वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-4, chapter-63
आख्याता गृध्रराजेन समुत्पत्य प्लवंगमाः ।
संगताः प्रीतिसंयुक्ता विनेदुः सिंहविक्रमाः ॥१॥
संगताः प्रीतिसंयुक्ता विनेदुः सिंहविक्रमाः ॥१॥
1. ākhyātā gṛdhrarājena samutpatya plavaṃgamāḥ ,
saṃgatāḥ prītisaṃyuktā vineduḥ siṃhavikramāḥ.
saṃgatāḥ prītisaṃyuktā vineduḥ siṃhavikramāḥ.
1.
ākhyātā gṛdhrarājena samutpatya plavaṅgamāḥ
saṅgatāḥ prītisaṃyuktāḥ vineduḥ siṃhavikramāḥ
saṅgatāḥ prītisaṃyuktāḥ vineduḥ siṃhavikramāḥ
1.
gṛdhrarājena ākhyātā plavaṅgamāḥ samutpatya
saṅgatāḥ prītisaṃyuktāḥ siṃhavikramāḥ vineduḥ
saṅgatāḥ prītisaṃyuktāḥ siṃhavikramāḥ vineduḥ
1.
After the path was revealed by the king of vultures, the monkeys, soaring upwards, united with joy and roared with lion-like prowess.
संपातेर्वचनं श्रुत्वा हरयो रावणक्षयम् ।
हृष्टाः सागरमाजग्मुः सीतादर्शनकाङ्क्षिणः ॥२॥
हृष्टाः सागरमाजग्मुः सीतादर्शनकाङ्क्षिणः ॥२॥
2. saṃpātervacanaṃ śrutvā harayo rāvaṇakṣayam ,
hṛṣṭāḥ sāgaramājagmuḥ sītādarśanakāṅkṣiṇaḥ.
hṛṣṭāḥ sāgaramājagmuḥ sītādarśanakāṅkṣiṇaḥ.
2.
sampāteḥ vacanam śrutvā harayaḥ rāvaṇakṣayam
hṛṣṭāḥ sāgaram ājagmuḥ sītādarśanakāṅkṣiṇaḥ
hṛṣṭāḥ sāgaram ājagmuḥ sītādarśanakāṅkṣiṇaḥ
2.
sampāteḥ vacanam śrutvā rāvaṇakṣayam
sītādarśanakāṅkṣiṇaḥ hṛṣṭāḥ harayaḥ sāgaram ājagmuḥ
sītādarśanakāṅkṣiṇaḥ hṛṣṭāḥ harayaḥ sāgaram ājagmuḥ
2.
Having heard Sampati's words concerning the destruction of Ravana, the delighted monkeys, longing for the sight of Sita, arrived at the ocean.
अभिक्रम्य तु तं देशं ददृशुर्भीमविक्रमाः ।
कृत्स्नं लोकस्य महतः प्रतिबिम्बमिव स्थितम् ॥३॥
कृत्स्नं लोकस्य महतः प्रतिबिम्बमिव स्थितम् ॥३॥
3. abhikramya tu taṃ deśaṃ dadṛśurbhīmavikramāḥ ,
kṛtsnaṃ lokasya mahataḥ pratibimbamiva sthitam.
kṛtsnaṃ lokasya mahataḥ pratibimbamiva sthitam.
3.
abhikramya tu tam deśam dadṛśuḥ bhīmavikramāḥ
kṛtsnam lokasya mahataḥ pratibimbam iva sthitam
kṛtsnam lokasya mahataḥ pratibimbam iva sthitam
3.
tu bhīmavikramāḥ tam deśam abhikramya mahataḥ
lokasya kṛtsnam pratibimbam iva sthitam dadṛśuḥ
lokasya kṛtsnam pratibimbam iva sthitam dadṛśuḥ
3.
But having approached that region, the exceedingly mighty ones saw the entire great world standing there like a reflection.
दक्षिणस्य समुद्रस्य समासाद्योत्तरां दिशम् ।
संनिवेशं ततश्चक्रुः सहिता वानरोत्तमाः ॥४॥
संनिवेशं ततश्चक्रुः सहिता वानरोत्तमाः ॥४॥
4. dakṣiṇasya samudrasya samāsādyottarāṃ diśam ,
saṃniveśaṃ tataścakruḥ sahitā vānarottamāḥ.
saṃniveśaṃ tataścakruḥ sahitā vānarottamāḥ.
