Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-5, chapter-3

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
स लम्बशिखरे लम्बे लम्बतोयदसंनिभे ।
सत्त्वमास्थाय मेधावी हनुमान्मारुतात्मजः ॥१॥
1. sa lambaśikhare lambe lambatoyadasaṃnibhe ,
sattvamāsthāya medhāvī hanumānmārutātmajaḥ.
1. saḥ lamba-sikhare lambe lamba-toyada-saṃnibhe
sattvam āsthāya medhāvī hanumān mārutātmajaḥ
1. saḥ medhāvī hanumān mārutātmajaḥ sattvam āsthāya
lamba-sikhare lambe lamba-toyada-saṃnibhe
1. That intelligent Hanumān, son of the Wind God (Maruta), having taken courage, was on a long, hanging peak, which resembled hanging clouds.
निशि लङ्कां महासत्त्वो विवेश कपिकुञ्जरः ।
रम्यकाननतोयाढ्यां पुरीं रावणपालिताम् ॥२॥
2. niśi laṅkāṃ mahāsattvo viveśa kapikuñjaraḥ ,
ramyakānanatoyāḍhyāṃ purīṃ rāvaṇapālitām.
2. niśi laṅkām mahāsattvaḥ viveśa kapikuñjaraḥ
ramyakānanatoyāḍhyām purīm rāvaṇapālitām
2. At night, the mighty best of monkeys entered Laṅkā, the city ruled by Rāvaṇa, which was abundant with beautiful forests and waters.
शारदाम्बुधरप्रख्यैर्भवनैरुपशोभिताम् ।
सागरोपमनिर्घोषां सागरानिलसेविताम् ॥३॥
3. śāradāmbudharaprakhyairbhavanairupaśobhitām ,
sāgaropamanirghoṣāṃ sāgarānilasevitām.
3. śāradāmbudharaprakhyaiḥ bhavanaiḥ upaśobhitām
sāgaropamanirghoṣām sāgarānilasevitām
3. (The city was) adorned with buildings resembling autumn clouds, having a sound like the ocean's roar, and fanned by ocean breezes.
सुपुष्टबलसंगुप्तां यथैव विटपावतीम् ।
चारुतोरणनिर्यूहां पाण्डुरद्वारतोरणाम् ॥४॥
4. supuṣṭabalasaṃguptāṃ yathaiva viṭapāvatīm ,
cārutoraṇaniryūhāṃ pāṇḍuradvāratoraṇām.
4. supuṣṭabalasaṃguptām yathā eva viṭapāvatīm
cārutoraṇaniryūhām pāṇḍuradvāratoraṇām
4. (The city was) well-protected by mighty forces, just like (Kubera's city) Viṭapāvatī, adorned with beautiful archways and high gates, and having white gateways and ornamental arches.
भुजगाचरितां गुप्तां शुभां भोगवतीमिव ।
तां सविद्युद्घनाकीर्णां ज्योतिर्मार्गनिषेविताम् ॥५॥
5. bhujagācaritāṃ guptāṃ śubhāṃ bhogavatīmiva ,
tāṃ savidyudghanākīrṇāṃ jyotirmārganiṣevitām.
5. bhujagācaritām guptām śubhām bhogavatīm iva
tām savidyudghanākīrṇām jyotirmārganiṣevitām
5. (The city was) frequented by serpents, well-guarded, and auspicious, just like Bhogavatī (the city of the Nāgas). That (city) was filled with lightning-laden clouds and frequented by celestial bodies.
चण्डमारुतनिर्ह्रादां यथेन्द्रस्यामरावतीम् ।
शातकुम्भेन महता प्राकारेणाभिसंवृताम् ॥६॥
6. caṇḍamārutanirhrādāṃ yathendrasyāmarāvatīm ,
śātakumbhena mahatā prākāreṇābhisaṃvṛtām.
6. caṇḍamārutanihrādām yathā indrasya amarāvatīm
śātakuṃbhena mahatā prākāreṇa abhisamvṛtām
6. yathā indrasya amarāvatīm caṇḍamārutanihrādām
mahatā śātakuṃbhena prākāreṇa abhisamvṛtām
6. It was like Indra's Amarāvatī, with the roar of a fierce wind, and completely surrounded by a great wall of pure gold.
किङ्किणीजालघोषाभिः पताकाभिरलंकृताम् ।
आसाद्य सहसा हृष्टः प्राकारमभिपेदिवान् ॥७॥
7. kiṅkiṇījālaghoṣābhiḥ patākābhiralaṃkṛtām ,
āsādya sahasā hṛṣṭaḥ prākāramabhipedivān.
