वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-4, chapter-10
ततः क्रोधसमाविष्टं संरब्धं तमुपागतम् ।
अहं प्रसादयां चक्रे भ्रातरं प्रियकाम्यया ॥१॥
अहं प्रसादयां चक्रे भ्रातरं प्रियकाम्यया ॥१॥
1. tataḥ krodhasamāviṣṭaṃ saṃrabdhaṃ tamupāgatam ,
ahaṃ prasādayāṃ cakre bhrātaraṃ priyakāmyayā.
ahaṃ prasādayāṃ cakre bhrātaraṃ priyakāmyayā.
1.
tataḥ krodhasamāviṣṭam saṃrabdham tam upāgatam
aham prasādayām cakre bhrātaram priyakāmyayā
aham prasādayām cakre bhrātaram priyakāmyayā
1.
tataḥ priyakāmyayā krodhasamāviṣṭam saṃrabdham
tam upāgatam bhrātaram aham prasādayām cakre
tam upāgatam bhrātaram aham prasādayām cakre
1.
Then, desiring his affection, I appeased my brother who had approached, filled with rage and agitated.
दिष्ट्यासि कुशली प्राप्तो निहतश्च त्वया रिपुः ।
अनाथस्य हि मे नाथस्त्वमेको ऽनाथनन्दनः ॥२॥
अनाथस्य हि मे नाथस्त्वमेको ऽनाथनन्दनः ॥२॥
2. diṣṭyāsi kuśalī prāpto nihataśca tvayā ripuḥ ,
anāthasya hi me nāthastvameko'nāthanandanaḥ.
anāthasya hi me nāthastvameko'nāthanandanaḥ.
2.
diṣṭyā asi kuśalī prāptaḥ nihataḥ ca tvayā ripuḥ
anāthasya hi me nāthaḥ tvam ekaḥ anāthanandanaḥ
anāthasya hi me nāthaḥ tvam ekaḥ anāthanandanaḥ
2.
diṣṭyā tvayā ripuḥ nihataḥ ca kuśalī asi prāptaḥ
hi anāthasya me tvam ekaḥ anāthanandanaḥ nāthaḥ
hi anāthasya me tvam ekaḥ anāthanandanaḥ nāthaḥ
2.
Fortunately, you have arrived safe and sound, and the enemy has been slain by you. Indeed, for me, who am unprotected, you alone are the protector, O delight of the unprotected.
इदं बहुशलाकं ते पूर्णचन्द्रमिवोदितम् ।
छत्रं सवालव्यजनं प्रतीच्छस्व मयोद्यतम् ॥३॥
छत्रं सवालव्यजनं प्रतीच्छस्व मयोद्यतम् ॥३॥
3. idaṃ bahuśalākaṃ te pūrṇacandramivoditam ,
chatraṃ savālavyajanaṃ pratīcchasva mayodyatam.
chatraṃ savālavyajanaṃ pratīcchasva mayodyatam.
3.
idam bahuśalākam te pūrṇacandram iva uditam
chatram sa-vālavyejanam pratīcchasva mayā udyatam
chatram sa-vālavyejanam pratīcchasva mayā udyatam
3.
mayā udyatam te idam bahuśalākam sa-vālavyejanam
pūrṇacandram iva uditam chatram pratīcchasva
pūrṇacandram iva uditam chatram pratīcchasva
3.
Please accept from me this umbrella, offered for you, which has many spokes and yak-tail whisks, appearing like a risen full moon.
त्वमेव राजा मानार्हः सदा चाहं यथापुरा ।
न्यासभूतमिदं राज्यं तव निर्यातयाम्यहम् ॥४॥
न्यासभूतमिदं राज्यं तव निर्यातयाम्यहम् ॥४॥
4. tvameva rājā mānārhaḥ sadā cāhaṃ yathāpurā ,
nyāsabhūtamidaṃ rājyaṃ tava niryātayāmyaham.
nyāsabhūtamidaṃ rājyaṃ tava niryātayāmyaham.
4.
tvam eva rājā mānārhaḥ sadā ca aham yathāpurā
nyāsabhūtam idam rājyam tava niryātayāmi aham
nyāsabhūtam idam rājyam tava niryātayāmi aham
4.
tvam eva mānārhaḥ rājā sadā ca aham yathāpurā
nyāsabhūtam idam rājyam aham tava niryātayāmi
nyāsabhūtam idam rājyam aham tava niryātayāmi
4.
