Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-4, chapter-49

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
सह ताराङ्गदाभ्यां तु संगम्य हनुमान् कपिः ।
विचिनोति स्म विन्ध्यस्य गुहाश्च गहनानि च ॥१॥
1. saha tārāṅgadābhyāṃ tu saṃgamya hanumān kapiḥ ,
vicinoti sma vindhyasya guhāśca gahanāni ca.
1. saha tārāṅgadābhyām tu saṅgamya hanumān kapiḥ
vicinoti sma vindhyasya guhāḥ ca gahanāni ca
1. hanumān kapiḥ tārāṅgadābhyām saha tu saṅgamya
vindhyasya guhāḥ ca gahanāni ca vicinoti sma
1. Having met with Tārā and Aṅgada, Hanuman, the monkey, searched the caves and thickets of the Vindhya mountain range.
सिंहशार्दूलजुष्टाश्च गुहाश्च परितस्तथा ।
विषमेषु नगेन्द्रस्य महाप्रस्रवणेषु च ॥२॥
2. siṃhaśārdūlajuṣṭāśca guhāśca paritastathā ,
viṣameṣu nagendrasya mahāprasravaṇeṣu ca.
2. siṃhaśārdūlajuṣṭāḥ ca guhāḥ ca paritaḥ tathā
viṣameṣu nagendrasya mahāprasravaṇeṣu ca
2. tathā paritaḥ guhāḥ ca siṃhaśārdūlajuṣṭāḥ
ca nagendrasya viṣameṣu ca mahāprasravaṇeṣu
2. He searched the caves everywhere, inhabited by lions and tigers, and similarly, the rugged parts of that great mountain and its vast springs.
तेषां तत्रैव वसतां
स कालो व्यत्यवर्तत ॥३॥
3. teṣāṃ tatraiva vasatāṃ
sa kālo vyatyavartata.
3. teṣām tatra eva vasatām
saḥ kālaḥ vyatyavartata
3. teṣām tatra eva vasatām
saḥ kālaḥ vyatyavartata
3. While they were staying right there, that period of time elapsed.
स हि देशो दुरन्वेषो गुहा गहनवान्महान् ।
तत्र वायुसुतः सर्वं विचिनोति स्म पर्वतम् ॥४॥
4. sa hi deśo duranveṣo guhā gahanavānmahān ,
tatra vāyusutaḥ sarvaṃ vicinoti sma parvatam.
4. saḥ hi deśaḥ duranveṣaḥ guhāgahanavān mahān
tatra vāyusutaḥ sarvam vicinoti sma parvatam
4. saḥ hi deśaḥ duranveṣaḥ guhāgahanavān mahān
tatra vāyusutaḥ sarvam parvatam vicinoti sma
4. Indeed, that region was vast, difficult to explore, and full of caves and dense thickets. There, Hanuman, the son of Vayu, searched the entire mountain.
परस्परेण रहिता अन्योन्यस्याविदूरतः ।
गजो गवाक्षो गवयः शरभो गन्धमादनः ॥५॥
5. paraspareṇa rahitā anyonyasyāvidūrataḥ ,
gajo gavākṣo gavayaḥ śarabho gandhamādanaḥ.
5. paraspareṇa rahitāḥ anyonyasya avidūrataḥ
gajaḥ gavākṣaḥ gavayaḥ śarabhaḥ gandhamādanaḥ
5. gajaḥ gavākṣaḥ gavayaḥ śarabhaḥ gandhamādanaḥ
paraspareṇa rahitāḥ anyonyasya avidūrataḥ
5. Gaja, Gavākṣa, Gavaya, Śarabha, and Gandhamādana were present, not far from one another, though they were separate (individuals).
मैन्दश्च द्विविदश्चैव हनुमाञ्जाम्बवानपि ।
अङ्गदो युवराजश्च तारश्च वनगोचरः ॥६॥
6. maindaśca dvividaścaiva hanumāñjāmbavānapi ,
aṅgado yuvarājaśca tāraśca vanagocaraḥ.
