वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-6, chapter-81
स प्रविश्य सभां राजा दीनः परमदुःखितः ।
निषसादासने मुख्ये सिंहः क्रुद्ध इव श्वसन् ॥१॥
निषसादासने मुख्ये सिंहः क्रुद्ध इव श्वसन् ॥१॥
1. sa praviśya sabhāṃ rājā dīnaḥ paramaduḥkhitaḥ ,
niṣasādāsane mukhye siṃhaḥ kruddha iva śvasan.
niṣasādāsane mukhye siṃhaḥ kruddha iva śvasan.
1.
saḥ praviśya sabhām rājā dīnaḥ parama-duḥkhitaḥ
niṣasāda āsane mukhye siṃhaḥ kruddhaḥ iva śvasan
niṣasāda āsane mukhye siṃhaḥ kruddhaḥ iva śvasan
1.
saḥ rājā dīnaḥ parama-duḥkhitaḥ sabhām praviśya mukhye āsane niṣasāda,
kruddhaḥ siṃhaḥ iva śvasan.
kruddhaḥ siṃhaḥ iva śvasan.
1.
Having entered the assembly hall, the king, wretched and extremely distressed, sat down on the principal seat, breathing heavily like an enraged lion.
अब्रवीच्च तदा सर्वान्बलमुख्यान्महाबलः ।
रावणः प्राञ्जलीन् वाक्यं पुत्रव्यसनकर्शितः ॥२॥
रावणः प्राञ्जलीन् वाक्यं पुत्रव्यसनकर्शितः ॥२॥
2. abravīcca tadā sarvānbalamukhyānmahābalaḥ ,
rāvaṇaḥ prāñjalīn vākyaṃ putravyasanakarśitaḥ.
rāvaṇaḥ prāñjalīn vākyaṃ putravyasanakarśitaḥ.
2.
abravīt ca tadā sarvān bala-mukhyān mahā-balaḥ
rāvaṇaḥ prāñjalīn vākyam putra-vyasana-karśitaḥ
rāvaṇaḥ prāñjalīn vākyam putra-vyasana-karśitaḥ
2.
tada ca mahā-balaḥ putra-vyasana-karśitaḥ rāvaṇaḥ prāñjalīn sarvān bala-mukhyān vākyam abravīt.
2.
And then, the mighty Rāvaṇa, emaciated by the grief for his son, spoke these words to all the chief commanders who were standing with joined palms.
सर्वे भवन्तः सर्वेण हस्त्यश्वेन समावृताः ।
निर्यान्तु रथसंघैश्च पादातैश्चोपशोभिताः ॥३॥
निर्यान्तु रथसंघैश्च पादातैश्चोपशोभिताः ॥३॥
3. sarve bhavantaḥ sarveṇa hastyaśvena samāvṛtāḥ ,
niryāntu rathasaṃghaiśca pādātaiścopaśobhitāḥ.
niryāntu rathasaṃghaiśca pādātaiścopaśobhitāḥ.
3.
sarve bhavantaḥ sarveṇa hasty-aśvena samāvṛtāḥ
niryāntu rathasaṃghaiḥ ca pādātaiḥ ca upaśobhitāḥ
niryāntu rathasaṃghaiḥ ca pādātaiḥ ca upaśobhitāḥ
3.
bhavantaḥ sarve sarveṇa hasty-aśvena samāvṛtāḥ
rathasaṃghaiḥ ca pādātaiḥ ca upaśobhitāḥ niryāntu
rathasaṃghaiḥ ca pādātaiḥ ca upaśobhitāḥ niryāntu
3.
All of you, accompanied by complete elephant and cavalry divisions, and splendidly equipped with chariot formations and foot soldiers, should set out!
एकं रामं परिक्षिप्य समरे हन्तुमर्हथ ।
प्रहृष्टा शरवर्षेण प्रावृट्काल इवाम्बुदाः ॥४॥
प्रहृष्टा शरवर्षेण प्रावृट्काल इवाम्बुदाः ॥४॥
4. ekaṃ rāmaṃ parikṣipya samare hantumarhatha ,
prahṛṣṭā śaravarṣeṇa prāvṛṭkāla ivāmbudāḥ.
prahṛṣṭā śaravarṣeṇa prāvṛṭkāla ivāmbudāḥ.
4.
ekam rāmam parikṣipya samare hantum arhatha
prahr̥ṣṭāḥ śaravarṣeṇa prāvr̥ṭkālaḥ iva ambudāḥ
prahr̥ṣṭāḥ śaravarṣeṇa prāvr̥ṭkālaḥ iva ambudāḥ
4.
(yūyam) ekam rāmam samare parikṣipya
hantum arhatha (tathā)
prahr̥ṣṭāḥ ambudāḥ iva śaravarṣeṇa
(vavarṣata) prāvr̥ṭkālaḥ (iva)
hantum arhatha (tathā)
prahr̥ṣṭāḥ ambudāḥ iva śaravarṣeṇa
(vavarṣata) prāvr̥ṭkālaḥ (iva)
4.
You should surround Rāma alone in battle and kill him, joyfully, like clouds in the monsoon season raining down showers of arrows.
