃ ca mahābhāgāṃ mahoraganiṣevitām.
varadāṃ ca mahābhāgāṃ mahoraganiṣevitām.
9.
tataḥ godāvarīm ramyām kṛṣṇāveṇīm mahānadīm
varadām ca mahābhāgām mahoraganiṣevitām
varadām ca mahābhāgām mahoraganiṣevitām
9.
tataḥ ramyām godāvarīm mahānadīm kṛṣṇāveṇīm
ca mahābhāgām mahoraganiṣevitām varadām
ca mahābhāgām mahoraganiṣevitām varadām
9.
Then, observe the beautiful Godavari, the great Krishna-Veni river, and the glorious Varada, also frequented by great serpents.
मेखलानुत्कलांश्चैव दशार्णनगराण्यपि ।
अवन्तीमभ्रवन्तीं च सर्वमेवानुपश्यत ॥१०॥
अवन्तीमभ्रवन्तीं च सर्वमेवानुपश्यत ॥१०॥
10. mekhalānutkalāṃścaiva daśārṇanagarāṇyapi ,
avantīmabhravantīṃ ca sarvamevānupaśyata.
avantīmabhravantīṃ ca sarvamevānupaśyata.
10.
mekhalān utkalān ca eva daśārṇanagarāṇi api
avantīm abhravantīm ca sarvam eva anupaśyata
avantīm abhravantīm ca sarvam eva anupaśyata
10.
sarvam eva mekhalān utkalān ca eva daśārṇanagarāṇi
api avantīm ca abhravantīm anupaśyata
api avantīm ca abhravantīm anupaśyata
10.
You should indeed observe all of these: the Mekhalas, and also the Utkalas, and the cities of Daśārṇa, as well as Avanti and Abhravanti.
विदर्भानृषिकांश्चैव रम्यान्माहिषकानपि ।
तथा बङ्गान् कलिङ्गांश्च कौशिकांश्च समन्ततः ॥११॥
तथा बङ्गान् कलिङ्गांश्च कौशिकांश्च समन्ततः ॥११॥
11. vidarbhānṛṣikāṃścaiva ramyānmāhiṣakānapi ,
tathā baṅgān kaliṅgāṃśca kauśikāṃśca samantataḥ.
tathā baṅgān kaliṅgāṃśca kauśikāṃśca samantataḥ.
11.
vidarbhān ṛṣikān ca eva ramyān māhiṣakān api
tathā baṅgān kaliṅgān ca kauśikān ca samantataḥ
tathā baṅgān kaliṅgān ca kauśikān ca samantataḥ
11.
tathā samantataḥ ramyān māhiṣakān api vidarbhān
ca eva ṛṣikān baṅgān ca kaliṅgān ca kauśikān
ca eva ṛṣikān baṅgān ca kaliṅgān ca kauśikān
11.
Likewise, observe the Vidarbhas, the Ṛṣikas, and also the charming Māhiṣakas. Similarly, all around, observe the Baṅgas, the Kaliṅgas, and the Kauśikas.
अन्वीक्ष्य दण्डकारण्यं सपर्वतनदीगुहम् ।
नदीं गोदावरीं चैव सर्वमेवानुपश्यत ॥१२॥
नदीं गोदावरीं चैव सर्वमेवानुपश्यत ॥१२॥
12. anvīkṣya daṇḍakāraṇyaṃ saparvatanadīguham ,
nadīṃ godāvarīṃ caiva sarvamevānupaśyata.
nadīṃ godāvarīṃ caiva sarvamevānupaśyata.
12.
anvīkṣya daṇḍakāraṇyam saparvatanadīguham
nadīm godāvarīm ca eva sarvam eva anupaśyata
nadīm godāvarīm ca eva sarvam eva anupaśyata
12.
anvīkṣya daṇḍakāraṇyam saparvatanadīguham ca
eva godāvarīm nadīm sarvam eva anupaśyata
eva godāvarīm nadīm sarvam eva anupaśyata
12.
You must thoroughly search the Daṇḍaka forest, which encompasses mountains, rivers, and caves. Similarly, you must observe the Godavari river, and indeed everything in that region.
तथैवान्ध्रांश्च पुण्ड्रांश्च चोलान्पाण्ड्यान् सकेरलान् ।
अयोमुखश्च गन्तव्यः पर्वतो धातुमण्डितः ॥१३॥
अयोमुखश्च गन्तव्यः पर्वतो धातुमण्डितः ॥१३॥
13. tathaivāndhrāṃśca puṇḍrāṃśca colānpāṇḍyān sakeralān ,
ayomukhaśca gantavyaḥ parvato dhātumaṇḍitaḥ.
ayomukhaśca gantavyaḥ parvato dhātumaṇḍitaḥ.
13.
tathā eva āndhrān ca puṇḍrān ca colān pāṇḍyān
sakeralān ayomukhaḥ ca gantavyaḥ parvataḥ dhātumaṇḍitaḥ
sakeralān ayomukhaḥ ca gantavyaḥ parvataḥ dhātumaṇḍitaḥ
13.
tathā eva āndhrān ca puṇḍrān ca colān pāṇḍyān
sakeralān ca dhātumaṇḍitaḥ ayomukhaḥ parvataḥ gantavyaḥ
sakeralān ca dhātumaṇḍitaḥ ayomukhaḥ parvataḥ gantavyaḥ
13.
Likewise, you must go to the regions of the Andhras, the Puṇḍras, the Colas, the Pāṇḍyas, and the Keralas. You must also reach the Ayomukha mountain, which is adorned with various minerals.
विचित्रशिखरः श्रीमांश्चित्रपुष्पितकाननः ।
सचन्दनवनोद्देशो मार्गितव्यो महागिरिः ॥१४॥
सचन्दनवनोद्देशो मार्गितव्यो महागिरिः ॥१४॥
14. vicitraśikharaḥ śrīmāṃścitrapuṣpitakānanaḥ ,
sacandanavanoddeśo mārgitavyo mahāgiriḥ.
sacandanavanoddeśo mārgitavyo mahāgiriḥ.