4.
dakṣiṇasya samudrasya samāsādya uttarām diśam
saṃniveśam tataḥ cakruḥ sahitāḥ vānarottamāḥ
saṃniveśam tataḥ cakruḥ sahitāḥ vānarottamāḥ
4.
sahitāḥ vānarottamāḥ dakṣiṇasya samudrasya
uttarām diśam samāsādya tataḥ saṃniveśam cakruḥ
uttarām diśam samāsādya tataḥ saṃniveśam cakruḥ
4.
Having reached the northern shore of the southern ocean, the excellent monkeys then together established an encampment.
सत्त्वैर्महद्भिर्विकृतैः क्रीडद्भिर्विविधैर्जले ।
व्यात्तास्यैः सुमहाकायैरूर्मिभिश्च समाकुलम् ॥५॥
व्यात्तास्यैः सुमहाकायैरूर्मिभिश्च समाकुलम् ॥५॥
5. sattvairmahadbhirvikṛtaiḥ krīḍadbhirvividhairjale ,
vyāttāsyaiḥ sumahākāyairūrmibhiśca samākulam.
vyāttāsyaiḥ sumahākāyairūrmibhiśca samākulam.
5.
sattvaiḥ mahadbhiḥ vikṛtaiḥ krīḍadbhiḥ vividhaiḥ
jale vyāttāsyaiḥ sumahākāyaiḥ ūrmibhiḥ ca samākulam
jale vyāttāsyaiḥ sumahākāyaiḥ ūrmibhiḥ ca samākulam
5.
jale vividhaiḥ mahadbhiḥ vikṛtaiḥ krīḍadbhiḥ
vyāttāsyaiḥ sumahākāyaiḥ sattvaiḥ ca ūrmibhiḥ samākulam
vyāttāsyaiḥ sumahākāyaiḥ sattvaiḥ ca ūrmibhiḥ samākulam
5.
It was teeming with various great and monstrous creatures playing in the water, and filled with gigantic beings having wide-open mouths, as well as with waves.
प्रसुप्तमिव चान्यत्र क्रीडन्तमिव चान्यतः ।
क्व चित् पर्वतमात्रैश्च जलराशिभिरावृतम् ॥६॥
क्व चित् पर्वतमात्रैश्च जलराशिभिरावृतम् ॥६॥
6. prasuptamiva cānyatra krīḍantamiva cānyataḥ ,
kva cit parvatamātraiśca jalarāśibhirāvṛtam.
kva cit parvatamātraiśca jalarāśibhirāvṛtam.
6.
prasuptam iva ca anyatra krīḍantam iva ca anyataḥ
| kva cit parvatamātraiḥ ca jalarāśibhiḥ āvṛtam
| kva cit parvatamātraiḥ ca jalarāśibhiḥ āvṛtam
6.
anyatra prasuptam iva ca anyataḥ krīḍantam iva
ca kva cit parvatamātraiḥ jalarāśibhiḥ āvṛtam
ca kva cit parvatamātraiḥ jalarāśibhiḥ āvṛtam
6.
In one part, it (the ocean) appeared as if deeply asleep, and in another, as if playing. Elsewhere, it was covered by mountain-sized masses of water.
संकुलं दानवेन्द्रैश्च पातालतलवासिभिः ।
रोमहर्षकरं दृष्ट्वा विषेदुः कपिकुञ्जराः ॥७॥
रोमहर्षकरं दृष्ट्वा विषेदुः कपिकुञ्जराः ॥७॥
7. saṃkulaṃ dānavendraiśca pātālatalavāsibhiḥ ,
romaharṣakaraṃ dṛṣṭvā viṣeduḥ kapikuñjarāḥ.
romaharṣakaraṃ dṛṣṭvā viṣeduḥ kapikuñjarāḥ.
7.
saṅkulam dānavendraiḥ ca pātālatalavāsibhiḥ
| romaharṣakaram dṛṣṭvā viṣeduḥ kapikuñjarāḥ
| romaharṣakaram dṛṣṭvā viṣeduḥ kapikuñjarāḥ
7.
dānavendraiḥ ca pātālatalavāsibhiḥ saṅkulam
romaharṣakaram dṛṣṭvā kapikuñjarāḥ viṣeduḥ
romaharṣakaram dṛṣṭvā kapikuñjarāḥ viṣeduḥ
7.