अथ वाहं शरैर् तीक्ष्णैर्भिन्नगात्रं महारणे ।
भवद्भिः श्वो निहन्तास्मि रामं लोकस्य पश्यतः ॥५॥
भवद्भिः श्वो निहन्तास्मि रामं लोकस्य पश्यतः ॥५॥
5. atha vāhaṃ śarair tīkṣṇairbhinnagātraṃ mahāraṇe ,
bhavadbhiḥ śvo nihantāsmi rāmaṃ lokasya paśyataḥ.
bhavadbhiḥ śvo nihantāsmi rāmaṃ lokasya paśyataḥ.
5.
atha vā aham śaraiḥ tīkṣṇaiḥ bhinnagātram mahāraṇe
bhavadbhiḥ śvaḥ nihantā asmi rāmam lokasya paśyataḥ
bhavadbhiḥ śvaḥ nihantā asmi rāmam lokasya paśyataḥ
5.
atha vā aham śvaḥ bhavadbhiḥ mahāraṇe tīkṣṇaiḥ śaraiḥ
bhinnagātram rāmam lokasya paśyataḥ nihantā asmi
bhinnagātram rāmam lokasya paśyataḥ nihantā asmi
5.
Then tomorrow, in a great battle, before your very eyes, I shall indeed kill Rāma, whose body will be pierced by sharp arrows, while the entire world looks on.
इत्येवं राक्षसेन्द्रस्य वाक्यमादाय राक्षसाः ।
निर्ययुस्ते रथैः शीघ्रं नागानीकैश्च संवृताः ॥६॥
निर्ययुस्ते रथैः शीघ्रं नागानीकैश्च संवृताः ॥६॥
6. ityevaṃ rākṣasendrasya vākyamādāya rākṣasāḥ ,
niryayuste rathaiḥ śīghraṃ nāgānīkaiśca saṃvṛtāḥ.
niryayuste rathaiḥ śīghraṃ nāgānīkaiśca saṃvṛtāḥ.
6.
iti evam rākṣasendrasya vākyam ādāya rākṣasāḥ
niryayuḥ te rathaiḥ śīghram nāgānīkaiḥ ca saṃvr̥tāḥ
niryayuḥ te rathaiḥ śīghram nāgānīkaiḥ ca saṃvr̥tāḥ
6.
iti evam rākṣasendrasya vākyam ādāya te rākṣasāḥ
rathaiḥ ca nāgānīkaiḥ ca saṃvr̥tāḥ śīghram niryayuḥ
rathaiḥ ca nāgānīkaiḥ ca saṃvr̥tāḥ śīghram niryayuḥ
6.
Thus, having received this command from the lord of the rākṣasas, those rākṣasas quickly set forth, accompanied by chariots and elephant forces.
स संग्रामो महाभीमः सूर्यस्योदयनं प्रति ।
रक्षसां वानराणां च तुमुलः समपद्यत ॥७॥
रक्षसां वानराणां च तुमुलः समपद्यत ॥७॥
7. sa saṃgrāmo mahābhīmaḥ sūryasyodayanaṃ prati ,
rakṣasāṃ vānarāṇāṃ ca tumulaḥ samapadyata.
rakṣasāṃ vānarāṇāṃ ca tumulaḥ samapadyata.
7.
saḥ saṃgrāmaḥ mahābhīmaḥ sūryasya udayanam
prati rakṣasām vānarāṇām ca tumulaḥ samapadyata
prati rakṣasām vānarāṇām ca tumulaḥ samapadyata
7.
sūryasya udayanam prati saḥ mahābhīmaḥ tumulaḥ
saṃgrāmaḥ rakṣasām vānarāṇām ca samapadyata
saṃgrāmaḥ rakṣasām vānarāṇām ca samapadyata
7.
That greatly dreadful, tumultuous battle between the Rākṣasas and the monkeys took place at the time of the sun's rising.
ते गदाभिर्विचित्राभिः प्रासैः खड्गैः परश्वधैः ।
अन्योन्यं समरे जघ्नुस्तदा वानरराक्षसाः ॥८॥
अन्योन्यं समरे जघ्नुस्तदा वानरराक्षसाः ॥८॥
8. te gadābhirvicitrābhiḥ prāsaiḥ khaḍgaiḥ paraśvadhaiḥ ,
anyonyaṃ samare jaghnustadā vānararākṣasāḥ.
anyonyaṃ samare jaghnustadā vānararākṣasāḥ.
8.
te gadābhiḥ vicitrābhiḥ prāsaiḥ khaḍgaiḥ paraśvadhaiḥ
anyonyam samare jaghnuḥ tadā vānararākṣasāḥ
anyonyam samare jaghnuḥ tadā vānararākṣasāḥ
8.
tadā te vānararākṣasāḥ vicitrābhiḥ gadābhiḥ prāsaiḥ
khaḍgaiḥ paraśvadhaiḥ samare anyonyam jaghnuḥ
khaḍgaiḥ paraśvadhaiḥ samare anyonyam jaghnuḥ
8.
Then, those monkeys and Rākṣasas struck each other in battle with various maces, spears, swords, and axes.
मातंगरथकूलस्य वाजिमत्स्या ध्वजद्रुमाः ।
शरीरसंघाटवहाः प्रसस्रुः शोणितापगाः ॥९॥
शरीरसंघाटवहाः प्रसस्रुः शोणितापगाः ॥९॥
9. mātaṃgarathakūlasya vājimatsyā dhvajadrumāḥ ,
śarīrasaṃghāṭavahāḥ prasasruḥ śoṇitāpagāḥ.