You alone are the king worthy of honor, and I shall always remain as before. I now return this kingdom to you, which was held as a trust.
मा च रोषं कृथाः सौम्य मयि शत्रुनिबर्हण ।
याचे त्वां शिरसा राजन्मया बद्धो ऽयमञ्जलिः ॥५॥
याचे त्वां शिरसा राजन्मया बद्धो ऽयमञ्जलिः ॥५॥
5. mā ca roṣaṃ kṛthāḥ saumya mayi śatrunibarhaṇa ,
yāce tvāṃ śirasā rājanmayā baddho'yamañjaliḥ.
yāce tvāṃ śirasā rājanmayā baddho'yamañjaliḥ.
5.
mā ca roṣam kṛthāḥ saumya mayi śatrunibarhaṇa
yāce tvām śirasā rājan mayā baddhaḥ ayam añjaliḥ
yāce tvām śirasā rājan mayā baddhaḥ ayam añjaliḥ
5.
saumya śatrunibarhaṇa mayi roṣam mā ca kṛthāḥ
rājan śirasā tvām yāce ayam añjaliḥ mayā baddhaḥ
rājan śirasā tvām yāce ayam añjaliḥ mayā baddhaḥ
5.
Oh gentle one, destroyer of enemies, do not harbor anger towards me. Oh King, I implore you with my head; this gesture of folded hands has been made by me.
बलादस्मि समागम्य मन्त्रिभिः पुरवासिभिः ।
राजभावे नियुक्तो ऽहं शून्यदेशजिगीषया ॥६॥
राजभावे नियुक्तो ऽहं शून्यदेशजिगीषया ॥६॥
6. balādasmi samāgamya mantribhiḥ puravāsibhiḥ ,
rājabhāve niyukto'haṃ śūnyadeśajigīṣayā.
rājabhāve niyukto'haṃ śūnyadeśajigīṣayā.
6.
balāt asmi samāgamya mantribhiḥ puravāsibhiḥ
rājabhāve niyuktaḥ aham śūnyadeśajigīṣayā
rājabhāve niyuktaḥ aham śūnyadeśajigīṣayā
6.
aham mantribhiḥ puravāsibhiḥ balāt samāgamya
śūnyadeśajigīṣayā rājabhāve niyuktaḥ asmi
śūnyadeśajigīṣayā rājabhāve niyuktaḥ asmi
6.
I have been compelled by ministers and town-dwellers, and thus appointed to the position of king with the desire to conquer desolate lands.
स्निग्धमेवं ब्रुवाणं मां स तु निर्भर्त्स्य वानरः ।
धिक् त्वामिति च मामुक्त्वा बहु तत्तदुवाच ह ॥७॥
धिक् त्वामिति च मामुक्त्वा बहु तत्तदुवाच ह ॥७॥
7. snigdhamevaṃ bruvāṇaṃ māṃ sa tu nirbhartsya vānaraḥ ,
dhik tvāmiti ca māmuktvā bahu tattaduvāca ha.
dhik tvāmiti ca māmuktvā bahu tattaduvāca ha.
7.
snigdham evam bruvāṇam mām saḥ tu nirbhartsya vānaraḥ
dhik tvām iti ca mām uktvā bahu tat tat uvāca ha
dhik tvām iti ca mām uktvā bahu tat tat uvāca ha
7.
saḥ vānaraḥ snigdham evam bruvāṇam mām nirbhartsya
mām dhik tvām iti ca uktvā bahu tat tat uvāca ha
mām dhik tvām iti ca uktvā bahu tat tat uvāca ha
7.
But that monkey, having harshly rebuked me who was speaking thus affectionately, and having told me 'Shame on you!', indeed said many other things.
प्रकृतीश्च समानीय मन्त्रिणश्चैव संमतान् ।
मामाह सुहृदां मध्ये वाक्यं परमगर्हितम् ॥८॥
मामाह सुहृदां मध्ये वाक्यं परमगर्हितम् ॥८॥
8. prakṛtīśca samānīya mantriṇaścaiva saṃmatān ,
māmāha suhṛdāṃ madhye vākyaṃ paramagarhitam.
māmāha suhṛdāṃ madhye vākyaṃ paramagarhitam.