Having seen it (the ocean) crowded with the lords of the demons (dānava) and inhabitants of the netherworld (pātāla), and also terrifying, the eminent monkeys became despondent.
आकाशमिव दुष्पारं सागरं प्रेक्ष्य वानराः ।
विषेदुः सहसा सर्वे कथं कार्यमिति ब्रुवन् ॥८॥
विषेदुः सहसा सर्वे कथं कार्यमिति ब्रुवन् ॥८॥
8. ākāśamiva duṣpāraṃ sāgaraṃ prekṣya vānarāḥ ,
viṣeduḥ sahasā sarve kathaṃ kāryamiti bruvan.
viṣeduḥ sahasā sarve kathaṃ kāryamiti bruvan.
8.
ākāśam iva duṣpāram sāgaram prekṣya vānarāḥ |
viṣeduḥ sahasā sarve katham kāryam iti bruvan
viṣeduḥ sahasā sarve katham kāryam iti bruvan
8.
sarve vānarāḥ ākāśam iva duṣpāram sāgaram
prekṣya sahasā viṣeduḥ katham kāryam iti bruvan
prekṣya sahasā viṣeduḥ katham kāryam iti bruvan
8.
Upon observing the ocean, impassable like the sky, all the monkeys suddenly desponded, saying, 'How is this task to be accomplished?'
विषण्णां वाहिनीं दृष्ट्वा सागरस्य निरीक्षणात् ।
आश्वासयामास हरीन्भयार्तान् हरिसत्तमः ॥९॥
आश्वासयामास हरीन्भयार्तान् हरिसत्तमः ॥९॥
9. viṣaṇṇāṃ vāhinīṃ dṛṣṭvā sāgarasya nirīkṣaṇāt ,
āśvāsayāmāsa harīnbhayārtān harisattamaḥ.
āśvāsayāmāsa harīnbhayārtān harisattamaḥ.
9.
viṣaṇṇām vāhinīm dṛṣṭvā sāgarasya nirīkṣaṇāt
| āśvāsayāmāsa harīn bhayārtān harisattamaḥ
| āśvāsayāmāsa harīn bhayārtān harisattamaḥ
9.
harisattamaḥ sāgarasya nirīkṣaṇāt viṣaṇṇām
vāhinīm dṛṣṭvā bhayārtān harīn āśvāsayāmāsa
vāhinīm dṛṣṭvā bhayārtān harīn āśvāsayāmāsa
9.
The foremost among the monkeys (harisattamaḥ), having observed the army dejected by the sight of the ocean, consoled the fear-stricken monkeys (hari).
न निषादेन नः कार्यं विषादो दोषवत्तरः ।
विषादो हन्ति पुरुषं बालं क्रुद्ध इवोरगः ॥१०॥
विषादो हन्ति पुरुषं बालं क्रुद्ध इवोरगः ॥१०॥
10. na niṣādena naḥ kāryaṃ viṣādo doṣavattaraḥ ,
viṣādo hanti puruṣaṃ bālaṃ kruddha ivoragaḥ.
viṣādo hanti puruṣaṃ bālaṃ kruddha ivoragaḥ.
10.
na niṣādena naḥ kāryam viṣādaḥ doṣavattaraḥ
viṣādaḥ hanti puruṣam bālam kruddhaḥ iva uragaḥ
viṣādaḥ hanti puruṣam bālam kruddhaḥ iva uragaḥ
10.
naḥ niṣādena kāryam na,
viṣādaḥ doṣavattaraḥ.
viṣādaḥ puruṣam hanti,
kruddhaḥ uragaḥ bālam iva.
viṣādaḥ doṣavattaraḥ.
viṣādaḥ puruṣam hanti,
kruddhaḥ uragaḥ bālam iva.
10.
We should not give in to dejection, for despondency is the worst fault. Dejection destroys a cosmic person (puruṣa), just as a furious snake kills a child.
विषादो ऽयं प्रसहते विक्रमे पर्युपस्थिते ।
तेजसा तस्य हीनस्य पुरुषार्थो न सिध्यति ॥११॥
तेजसा तस्य हीनस्य पुरुषार्थो न सिध्यति ॥११॥
11. viṣādo'yaṃ prasahate vikrame paryupasthite ,
tejasā tasya hīnasya puruṣārtho na sidhyati.
tejasā tasya hīnasya puruṣārtho na sidhyati.