6. maindaḥ ca dvividaḥ ca eva hanumān jāmbavān
api aṅgadaḥ yuvarājaḥ ca tāraḥ ca vanagocaraḥ
6. maindaḥ ca dvividaḥ ca eva hanumān jāmbavān
api aṅgadaḥ yuvarājaḥ ca tāraḥ ca vanagocaraḥ
6. Also present were Mainda and Dvivida, Hanumān and Jāmbavān. And Aṅgada, the crown prince, and Tāra, the forest dweller.
गिरिजालावृतान्देशान्मार्गित्वा दक्षिणां दिशम् ।
क्षुत्पिपासा परीताश्च श्रान्ताश्च सलिलार्थिनः ।
अवकीर्णं लतावृक्षैर्ददृशुस्ते महाबिलम् ॥७॥
7. girijālāvṛtāndeśānmārgitvā dakṣiṇāṃ diśam ,
kṣutpipāsā parītāśca śrāntāśca salilārthinaḥ ,
avakīrṇaṃ latāvṛkṣairdadṛśuste mahābilam.
7. girijālaāvṛtān deśān mārgitvā
dakṣiṇām diśam kṣutpipāsā parītāḥ ca
śrāntāḥ ca salilārthinaḥ avakīrṇam
latāvṛkṣaiḥ dadṛśuḥ te mahābilam
7. dakṣiṇām diśam girijālaāvṛtān deśān
mārgitvā kṣutpipāsā parītāḥ ca
śrāntāḥ ca salilārthinaḥ te
latāvṛkṣaiḥ avakīrṇam mahābilam dadṛśuḥ
7. They searched the southern direction, including regions covered with mountain ranges. Afflicted by hunger and thirst, exhausted, and desiring water, they then saw a great cave overgrown with creepers and trees.
ततः क्रौञ्चाश्च हंसाश्च सारसाश्चापि निष्क्रमन् ।
जलार्द्राश्चक्रवाकाश्च रक्ताङ्गाः पद्मरेणुभिः ॥८॥
8. tataḥ krauñcāśca haṃsāśca sārasāścāpi niṣkraman ,
jalārdrāścakravākāśca raktāṅgāḥ padmareṇubhiḥ.
8. tataḥ krauñcāḥ ca haṃsāḥ ca sārasāḥ ca api niṣkraman
jalaārdāḥ cakravākāḥ ca raktaāṅgāḥ padmareṇubhiḥ
8. tataḥ krauñcāḥ ca haṃsāḥ ca sārasāḥ ca api,
jalaārdāḥ raktāṅgāḥ padmareṇubhiḥ cakravākāḥ ca niṣkraman
8. Then, herons, swans, and cranes emerged, along with ruddy geese whose bodies were wet and reddened by lotus pollen.
ततस्तद्बिलमासाद्य सुगन्धि दुरतिक्रमम् ।
विस्मयव्यग्रमनसो बभूवुर्वानरर्षभाः ॥९॥
9. tatastadbilamāsādya sugandhi duratikramam ,
vismayavyagramanaso babhūvurvānararṣabhāḥ.
9. tataḥ tat bilam āsādya sugandhi duratikramam
vismayavyagramanasaḥ babhūvuḥ vānararṣabhāḥ
9. tataḥ vānararṣabhāḥ tat sugandhi duratikramam
bilam āsādya vismayavyagramanasaḥ babhūvuḥ
9. Then, upon reaching that fragrant and formidable cave, the chief monkeys became astonished and agitated in mind.
संजातपरिशङ्कास्ते तद्बिलं प्लवगोत्तमाः ।
अभ्यपद्यन्त संहृष्टास्तेजोवन्तो महाबलाः ॥१०॥
10. saṃjātapariśaṅkāste tadbilaṃ plavagottamāḥ ,
abhyapadyanta saṃhṛṣṭāstejovanto mahābalāḥ.