7. kiṅkiṇījālaghoṣābhiḥ patākābhiḥ alaṃkṛtām
āsādya sahasā hṛṣṭaḥ prākāram abhipepivān
7. kiṅkiṇījālaghoṣābhiḥ patākābhiḥ alaṃkṛtām
āsādya hṛṣṭaḥ sahasā prākāram abhipepivān
7. Adorned with banners and the tinkling sounds of networks of small bells, he, delighted, suddenly approached the wall and ascended it.
विस्मयाविष्टहृदयः पुरीमालोक्य सर्वतः ।
जाम्बूनदमयैर्द्वारैर्वैदूर्यकृतवेदिकैः ॥८॥
8. vismayāviṣṭahṛdayaḥ purīmālokya sarvataḥ ,
jāmbūnadamayairdvārairvaidūryakṛtavedikaiḥ.
8. vismayāviṣṭahṛdayaḥ purīm ālokya sarvataḥ
jāmbūnadamayaiḥ dvāraiḥ vaidūryakṛtavedikaiḥ
8. vismayāviṣṭahṛdayaḥ sarvataḥ purīm ālokya
jāmbūnadamayaiḥ dvāraiḥ vaidūryakṛtavedikaiḥ
8. His heart filled with wonder, he surveyed the entire city, with its gates made of Jambū river gold and its platforms crafted from lapis lazuli.
मणिस्फटिक मुक्ताभिर्मणिकुट्टिमभूषितैः ।
तप्तहाटकनिर्यूहै राजतामलपाण्डुरैः ॥९॥
9. maṇisphaṭika muktābhirmaṇikuṭṭimabhūṣitaiḥ ,
taptahāṭakaniryūhai rājatāmalapāṇḍuraiḥ.
9. maṇisphatikamuktābhiḥ maṇikuṭṭimabhūṣitaiḥ
taptahāṭakaniyūhaiḥ rajatāmalapāṇḍuraiḥ
9. maṇisphatikamuktābhiḥ maṇikuṭṭimabhūṣitaiḥ
taptahāṭakaniyūhaiḥ rajatāmalapāṇḍuraiḥ
9. It was adorned with gems, crystals, and pearls, and with floors inlaid with precious stones; featuring cornices of glowing gold, and brilliant, pure white surfaces like silver.
वैदूर्यतलसोपानैः स्फाटिकान्तरपांसुभिः ।
चारुसंजवनोपेतैः खमिवोत्पतितैः शुभैः ॥१०॥
10. vaidūryatalasopānaiḥ sphāṭikāntarapāṃsubhiḥ ,
cārusaṃjavanopetaiḥ khamivotpatitaiḥ śubhaiḥ.
10. vaidūryatalasopānaiḥ sphāṭikāntarapāṃsubhiḥ
cārusañjavanopetaiḥ kham iva utpatitaiḥ śubhaiḥ
10. vaidūryatalasopānaiḥ sphāṭikāntarapāṃsubhiḥ
cārusañjavanopetaiḥ śubhaiḥ kham iva utpatitaiḥ
10. With stairs whose surfaces were adorned with cat's eye gems, and interiors filled with crystal-like dust, these auspicious structures, endowed with a charming swiftness, appeared as if they had flown up into the sky.
क्रौञ्चबर्हिणसंघुष्टे राजहंसनिषेवितैः ।
तूर्याभरणनिर्घोषैः सर्वतः प्रतिनादिताम् ॥११॥
11. krauñcabarhiṇasaṃghuṣṭe rājahaṃsaniṣevitaiḥ ,
tūryābharaṇanirghoṣaiḥ sarvataḥ pratināditām.
11. krauñcabarhiṇasaṃghuṣṭe rājahaṃsaniṣevitaiḥ
tūryābharaṇanirghoṣaiḥ sarvataḥ pratināditām
11. krauñcabarhiṇasaṃghuṣṭe rājahaṃsaniṣevitaiḥ
tūryābharaṇanirghoṣaiḥ sarvataḥ pratināditām
11. The city, resounded by the calls of curlews and peacocks, frequented by royal swans, reverberated everywhere with the loud sounds of musical instruments and ornaments.
वस्वोकसाराप्रतिमां समीक्ष्य नगरीं ततः ।
खमिवोत्पतितां लङ्कां जहर्ष हनुमान् कपिः ॥१२॥
12. vasvokasārāpratimāṃ samīkṣya nagarīṃ tataḥ ,
khamivotpatitāṃ laṅkāṃ jaharṣa hanumān kapiḥ.