14.
vicitraśikharaḥ śrīmān citrapuṣpitakānanaḥ
sacandanavanoddeśaḥ mārgītavyaḥ mahāgiriḥ
sacandanavanoddeśaḥ mārgītavyaḥ mahāgiriḥ
14.
vicitraśikharaḥ śrīmān citrapuṣpitakānanaḥ
sacandanavanoddeśaḥ mahāgiriḥ mārgītavyaḥ
sacandanavanoddeśaḥ mahāgiriḥ mārgītavyaḥ
14.
That great mountain, with its remarkably diverse peaks, glorious, and featuring forests blooming with colorful flowers and areas of sandalwood trees, must be searched for.
ततस्तामापगां दिव्यां प्रसन्नसलिलां शिवाम् ।
तत्र द्रक्ष्यथ कावेरीं विहृतामप्सरोगणैः ॥१५॥
तत्र द्रक्ष्यथ कावेरीं विहृतामप्सरोगणैः ॥१५॥
15. tatastāmāpagāṃ divyāṃ prasannasalilāṃ śivām ,
tatra drakṣyatha kāverīṃ vihṛtāmapsarogaṇaiḥ.
tatra drakṣyatha kāverīṃ vihṛtāmapsarogaṇaiḥ.
15.
tataḥ tām āpagām divyām prasannasalilām śivām
tatra drakṣyatha kāverīm vihṛtām apsarogaṇaiḥ
tatra drakṣyatha kāverīm vihṛtām apsarogaṇaiḥ
15.
tataḥ tatra yūyam tām divyām śivām prasannasalilām
āpagām kāverīm apsarogaṇaiḥ vihṛtām drakṣyatha
āpagām kāverīm apsarogaṇaiḥ vihṛtām drakṣyatha
15.
Then, there you will see that divine, auspicious river, the Kaveri, with its clear waters, where groups of Apsaras disport themselves.
तस्यासीनं नगस्याग्रे मलयस्य महौजसं ।
द्रक्ष्यथादित्यसंकाशमगस्त्यमृषिसत्तमम् ॥१६॥
द्रक्ष्यथादित्यसंकाशमगस्त्यमृषिसत्तमम् ॥१६॥
16. tasyāsīnaṃ nagasyāgre malayasya mahaujasaṃ ,
drakṣyathādityasaṃkāśamagastyamṛṣisattamam.
drakṣyathādityasaṃkāśamagastyamṛṣisattamam.
16.
tasya āsīnam nagasya agre malayasa mahaujasam
drakṣyatha ādityasaṃkāśam agastyam ṛṣisattamam
drakṣyatha ādityasaṃkāśam agastyam ṛṣisattamam
16.
drakṣyatha agastyam ṛṣisattamam mahaujasam
ādityasaṃkāśam tasya malayasa nagasya agre āsīnam
ādityasaṃkāśam tasya malayasa nagasya agre āsīnam
16.
You will see Agastya, the best among sages, possessing immense splendor and radiating like the sun, seated on the summit of that Malaya mountain.
ततस्तेनाभ्यनुज्ञाताः प्रसन्नेन महात्मना ।
ताम्रपर्णीं ग्राहजुष्टां तरिष्यथ महानदीम् ॥१७॥
ताम्रपर्णीं ग्राहजुष्टां तरिष्यथ महानदीम् ॥१७॥
17. tatastenābhyanujñātāḥ prasannena mahātmanā ,
tāmraparṇīṃ grāhajuṣṭāṃ tariṣyatha mahānadīm.
tāmraparṇīṃ grāhajuṣṭāṃ tariṣyatha mahānadīm.
17.
tataḥ tena abhyanujñātāḥ prasannena mahātmanā
tāmraparṇīm grāhajuṣṭām tariṣyatha mahānadīm
tāmraparṇīm grāhajuṣṭām tariṣyatha mahānadīm
17.
tataḥ te abhyanujñātāḥ prasannena mahātmanā
tariṣyatha tāmraparṇīm mahānadīm grāhajuṣṭām
tariṣyatha tāmraparṇīm mahānadīm grāhajuṣṭām
17.
Then, permitted by that pleased, great-souled (mahātman) one, you will cross the Tāmraparṇī, a great river infested with crocodiles.
सा चन्दनवनैर्दिव्यैः प्रच्छन्ना द्वीप शालिनी ।
कान्तेव युवतिः कान्तं समुद्रमवगाहते ॥१८॥
कान्तेव युवतिः कान्तं समुद्रमवगाहते ॥१८॥
18. sā candanavanairdivyaiḥ pracchannā dvīpa śālinī ,
kānteva yuvatiḥ kāntaṃ samudramavagāhate.
kānteva yuvatiḥ kāntaṃ samudramavagāhate.
18.
sā candanavanaīḥ divyaīḥ pracchannā dvīpaśālinī
kāntā iva yuvatiḥ kāntam samudram avagāhate
kāntā iva yuvatiḥ kāntam samudram avagāhate
18.
sā divyaiḥ candanavanaiḥ pracchannā dvīpaśālinī
kāntā iva yuvatiḥ kāntam samudram avagāhate
kāntā iva yuvatiḥ kāntam samudram avagāhate
18.
Covered by divine sandalwood forests and adorned with islands, that river enters the ocean, just as a beloved young woman embraces her lover.
ततो हेममयं दिव्यं मुक्तामणिविभूषितम् ।
युक्तं कवाटं पाण्ड्यानां गता द्रक्ष्यथ वानराः ॥१९॥
युक्तं कवाटं पाण्ड्यानां गता द्रक्ष्यथ वानराः ॥१९॥
19. tato hemamayaṃ divyaṃ muktāmaṇivibhūṣitam ,
yuktaṃ kavāṭaṃ pāṇḍyānāṃ gatā drakṣyatha vānarāḥ.
yuktaṃ kavāṭaṃ pāṇḍyānāṃ gatā drakṣyatha vānarāḥ.