10. saṃjātaparisaṅkāḥ te tat bilam plavagottamāḥ
abhyapadyanta saṃhṛṣṭāḥ tejovantaḥ mahābalāḥ
10. saṃjātaparisaṅkāḥ te plavagottamāḥ saṃhṛṣṭāḥ
tejovantaḥ mahābalāḥ tat bilam abhyapadyanta
10. Though some apprehension had arisen within them, those excellent monkeys, full of vigor and great strength, eagerly approached that cave.
ततः पर्वतकूटाभो हनुमान्मारुतात्मजः ।
अब्रवीद्वानरान् सर्वान् कान्तार वनकोविदः ॥११॥
11. tataḥ parvatakūṭābho hanumānmārutātmajaḥ ,
abravīdvānarān sarvān kāntāra vanakovidaḥ.
11. tataḥ parvatakūṭābhaḥ hanumān mārutātmajaḥ
abravīt vānarān sarvān kāntāravanakovidaḥ
11. tataḥ parvatakūṭābhaḥ mārutātmajaḥ
kāntāravanakovidaḥ hanumān sarvān vānarān abravīt
11. Then, Hanuman, the son of the wind god (Maruta), who resembled a mountain peak and was skilled in wilderness and forests, spoke to all the monkeys.
गिरिजालावृतान्देशान्मार्गित्वा दक्षिणां दिशम् ।
वयं सर्वे परिश्रान्ता न च पश्यामि मैथिलीम् ॥१२॥
12. girijālāvṛtāndeśānmārgitvā dakṣiṇāṃ diśam ,
vayaṃ sarve pariśrāntā na ca paśyāmi maithilīm.
12. girijālāvr̥tān deśān mārgitvā dakṣiṇām diśam
vayam sarve pariśrāntāḥ na ca paśyāmi maithilīm
12. vayam dakṣiṇām diśam girijālāvr̥tān deśān mārgitvā
sarve pariśrāntāḥ ca maithilīm na paśyāmi
12. Having searched the southern direction and the regions covered by mountain ranges, we are all exhausted, yet I do not see Maithili.
अस्माच्चापि बिलाद्धंसाः क्रौञ्चाश्च सह सारसैः ।
जलार्द्राश्चक्रवाकाश्च निष्पतन्ति स्म सर्वशः ॥१३॥
13. asmāccāpi bilāddhaṃsāḥ krauñcāśca saha sārasaiḥ ,
jalārdrāścakravākāśca niṣpatanti sma sarvaśaḥ.
13. asmāt ca api bilāt haṃsāḥ krauñcāḥ ca saha sārasaiḥ
jalārdrāḥ cakravākāḥ ca niṣpatanti sma sarvaśaḥ
13. asmāt api bilāt haṃsāḥ krauñcāḥ ca sārasaiḥ saha
jalārdrāḥ cakravākāḥ ca sarvaśaḥ niṣpatanti sma
13. And from this very cavern, swans, cranes, and also herons, along with water-soaked ruddy geese, were flying out everywhere.
नूनं सलिलवानत्र कूपो वा यदि वा ह्रदः ।
तथा चेमे बिलद्वारे स्निग्धास्तिष्ठन्ति पादपाः ॥१४॥
14. nūnaṃ salilavānatra kūpo vā yadi vā hradaḥ ,
tathā ceme biladvāre snigdhāstiṣṭhanti pādapāḥ.
14. nūnam salilavān atra kūpaḥ vā yadi vā hradaḥ
tathā ca ime biladvāre snigdhāḥ tiṣṭhanti pādaāḥ
14. atra nūnam salilavān,
kūpaḥ vā yadi vā hradaḥ,
tathā ca ime snigdhāḥ pādaāḥ biladvāre tiṣṭhanti
14. Surely, there is water here, either a well or a lake, and similarly, at the entrance to this cavern, these trees stand lush and thriving.