12. vasvokasārāpratimām samīkṣya nagarīm tataḥ kham
iva utpatitām laṅkām jaharṣa hanumān kapiḥ
12. tataḥ kapiḥ hanumān vasvokasārāpratimām kham
iva utpatitām nagarīm laṅkām samīkṣya jaharṣa
12. Then, the monkey Hanuman, having beheld the city of Lanka - unrivalled even by Vasvokasara and appearing as if it had flown up into the sky - rejoiced.
तां समीक्ष्य पुरीं लङ्कां राक्षसाधिपतेः शुभाम् ।
अनुत्तमामृद्धियुतां चिन्तयामास वीर्यवान् ॥१३॥
13. tāṃ samīkṣya purīṃ laṅkāṃ rākṣasādhipateḥ śubhām ,
anuttamāmṛddhiyutāṃ cintayāmāsa vīryavān.
13. tām samīkṣya purīm laṅkām rākṣasādhipateḥ
śubhām anuttamāmṛddhiyutām cintayāmāsa vīryavān
13. vīryavān tām rākṣasādhipateḥ śubhām
anuttamāmṛddhiyutām purīm laṅkām samīkṣya cintayāmāsa
13. The mighty one, having beheld that beautiful city of Lanka, belonging to the lord of the demons and endowed with unsurpassed prosperity, reflected.
नेयमन्येन नगरी शक्या धर्षयितुं बलात् ।
रक्षिता रावणबलैरुद्यतायुधधारिभिः ॥१४॥
14. neyamanyena nagarī śakyā dharṣayituṃ balāt ,
rakṣitā rāvaṇabalairudyatāyudhadhāribhiḥ.
14. na iyam anyena nagarī śakyā dharṣayitum balāt
rakṣitā rāvaṇabalaiḥ udyatāyudhadhāribhiḥ
14. iyam nagarī anyena balāt dharṣayitum na śakyā,
(sā hi) rāvaṇabalaiḥ udyatāyudhadhāribhiḥ rakṣitā.
14. This city cannot be attacked by anyone else by force, as it is protected by Rāvaṇa's forces, who bear uplifted weapons.
कुमुदाङ्गदयोर्वापि सुषेणस्य महाकपेः ।
प्रसिद्धेयं भवेद्भूमिर्मैन्दद्विविदयोरपि ॥१५॥
15. kumudāṅgadayorvāpi suṣeṇasya mahākapeḥ ,
prasiddheyaṃ bhavedbhūmirmaindadvividayorapi.
15. kumudāṅgadayoḥ vā api suṣeṇasya mahākapeḥ
prasiddhā iyam bhavet bhūmiḥ maindadvaividayoḥ api
15. iyam bhūmiḥ kumudāṅgadayoḥ api suṣeṇasya mahākapeḥ (api) maindadvaividayoḥ api vā prasiddhā bhavet.
15. This land may also be renowned (as accessible) to Kumuda and Aṅgada, to the great monkey Suṣeṇa, and also to Mainda and Dvivida.
विवस्वतस्तनूजस्य हरेश्च कुशपर्वणः ।
ऋक्षस्य केतुमालस्य मम चैव गतिर्भवेत् ॥१६॥
16. vivasvatastanūjasya hareśca kuśaparvaṇaḥ ,
ṛkṣasya ketumālasya mama caiva gatirbhavet.
16. vivasvataḥ tanūjasya hareḥ ca kuśaparvaṇaḥ
ṛkṣasya ketumālasya mama ca eva gatiḥ bhavet
16. vivasvataḥ tanūjasya,
hareḥ ca kuśaparvaṇaḥ,
ṛkṣasya ketumālasya ca eva mama gatiḥ bhavet.
16. And this path may also be accessible to the son of Vivavat (Sugrīva), to Hari (Hanumān) of Kuśaparvan, to the bear Ketumāla, and also to me.
समीक्ष्य तु महाबाहो राघवस्य पराक्रमम् ।
लक्ष्मणस्य च विक्रान्तमभवत् प्रीतिमान् कपिः ॥१७॥
17. samīkṣya tu mahābāho rāghavasya parākramam ,
lakṣmaṇasya ca vikrāntamabhavat prītimān kapiḥ.
17. samīkṣya tu mahābāho rāghavasya parākramam
lakṣmaṇasya ca vikrāntam abhavat prītimān kapiḥ
17. mahābāho (hanumān) tu rāghavasya parākramam lakṣmaṇasya ca vikrāntam samīkṣya prītimān kapiḥ abhavat.