śarīrasaṃghāṭavahāḥ prasasruḥ śoṇitāpagāḥ.
9.
mātaṅgarathakūlasya vājimatsyāḥ dhvajadrumāḥ
śarīrasaṃghāṭavahāḥ prasasruḥ śoṇitāpagāḥ
śarīrasaṃghāṭavahāḥ prasasruḥ śoṇitāpagāḥ
9.
mātaṅgarathakūlasya vājimatsyāḥ dhvajadrumāḥ
śarīrasaṃghāṭavahāḥ śoṇitāpagāḥ prasasruḥ
śarīrasaṃghāṭavahāḥ śoṇitāpagāḥ prasasruḥ
9.
Rivers of blood flowed, with elephants and chariots forming their banks, horses acting as their fish, banners as their trees, and bearing heaps of bodies.
ध्वजवर्मरथानश्वान्नानाप्रहरणानि च ।
आप्लुत्याप्लुत्य समरे वानरेन्द्रा बभञ्जिरे ॥१०॥
आप्लुत्याप्लुत्य समरे वानरेन्द्रा बभञ्जिरे ॥१०॥
10. dhvajavarmarathānaśvānnānāpraharaṇāni ca ,
āplutyāplutya samare vānarendrā babhañjire.
āplutyāplutya samare vānarendrā babhañjire.
10.
dhvaja varma rathān aśvān nānāpraharaṇāni ca
āplutya āplutya samare vānarāḥ indrāḥ babhañjire
āplutya āplutya samare vānarāḥ indrāḥ babhañjire
10.
samare vānarāḥ indrāḥ āplutya āplutya dhvaja
varma rathān aśvān nānāpraharaṇāni ca babhañjire
varma rathān aśvān nānāpraharaṇāni ca babhañjire
10.
Leaping repeatedly in battle, the chief monkeys shattered banners, armor, chariots, horses, and various weapons.
केशान् कर्णललाटांश्च नासिकाश्च प्लवंगमाः ।
रक्षसां दशनैस्तीक्ष्णैर्नखैश्चापि व्यकर्तयन् ॥११॥
रक्षसां दशनैस्तीक्ष्णैर्नखैश्चापि व्यकर्तयन् ॥११॥
11. keśān karṇalalāṭāṃśca nāsikāśca plavaṃgamāḥ ,
rakṣasāṃ daśanaistīkṣṇairnakhaiścāpi vyakartayan.
rakṣasāṃ daśanaistīkṣṇairnakhaiścāpi vyakartayan.
11.
keśān karṇalalāṭān ca nāsikāḥ ca plavaṅgamāḥ rakṣasām
daśanaiḥ tīkṣṇaiḥ nakhaiḥ ca api vyakartayan
daśanaiḥ tīkṣṇaiḥ nakhaiḥ ca api vyakartayan
11.
प्लवंगमाः राक्षसाम् केशान् कर्णललाटान् नासिकाः
च तीक्ष्णैः दशनैः नखैः च अपि व्यकर्तयन्
च तीक्ष्णैः दशनैः नखैः च अपि व्यकर्तयन्
11.
The monkeys severed the hair, ears, foreheads, and noses of the demons (rākṣasas), using their sharp teeth and also their claws.
एकैकं राक्षसं संख्ये शतं वानरपुंगवाः ।
अभ्यधावन्त फलिनं वृक्षं शकुनयो यथा ॥१२॥
अभ्यधावन्त फलिनं वृक्षं शकुनयो यथा ॥१२॥
12. ekaikaṃ rākṣasaṃ saṃkhye śataṃ vānarapuṃgavāḥ ,
abhyadhāvanta phalinaṃ vṛkṣaṃ śakunayo yathā.
abhyadhāvanta phalinaṃ vṛkṣaṃ śakunayo yathā.
12.
ekaikaṃ rākṣasam saṃkhye śatam vānarapuṅgavāḥ
abhyadhāvanta phalinam vṛkṣam śakunayaḥ yathā
abhyadhāvanta phalinam vṛkṣam śakunayaḥ yathā
12.
संख्ये वानरपुंगवाः शतम् एकैकम् राक्षसम् अभ्यधावन्त,
यथा शकुनयः फलिनम् वृक्षम्
यथा शकुनयः फलिनम् वृक्षम्
12.
In battle, a hundred excellent monkeys attacked each demon (rākṣasa), just as birds flock to a fruit-laden tree.
तथा गदाभिर्गुर्वीभिः प्रासैः खड्गैः परश्वधैः ।
निर्जघ्नुर्वानरान् घोरान् राक्षसाः पर्वतोपमाः ॥१३॥
निर्जघ्नुर्वानरान् घोरान् राक्षसाः पर्वतोपमाः ॥१३॥
13. tathā gadābhirgurvībhiḥ prāsaiḥ khaḍgaiḥ paraśvadhaiḥ ,
nirjaghnurvānarān ghorān rākṣasāḥ parvatopamāḥ.
nirjaghnurvānarān ghorān rākṣasāḥ parvatopamāḥ.