8.
prakṛtīḥ ca samānīya mantriṇaḥ ca eva saṃmatān
mām āha suhṛdām madhye vākyam paramagarhitam
mām āha suhṛdām madhye vākyam paramagarhitam
8.
ca prakṛtīḥ ca eva saṃmatān mantriṇaḥ samānīya
suhṛdām madhye mām paramagarhitam vākyam āha
suhṛdām madhye mām paramagarhitam vākyam āha
8.
And having gathered the citizens (prakṛti) and also the respected ministers, he spoke to me a most reprehensible statement in the midst of his friends.
विदितं वो यथा रात्रौ मायावी स महासुरः ।
मां समाह्वयत क्रूरो युद्धाकाङ्क्षी सुदुर्मतिः ॥९॥
मां समाह्वयत क्रूरो युद्धाकाङ्क्षी सुदुर्मतिः ॥९॥
9. viditaṃ vo yathā rātrau māyāvī sa mahāsuraḥ ,
māṃ samāhvayata krūro yuddhākāṅkṣī sudurmatiḥ.
māṃ samāhvayata krūro yuddhākāṅkṣī sudurmatiḥ.
9.
viditam vaḥ yathā rātrau māyāvī saḥ mahāsuraḥ
mām samāhvayata krūraḥ yuddhākāṅkṣī sudurmatiḥ
mām samāhvayata krūraḥ yuddhākāṅkṣī sudurmatiḥ
9.
vaḥ viditam yathā rātrau saḥ māyāvī mahāsuraḥ
krūraḥ yuddhākāṅkṣī sudurmatiḥ mām samāhvayata
krūraḥ yuddhākāṅkṣī sudurmatiḥ mām samāhvayata
9.
You know how that great demon, a master of illusion (māyā), cruel, desirous of battle, and exceedingly evil-minded, challenged me at night.
तस्य तद्गर्जितं श्रुत्वा निःसृतो ऽहं नृपालयात् ।
अनुयातश्च मां तूर्णमयं भ्राता सुदारुणः ॥१०॥
अनुयातश्च मां तूर्णमयं भ्राता सुदारुणः ॥१०॥
10. tasya tadgarjitaṃ śrutvā niḥsṛto'haṃ nṛpālayāt ,
anuyātaśca māṃ tūrṇamayaṃ bhrātā sudāruṇaḥ.
anuyātaśca māṃ tūrṇamayaṃ bhrātā sudāruṇaḥ.
10.
tasya tat garjitam śrutvā niḥsṛtaḥ aham nṛpālayāt
anuyātaḥ ca mām tūrṇam ayam bhrātā sudāruṇaḥ
anuyātaḥ ca mām tūrṇam ayam bhrātā sudāruṇaḥ
10.
aham tasya tat garjitam śrutvā nṛpālayāt niḥsṛtaḥ
ca ayam sudāruṇaḥ bhrātā mām tūrṇam anuyātaḥ
ca ayam sudāruṇaḥ bhrātā mām tūrṇam anuyātaḥ
10.
Having heard that roar of his, I emerged from the king's palace, and this exceedingly formidable brother quickly followed me.
स तु दृष्ट्वैव मां रात्रौ सद्वितीयं महाबलः ।
प्राद्रवद्भयसंत्रस्तो वीक्ष्यावां तमनुद्रुतौ ।
अनुद्रुतस्तु वेगेन प्रविवेश महाबिलम् ॥११॥
प्राद्रवद्भयसंत्रस्तो वीक्ष्यावां तमनुद्रुतौ ।
अनुद्रुतस्तु वेगेन प्रविवेश महाबिलम् ॥११॥
11. sa tu dṛṣṭvaiva māṃ rātrau sadvitīyaṃ mahābalaḥ ,
prādravadbhayasaṃtrasto vīkṣyāvāṃ tamanudrutau ,
anudrutastu vegena praviveśa mahābilam.
prādravadbhayasaṃtrasto vīkṣyāvāṃ tamanudrutau ,
anudrutastu vegena praviveśa mahābilam.
11.
saḥ tu dṛṣṭvā eva mām rātrau sadvitīyam
mahābalaḥ prādravat bhayasaṃtrastaḥ
vīkṣya āvām tam anudrutau
anudrutaḥ tu vegena praviveśa mahābilam
mahābalaḥ prādravat bhayasaṃtrastaḥ
vīkṣya āvām tam anudrutau
anudrutaḥ tu vegena praviveśa mahābilam
11.
tu saḥ mahābalaḥ rātrau mām sadvitīyam dṛṣṭvā eva,
āvām tam anudrutau vīkṣya,
bhayasaṃtrastaḥ prādravat.
tu anudrutaḥ vegena mahābilam praviveśa
āvām tam anudrutau vīkṣya,
bhayasaṃtrastaḥ prādravat.
tu anudrutaḥ vegena mahābilam praviveśa
11.