17. But, O mighty-armed one, after observing the prowess of Rāghava and the valor of Lakṣmaṇa, the monkey (Hanumān) became joyful.
तां रत्नवसनोपेतां कोष्ठागारावतंसकाम् ।
यन्त्रागारस्तनीमृद्धां प्रमदामिव भूषिताम् ॥१८॥
18. tāṃ ratnavasanopetāṃ koṣṭhāgārāvataṃsakām ,
yantrāgārastanīmṛddhāṃ pramadāmiva bhūṣitām.
18. tām ratnavasanopetām koṣṭhāgārāvataṃsakām
yantrāgārastanīm ṛddhām pramadām iva bhūṣitām
18. tām ṛddhām ratnavasanopetām koṣṭhāgārāvataṃsakām
yantrāgārastanīm bhūṣitām pramadām iva
18. He saw that prosperous city, adorned like a richly decorated woman, bedecked with jewel-studded garments, its storehouses resembling ornamental earrings, and its machine-houses like breasts.
तां नष्टतिमिरां दीपैर्भास्वरैश्च महागृहैः ।
नगरीं राक्षसेन्द्रस्य ददर्श स महाकपिः ॥१९॥
19. tāṃ naṣṭatimirāṃ dīpairbhāsvaraiśca mahāgṛhaiḥ ,
nagarīṃ rākṣasendrasya dadarśa sa mahākapiḥ.
19. tām naṣṭatimirām dīpaiḥ bhāsvaraiḥ ca mahāgṛhaiḥ
nagarīm rākṣasendrasya dadarśa saḥ mahākapiḥ
19. saḥ mahākapiḥ rākṣasendrasya tām nagarīm
naṣṭatimirām dīpaiḥ bhāsvaraiḥ ca mahāgṛhaiḥ dadarśa
19. That great monkey (Hanuman) saw that city of the lord of Rākṣasas, its darkness dispelled by resplendent lamps and grand mansions.
प्रविष्टः सत्त्वसंपन्नो निशायां मारुतात्मजः ।
स महापथमास्थाय मुक्तापुष्पविराजितम् ॥२०॥
20. praviṣṭaḥ sattvasaṃpanno niśāyāṃ mārutātmajaḥ ,
sa mahāpathamāsthāya muktāpuṣpavirājitam.
20. praviṣṭaḥ sattvasampannaḥ niśāyām mārutātmajaḥ
saḥ mahāpatham āsthāya muktāpuṣpavirājitam
20. sattvasampannaḥ mārutātmajaḥ niśāyām praviṣṭaḥ
saḥ muktāpuṣpavirājitam mahāpatham āsthāya
20. The son of Maruta (Hanuman), full of strength, entered at night. He took to the great road, which was adorned with pearl-like flowers.
हसितोद्घुष्टनिनदैस्तूर्यघोष पुरः सरैः ।
वज्राङ्कुशनिकाशैश्च वज्रजालविभूषितैः ।
गृहमेधैः पुरी रम्या बभासे द्यौरिवाम्बुदैः ॥२१॥
21. hasitodghuṣṭaninadaistūryaghoṣa puraḥ saraiḥ ,
vajrāṅkuśanikāśaiśca vajrajālavibhūṣitaiḥ ,
gṛhamedhaiḥ purī ramyā babhāse dyaurivāmbudaiḥ.
21. hasitodghuṣṭaninadaiḥ tūryaghoṣapuraḥsaraiḥ
vajrāṅkuśanikāśaiḥ ca
vajrajālavibhūṣitaiḥ gṛhamedhaiḥ purī
ramyā babhāse dyauḥ iva ambudaiḥ
21. ramyā purī hasitodghuṣṭaninadaiḥ
tūryaghoṣapuraḥsaraiḥ vajrāṅkuśanikāśaiḥ
ca vajrajālavibhūṣitaiḥ
gṛhamedhaiḥ dyauḥ ambudaiḥ iva babhāse
21. The beautiful city shone like the sky adorned with clouds, illuminated by its grand mansions. These mansions resounded with laughter and loud shouts, preceded by trumpet blasts, and were splendid like thunderbolts and elephant goads, adorned with networks of diamonds.
प्रजज्वाल तदा लङ्का रक्षोगणगृहैः शुभैः ।
सिताभ्रसदृशैश्चित्रैः पद्मस्वस्तिकसंस्थितैः ।
वर्धमानगृहैश्चापि सर्वतः सुविभाषितैः ॥२२॥
22. prajajvāla tadā laṅkā rakṣogaṇagṛhaiḥ śubhaiḥ ,
sitābhrasadṛśaiścitraiḥ padmasvastikasaṃsthitaiḥ ,
vardhamānagṛhaiścāpi sarvataḥ suvibhāṣitaiḥ.