13.
tathā gadābhiḥ gurvībhiḥ prāsaiḥ khaḍgaiḥ paraśvadhaiḥ
nirjaghnuḥ vānarān ghorān rākṣasāḥ parvatopamāḥ
nirjaghnuḥ vānarān ghorān rākṣasāḥ parvatopamāḥ
13.
तथा पर्वतोपमाः राक्षसाः गुर्वीभिः गदाभिः प्रासैः
खड्गैः परश्वधैः (च) घोरान् वानरान् निर्जघ्नुः
खड्गैः परश्वधैः (च) घोरान् वानरान् निर्जघ्नुः
13.
In the same way, the mountain-sized demons (rākṣasas) slew the formidable monkeys with heavy maces, spears, swords, and battle-axes.
राक्षसैर्वध्यमानानां वानराणां महाचमूः ।
शरण्यं शरणं याता रामं दशरथात्मजम् ॥१४॥
शरण्यं शरणं याता रामं दशरथात्मजम् ॥१४॥
14. rākṣasairvadhyamānānāṃ vānarāṇāṃ mahācamūḥ ,
śaraṇyaṃ śaraṇaṃ yātā rāmaṃ daśarathātmajam.
śaraṇyaṃ śaraṇaṃ yātā rāmaṃ daśarathātmajam.
14.
rākṣasaiḥ vadhyamānānām vānarāṇām mahācamūḥ
śaraṇyam śaraṇam yātā rāmam daśarathātmajam
śaraṇyam śaraṇam yātā rāmam daśarathātmajam
14.
राक्षसैः वध्यमानानाम् वानराणाम् महाचमूः
शरण्यम् दशरथात्मजम् रामम् शरणम् याता
शरण्यम् दशरथात्मजम् रामम् शरणम् याता
14.
The great army of monkeys, who were being slain by the demons (rākṣasas), sought refuge with Rāma, the son of Daśaratha, who is a protector.
ततो रामो महातेजा धनुरादाय वीर्यवान् ।
प्रविश्य राक्षसं सैन्यं शरवर्षं ववर्ष ह ॥१५॥
प्रविश्य राक्षसं सैन्यं शरवर्षं ववर्ष ह ॥१५॥
15. tato rāmo mahātejā dhanurādāya vīryavān ,
praviśya rākṣasaṃ sainyaṃ śaravarṣaṃ vavarṣa ha.
praviśya rākṣasaṃ sainyaṃ śaravarṣaṃ vavarṣa ha.
15.
tataḥ rāmaḥ mahātejāḥ dhanuḥ ādāya vīryavān
praviśya rākṣasam sainyam śaravarṣam vavarsa ha
praviśya rākṣasam sainyam śaravarṣam vavarsa ha
15.
tataḥ mahātejāḥ vīryavān rāmaḥ dhanuḥ ādāya
rākṣasam sainyam praviśya śaravarṣam vavarsa ha
rākṣasam sainyam praviśya śaravarṣam vavarsa ha
15.
Then, the greatly powerful and valorous Rama, taking up his bow, entered the demon army and rained down a shower of arrows.
प्रविष्टं तु तदा रामं मेघाः सूर्यमिवाम्बरे ।
नाभिजग्मुर्महाघोरं निर्दहन्तं शराग्निना ॥१६॥
नाभिजग्मुर्महाघोरं निर्दहन्तं शराग्निना ॥१६॥
16. praviṣṭaṃ tu tadā rāmaṃ meghāḥ sūryamivāmbare ,
nābhijagmurmahāghoraṃ nirdahantaṃ śarāgninā.
nābhijagmurmahāghoraṃ nirdahantaṃ śarāgninā.
16.
praviṣṭam tu tadā rāmam meghāḥ sūryam iva ambare
na abhijagmuḥ mahāghoram nirdahantam śarāgninā
na abhijagmuḥ mahāghoram nirdahantam śarāgninā
16.
tu tadā ambare meghāḥ sūryam iva praviṣṭam
mahāghoram śarāgninā nirdahantam rāmam na abhijagmuḥ
mahāghoram śarāgninā nirdahantam rāmam na abhijagmuḥ
16.
But then, the demons did not approach Rama, who had entered (their army), who was exceedingly dreadful, and who was burning them with the fire of his arrows, just as clouds cannot approach the sun in the sky.
कृतान्येव सुघोराणि रामेण रजनीचराः ।
रणे रामस्य ददृशुः कर्माण्यसुकराणि च ॥१७॥
रणे रामस्य ददृशुः कर्माण्यसुकराणि च ॥१७॥
17. kṛtānyeva sughorāṇi rāmeṇa rajanīcarāḥ ,
raṇe rāmasya dadṛśuḥ karmāṇyasukarāṇi ca.
raṇe rāmasya dadṛśuḥ karmāṇyasukarāṇi ca.
17.
kṛtāni eva sughorāṇi rāmeṇa rajanīcarāḥ
raṇe rāmasya dadṛśuḥ karmāṇi asukarāṇi ca
raṇe rāmasya dadṛśuḥ karmāṇi asukarāṇi ca
17.
rajanīcarāḥ raṇe rāmeṇa kṛtāni eva sughorāṇi
asukarāṇi ca rāmasya karmāṇi dadṛśuḥ
asukarāṇi ca rāmasya karmāṇi dadṛśuḥ
17.