11.
viṣādaḥ ayam prasahate vikrame paryupasthite
tejasā tasya hīnasya puruṣārthaḥ na sidhyati
tejasā tasya hīnasya puruṣārthaḥ na sidhyati
11.
ayam viṣādaḥ vikrame paryupasthite prasahate.
tasya tejasā hīnasya puruṣārthaḥ na sidhyati.
tasya tejasā hīnasya puruṣārthaḥ na sidhyati.
11.
This dejection overwhelms one even when courage is at hand. For a person devoid of such vital energy, the human purpose (puruṣārtha) is not accomplished.
तस्यां रात्र्यां व्यतीतायामङ्गदो वानरैः सह ।
हरिवृद्धैः समागम्य पुनर्मन्त्रममन्त्रयत् ॥१२॥
हरिवृद्धैः समागम्य पुनर्मन्त्रममन्त्रयत् ॥१२॥
12. tasyāṃ rātryāṃ vyatītāyāmaṅgado vānaraiḥ saha ,
harivṛddhaiḥ samāgamya punarmantramamantrayat.
harivṛddhaiḥ samāgamya punarmantramamantrayat.
12.
tasyām rātryām vyatītāyām aṅgadaḥ vānaraiḥ saha
harivṛddhaiḥ samāgamya punaḥ mantram amantrayat
harivṛddhaiḥ samāgamya punaḥ mantram amantrayat
12.
tasyām rātryām vyatītāyām,
aṅgadaḥ vānaraiḥ saha harivṛddhaiḥ samāgamya punaḥ mantram amantrayat.
aṅgadaḥ vānaraiḥ saha harivṛddhaiḥ samāgamya punaḥ mantram amantrayat.
12.
After that night had passed, Aṅgada, along with the other monkeys, having met with the elderly monkey leaders, again deliberated on their counsel (mantra).
सा वानराणां ध्वजिनी परिवार्याङ्गदं बभौ ।
वासवं परिवार्येव मरुतां वाहिनी स्थिता ॥१३॥
वासवं परिवार्येव मरुतां वाहिनी स्थिता ॥१३॥
13. sā vānarāṇāṃ dhvajinī parivāryāṅgadaṃ babhau ,
vāsavaṃ parivāryeva marutāṃ vāhinī sthitā.
vāsavaṃ parivāryeva marutāṃ vāhinī sthitā.
13.
sā vānarāṇām dhvajinī parivārya aṅgadam babhau
vāsavam parivārya iva marutām vāhinī sthitā
vāsavam parivārya iva marutām vāhinī sthitā
13.
sā vānarāṇām dhvajinī aṅgadam parivārya babhau,
marutām vāhinī vāsavam parivārya iva sthitā.
marutām vāhinī vāsavam parivārya iva sthitā.
13.
That army of monkeys, surrounding Aṅgada, shone splendidly, just like the army of Maruts standing around Indra (Vāsava).
को ऽन्यस्तां वानरीं सेनां शक्तः स्तम्भयितुं भवेत् ।
अन्यत्र वालितनयादन्यत्र च हनूमतः ॥१४॥
अन्यत्र वालितनयादन्यत्र च हनूमतः ॥१४॥
14. ko'nyastāṃ vānarīṃ senāṃ śaktaḥ stambhayituṃ bhavet ,
anyatra vālitanayādanyatra ca hanūmataḥ.
anyatra vālitanayādanyatra ca hanūmataḥ.
14.
kaḥ anyaḥ tām vānarīm senām śaktaḥ stambhayitum
bhavet anyatra vālitatanayāt anyatra ca hanūmataḥ
bhavet anyatra vālitatanayāt anyatra ca hanūmataḥ
14.
Who else would be capable of restraining that monkey army, apart from Vāli's son and apart from Hanūmat?
ततस्तान् हरिवृद्धांश्च तच्च सैन्यमरिंदमः ।
अनुमान्याङ्गदः श्रीमान् वाक्यमर्थवदब्रवीत् ॥१५॥
अनुमान्याङ्गदः श्रीमान् वाक्यमर्थवदब्रवीत् ॥१५॥
15. tatastān harivṛddhāṃśca tacca sainyamariṃdamaḥ ,
anumānyāṅgadaḥ śrīmān vākyamarthavadabravīt.
anumānyāṅgadaḥ śrīmān vākyamarthavadabravīt.