But that mighty demon, having seen me with a companion at night, and having seen us two pursuing him, fled terrified. Being pursued, he swiftly entered a great cavern.
तं प्रविष्टं विदित्वा तु सुघोरं सुमहद्बिलम् ।
अयमुक्तो ऽथ मे भ्राता मया तु क्रूरदर्शनः ॥१२॥
अयमुक्तो ऽथ मे भ्राता मया तु क्रूरदर्शनः ॥१२॥
12. taṃ praviṣṭaṃ viditvā tu sughoraṃ sumahadbilam ,
ayamukto'tha me bhrātā mayā tu krūradarśanaḥ.
ayamukto'tha me bhrātā mayā tu krūradarśanaḥ.
12.
tam praviṣṭam viditvā tu sughoram sumahat bilam
ayam uktaḥ atha me bhrātā mayā tu krūradarśanaḥ
ayam uktaḥ atha me bhrātā mayā tu krūradarśanaḥ
12.
tu tam sughoram sumahat bilam praviṣṭam viditvā,
atha mayā ayam me krūradarśanaḥ bhrātā uktaḥ
atha mayā ayam me krūradarśanaḥ bhrātā uktaḥ
12.
But, having thus realized that he had entered that exceedingly dreadful and enormous cavern, I then addressed this grim-faced brother of mine.
अहत्वा नास्ति मे शक्तिः प्रतिगन्तुमितः पुरीम् ।
बिलद्वारि प्रतीक्ष त्वं यावदेनं निहन्म्यहम् ॥१३॥
बिलद्वारि प्रतीक्ष त्वं यावदेनं निहन्म्यहम् ॥१३॥
13. ahatvā nāsti me śaktiḥ pratigantumitaḥ purīm ,
biladvāri pratīkṣa tvaṃ yāvadenaṃ nihanmyaham.
biladvāri pratīkṣa tvaṃ yāvadenaṃ nihanmyaham.
13.
a-hatvā na asti me śaktiḥ pratigantum itaḥ purīm
bila-dvāri pratīkṣa tvam yāvat enam nihanmi aham
bila-dvāri pratīkṣa tvam yāvat enam nihanmi aham
13.
aham enam a-hatvā itaḥ purīm pratigantum me śaktiḥ na asti.
tvam bila-dvāri pratīkṣa yāvat aham enam nihanmi.
tvam bila-dvāri pratīkṣa yāvat aham enam nihanmi.
13.
Without killing him, I have no strength (śakti) to return to the city from here. You wait at the cave's entrance until I kill him.
स्थितो ऽयमिति मत्वा तु प्रविष्टो ऽहं दुरासदम् ।
तं च मे मार्गमाणस्य गतः संवत्सरस्तदा ॥१४॥
तं च मे मार्गमाणस्य गतः संवत्सरस्तदा ॥१४॥
14. sthito'yamiti matvā tu praviṣṭo'haṃ durāsadam ,
taṃ ca me mārgamāṇasya gataḥ saṃvatsarastadā.
taṃ ca me mārgamāṇasya gataḥ saṃvatsarastadā.
14.
sthitaḥ ayam iti matvā tu praviṣṭaḥ aham durāsadam
tam ca me mārgamāṇasya gataḥ saṃvatsaraḥ tadā
tam ca me mārgamāṇasya gataḥ saṃvatsaraḥ tadā
14.
ayam sthitaḥ iti matvā tu aham durāsadam praviṣṭaḥ.
tam ca me mārgamāṇasya tadā saṃvatsaraḥ gataḥ.
tam ca me mārgamāṇasya tadā saṃvatsaraḥ gataḥ.
14.
Having thought, 'He is staying here,' I entered that difficult-to-access place. And while I was searching for him, a year (saṃvatsara) passed by then.