इत्युक्तास्तद्बिलं सर्वे विविशुस्तिमिरावृतम् ।
अचन्द्रसूर्यं हरयो ददृशू रोमहर्षणम् ॥१५॥
15. ityuktāstadbilaṃ sarve viviśustimirāvṛtam ,
acandrasūryaṃ harayo dadṛśū romaharṣaṇam.
15. iti uktāḥ tat bilam sarve viviśuḥ timirāvṛtam
acandrasūryam harayaḥ dadṛśuḥ romaharṣaṇam
15. iti uktāḥ sarve tat bilam viviśuḥ.
harayaḥ timirāvṛtam acandrasūryam romaharṣaṇam dadṛśuḥ
15. Having been spoken to in this manner, all of them entered that cavern, which was enveloped in darkness, without sun or moon. The monkeys saw it as a terrifying (romaharṣaṇa) sight.
ततस्तस्मिन्बिले दुर्गे नानापादपसंकुले ।
अन्योन्यं संपरिष्वज्य जग्मुर्योजनमन्तरम् ॥१६॥
16. tatastasminbile durge nānāpādapasaṃkule ,
anyonyaṃ saṃpariṣvajya jagmuryojanamantaram.
16. tataḥ tasmin bile durge nānāpādapasaṅkule
anyonyam saṃpariṣvajya jagmuḥ yojanam antaram
16. tataḥ tasmin durge nānāpādapasaṅkule bile,
anyonyam saṃpariṣvajya,
yojanam antaram jagmuḥ
16. Then, in that cavern, which was difficult to traverse and crowded with various trees, they proceeded for a distance of a yojana, embracing one another.
ते नष्टसंज्ञास्तृषिताः संभ्रान्ताः सलिलार्थिनः ।
परिपेतुर्बिले तस्मिन् कं चित् कालमतन्द्रिताः ॥१७॥
17. te naṣṭasaṃjñāstṛṣitāḥ saṃbhrāntāḥ salilārthinaḥ ,
paripeturbile tasmin kaṃ cit kālamatandritāḥ.
17. te naṣṭasaṃjñāḥ tṛṣitāḥ saṃbhrāntāḥ salilārthinaḥ
paripetuḥ bile tasmin kam cit kālam atandritāḥ
17. te naṣṭasaṃjñāḥ tṛṣitāḥ saṃbhrāntāḥ salilārthinaḥ
atandritāḥ tasmin bile kam cit kālam paripetuḥ
17. Bereft of their senses, thirsty, confused, and desperate for water, they wandered tirelessly within that cave for some time.
ते कृशा दीनवदनाः परिश्रान्ताः प्लवंगमाः ।
आलोकं ददृशुर्वीरा निराशा जीविते तदा ॥१८॥
18. te kṛśā dīnavadanāḥ pariśrāntāḥ plavaṃgamāḥ ,
ālokaṃ dadṛśurvīrā nirāśā jīvite tadā.
18. te kṛśā dīnavadanāḥ pariśrāntāḥ plavaṅgamāḥ
ālokam dadṛśuḥ vīrā nirāśā jīvite tadā
18. te kṛśā dīnavadanāḥ pariśrāntāḥ plavaṅgamāḥ
vīrā nirāśā jīvite tadā ālokam dadṛśuḥ
18. Those emaciated, sorrow-faced, and utterly exhausted monkeys, despite being brave, had lost all hope for life when they suddenly saw a light.
ततस्तं देशमागम्य सौम्यं वितिमिरं वनम् ।
ददृशुः काञ्चनान् वृक्षान्दीप्तवैश्वानरप्रभान् ॥१९॥
19. tatastaṃ deśamāgamya saumyaṃ vitimiraṃ vanam ,
dadṛśuḥ kāñcanān vṛkṣāndīptavaiśvānaraprabhān.