The demons indeed witnessed the exceedingly dreadful deeds performed by Rama in battle, deeds that were very difficult to accomplish.
चालयन्तं महानीकं विधमन्तं महारथान् ।
ददृशुस्ते न वै रामं वातं वनगतं यथा ॥१८॥
ददृशुस्ते न वै रामं वातं वनगतं यथा ॥१८॥
18. cālayantaṃ mahānīkaṃ vidhamantaṃ mahārathān ,
dadṛśuste na vai rāmaṃ vātaṃ vanagataṃ yathā.
dadṛśuste na vai rāmaṃ vātaṃ vanagataṃ yathā.
18.
cālayantam mahānīkam vidhamantam mahārathān
dadṛśuḥ te na vai rāmam vātam vanagatam yathā
dadṛśuḥ te na vai rāmam vātam vanagatam yathā
18.
te mahānīkam cālayantam mahārathān vidhamantam
rāmam vanagatam vātam yathā na vai dadṛśuḥ
rāmam vanagatam vātam yathā na vai dadṛśuḥ
18.
Indeed, they (the demons) could not perceive Rama, who was shaking the great army and destroying the mighty charioteers, just as one cannot perceive the wind that has entered a forest.
छिन्नं भिन्नं शरैर्दग्धं प्रभग्नं शस्त्रपीडितम् ।
बलं रामेण ददृशुर्न रमं शीघ्रकारिणम् ॥१९॥
बलं रामेण ददृशुर्न रमं शीघ्रकारिणम् ॥१९॥
19. chinnaṃ bhinnaṃ śarairdagdhaṃ prabhagnaṃ śastrapīḍitam ,
balaṃ rāmeṇa dadṛśurna ramaṃ śīghrakāriṇam.
balaṃ rāmeṇa dadṛśurna ramaṃ śīghrakāriṇam.
19.
chinnam bhinnam śaraiḥ dagdham prabhagnam śastrapīḍitam
balam rāmeṇa dadṛśuḥ na rāmam śīghrakāriṇam
balam rāmeṇa dadṛśuḥ na rāmam śīghrakāriṇam
19.
rāmeṇa balam chinnam bhinnam śaraiḥ dagdham prabhagnam
śastrapīḍitam dadṛśuḥ na śīghrakāriṇam rāmam
śastrapīḍitam dadṛśuḥ na śīghrakāriṇam rāmam
19.
They saw the army cut, shattered, burnt by arrows, utterly broken, and afflicted by weapons by Rāma. Yet, they did not perceive Rāma, the swift actor, himself.
प्रहरन्तं शरीरेषु न ते पश्यन्ति राघवम् ।
इन्द्रियार्थेषु तिष्ठन्तं भूतात्मानमिव प्रजाः ॥२०॥
इन्द्रियार्थेषु तिष्ठन्तं भूतात्मानमिव प्रजाः ॥२०॥
20. praharantaṃ śarīreṣu na te paśyanti rāghavam ,
indriyārtheṣu tiṣṭhantaṃ bhūtātmānamiva prajāḥ.
indriyārtheṣu tiṣṭhantaṃ bhūtātmānamiva prajāḥ.
20.
praharantam śarīreṣu na te paśyanti rāghavam
indriyārtheṣu tiṣṭhantam bhūtātmānam iva prajāḥ
indriyārtheṣu tiṣṭhantam bhūtātmānam iva prajāḥ
20.
te rāghavam śarīreṣu praharantam na paśyanti
iva prajāḥ indriyārtheṣu tiṣṭhantam bhūtātmānam
iva prajāḥ indriyārtheṣu tiṣṭhantam bhūtātmānam
20.
They do not see Rāghava striking their bodies, just as people do not perceive the inner self (ātman) dwelling within the objects of the senses.
एष हन्ति गजानीकमेष हन्ति महारथान् ।
एष हन्ति शरैस्तीक्ष्णैः पदातीन् वाजिभिः सह ॥२१॥
एष हन्ति शरैस्तीक्ष्णैः पदातीन् वाजिभिः सह ॥२१॥
21. eṣa hanti gajānīkameṣa hanti mahārathān ,
eṣa hanti śaraistīkṣṇaiḥ padātīn vājibhiḥ saha.
eṣa hanti śaraistīkṣṇaiḥ padātīn vājibhiḥ saha.
21.
eṣa hanti gajānīkam eṣa hanti mahārathān eṣa
hanti śaraiḥ tīkṣṇaiḥ padātīn vājibhiḥ saha
hanti śaraiḥ tīkṣṇaiḥ padātīn vājibhiḥ saha
21.
eṣa gajānīkam hanti eṣa mahārathān hanti eṣa
tīkṣṇaiḥ śaraiḥ vājibhiḥ saha padātīn hanti
tīkṣṇaiḥ śaraiḥ vājibhiḥ saha padātīn hanti
21.
This one (Rāma) destroys the elephant corps; this one destroys the great charioteers. This one slays the foot soldiers along with their horses using sharp arrows.