19.
tataḥ hemamayam divyam muktāmaṇivibhūṣitam
yuktam kavāṭam pāṇḍyānām gatā drakṣyatha vānarāḥ
yuktam kavāṭam pāṇḍyānām gatā drakṣyatha vānarāḥ
19.
tataḥ vānarāḥ gatā drakṣyatha pāṇḍyānām hemamayam
divyam muktāmaṇivibhūṣitam yuktam kavāṭam
divyam muktāmaṇivibhūṣitam yuktam kavāṭam
19.
Then, O monkeys, having reached there, you will see the divine golden gate of the Pāṇḍyas, embellished with pearls and gems.
ततः समुद्रमासाद्य संप्रधार्यार्थनिश्चयम् ।
अगस्त्येनान्तरे तत्र सागरे विनिवेशितः ॥२०॥
अगस्त्येनान्तरे तत्र सागरे विनिवेशितः ॥२०॥
20. tataḥ samudramāsādya saṃpradhāryārthaniścayam ,
agastyenāntare tatra sāgare viniveśitaḥ.
agastyenāntare tatra sāgare viniveśitaḥ.
20.
tataḥ samudram āsādya sampradhārya artha-niścayam
agastyena antare tatra sāgare viniveśitaḥ
agastyena antare tatra sāgare viniveśitaḥ
20.
tataḥ samudram āsādya artha-niścayam sampradhārya
tatra sāgare antare agastyena viniveśitaḥ
tatra sāgare antare agastyena viniveśitaḥ
20.
Then, having reached the ocean and thoroughly ascertained the purpose, it was established there within the ocean by Agastya.
चित्रनानानगः श्रीमान्महेन्द्रः पर्वतोत्तमः ।
जातरूपमयः श्रीमानवगाढो महार्णवम् ॥२१॥
जातरूपमयः श्रीमानवगाढो महार्णवम् ॥२१॥
21. citranānānagaḥ śrīmānmahendraḥ parvatottamaḥ ,
jātarūpamayaḥ śrīmānavagāḍho mahārṇavam.
jātarūpamayaḥ śrīmānavagāḍho mahārṇavam.
21.
citra-nānā-nagaḥ śrīmān mahendraḥ parvata-uttamaḥ
jātarūpamayaḥ śrīmān avagāḍhaḥ mahā-arṇavam
jātarūpamayaḥ śrīmān avagāḍhaḥ mahā-arṇavam
21.
citra-nānā-nagaḥ śrīmān jātarūpamayaḥ śrīmān
parvata-uttamaḥ mahendraḥ mahā-arṇavam avagāḍhaḥ
parvata-uttamaḥ mahendraḥ mahā-arṇavam avagāḍhaḥ
21.
The glorious Mahendra, the best of mountains, adorned with diverse wonderful trees, made of gold, and resplendent, was submerged into the great ocean.
नानाविधैर्नगैः फुल्लैर्लताभिश्चोपशोभितम् ।
देवर्षियक्षप्रवरैरप्सरोभिश्च सेवितम् ॥२२॥
देवर्षियक्षप्रवरैरप्सरोभिश्च सेवितम् ॥२२॥
22. nānāvidhairnagaiḥ phullairlatābhiścopaśobhitam ,
devarṣiyakṣapravarairapsarobhiśca sevitam.
devarṣiyakṣapravarairapsarobhiśca sevitam.
22.
nānāvidhaiḥ nagaiḥ phullaiḥ latābhiḥ ca upaśobhitam
devarṣi-yakṣa-pravaraiḥ apsarobhiḥ ca sevitam
devarṣi-yakṣa-pravaraiḥ apsarobhiḥ ca sevitam
22.
nānāvidhaiḥ phullaiḥ nagaiḥ ca latābhiḥ upaśobhitam,
ca devarṣi-yakṣa-pravaraiḥ ca apsarobhiḥ sevitam
ca devarṣi-yakṣa-pravaraiḥ ca apsarobhiḥ sevitam
22.
Adorned with various kinds of blooming trees and creepers, it was frequented by eminent divine sages, Yakṣas, and Apsarās.
सिद्धचारणसंघैश्च प्रकीर्णं सुमनोहरम् ।
तमुपैति सहस्राक्षः सदा पर्वसु पर्वसु ॥२३॥
तमुपैति सहस्राक्षः सदा पर्वसु पर्वसु ॥२३॥
23. siddhacāraṇasaṃghaiśca prakīrṇaṃ sumanoharam ,
tamupaiti sahasrākṣaḥ sadā parvasu parvasu.
tamupaiti sahasrākṣaḥ sadā parvasu parvasu.
23.
siddha-cāraṇa-saṅghaiḥ ca prakīrṇam sumanoharam
tam upaiti sahasra-akṣaḥ sadā parvasu parvasu
tam upaiti sahasra-akṣaḥ sadā parvasu parvasu
23.
ca siddha-cāraṇa-saṅghaiḥ prakīrṇam sumanoharam (ca),
sahasra-akṣaḥ tam sadā parvasu parvasu upaiti
sahasra-akṣaḥ tam sadā parvasu parvasu upaiti
23.
And covered by hosts of perfected beings (Siddhas) and celestial bards (Cāraṇas), it is exceedingly charming. The thousand-eyed Indra (Sahasrākṣa) always visits it on every auspicious occasion.