स तु दृष्टो मया शत्रुरनिर्वेदाद्भयावहः ।
निहतश्च मया तत्र सो ऽसुरो बन्धुभिः सह ॥१५॥
निहतश्च मया तत्र सो ऽसुरो बन्धुभिः सह ॥१५॥
15. sa tu dṛṣṭo mayā śatruranirvedādbhayāvahaḥ ,
nihataśca mayā tatra so'suro bandhubhiḥ saha.
nihataśca mayā tatra so'suro bandhubhiḥ saha.
15.
saḥ tu dṛṣṭaḥ mayā śatruḥ anirvedāt bhayāvahaḥ
nihataḥ ca mayā tatra saḥ asuraḥ bandhubhiḥ saha
nihataḥ ca mayā tatra saḥ asuraḥ bandhubhiḥ saha
15.
tu saḥ bhayāvahaḥ śatruḥ anirvedāt mayā dṛṣṭaḥ.
ca tatra saḥ asuraḥ bandhubhiḥ saha mayā nihataḥ.
ca tatra saḥ asuraḥ bandhubhiḥ saha mayā nihataḥ.
15.
But that fearsome enemy (śatru) was found by me through perseverance, and that demon (asura), along with his kinsmen, was killed by me there.
तस्यास्यात्तु प्रवृत्तेन रुधिरौघेण तद्बिलम् ।
पूर्णमासीद्दुराक्रामं स्तनतस्तस्य भूतले ॥१६॥
पूर्णमासीद्दुराक्रामं स्तनतस्तस्य भूतले ॥१६॥
16. tasyāsyāttu pravṛttena rudhiraugheṇa tadbilam ,
pūrṇamāsīddurākrāmaṃ stanatastasya bhūtale.
pūrṇamāsīddurākrāmaṃ stanatastasya bhūtale.
16.
tasya āsyāt tu pravṛttena rudhira-augheṇa tat
bilam pūrṇam āsīt durākrāmam stanataḥ tasya bhūtale
bilam pūrṇam āsīt durākrāmam stanataḥ tasya bhūtale
16.
tu tasya āsyāt pravṛttena rudhira-augheṇa tat bilam pūrṇam durākrāmam āsīt.
tasya bhūtale stanataḥ (sati).
tasya bhūtale stanataḥ (sati).
16.
But from his mouth, by the gushing stream of blood, that cave became filled and difficult to cross, while he was roaring on the ground.
सूदयित्वा तु तं शत्रुं विक्रान्तं दुन्दुभेः सुतम् ।
निष्क्रामन्नेव पश्यामि बिलस्य पिहितं मुखम् ॥१७॥
निष्क्रामन्नेव पश्यामि बिलस्य पिहितं मुखम् ॥१७॥
17. sūdayitvā tu taṃ śatruṃ vikrāntaṃ dundubheḥ sutam ,
niṣkrāmanneva paśyāmi bilasya pihitaṃ mukham.
niṣkrāmanneva paśyāmi bilasya pihitaṃ mukham.
17.
sūdayitvā tu tam śatrum vikrāntam dundubheḥ sutam
niṣkrāman eva paśyāmi bilasya pihitam mukham
niṣkrāman eva paśyāmi bilasya pihitam mukham
17.
tu sūdayitvā tam vikrāntam dundubheḥ sutam śatrum,
niṣkrāman eva bilasya pihitam mukham paśyāmi
niṣkrāman eva bilasya pihitam mukham paśyāmi
17.
After I had killed that mighty enemy, the son of Dundubhi, as I was just exiting, I saw that the cave entrance was closed.
विक्रोशमानस्य तु मे सुग्रीवेति पुनः पुनः ।
यदा प्रतिवचो नास्ति ततो ऽहं भृशदुःखितः ॥१८॥
यदा प्रतिवचो नास्ति ततो ऽहं भृशदुःखितः ॥१८॥
18. vikrośamānasya tu me sugrīveti punaḥ punaḥ ,
yadā prativaco nāsti tato'haṃ bhṛśaduḥkhitaḥ.
yadā prativaco nāsti tato'haṃ bhṛśaduḥkhitaḥ.
18.
vikrośamānasya tu me sugrīva iti punaḥ punaḥ yadā
prativacaḥ na asti tataḥ aham bhṛśaduḥkhitaḥ
prativacaḥ na asti tataḥ aham bhṛśaduḥkhitaḥ
18.
yadā tu me vikrośamānasya sugrīva iti punaḥ punaḥ prativacaḥ na asti,
tataḥ aham bhṛśaduḥkhitaḥ
tataḥ aham bhṛśaduḥkhitaḥ
18.