19. tataḥ tam deśam āgamya saumyam vitimiram vanam
dadṛśuḥ kāñcanān vṛkṣān dīptavaiśvānāraprabhān
19. tataḥ tam saumyam vitimiram vanam deśam āgamya
dadṛśuḥ kāñcanān dīptavaiśvānāraprabhān vṛkṣān
19. Then, having reached that pleasant, illuminated forest region, they saw golden trees that shone with the brilliance of a blazing fire.
सालांस्तालांश्च पुंनागान् ककुभान् वञ्जुलान्धवान् ।
चम्पकान्नागवृक्षांश्च कर्णिकारांश्च पुष्पितान् ॥२०॥
20. sālāṃstālāṃśca puṃnāgān kakubhān vañjulāndhavān ,
campakānnāgavṛkṣāṃśca karṇikārāṃśca puṣpitān.
20. sālān tālān ca punnāgān kakubhān vañjulān dhavān
campakān nāgavṛkṣān ca karṇikārān ca puṣpitān
20. sālān ca tālān,
punnāgān,
kakubhān,
vañjulān,
dhavān,
campakān ca nāgavṛkṣān ca puṣpitān karṇikārān
20. They saw Sāla trees, palm trees, Punnāga trees, Kakubha trees, Vañjula trees, Dhava trees, Champaka trees, Nāgavṛkṣa trees, and flowering Karṇikāra trees.
तरुणादित्यसंकाशान् वैदूर्यमयवेदिकान् ।
नीलवैदूर्यवर्णाश्च पद्मिनीः पतगावृताः ॥२१॥
21. taruṇādityasaṃkāśān vaidūryamayavedikān ,
nīlavaidūryavarṇāśca padminīḥ patagāvṛtāḥ.
21. taruṇādityasaṃkāśān vaidūryamayavedikān
nīlavaidūryavarṇāḥ ca padminīḥ patagāvṛtāḥ
21. padminīḥ taruṇādityasaṃkāśān vaidūryamayavedikān
ca nīlavaidūryavarṇāḥ patagāvṛtāḥ
21. They saw lotus ponds resembling the rising sun, with altars made of lapis lazuli, and which were of blue lapis lazuli color and filled with birds.
महद्भिः काञ्चनैर्वृक्षैर्वृतं बालार्क संनिभैः ।
जातरूपमयैर्मत्स्यैर्महद्भिश्च सकच्छपैः ॥२२॥
22. mahadbhiḥ kāñcanairvṛkṣairvṛtaṃ bālārka saṃnibhaiḥ ,
jātarūpamayairmatsyairmahadbhiśca sakacchapaiḥ.
22. mahadbhiḥ kāñcanaiḥ vṛkṣaiḥ vṛtam bālārkasaṃnibhaiḥ
jātarūpamayaiḥ matsyaiḥ mahadbhiḥ ca sakacchapaiḥ
22. vṛtam mahadbhiḥ kāñcanaiḥ vṛkṣaiḥ bālārkasaṃnibhaiḥ
ca jātarūpamayaiḥ matsyaiḥ mahadbhiḥ sakacchapaiḥ
22. It was surrounded by great, golden trees resembling the rising sun, and by golden fish, and by great creatures accompanied by tortoises.
नलिनीस्तत्र ददृशुः प्रसन्नसलिलायुताः ।
काञ्चनानि विमानानि राजतानि तथैव च ॥२३॥
23. nalinīstatra dadṛśuḥ prasannasalilāyutāḥ ,
kāñcanāni vimānāni rājatāni tathaiva ca.
23. nalinīḥ tatra dadṛśuḥ prasannasalilāyutāḥ
kāñcanāni vimānāni rājatāni tathā eva ca
23. tatra dadṛśuḥ nalinīḥ prasannasalilāyutāḥ
ca kāñcanāni vimānāni rājatāni tathā eva
23. There they saw lotus ponds, filled with clear water, and also golden mansions and silver ones.
तपनीयगवाक्षाणि मुक्ताजालावृतानि च ।
हैमराजतभौमानि वैदूर्यमणिमन्ति च ॥२४॥
24. tapanīyagavākṣāṇi muktājālāvṛtāni ca ,
haimarājatabhaumāni vaidūryamaṇimanti ca.