द्वीपस्तस्यापरे पारे शतयोजनमायतः ।
अगम्यो मानुषैर्दीप्तस्तं मार्गध्वं समन्ततः ।
तत्र सर्वात्मना सीता मार्गितव्या विशेषतः ॥२४॥
अगम्यो मानुषैर्दीप्तस्तं मार्गध्वं समन्ततः ।
तत्र सर्वात्मना सीता मार्गितव्या विशेषतः ॥२४॥
24. dvīpastasyāpare pāre śatayojanamāyataḥ ,
agamyo mānuṣairdīptastaṃ mārgadhvaṃ samantataḥ ,
tatra sarvātmanā sītā mārgitavyā viśeṣataḥ.
agamyo mānuṣairdīptastaṃ mārgadhvaṃ samantataḥ ,
tatra sarvātmanā sītā mārgitavyā viśeṣataḥ.
24.
dvīpaḥ tasya apare pāre śatayojanam
āyataḥ agamyaḥ mānuṣaiḥ dīptaḥ
tam mārgadhvam samantataḥ tatra
sarvātmanā sītā mārgītabyā viśeṣataḥ
āyataḥ agamyaḥ mānuṣaiḥ dīptaḥ
tam mārgadhvam samantataḥ tatra
sarvātmanā sītā mārgītabyā viśeṣataḥ
24.
tasya apare pāre śatayojanam āyataḥ
agamyaḥ mānuṣaiḥ dīptaḥ dvīpaḥ
tam samantataḥ mārgadhvam tatra
sītā sarvātmanā viśeṣataḥ mārgītabyā
agamyaḥ mānuṣaiḥ dīptaḥ dvīpaḥ
tam samantataḥ mārgadhvam tatra
sītā sarvātmanā viśeṣataḥ mārgītabyā
24.
On the other side of that (ocean) is an island, a hundred yojanas in extent. It is inaccessible to humans and radiant. Search for it thoroughly on all sides. There, Sītā must be sought with all your might (sarvātman), especially.
स हि देशस्तु वध्यस्य रावणस्य दुरात्मनः ।
राक्षसाधिपतेर्वासः सहस्राक्षसमद्युतेः ॥२५॥
राक्षसाधिपतेर्वासः सहस्राक्षसमद्युतेः ॥२५॥
25. sa hi deśastu vadhyasya rāvaṇasya durātmanaḥ ,
rākṣasādhipatervāsaḥ sahasrākṣasamadyuteḥ.
rākṣasādhipatervāsaḥ sahasrākṣasamadyuteḥ.
25.
saḥ hi deśaḥ tu vadhyasya rāvaṇasya durātmanaḥ
rākṣasādhipateḥ vāsaḥ sahasrākṣasamadyuteḥ
rākṣasādhipateḥ vāsaḥ sahasrākṣasamadyuteḥ
25.
saḥ hi deśaḥ tu vadhyasya durātmanaḥ rāvaṇasya
sahasrākṣasamadyuteḥ rākṣasādhipateḥ vāsaḥ
sahasrākṣasamadyuteḥ rākṣasādhipateḥ vāsaḥ
25.
That very region is the abode of the wicked (durātman) Rāvaṇa, who is destined for death, the lord of the rākṣasas, whose radiance is comparable to that of Indra (sahasrākṣa).
दक्षिणस्य समुद्रस्य मध्ये तस्य तु राक्षसी ।
अङ्गारकेति विख्याता छायामाक्षिप्य भोजिनी ॥२६॥
अङ्गारकेति विख्याता छायामाक्षिप्य भोजिनी ॥२६॥
26. dakṣiṇasya samudrasya madhye tasya tu rākṣasī ,
aṅgāraketi vikhyātā chāyāmākṣipya bhojinī.
aṅgāraketi vikhyātā chāyāmākṣipya bhojinī.
26.
dakṣiṇasya samudrasya madhye tasya tu rākṣasī
aṅgārakā iti vikhyātā chāyām ākṣipya bhojinī
aṅgārakā iti vikhyātā chāyām ākṣipya bhojinī
26.
dakṣiṇasya samudrasya madhye tasya tu aṅgārakā
iti vikhyātā chāyām ākṣipya bhojinī rākṣasī
iti vikhyātā chāyām ākṣipya bhojinī rākṣasī
26.
In the middle of that southern ocean, there is a rākṣasī, well-known as Aṅgārakā, who seizes shadows and devours them.
तमतिक्रम्य लक्ष्मीवान् समुद्रे शतयोजने ।
गिरिः पुष्पितको नाम सिद्धचारणसेवितः ॥२७॥
गिरिः पुष्पितको नाम सिद्धचारणसेवितः ॥२७॥
27. tamatikramya lakṣmīvān samudre śatayojane ,
giriḥ puṣpitako nāma siddhacāraṇasevitaḥ.
giriḥ puṣpitako nāma siddhacāraṇasevitaḥ.
27.
tam atikramya lakṣmīvān samudre śatayojane
giriḥ puṣpitakaḥ nāma siddhacāraṇasevitaḥ
giriḥ puṣpitakaḥ nāma siddhacāraṇasevitaḥ
27.
tam atikramya samudre śatayojane lakṣmīvān
puṣpitakaḥ nāma giriḥ siddhacāraṇasevitaḥ
puṣpitakaḥ nāma giriḥ siddhacāraṇasevitaḥ
27.
Having passed beyond that (island), a hundred yojanas into the ocean, there is a glorious mountain named Puṣpitaka, frequented by Siddhas and Cāraṇas.
चन्द्रसूर्यांशुसंकाशः सागराम्बुसमावृतः ।
भ्राजते विपुलैः शृङ्गैरम्बरं विलिखन्निव ॥२८॥
भ्राजते विपुलैः शृङ्गैरम्बरं विलिखन्निव ॥२८॥
28. candrasūryāṃśusaṃkāśaḥ sāgarāmbusamāvṛtaḥ ,
bhrājate vipulaiḥ śṛṅgairambaraṃ vilikhanniva.
bhrājate vipulaiḥ śṛṅgairambaraṃ vilikhanniva.