15.
tataḥ tān harivṛddhān ca tat ca sainyam arindamaḥ
anumānya aṅgadaḥ śrīmān vākyam arthavat abravīt
anumānya aṅgadaḥ śrīmān vākyam arthavat abravīt
15.
Then, having respectfully acknowledged those elderly monkeys and that army, the glorious Aṅgada, the vanquisher of foes, spoke meaningful words.
क इदानीं महातेजा लङ्घयिष्यति सागरम् ।
कः करिष्यति सुग्रीवं सत्यसंधमरिंदमम् ॥१६॥
कः करिष्यति सुग्रीवं सत्यसंधमरिंदमम् ॥१६॥
16. ka idānīṃ mahātejā laṅghayiṣyati sāgaram ,
kaḥ kariṣyati sugrīvaṃ satyasaṃdhamariṃdamam.
kaḥ kariṣyati sugrīvaṃ satyasaṃdhamariṃdamam.
16.
kaḥ idānīm mahātejā laṅghayiṣyati sāgaram
kaḥ kariṣyati sugrīvam satyasaṃdham arindamam
kaḥ kariṣyati sugrīvam satyasaṃdham arindamam
16.
Who now, so greatly powerful, will leap across the ocean? Who will make Sugrīva, the vanquisher of foes, true to his solemn pledge?
को वीरो योजनशतं लङ्घयेत प्लवंगमाः ।
इमांश्च यूथपान् सर्वान्मोचयेत् को महाभयात् ॥१७॥
इमांश्च यूथपान् सर्वान्मोचयेत् को महाभयात् ॥१७॥
17. ko vīro yojanaśataṃ laṅghayeta plavaṃgamāḥ ,
imāṃśca yūthapān sarvānmocayet ko mahābhayāt.
imāṃśca yūthapān sarvānmocayet ko mahābhayāt.
17.
kaḥ vīraḥ yojanaśatam laṅghayeta plavaṅgamāḥ
imān ca yūthapān sarvān mocayet kaḥ mahābhayāt
imān ca yūthapān sarvān mocayet kaḥ mahābhayāt
17.
O monkeys, which hero would leap a hundred yojanas? And who would deliver all these troop leaders from this great peril?
कस्य प्रसादाद्दारांश्च पुत्रांश्चैव गृहाणि च ।
इतो निवृत्ताः पश्येम सिद्धार्थाः सुखिनो वयम् ॥१८॥
इतो निवृत्ताः पश्येम सिद्धार्थाः सुखिनो वयम् ॥१८॥
18. kasya prasādāddārāṃśca putrāṃścaiva gṛhāṇi ca ,
ito nivṛttāḥ paśyema siddhārthāḥ sukhino vayam.
ito nivṛttāḥ paśyema siddhārthāḥ sukhino vayam.
18.
kasya prasādāt dārān ca putrān ca eva gṛhāṇi ca
itaḥ nivṛttāḥ paśyema siddhārthāḥ sukhinaḥ vayam
itaḥ nivṛttāḥ paśyema siddhārthāḥ sukhinaḥ vayam
18.
By whose grace, having returned from this place successful and happy, may we see our wives, sons, and homes?
कस्य प्रसादाद् रामं च लक्ष्मणं च महाबलम् ।
अभिगच्छेम संहृष्टाः सुग्रीवं च महाबलम् ॥१९॥
अभिगच्छेम संहृष्टाः सुग्रीवं च महाबलम् ॥१९॥
19. kasya prasādād rāmaṃ ca lakṣmaṇaṃ ca mahābalam ,
abhigacchema saṃhṛṣṭāḥ sugrīvaṃ ca mahābalam.
abhigacchema saṃhṛṣṭāḥ sugrīvaṃ ca mahābalam.
19.
kasya prasādāt rāmam ca lakṣmaṇam ca mahābalam
abhigacchema saṃhṛṣṭāḥ sugrīvam ca mahābalam
abhigacchema saṃhṛṣṭāḥ sugrīvam ca mahābalam
19.
By whose grace may we, filled with great joy, approach Rama, and the mighty Lakshmana (mahābala), and also the mighty Sugriva (mahābala)?