इति ते राक्षसाः सर्वे रामस्य सदृशान् रणे ।
अन्योन्यकुपिता जघ्नुः सादृश्याद् राघवस्य ते ॥२२॥
अन्योन्यकुपिता जघ्नुः सादृश्याद् राघवस्य ते ॥२२॥
22. iti te rākṣasāḥ sarve rāmasya sadṛśān raṇe ,
anyonyakupitā jaghnuḥ sādṛśyād rāghavasya te.
anyonyakupitā jaghnuḥ sādṛśyād rāghavasya te.
22.
iti te rākṣasāḥ sarve rāmasya sadṛśān raṇe
anyonyakupitāḥ jaghnuḥ sādṛśyāt rāghavasya te
anyonyakupitāḥ jaghnuḥ sādṛśyāt rāghavasya te
22.
iti te sarve rākṣasāḥ anyonyakupitāḥ rāghavasya
sādṛśyāt rāmasya sadṛśān raṇe jaghnuḥ
sādṛśyāt rāmasya sadṛśān raṇe jaghnuḥ
22.
Thus, all those rākṣasas, mutually enraged, struck down those who resembled Rāma in battle, because of their perceived similarity to Rāghava.
न ते ददृशिरे रामं दहन्तमरिवाहिनीम् ।
मोहिताः परमास्त्रेण गान्धर्वेण महात्मना ॥२३॥
मोहिताः परमास्त्रेण गान्धर्वेण महात्मना ॥२३॥
23. na te dadṛśire rāmaṃ dahantamarivāhinīm ,
mohitāḥ paramāstreṇa gāndharveṇa mahātmanā.
mohitāḥ paramāstreṇa gāndharveṇa mahātmanā.
23.
na te dadṛśire rāmam dahantam arivāhinīm
mohitāḥ parama-astreṇa gāndharveṇa mahātmanā
mohitāḥ parama-astreṇa gāndharveṇa mahātmanā
23.
te mohitāḥ mahātmanā gāndharveṇa parama-astreṇa
arivāhinīm dahantam rāmam na dadṛśire
arivāhinīm dahantam rāmam na dadṛśire
23.
They, bewildered by the supreme missile, the Gāndharva, wielded by the great-souled one, did not see Rāma burning the enemy army.
ते तु रामसहस्राणि रणे पश्यन्ति राक्षसाः ।
पुनः पश्यन्ति काकुत्स्थमेकमेव महाहवे ॥२४॥
पुनः पश्यन्ति काकुत्स्थमेकमेव महाहवे ॥२४॥
24. te tu rāmasahasrāṇi raṇe paśyanti rākṣasāḥ ,
punaḥ paśyanti kākutsthamekameva mahāhave.
punaḥ paśyanti kākutsthamekameva mahāhave.
24.
te tu rāmasahasrāṇi raṇe paśyanti rākṣasāḥ
punaḥ paśyanti kākutstham ekam eva mahā-āhave
punaḥ paśyanti kākutstham ekam eva mahā-āhave
24.
te rākṣasāḥ tu raṇe rāmasahasrāṇi paśyanti
punaḥ mahā-āhave ekam eva kākutstham paśyanti
punaḥ mahā-āhave ekam eva kākutstham paśyanti
24.
But those Rākṣasas see thousands of Rāmas in battle; then again, in the great conflict, they see Kakutstha (Rāma) as only one.
भ्रमन्तीं काञ्चनीं कोटिं कार्मुकस्य महात्मनः ।
अलातचक्रप्रतिमां ददृशुस्ते न राघवम् ॥२५॥
अलातचक्रप्रतिमां ददृशुस्ते न राघवम् ॥२५॥
25. bhramantīṃ kāñcanīṃ koṭiṃ kārmukasya mahātmanaḥ ,
alātacakrapratimāṃ dadṛśuste na rāghavam.
alātacakrapratimāṃ dadṛśuste na rāghavam.
25.
bhramantīm kāñcanīm koṭim kārmukasya mahātmanaḥ
alāta-cakra-pratimām dadṛśuḥ te na rāghavam
alāta-cakra-pratimām dadṛśuḥ te na rāghavam
25.
te rāghavam na dadṛśuḥ mahātmanaḥ kārmukasya
bhramantīm kāñcanīm alāta-cakra-pratimām koṭim dadṛśuḥ
bhramantīm kāñcanīm alāta-cakra-pratimām koṭim dadṛśuḥ
25.
They did not see Rāghava, but rather saw the golden tip of the great-souled one's bow whirling, resembling a firebrand wheel.
शरीरनाभि सत्त्वार्चिः शरीरं नेमिकार्मुकम् ।
ज्याघोषतलनिर्घोषं तेजोबुद्धिगुणप्रभम् ॥२६॥
ज्याघोषतलनिर्घोषं तेजोबुद्धिगुणप्रभम् ॥२६॥
26. śarīranābhi sattvārciḥ śarīraṃ nemikārmukam ,
jyāghoṣatalanirghoṣaṃ tejobuddhiguṇaprabham.
jyāghoṣatalanirghoṣaṃ tejobuddhiguṇaprabham.
26.
śarīra-nābhiḥ sattva-arciḥ śarīram nemi-kārmukam
jyā-ghoṣa-tala-nirghoṣam tejas-buddhi-guṇa-prabham
jyā-ghoṣa-tala-nirghoṣam tejas-buddhi-guṇa-prabham
26.