24. tapanīyagavākṣāṇi muktājālāvṛtāni ca
haimarājatabhaumānī vaidūryamaṇimanti ca
24. tapanīyagavākṣāṇi muktājālāvṛtāni ca
haimarājatabhaumānī ca vaidūryamaṇimanti
24. They had windows of refined gold, were covered with nets of pearls, had golden and silver floors, and were adorned with lapis lazuli gems.
ददृशुस्तत्र हरयो गृहमुख्यानि सर्वशः ।
पुष्पितान्फलिनो वृक्षान्प्रवालमणिसंनिभान् ॥२५॥
25. dadṛśustatra harayo gṛhamukhyāni sarvaśaḥ ,
puṣpitānphalino vṛkṣānpravālamaṇisaṃnibhān.
25. dadṛśuḥ tatra harayaḥ gṛhamukhyāni sarvaśaḥ
puṣpitān phalinaḥ vṛkṣān pravālamaṇisaṃnibhān
25. harayaḥ tatra sarvaśaḥ dadṛśuḥ gṛhamukhyāni
puṣpitān phalinaḥ vṛkṣān pravālamaṇisaṃnibhān
25. There, the monkeys saw everywhere principal dwellings, and trees laden with flowers and fruits, shining like coral gems.
काञ्चनभ्रमरांश्चैव मधूनि च समन्ततः ।
मणिकाञ्चनचित्राणि शयनान्यासनानि च ॥२६॥
26. kāñcanabhramarāṃścaiva madhūni ca samantataḥ ,
maṇikāñcanacitrāṇi śayanānyāsanāni ca.
26. kāñcanabhramarān ca eva madhūni ca samantataḥ
maṇikāñcanacitrāṇi śayanāni āsanāni ca
26. ca eva samantataḥ kāñcanabhramarān madhūni
ca maṇikāñcanacitrāṇi śayanāni āsanāni ca
26. And everywhere (they saw) golden bees and honey, along with beds and seats adorned with gems and gold.
महार्हाणि च यानानि ददृशुस्ते समन्ततः ।
हैमराजतकांस्यानां भाजनानां च संचयान् ॥२७॥
27. mahārhāṇi ca yānāni dadṛśuste samantataḥ ,
haimarājatakāṃsyānāṃ bhājanānāṃ ca saṃcayān.
27. mahārhāṇi ca yānāni dadṛśuḥ te samantataḥ
haimarājatakāṃsyānām bhājanānām ca saṃcayān
27. te samantataḥ dadṛśuḥ ca mahārhāṇi yānāni
ca haimarājatakāṃsyānām bhājanānām saṃcayān
27. They saw there, everywhere, precious vehicles, and piles of vessels made of gold, silver, and bronze.
अगरूणां च दिव्यानां चन्दनानां च संचयान् ।
शुचीन्यभ्यवहार्याणि मूलानि च फलानि च ॥२८॥
28. agarūṇāṃ ca divyānāṃ candanānāṃ ca saṃcayān ,
śucīnyabhyavahāryāṇi mūlāni ca phalāni ca.
28. agarūṇām ca divyānām candanānām ca saṃcayān
śucīni abhyavahāryāṇi mūlāni ca phalāni ca
28. ca divyānām agarūṇām candanānām ca saṃcayān
ca śucīni abhyavahāryāṇi mūlāni phalāni ca
28. (They saw) piles of divine agarwood and sandalwood, and pure, edible roots and fruits.