28.
candrasūryāṃśusaṃkāśaḥ sāgarāmbu samāvṛtaḥ
bhrājate vipulaiḥ śṛṅgaiḥ ambaram vilikhan iva
bhrājate vipulaiḥ śṛṅgaiḥ ambaram vilikhan iva
28.
Resplendent like the rays of the moon and sun, surrounded by ocean waters, it shines forth as if scratching the sky with its vast peaks.
तस्यैकं काञ्चनं शृङ्गं सेवते यं दिवाकरः ।
श्वेतं राजतमेकं च सेवते यं निशाकरः ॥२९॥
श्वेतं राजतमेकं च सेवते यं निशाकरः ॥२९॥
29. tasyaikaṃ kāñcanaṃ śṛṅgaṃ sevate yaṃ divākaraḥ ,
śvetaṃ rājatamekaṃ ca sevate yaṃ niśākaraḥ.
śvetaṃ rājatamekaṃ ca sevate yaṃ niśākaraḥ.
29.
tasya ekam kāñcanam śṛṅgam sevate yam divākaraḥ
śvetam rājatam ekam ca sevate yam niśākaraḥ
śvetam rājatam ekam ca sevate yam niśākaraḥ
29.
The sun (divākara) frequents one golden peak of it, and the moon (niśākara) frequents another white, silvery one.
न तं कृतघ्नाः पश्यन्ति न नृशंसा न नास्तिकाः ।
प्रणम्य शिरसा शैलं तं विमार्गत वानराः ॥३०॥
प्रणम्य शिरसा शैलं तं विमार्गत वानराः ॥३०॥
30. na taṃ kṛtaghnāḥ paśyanti na nṛśaṃsā na nāstikāḥ ,
praṇamya śirasā śailaṃ taṃ vimārgata vānarāḥ.
praṇamya śirasā śailaṃ taṃ vimārgata vānarāḥ.
30.
na tam kṛtaghnāḥ paśyanti na nṛśaṃsāḥ na nāstikāḥ
praṇamya śirasā śailam tam vimārgata vānarāḥ
praṇamya śirasā śailam tam vimārgata vānarāḥ
30.
The ungrateful, the cruel, and the atheists do not see it. Having bowed their heads to that mountain, the monkeys searched for it.
तमतिक्रम्य दुर्धर्षाः सूर्यवान्नाम पर्वतः ।
अध्वना दुर्विगाहेन योजनानि चतुर्दश ॥३१॥
अध्वना दुर्विगाहेन योजनानि चतुर्दश ॥३१॥
31. tamatikramya durdharṣāḥ sūryavānnāma parvataḥ ,
adhvanā durvigāhena yojanāni caturdaśa.
adhvanā durvigāhena yojanāni caturdaśa.
31.
tam atikramya durdharṣāḥ sūryavān nāma parvataḥ
adhvanā durvigāhena yojanāni caturdaśa
adhvanā durvigāhena yojanāni caturdaśa
31.
Having crossed that, there is an invincible mountain named Sūryavān, located fourteen yojanas away along a difficult-to-traverse path.
ततस्तमप्यतिक्रम्य वैद्युतो नाम पर्वतः ।
सर्वकामफलैर्वृक्षैः सर्वकालमनोहरैः ॥३२॥
सर्वकामफलैर्वृक्षैः सर्वकालमनोहरैः ॥३२॥
32. tatastamapyatikramya vaidyuto nāma parvataḥ ,
sarvakāmaphalairvṛkṣaiḥ sarvakālamanoharaiḥ.
sarvakāmaphalairvṛkṣaiḥ sarvakālamanoharaiḥ.
32.
tataḥ tam api atikramya vaidyutaḥ nāma parvataḥ
sarvakāmaphalaiḥ vṛkṣaiḥ sarvakālmanoharaiḥ
sarvakāmaphalaiḥ vṛkṣaiḥ sarvakālmanoharaiḥ
32.
tataḥ tam api atikramya vaidyutaḥ nāma parvataḥ
sarvakāmaphalaiḥ vṛkṣaiḥ sarvakālmanoharaiḥ
sarvakāmaphalaiḥ vṛkṣaiḥ sarvakālmanoharaiḥ
32.
Then, having traversed even that [region], you will find a mountain named Vaidyuta, adorned with trees that yield all desired fruits and are charming throughout all seasons.
तत्र भुक्त्वा वरार्हाणि मूलानि च फलानि च ।
मधूनि पीत्वा मुख्यानि परं गच्छत वानराः ॥३३॥
मधूनि पीत्वा मुख्यानि परं गच्छत वानराः ॥३३॥
33. tatra bhuktvā varārhāṇi mūlāni ca phalāni ca ,
madhūni pītvā mukhyāni paraṃ gacchata vānarāḥ.
madhūni pītvā mukhyāni paraṃ gacchata vānarāḥ.
33.
tatra bhuktvā varārhāṇi mūlāni ca phalāni ca
madhūni pītvā mukhyāni param gacchata vānarāḥ
madhūni pītvā mukhyāni param gacchata vānarāḥ
33.
tatra bhuktvā varārhāṇi mūlāni ca phalāni ca
madhūni pītvā mukhyāni param gacchata vānarāḥ
madhūni pītvā mukhyāni param gacchata vānarāḥ
33.
There, having eaten excellent roots and fruits, and having drunk the finest honeys, O monkeys, proceed further!
तत्र नेत्रमनःकान्तः कुञ्जरो नाम पर्वतः ।
अगस्त्यभवनं यत्र निर्मितं विश्वकर्मणा ॥३४॥
अगस्त्यभवनं यत्र निर्मितं विश्वकर्मणा ॥३४॥
34. tatra netramanaḥkāntaḥ kuñjaro nāma parvataḥ ,
agastyabhavanaṃ yatra nirmitaṃ viśvakarmaṇā.
agastyabhavanaṃ yatra nirmitaṃ viśvakarmaṇā.