śarīra-nābhiḥ sattva-arciḥ śarīram nemi-kārmukam
jyā-ghoṣa-tala-nirghoṣam tejas-buddhi-guṇa-prabham
jyā-ghoṣa-tala-nirghoṣam tejas-buddhi-guṇa-prabham
26.
He is Rāma, whose body is the central pivot and whose essential nature (sattva) is a radiant flame. He manifested as a form whose body was like a bow's rim, with a resounding noise from the twang of the bowstring and the slap of the hand, and a splendor born of vigor, wisdom, and (divine) qualities.
दिव्यास्त्रगुणपर्यन्तं निघ्नन्तं युधि राक्षसान् ।
ददृशू रामचक्रं तत् कालचक्रमिव प्रजाः ॥२७॥
ददृशू रामचक्रं तत् कालचक्रमिव प्रजाः ॥२७॥
27. divyāstraguṇaparyantaṃ nighnantaṃ yudhi rākṣasān ,
dadṛśū rāmacakraṃ tat kālacakramiva prajāḥ.
dadṛśū rāmacakraṃ tat kālacakramiva prajāḥ.
27.
divyāstraguṇaparyantam nighnantam yudhi rākṣasān
dadṛśuḥ rāmacakram tat kālacakram iva prajāḥ
dadṛśuḥ rāmacakram tat kālacakram iva prajāḥ
27.
The people saw that wheel of Rāma, which, with the full power of divine weapons, was slaying the demons in battle, appearing like the very wheel of time (kāla-cakra).
अनीकं दशसाहस्रं रथानां वातरंहसाम् ।
अष्टादशसहस्राणि कुञ्जराणां तरस्विनाम् ॥२८॥
अष्टादशसहस्राणि कुञ्जराणां तरस्विनाम् ॥२८॥
28. anīkaṃ daśasāhasraṃ rathānāṃ vātaraṃhasām ,
aṣṭādaśasahasrāṇi kuñjarāṇāṃ tarasvinām.
aṣṭādaśasahasrāṇi kuñjarāṇāṃ tarasvinām.
28.
anīkam daśasāhasram rathānām vātaraṃhasām
aṣṭādaśasahasrāṇi kuñjarāṇām tarasvinām
aṣṭādaśasahasrāṇi kuñjarāṇām tarasvinām
28.
There was an army (anīka) of ten thousand chariots, swift as the wind, and eighteen thousand mighty elephants.
चतुर्दशसहस्राणि सारोहाणां च वाजिनाम् ।
पूर्णे शतसहस्रे द्वे राक्षसानां पदातिनाम् ॥२९॥
पूर्णे शतसहस्रे द्वे राक्षसानां पदातिनाम् ॥२९॥
29. caturdaśasahasrāṇi sārohāṇāṃ ca vājinām ,
pūrṇe śatasahasre dve rākṣasānāṃ padātinām.
pūrṇe śatasahasre dve rākṣasānāṃ padātinām.
29.
caturdaśasahasrāṇi sārohāṇām ca vājinām
pūrṇe śatasahasre dve rākṣasānām padātinām
pūrṇe śatasahasre dve rākṣasānām padātinām
29.
And fourteen thousand horses with their riders. Two full hundreds of thousands (two hundred thousand) of demon foot-soldiers.
दिवसस्याष्टमे भागे शरैरग्निशिखोपमैः ।
हतान्येकेन रामेण रक्षसां कामरूपिणाम् ॥३०॥
हतान्येकेन रामेण रक्षसां कामरूपिणाम् ॥३०॥
30. divasasyāṣṭame bhāge śarairagniśikhopamaiḥ ,
hatānyekena rāmeṇa rakṣasāṃ kāmarūpiṇām.
hatānyekena rāmeṇa rakṣasāṃ kāmarūpiṇām.
30.
divasasya aṣṭame bhāge śaraiḥ agniśikhopamaiḥ
hatāni ekena rāmeṇa rakṣasām kāmarūpiṇām
hatāni ekena rāmeṇa rakṣasām kāmarūpiṇām
30.
In the eighth part of the day, all these were slain by Rāma alone, using arrows that resembled flames of fire, those demons who could change their form at will.
ते हताश्वा हतरथाः श्रान्ता विमथितध्वजाः ।
अभिपेतुः पुरीं लङ्कां हतशेषा निशाचराः ॥३१॥
अभिपेतुः पुरीं लङ्कां हतशेषा निशाचराः ॥३१॥
31. te hatāśvā hatarathāḥ śrāntā vimathitadhvajāḥ ,
abhipetuḥ purīṃ laṅkāṃ hataśeṣā niśācarāḥ.
abhipetuḥ purīṃ laṅkāṃ hataśeṣā niśācarāḥ.
31.
te hatāśvāḥ hatarathāḥ śrāntāḥ vimathitadhvajāḥ
abhipetuḥ purīm laṅkām hataśeṣāḥ niśācarāḥ
abhipetuḥ purīm laṅkām hataśeṣāḥ niśācarāḥ
31.
te niśācarāḥ hataśeṣāḥ hatāśvāḥ hatarathāḥ
śrāntāḥ vimathitadhvajāḥ laṅkām purīm abhipetuḥ
śrāntāḥ vimathitadhvajāḥ laṅkām purīm abhipetuḥ
31.