But when there was no reply to me, even as I was shouting 'Sugrīva!' repeatedly, then I became exceedingly distressed.
पादप्रहारैस्तु मया बहुशस्तद्विदारितम् ।
ततो ऽहं तेन निष्क्रम्य यथा पुनरुपागतः ॥१९॥
ततो ऽहं तेन निष्क्रम्य यथा पुनरुपागतः ॥१९॥
19. pādaprahāraistu mayā bahuśastadvidāritam ,
tato'haṃ tena niṣkramya yathā punarupāgataḥ.
tato'haṃ tena niṣkramya yathā punarupāgataḥ.
19.
pādaprahāraiḥ tu mayā bahuśaḥ tat vidāritam
tataḥ aham tena niṣkramya yathā punaḥ upāgataḥ
tataḥ aham tena niṣkramya yathā punaḥ upāgataḥ
19.
tu mayā pādaprahāraiḥ bahuśaḥ tat vidāritam.
tataḥ aham tena niṣkramya yathā punaḥ upāgataḥ
tataḥ aham tena niṣkramya yathā punaḥ upāgataḥ
19.
But I repeatedly broke open that [cave entrance] with kicks. Then, having exited through that opening, I returned as I had come.
तत्रानेनास्मि संरुद्धो राज्यं मार्गयतात्मनः ।
सुग्रीवेण नृशंसेन विस्मृत्य भ्रातृसौहृदम् ॥२०॥
सुग्रीवेण नृशंसेन विस्मृत्य भ्रातृसौहृदम् ॥२०॥
20. tatrānenāsmi saṃruddho rājyaṃ mārgayatātmanaḥ ,
sugrīveṇa nṛśaṃsena vismṛtya bhrātṛsauhṛdam.
sugrīveṇa nṛśaṃsena vismṛtya bhrātṛsauhṛdam.
20.
tatra anena asmi saṃruddhaḥ rājyam mārgayatā
ātmanaḥ sugrīveṇa nṛśaṃsena vismṛtya bhrātṛsauhṛdam
ātmanaḥ sugrīveṇa nṛśaṃsena vismṛtya bhrātṛsauhṛdam
20.
tatra anena nṛśaṃsena sugrīveṇa ātmanaḥ rājyam
mārgayatā bhrātṛsauhṛdam vismṛtya saṃruddhaḥ asmi
mārgayatā bhrātṛsauhṛdam vismṛtya saṃruddhaḥ asmi
20.
In that situation, I was obstructed by this cruel Sugrīva, who was seeking the kingdom for himself, having forgotten brotherly affection.
एवमुक्त्वा तु मां तत्र वस्त्रेणैकेन वानरः ।
तदा निर्वासयामास वाली विगतसाध्वसः ॥२१॥
तदा निर्वासयामास वाली विगतसाध्वसः ॥२१॥
21. evamuktvā tu māṃ tatra vastreṇaikena vānaraḥ ,
tadā nirvāsayāmāsa vālī vigatasādhvasaḥ.
tadā nirvāsayāmāsa vālī vigatasādhvasaḥ.
21.
evam uktvā tu mām tatra vastreṇa ekena vānaraḥ
tadā nirvāsayāmāsa vālī vigatasādhvasaḥ
tadā nirvāsayāmāsa vālī vigatasādhvasaḥ
21.
vālī vigatasādhvasaḥ vānaraḥ evam uktvā tu
mām tatra ekena vastreṇa tadā nirvāsayāmāsa
mām tatra ekena vastreṇa tadā nirvāsayāmāsa
21.
Thus having spoken to me there, Valin, that fearless monkey, then expelled me with only one garment.
तेनाहमपविद्धश्च हृतदारश्च राघव ।
तद्भयाच्च महीकृत्स्ना क्रान्तेयं सवनार्णवा ॥२२॥
तद्भयाच्च महीकृत्स्ना क्रान्तेयं सवनार्णवा ॥२२॥
22. tenāhamapaviddhaśca hṛtadāraśca rāghava ,
tadbhayācca mahīkṛtsnā krānteyaṃ savanārṇavā.
tadbhayācca mahīkṛtsnā krānteyaṃ savanārṇavā.