34.
tatra netramanaskāntaḥ kuñjaraḥ nāma parvataḥ
agastyabhavanam yatra nirmitam viśvakarmaṇā
agastyabhavanam yatra nirmitam viśvakarmaṇā
34.
tatra netramanaskāntaḥ kuñjaraḥ nāma parvataḥ
agastyabhavanam yatra nirmitam viśvakarmaṇā
agastyabhavanam yatra nirmitam viśvakarmaṇā
34.
There [you will find] a mountain named Kuñjara, which is delightful to the eyes and mind. It is there that the abode of Agastya was constructed by Viśvakarmā.
तत्र योजनविस्तारमुच्छ्रितं दशयोजनम् ।
शरणं काञ्चनं दिव्यं नानारत्नविभूषितम् ॥३५॥
शरणं काञ्चनं दिव्यं नानारत्नविभूषितम् ॥३५॥
35. tatra yojanavistāramucchritaṃ daśayojanam ,
śaraṇaṃ kāñcanaṃ divyaṃ nānāratnavibhūṣitam.
śaraṇaṃ kāñcanaṃ divyaṃ nānāratnavibhūṣitam.
35.
tatra yojanavistāram ucchritam daśayojanam
śaraṇam kāñcanam divyam nānāratnavibhūṣitam
śaraṇam kāñcanam divyam nānāratnavibhūṣitam
35.
tatra yojanavistāram ucchritam daśayojanam
śaraṇam kāñcanam divyam nānāratnavibhūṣitam
śaraṇam kāñcanam divyam nānāratnavibhūṣitam
35.
There [is] a divine, golden abode, one yojana in width and ten yojanas high, adorned with various jewels.
तत्र भोगवती नाम सर्पाणामालयः पुरी ।
विशालरथ्या दुर्धर्षा सर्वतः परिरक्षिता ।
रक्षिता पन्नगैर्घोरैस्तीक्ष्णदंष्ट्रैर्महाविषैः ॥३६॥
विशालरथ्या दुर्धर्षा सर्वतः परिरक्षिता ।
रक्षिता पन्नगैर्घोरैस्तीक्ष्णदंष्ट्रैर्महाविषैः ॥३६॥
36. tatra bhogavatī nāma sarpāṇāmālayaḥ purī ,
viśālarathyā durdharṣā sarvataḥ parirakṣitā ,
rakṣitā pannagairghoraistīkṣṇadaṃṣṭrairmahāviṣaiḥ.
viśālarathyā durdharṣā sarvataḥ parirakṣitā ,
rakṣitā pannagairghoraistīkṣṇadaṃṣṭrairmahāviṣaiḥ.
36.
tatra bhogavatī nāma sarpāṇām ālayaḥ
purī viśālarathyā durdharṣā
sarvataḥ parirakṣitā rakṣitā pannagaiḥ
ghoraiḥ tīkṣṇadaṃṣṭraiḥ mahāviṣaiḥ
purī viśālarathyā durdharṣā
sarvataḥ parirakṣitā rakṣitā pannagaiḥ
ghoraiḥ tīkṣṇadaṃṣṭraiḥ mahāviṣaiḥ
36.
tatra bhogavatī nāma purī sarpāṇām
ālayaḥ viśālarathyā durdharṣā
sarvataḥ parirakṣitā rakṣitā ghoraiḥ
tīkṣṇadaṃṣṭraiḥ mahāviṣaiḥ pannagaiḥ
ālayaḥ viśālarathyā durdharṣā
sarvataḥ parirakṣitā rakṣitā ghoraiḥ
tīkṣṇadaṃṣṭraiḥ mahāviṣaiḥ pannagaiḥ
36.
There is a city named Bhogavati, the abode of serpents, with wide roads, impregnable, and well-protected from all sides. It is guarded by dreadful serpents with sharp fangs and potent venom.
सर्पराजो महाघोरो यस्यां वसति वासुकिः ।
निर्याय मार्गितव्या च सा च भोगवती पुरी ॥३७॥
निर्याय मार्गितव्या च सा च भोगवती पुरी ॥३७॥
37. sarparājo mahāghoro yasyāṃ vasati vāsukiḥ ,
niryāya mārgitavyā ca sā ca bhogavatī purī.
niryāya mārgitavyā ca sā ca bhogavatī purī.
37.
sarparājaḥ mahāghoraḥ yasyām vasati vāsukiḥ
niryāya mārgītavyā ca sā ca bhogavatī purī
niryāya mārgītavyā ca sā ca bhogavatī purī
37.
yasyām mahāghoraḥ sarparājaḥ vāsukiḥ vasati
ca niryāya sā bhogavatī purī ca mārgītavyā
ca niryāya sā bhogavatī purī ca mārgītavyā
37.
In which (city) resides Vasuki, the exceedingly dreadful king of serpents. And that city of Bhogavati must be sought out (i.e. to be searched).
तं च देशमतिक्रम्य महानृषभसंस्थितः ।
सर्वरत्नमयः श्रीमानृषभो नाम पर्वतः ॥३८॥
सर्वरत्नमयः श्रीमानृषभो नाम पर्वतः ॥३८॥
38. taṃ ca deśamatikramya mahānṛṣabhasaṃsthitaḥ ,
sarvaratnamayaḥ śrīmānṛṣabho nāma parvataḥ.
sarvaratnamayaḥ śrīmānṛṣabho nāma parvataḥ.
38.
tam ca deśam atikramya mahān ṛṣabhasamsthitaḥ
sarvaratnamayaḥ śrīmān ṛṣabhaḥ nāma parvataḥ
sarvaratnamayaḥ śrīmān ṛṣabhaḥ nāma parvataḥ
38.
ca tam deśam atikramya mahān ṛṣabhasamsthitaḥ
sarvaratnamayaḥ śrīmān ṛṣabhaḥ nāma parvataḥ
sarvaratnamayaḥ śrīmān ṛṣabhaḥ nāma parvataḥ
38.