The remaining Rākṣasas, whose horses and chariots were destroyed, exhausted, and with their banners crushed, fled into the city of Laṅkā.
हतैर्गजपदात्यश्वैस्तद्बभूव रणाजिरम् ।
आक्रीडभूमी रुद्रस्य क्रुद्धस्येव पिनाकिनः ॥३२॥
आक्रीडभूमी रुद्रस्य क्रुद्धस्येव पिनाकिनः ॥३२॥
32. hatairgajapadātyaśvaistadbabhūva raṇājiram ,
ākrīḍabhūmī rudrasya kruddhasyeva pinākinaḥ.
ākrīḍabhūmī rudrasya kruddhasyeva pinākinaḥ.
32.
hataiḥ gajapadātyaśvaiḥ tat babhūva raṇājiram
ākīḍabhūmī rudrasya kruddhasya iva pinākinaḥ
ākīḍabhūmī rudrasya kruddhasya iva pinākinaḥ
32.
tat raṇājiram hataiḥ gajapadātyaśvaiḥ kruddhasya
pinākinaḥ rudrasya iva ākīḍabhūmī babhūva
pinākinaḥ rudrasya iva ākīḍabhūmī babhūva
32.
That battlefield, strewn with dead elephants, infantry, and horses, became like the playground of the enraged Rudra, the wielder of the Pināka bow.
ततो देवाः सगन्धर्वाः सिद्धाश्च परमर्षयः ।
साधु साध्विति रामस्य तत् कर्म समपूजयन् ॥३३॥
साधु साध्विति रामस्य तत् कर्म समपूजयन् ॥३३॥
33. tato devāḥ sagandharvāḥ siddhāśca paramarṣayaḥ ,
sādhu sādhviti rāmasya tat karma samapūjayan.
sādhu sādhviti rāmasya tat karma samapūjayan.
33.
tataḥ devāḥ sagandharvāḥ siddhāḥ ca paramarṣayaḥ
sādhu sādhu iti rāmasya tat karma samapūjayan
sādhu sādhu iti rāmasya tat karma samapūjayan
33.
tataḥ sagandharvāḥ devāḥ ca siddhāḥ paramarṣayaḥ
sādhu sādhu iti rāmasya tat karma samapūjayan
sādhu sādhu iti rāmasya tat karma samapūjayan
33.
Then, the gods along with the Gandharvas, the Siddhas, and the great sages praised that deed of Rāma, saying "Excellent! Excellent!"
अब्रवीच्च तदा रामः सुग्रीवं प्रत्यनन्तरम् ।
एतदस्त्रबलं दिव्यं मम वा त्र्यम्बकस्य वा ॥३४॥
एतदस्त्रबलं दिव्यं मम वा त्र्यम्बकस्य वा ॥३४॥
34. abravīcca tadā rāmaḥ sugrīvaṃ pratyanantaram ,
etadastrabalaṃ divyaṃ mama vā tryambakasya vā.
etadastrabalaṃ divyaṃ mama vā tryambakasya vā.
34.
abravīt ca tadā rāmaḥ sugrīvam prati anantaram
etat astrabalam divyam mama vā tryambakasya vā
etat astrabalam divyam mama vā tryambakasya vā
34.
ca tadā rāmaḥ sugrīvam prati anantaram abravīt:
etat divyam astrabalam mama vā tryambakasya vā
etat divyam astrabalam mama vā tryambakasya vā
34.
And then Rāma immediately said to Sugrīva, "This divine power of weapons belongs either to me or to Tryambaka."
निहत्य तां राक्षसवाहिनीं तु रामस्तदा शक्रसमो महात्मा ।
अस्त्रेषु शस्त्रेषु जितक्लमश्च संस्तूयते देवगणैः प्रहृष्टैः ॥३५॥
अस्त्रेषु शस्त्रेषु जितक्लमश्च संस्तूयते देवगणैः प्रहृष्टैः ॥३५॥
35. nihatya tāṃ rākṣasavāhinīṃ tu rāmastadā śakrasamo mahātmā ,
astreṣu śastreṣu jitaklamaśca saṃstūyate devagaṇaiḥ prahṛṣṭaiḥ.
astreṣu śastreṣu jitaklamaśca saṃstūyate devagaṇaiḥ prahṛṣṭaiḥ.
35.
nihatya tām rākṣasavāhinīm tu
rāmaḥ tadā śakrasamaḥ mahātmā
astreṣu śastreṣu jitaklamaḥ ca
saṃstūyate devagaṇaiḥ prahṛṣṭaiḥ
rāmaḥ tadā śakrasamaḥ mahātmā
astreṣu śastreṣu jitaklamaḥ ca
saṃstūyate devagaṇaiḥ prahṛṣṭaiḥ
35.
tadā śakrasamaḥ mahātmā ca astreṣu śastreṣu jitaklamaḥ rāmaḥ
tām rākṣasavāhinīm nihatya prahṛṣṭaiḥ devagaṇaiḥ saṃstūyate
tām rākṣasavāhinīm nihatya prahṛṣṭaiḥ devagaṇaiḥ saṃstūyate
35.
Then, the great-souled Rama, who was equal to Indra and tireless in his use of missiles and weapons, having destroyed that army of demons, is now highly extolled by the delighted hosts of gods.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81 (current chapter)
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100