महार्हाणि च पानानि मधूनि रसवन्ति च ।
दिव्यानामम्बराणां च महार्हाणां च संचयान् ।
कम्बलानां च चित्राणामजिनानां च संचयान् ॥२९॥
29. mahārhāṇi ca pānāni madhūni rasavanti ca ,
divyānāmambarāṇāṃ ca mahārhāṇāṃ ca saṃcayān ,
kambalānāṃ ca citrāṇāmajinānāṃ ca saṃcayān.
29. mahārhāṇi ca pānāni madhūni
rasavanti ca divyānām ambarāṇām ca
mahārhāṇām ca saṃcayān kambalānām
ca citrāṇām ajinānām ca saṃcayān
29. mahārhāṇi ca pānāni ca madhūni
rasavanti divyānām ambarāṇām ca
mahārhāṇām ca saṃcayān kambalānām
ca citrāṇām ajinānām ca saṃcayān
29. And very valuable drinks, and delicious honeys; and collections of divine and very costly garments; and collections of colorful blankets and animal skins.
तत्र तत्र विचिन्वन्तो बिले तत्र महाप्रभाः ।
ददृशुर्वानराः शूराः स्त्रियं कां चिददूरतः ॥३०॥
30. tatra tatra vicinvanto bile tatra mahāprabhāḥ ,
dadṛśurvānarāḥ śūrāḥ striyaṃ kāṃ cidadūrataḥ.
30. tatra tatra vicinvantaḥ bile tatra mahāprabhāḥ
dadṛśuḥ vānarāḥ śūrāḥ striyam kām cit adūrataḥ
30. tatra bile tatra vicinvantaḥ mahāprabhāḥ
śūrāḥ vānarāḥ kām cit striyam adūrataḥ dadṛśuḥ
30. Searching here and there in that cave, the greatly radiant and valiant monkeys saw a certain woman not far away.
तां दृष्ट्वा भृशसंत्रस्ताश्चीरकृष्णाजिनाम्बराम् ।
तापसीं नियताहारां ज्वलन्तीमिव तेजसा ॥३१॥
31. tāṃ dṛṣṭvā bhṛśasaṃtrastāścīrakṛṣṇājināmbarām ,
tāpasīṃ niyatāhārāṃ jvalantīmiva tejasā.
31. tām dṛṣṭvā bhṛśasaṃtrastāḥ cīrakṛṣṇājināmbarām
tāpasīm niyatāhārām jvalantīm iva tejasā
31. tām dṛṣṭvā (vānarāḥ) bhṛśasaṃtrastāḥ (saṃjātāḥ) cīrakṛṣṇājināmbarām
niyatāhārām tāpasīm tejasā jvalantīm iva (dadṛśuḥ)
31. Having seen her, they were greatly frightened. She was clad in bark-strips and black deer skin, a female ascetic (tāpasī) with a restricted diet, shining as if blazing with spiritual power.
ततो हनूमान् गिरिसंनिकाशः कृताञ्जलिस्तामभिवाद्य वृद्धाम् ।
पप्रच्छ का त्वं भवनं बिलं च रत्नानि चेमानि वदस्व कस्य ॥३२॥
32. tato hanūmān girisaṃnikāśaḥ kṛtāñjalistāmabhivādya vṛddhām ,
papraccha kā tvaṃ bhavanaṃ bilaṃ ca ratnāni cemāni vadasva kasya.
32. tataḥ hanūmān girisaṃnikāśaḥ
kṛtāñjaliḥ tām abhivādya vṛddhām
papraccha kā tvam bhavanam bilam ca
ratnāni ca imāni vadasva kasya
32. tataḥ girisaṃnikāśaḥ hanūmān kṛtāñjaliḥ tām vṛddhām abhivādya papraccha tvam kā? bhavanam bilam ca imāni ratnāni ca kasya (santi)? vadasva.
32. Then Hanumān, mighty like a mountain, offered salutations to that old woman with joined palms. He asked, 'Who are you? And whose is this dwelling, this cave, and these jewels? Please tell us.'