And having crossed that region, there is a great mountain named Ṛṣabha, which stands tall like a mighty bull, glorious, and made of all kinds of jewels.
गोशीर्षकं पद्मकं च हरिश्यामं च चन्दनम् ।
दिव्यमुत्पद्यते यत्र तच्चैवाग्निसमप्रभम् ॥३९॥
दिव्यमुत्पद्यते यत्र तच्चैवाग्निसमप्रभम् ॥३९॥
39. gośīrṣakaṃ padmakaṃ ca hariśyāmaṃ ca candanam ,
divyamutpadyate yatra taccaivāgnisamaprabham.
divyamutpadyate yatra taccaivāgnisamaprabham.
39.
gośīrṣakam padmakam ca hariśyāmam ca candanam
divyam utpadyate yatra tat ca eva agnisamaprabham
divyam utpadyate yatra tat ca eva agnisamaprabham
39.
yatra divyam candanam gośīrṣakam padmakam ca
hariśyāmam ca utpadyate ca eva tat agnisamaprabham
hariśyāmam ca utpadyate ca eva tat agnisamaprabham
39.
Where divine sandalwood - Gośīrṣaka, Padmaka, and Hariśyāma varieties - is produced, and that (sandalwood) indeed shines like fire.
न तु तच्चन्दनं दृष्ट्वा स्प्रष्टव्यं च कदा चन ।
रोहिता नाम गन्धर्वा घोरा रक्षन्ति तद्वनम् ॥४०॥
रोहिता नाम गन्धर्वा घोरा रक्षन्ति तद्वनम् ॥४०॥
40. na tu taccandanaṃ dṛṣṭvā spraṣṭavyaṃ ca kadā cana ,
rohitā nāma gandharvā ghorā rakṣanti tadvanam.
rohitā nāma gandharvā ghorā rakṣanti tadvanam.
40.
na tu tat candanam dṛṣṭvā spraṣṭavyam ca kadā cana
| rohitāḥ nāma gandharvāḥ ghorāḥ rakṣanti tat vanam
| rohitāḥ nāma gandharvāḥ ghorāḥ rakṣanti tat vanam
40.
But that sandalwood must never be seen or touched. Fierce gandharvas (celestial musicians) named Rohita guard that forest.
तत्र गन्धर्वपतयः पञ्चसूर्यसमप्रभाः ।
शैलूषो ग्रामणीर्भिक्षुः शुभ्रो बभ्रुस्तथैव च ॥४१॥
शैलूषो ग्रामणीर्भिक्षुः शुभ्रो बभ्रुस्तथैव च ॥४१॥
41. tatra gandharvapatayaḥ pañcasūryasamaprabhāḥ ,
śailūṣo grāmaṇīrbhikṣuḥ śubhro babhrustathaiva ca.
śailūṣo grāmaṇīrbhikṣuḥ śubhro babhrustathaiva ca.
41.
tatra gandharva-patayaḥ pañca-sūrya-sama-prabhāḥ |
śailūṣaḥ grāmaṇīḥ bhikṣuḥ śubhraḥ babhruḥ tathā eva ca
śailūṣaḥ grāmaṇīḥ bhikṣuḥ śubhraḥ babhruḥ tathā eva ca
41.
There reside the lords of the gandharvas, who possess the splendor of five suns: Shailūṣa, Grāmaṇī, Bhikṣu, Śubhra, and also Babhru.
अन्ते पृथिव्या दुर्धर्षास्तत्र स्वर्गजितः स्थिताः ।
ततः परं न वः सेव्यः पितृलोकः सुदारुणः ।
राजधानी यमस्यैषा कष्टेन तमसावृता ॥४२॥
ततः परं न वः सेव्यः पितृलोकः सुदारुणः ।
राजधानी यमस्यैषा कष्टेन तमसावृता ॥४२॥
42. ante pṛthivyā durdharṣāstatra svargajitaḥ sthitāḥ ,
tataḥ paraṃ na vaḥ sevyaḥ pitṛlokaḥ sudāruṇaḥ ,
rājadhānī yamasyaiṣā kaṣṭena tamasāvṛtā.
tataḥ paraṃ na vaḥ sevyaḥ pitṛlokaḥ sudāruṇaḥ ,
rājadhānī yamasyaiṣā kaṣṭena tamasāvṛtā.
42.
ante pṛthivyāḥ durdharṣāḥ tatra
svarga-jitaḥ sthitāḥ | tataḥ param na vaḥ
sevyaḥ pitṛ-lokaḥ su-dāruṇaḥ |
rājadhānī yamasya eṣā kaṣṭena tamasā āvṛtā
svarga-jitaḥ sthitāḥ | tataḥ param na vaḥ
sevyaḥ pitṛ-lokaḥ su-dāruṇaḥ |
rājadhānī yamasya eṣā kaṣṭena tamasā āvṛtā
42.
At the end of the earth, those unconquerable ones, who have conquered heaven, reside there. Beyond that, the very formidable realm of the ancestors (pitṛloka) should not be entered by you. This is Yama's capital, covered by severe darkness.
एतावदेव युष्माभिर्वीरा वानरपुंगवाः ।
शक्यं विचेतुं गन्तुं वा नातो गतिमतां गतिः ॥४३॥
शक्यं विचेतुं गन्तुं वा नातो गतिमतां गतिः ॥४३॥
43. etāvadeva yuṣmābhirvīrā vānarapuṃgavāḥ ,
śakyaṃ vicetuṃ gantuṃ vā nāto gatimatāṃ gatiḥ.
śakyaṃ vicetuṃ gantuṃ vā nāto gatimatāṃ gatiḥ.