22.
tena aham apaviddhaḥ ca hṛtadāraḥ ca rāghava tat
bhayāt ca mahī kṛtsnā krāntā iyam savanārṇavā
bhayāt ca mahī kṛtsnā krāntā iyam savanārṇavā
22.
rāghava tena aham apaviddhaḥ ca hṛtadāraḥ ca.
ca tat bhayāt iyam kṛtsnā savanārṇavā mahī krāntā.
ca tat bhayāt iyam kṛtsnā savanārṇavā mahī krāntā.
22.
O Raghava, by him I was cast out and my wife was seized. And due to fear of him, this entire earth, with its forests and oceans, has been traversed.
ऋश्यमूकं गिरिवरं भार्याहरणदुःखितः ।
प्रविष्टो ऽस्मि दुराधर्षं वालिनः कारणान्तरे ॥२३॥
प्रविष्टो ऽस्मि दुराधर्षं वालिनः कारणान्तरे ॥२३॥
23. ṛśyamūkaṃ girivaraṃ bhāryāharaṇaduḥkhitaḥ ,
praviṣṭo'smi durādharṣaṃ vālinaḥ kāraṇāntare.
praviṣṭo'smi durādharṣaṃ vālinaḥ kāraṇāntare.
23.
ṛśyamūkam girivaram bhāryāharaṇadukhitaḥ
praviṣṭaḥ asmi durādharṣam vālinaḥ kāraṇāntare
praviṣṭaḥ asmi durādharṣam vālinaḥ kāraṇāntare
23.
bhāryāharaṇadukhitaḥ vālinaḥ kāraṇāntare
durādharṣam girivaram ṛśyamūkam praviṣṭaḥ asmi
durādharṣam girivaram ṛśyamūkam praviṣṭaḥ asmi
23.
Grieving from the abduction of my wife, I entered Rishyamuka, the foremost of mountains, which is inaccessible to Valin due to a specific reason.
एतत्ते सर्वमाख्यातं वैरानुकथनं महत् ।
अनागसा मया प्राप्तं व्यसनं पश्य राघव ॥२४॥
अनागसा मया प्राप्तं व्यसनं पश्य राघव ॥२४॥
24. etatte sarvamākhyātaṃ vairānukathanaṃ mahat ,
anāgasā mayā prāptaṃ vyasanaṃ paśya rāghava.
anāgasā mayā prāptaṃ vyasanaṃ paśya rāghava.
24.
etat te sarvam ākhyātam vaira anukathanam mahat
anāgasā mayā prāptam vyasanam paśya rāghava
anāgasā mayā prāptam vyasanam paśya rāghava
24.
rāghava te etat sarvam mahat vaira anukathanam mayā ākhyātam.
anāgasā mayā prāptam vyasanam paśya.
anāgasā mayā prāptam vyasanam paśya.
24.
O Raghava, all this great tale of animosity has been recounted to you. See the misfortune that has befallen me, despite my innocence.
वालिनस्तु भयार्तस्य सर्वलोकाभयंकर ।
कर्तुमर्हसि मे वीर प्रसादं तस्य निग्रहात् ॥२५॥
कर्तुमर्हसि मे वीर प्रसादं तस्य निग्रहात् ॥२५॥
25. vālinastu bhayārtasya sarvalokābhayaṃkara ,
kartumarhasi me vīra prasādaṃ tasya nigrahāt.
kartumarhasi me vīra prasādaṃ tasya nigrahāt.
25.
vālinaḥ tu bhayārtasya sarvalokābhayaṅkara |
kartum arhasi me vīra prasādam tasya nigrahāt
kartum arhasi me vīra prasādam tasya nigrahāt
25.
vīra sarvalokābhayaṅkara,
tu me bhayārtasya vālinaḥ tasya nigrahāt prasādaṃ kartum arhasi.
tu me bhayārtasya vālinaḥ tasya nigrahāt prasādaṃ kartum arhasi.
25.
O hero, O protector of all beings, you ought to grant me, who am tormented by fear, the favor of vanquishing that Vāli.
एवमुक्तः स तेजस्वी धर्मज्ञो धर्मसंहितम् ।
वचनं वक्तुमारेभे सुग्रीवं प्रहसन्निव ॥२६॥
वचनं वक्तुमारेभे सुग्रीवं प्रहसन्निव ॥२६॥
26. evamuktaḥ sa tejasvī dharmajño dharmasaṃhitam ,
vacanaṃ vaktumārebhe sugrīvaṃ prahasanniva.
vacanaṃ vaktumārebhe sugrīvaṃ prahasanniva.