यदि कश्चित् समर्थो वः सागरप्लवने हरिः ।
स ददात्विह नः शीघ्रं पुण्यामभयदक्षिणाम् ॥२०॥
स ददात्विह नः शीघ्रं पुण्यामभयदक्षिणाम् ॥२०॥
20. yadi kaścit samartho vaḥ sāgaraplavane hariḥ ,
sa dadātviha naḥ śīghraṃ puṇyāmabhayadakṣiṇām.
sa dadātviha naḥ śīghraṃ puṇyāmabhayadakṣiṇām.
20.
yadi kaścit samarthaḥ vaḥ sāgaraplavane hariḥ
sa dadātu iha naḥ śīghram puṇyām abhayadakṣiṇām
sa dadātu iha naḥ śīghram puṇyām abhayadakṣiṇām
20.
If any monkey (hari) among you is capable of leaping across the ocean, let him quickly bestow upon us here the auspicious gift of fearlessness.
अङ्गदस्य वचः श्रुत्वा न कश्चित् किं चिदब्रवीत् ।
स्तिमितेवाभवत् सर्वा सा तत्र हरिवाहिनी ॥२१॥
स्तिमितेवाभवत् सर्वा सा तत्र हरिवाहिनी ॥२१॥
21. aṅgadasya vacaḥ śrutvā na kaścit kiṃ cidabravīt ,
stimitevābhavat sarvā sā tatra harivāhinī.
stimitevābhavat sarvā sā tatra harivāhinī.
21.
aṅgadasya vacaḥ śrutvā na kaścit kim cit abravīt
stimitā iva abhavat sarvā sā tatra harivāhinī
stimitā iva abhavat sarvā sā tatra harivāhinī
21.
Having heard Angada's words, no one spoke a word. That entire monkey army (harivāhinī) there became completely still, as if frozen.
पुनरेवाङ्गदः प्राह तान् हरीन् हरिसत्तमः ।
सर्वे बलवतां श्रेष्ठा भवन्तो दृढविक्रमाः ॥२२॥
सर्वे बलवतां श्रेष्ठा भवन्तो दृढविक्रमाः ॥२२॥
22. punarevāṅgadaḥ prāha tān harīn harisattamaḥ ,
sarve balavatāṃ śreṣṭhā bhavanto dṛḍhavikramāḥ.
sarve balavatāṃ śreṣṭhā bhavanto dṛḍhavikramāḥ.
22.
punar eva aṅgadaḥ prāha tān harīn harisattamaḥ
sarve balavatām śreṣṭhāḥ bhavantaḥ dṛḍhavikramāḥ
sarve balavatām śreṣṭhāḥ bhavantaḥ dṛḍhavikramāḥ
22.
harisattamaḥ aṅgadaḥ punar eva tān harīn prāha
sarve bhavantaḥ balavatām śreṣṭhāḥ dṛḍhavikramāḥ
sarve bhavantaḥ balavatām śreṣṭhāḥ dṛḍhavikramāḥ
22.
Aṅgada, the best among the monkeys, again spoke to those monkeys: "All of you are the foremost among the powerful, possessing firm valor."
व्यपदेश्य कुले जाताः पूजिताश्चाप्यभीक्ष्णशः ।
न हि वो गमने संगः कदा चिदपि कस्य चित् ॥२३॥
न हि वो गमने संगः कदा चिदपि कस्य चित् ॥२३॥
23. vyapadeśya kule jātāḥ pūjitāścāpyabhīkṣṇaśaḥ ,
na hi vo gamane saṃgaḥ kadā cidapi kasya cit.
na hi vo gamane saṃgaḥ kadā cidapi kasya cit.
23.
vyapadeśya kule jātāḥ pūjitāḥ ca api abhīkṣṇaśaḥ
na hi vaḥ gamane saṅgaḥ kadācit api kasyacit
na hi vaḥ gamane saṅgaḥ kadācit api kasyacit
23.
vyapadeśya kule jātāḥ ca api abhīkṣṇaśaḥ pūjitāḥ
vaḥ gamane saṅgaḥ kadācit api kasyacit na hi
vaḥ gamane saṅgaḥ kadācit api kasyacit na hi
23.
Born in a distinguished family and repeatedly honored, indeed, none of you ever has any hindrance concerning the journey.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63 (current chapter)
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100