43.
etāvat eva yuṣmābhiḥ vīrāḥ vānara-puṅgavāḥ |
śakyam vicetum gantum vā na ataḥ gatimatām gatiḥ
śakyam vicetum gantum vā na ataḥ gatimatām gatiḥ
43.
O brave leaders of monkeys (vānara), this is the extent to which you are able to search or to go. Beyond this, there is no path for those who can travel.
सर्वमेतत् समालोक्य यच्चान्यदपि दृश्यते ।
गतिं विदित्वा वैदेह्याः संनिवर्तितमर्हथ ॥४४॥
गतिं विदित्वा वैदेह्याः संनिवर्तितमर्हथ ॥४४॥
44. sarvametat samālokya yaccānyadapi dṛśyate ,
gatiṃ viditvā vaidehyāḥ saṃnivartitamarhatha.
gatiṃ viditvā vaidehyāḥ saṃnivartitamarhatha.
44.
sarvam etat samālokya yat ca anyat api dṛśyate
gatim viditvā vaidehyāḥ saṃnivartitam arhatha
gatim viditvā vaidehyāḥ saṃnivartitam arhatha
44.
etat sarvam samālokya ca yat anyat api dṛśyate
vaidehyāḥ gatim viditvā saṃnivartitam arhatha
vaidehyāḥ gatim viditvā saṃnivartitam arhatha
44.
Having observed all this, and whatever else is seen, and having ascertained the whereabouts of Vaidehi (Sītā), you should then return.
यस्तु मासान्निवृत्तो ऽग्रे दृष्टा सीतेति वक्ष्यति ।
मत्तुल्यविभवो भोगैः सुखं स विहरिष्यति ॥४५॥
मत्तुल्यविभवो भोगैः सुखं स विहरिष्यति ॥४५॥
45. yastu māsānnivṛtto'gre dṛṣṭā sīteti vakṣyati ,
mattulyavibhavo bhogaiḥ sukhaṃ sa vihariṣyati.
mattulyavibhavo bhogaiḥ sukhaṃ sa vihariṣyati.
45.
yaḥ tu māsāt nivṛttaḥ agre dṛṣṭā sītā iti vakṣyati
mat-tulya-vibhavaḥ bhogaiḥ sukham saḥ vihariṣyati
mat-tulya-vibhavaḥ bhogaiḥ sukham saḥ vihariṣyati
45.
tu yaḥ māsāt agre nivṛttaḥ sītā dṛṣṭā iti vakṣyati
saḥ mat-tulya-vibhavaḥ bhogaiḥ sukham vihariṣyati
saḥ mat-tulya-vibhavaḥ bhogaiḥ sukham vihariṣyati
45.
But whoever returns within a month and declares, 'Sītā has been seen,' he will dwell happily, enjoying pleasures and possessing wealth equal to mine.
ततः प्रियतरो नास्ति मम प्राणाद्विशेषतः ।
कृतापराधो बहुशो मम बन्धुर्भविष्यति ॥४६॥
कृतापराधो बहुशो मम बन्धुर्भविष्यति ॥४६॥
46. tataḥ priyataro nāsti mama prāṇādviśeṣataḥ ,
kṛtāparādho bahuśo mama bandhurbhaviṣyati.
kṛtāparādho bahuśo mama bandhurbhaviṣyati.
46.
tataḥ priyataraḥ na asti mama prāṇāt viśeṣataḥ
kṛta-aparādhaḥ bahuśaḥ mama bandhuḥ bhaviṣyati
kṛta-aparādhaḥ bahuśaḥ mama bandhuḥ bhaviṣyati
46.
tataḥ priyataraḥ mama prāṇāt viśeṣataḥ na asti
kṛta-aparādhaḥ bahuśaḥ mama bandhuḥ bhaviṣyati
kṛta-aparādhaḥ bahuśaḥ mama bandhuḥ bhaviṣyati
46.
There is no one dearer to me than such a person, more so than my own life. Even if he has committed many offenses, he will still be my kinsman.
अमितबलपराक्रमा भवन्तो विपुलगुणेषु कुलेषु च प्रसूताः ।
मनुजपतिसुतां यथा लभध्वं तदधिगुणं पुरुषार्थमारभध्वम् ॥४७॥
मनुजपतिसुतां यथा लभध्वं तदधिगुणं पुरुषार्थमारभध्वम् ॥४७॥
47. amitabalaparākramā bhavanto vipulaguṇeṣu kuleṣu ca prasūtāḥ ,
manujapatisutāṃ yathā labhadhvaṃ tadadhiguṇaṃ puruṣārthamārabhadhvam.
manujapatisutāṃ yathā labhadhvaṃ tadadhiguṇaṃ puruṣārthamārabhadhvam.
47.
amita-bala-parākramāḥ bhavantaḥ
vipula-guṇeṣu kuleṣu ca prasūtāḥ
manuja-pati-sutām yathā labhadhvam
tat-adhiguṇam puruṣa-artham ārabhadhvam
vipula-guṇeṣu kuleṣu ca prasūtāḥ
manuja-pati-sutām yathā labhadhvam
tat-adhiguṇam puruṣa-artham ārabhadhvam
47.
bhavantaḥ amita-bala-parākramāḥ ca
vipula-guṇeṣu kuleṣu prasūtāḥ yathā
manuja-pati-sutām labhadhvam
tat-adhiguṇam puruṣa-artham ārabhadhvam
vipula-guṇeṣu kuleṣu prasūtāḥ yathā
manuja-pati-sutām labhadhvam
tat-adhiguṇam puruṣa-artham ārabhadhvam
47.
You are endowed with immeasurable strength and valor, and born in families of great virtues. Therefore, strive with utmost diligence to obtain the daughter of the lord of men (Sītā), employing your human endeavor (puruṣārtha).
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40 (current chapter)
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100