26.
evam uktaḥ sa tejasvī dharmajñaḥ dharmasaṃhitam
| vacanam vaktum ārebhe sugrīvam prahasan iva
| vacanam vaktum ārebhe sugrīvam prahasan iva
26.
evam uktaḥ sa tejasvī dharmajñaḥ,
sugrīvaṃ prahasan iva dharmasaṃhitam vacanaṃ vaktum ārebhe.
sugrīvaṃ prahasan iva dharmasaṃhitam vacanaṃ vaktum ārebhe.
26.
Thus addressed, that brilliant one, who knew natural law (dharma) and whose speech was imbued with natural law (dharma), began to speak to Sugrīva as if smiling.
अमोघाः सूर्यसंकाशा ममेमे निशिताः शराः ।
तस्मिन् वालिनि दुर्वृत्ते पतिष्यन्ति रुषान्विताः ॥२७॥
तस्मिन् वालिनि दुर्वृत्ते पतिष्यन्ति रुषान्विताः ॥२७॥
27. amoghāḥ sūryasaṃkāśā mameme niśitāḥ śarāḥ ,
tasmin vālini durvṛtte patiṣyanti ruṣānvitāḥ.
tasmin vālini durvṛtte patiṣyanti ruṣānvitāḥ.
27.
amoghāḥ sūryasaṃkāśāḥ mama ime niśitāḥ śarāḥ
| tasmin vālini durvṛtte patiṣyanti ruṣānvitāḥ
| tasmin vālini durvṛtte patiṣyanti ruṣānvitāḥ
27.
mama ime amoghāḥ sūryasaṃkāśāḥ ruṣānvitāḥ niśitāḥ śarāḥ tasmin durvṛtte vālini patiṣyanti.
27.
These unfailing, sun-like, sharpened arrows of mine, filled with wrath, will fall upon that ill-behaved Vāli.
यावत्तं न हि पश्येयं तव भार्यापहारिणम् ।
तावत् स जीवेत् पापात्मा वाली चारित्रदूषकः ॥२८॥
तावत् स जीवेत् पापात्मा वाली चारित्रदूषकः ॥२८॥
28. yāvattaṃ na hi paśyeyaṃ tava bhāryāpahāriṇam ,
tāvat sa jīvet pāpātmā vālī cāritradūṣakaḥ.
tāvat sa jīvet pāpātmā vālī cāritradūṣakaḥ.
28.
yāvat tam na hi paśyeyam tava bhāryāpahāriṇam
| tāvat sa jīvet pāpātmā vālī cāritradūṣakaḥ
| tāvat sa jīvet pāpātmā vālī cāritradūṣakaḥ
28.
yāvat aham tava bhāryāpahāriṇam tam vālīm pāpātmānam cāritradūṣakam na hi paśyeyam,
tāvat sa jīvet.
tāvat sa jīvet.
28.
As long as I do not lay eyes on that Vāli - that wicked soul, the defiler of character, who abducted your wife - only until then shall he remain alive.
आत्मानुमानात् पश्यामि मग्नं त्वां शोकसागरे ।
त्वामहं तारयिष्यामि कामं प्राप्स्यसि पुष्कलम् ॥२९॥
त्वामहं तारयिष्यामि कामं प्राप्स्यसि पुष्कलम् ॥२९॥
29. ātmānumānāt paśyāmi magnaṃ tvāṃ śokasāgare ,
tvāmahaṃ tārayiṣyāmi kāmaṃ prāpsyasi puṣkalam.
tvāmahaṃ tārayiṣyāmi kāmaṃ prāpsyasi puṣkalam.
29.
ātmanumānāt paśyāmi magnaṃ tvāṃ śokasāgare
tvām aham tārayiṣyāmi kāmaṃ prāpsyasi puṣkalam
tvām aham tārayiṣyāmi kāmaṃ prāpsyasi puṣkalam
29.
aham ātmanumānāt tvām śokasāgare magnaṃ paśyāmi
aham tvām tārayiṣyāmi kāmaṃ puṣkalam prāpsyasi
aham tvām tārayiṣyāmi kāmaṃ puṣkalam prāpsyasi
29.
By understanding your situation through my own experience (ātmanumāna), I see you submerged in an ocean of sorrow. I will rescue you, and you will achieve abundant fulfillment (kāma).
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10 (current chapter)
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100