22. prajajvāla tadā laṅkā rakṣogaṇagṛhaiḥ
śubhaiḥ sitābhrasadṛśaiḥ ca citraiḥ
padmasvastikasaṃsthitaiḥ vardhamānagṛhaiḥ
ca api sarvataḥ suvibhāṣitaiḥ
22. tadā laṅkā śubhaiḥ rakṣogaṇagṛhaiḥ
sitābhrasadṛśaiḥ ca citraiḥ
padmasvastikasaṃsthitaiḥ ca api vardhamānagṛhaiḥ
sarvataḥ suvibhāṣitaiḥ prajajvāla
22. Then, the city of Laṅkā blazed forth, adorned with splendid houses belonging to the hordes of rākṣasas. These houses resembled white clouds, were wonderfully variegated, and arranged in patterns of lotuses and svastikas. Additionally, there were numerous 'vardhamāna' houses, all brilliantly illuminated from every direction.
तां चित्रमाल्याभरणां कपिराजहितंकरः ।
राघवार्थं चरञ् श्रीमान्ददर्श च ननन्द च ॥२३॥
23. tāṃ citramālyābharaṇāṃ kapirājahitaṃkaraḥ ,
rāghavārthaṃ carañ śrīmāndadarśa ca nananda ca.
23. tām citramālyābharaṇām kapirājahitaṅkaraḥ
rāghavārtham caran śrīmān dadarśa ca nananda ca
23. kapirājahitaṅkaraḥ śrīmān rāghavārtham caran
citramālyābharaṇām tām dadarśa ca nananda ca
23. The glorious (śrīmān) Hanumān, who worked for the welfare of the monkey king (Sugrīva) and was roaming for the sake of Rāghava (Rāma), saw Laṅkā, adorned with splendid garlands and ornaments. He then greatly rejoiced.
शुश्राव मधुरं गीतं त्रिस्थानस्वरभूषितम् ।
स्त्रीणां मदसमृद्धानां दिवि चाप्सरसामिव ॥२४॥
24. śuśrāva madhuraṃ gītaṃ tristhānasvarabhūṣitam ,
strīṇāṃ madasamṛddhānāṃ divi cāpsarasāmiva.
24. śuśrāva madhuram gītam tristhānasvarabhūṣitam
strīṇām madasamṛddhānām divi ca apsarasām iva
24. madasamṛddhānām strīṇām tristhānasvarabhūṣitam
madhuram gītam ca divi apsarasām iva śuśrāva
24. He heard sweet and melodious singing, adorned with the three vocal registers and notes, emanating from women who were full of delight, much like the Apsarases in heaven.
शुश्राव काञ्चीनिनादं नूपुराणां च निःस्वनम् ।
सोपाननिनदांश्चैव भवनेषु महात्मनम् ।
आस्फोटितनिनादांश्च क्ष्वेडितांश्च ततस्ततः ॥२५॥
25. śuśrāva kāñcīninādaṃ nūpurāṇāṃ ca niḥsvanam ,
sopānaninadāṃścaiva bhavaneṣu mahātmanam ,
āsphoṭitaninādāṃśca kṣveḍitāṃśca tatastataḥ.
25. śuśrāva kāñcīninādam nūpurāṇām ca
niḥsvanam sopānaninadān ca eva
bhavaneṣu mahātmanām āsphoṭitaninadān
ca kṣveḍitān ca tatastataḥ
25. bhavaneṣu mahātmanām kāñcīninādam
ca nūpurāṇām niḥsvanam ca eva
sopānaninadān ca āsphoṭitaninadān
ca kṣveḍitān tatastataḥ śuśrāva
25. He heard the tinkling of waist-bells and the resonant sounds of anklets. Moreover, he heard the sounds of footsteps on stairs within the grand palaces of powerful beings, along with challenges (āsphoṭita) and roars (kṣveḍita) coming from all directions.
स्वाध्याय निरतांश्चैव यातुधानान्ददर्श सः ।
रावणस्तवसंयुक्तान् गर्जतो राक्षसानपि ॥२६॥
26. svādhyāya niratāṃścaiva yātudhānāndadarśa saḥ ,
rāvaṇastavasaṃyuktān garjato rākṣasānapi.
26. svādhyāya niratān ca eva yātudhānān dadarśa saḥ
| rāvaṇastavaṃsaṃyuktān garjataḥ rākṣasān api
26. saḥ svādhyāya niratān ca eva yātudhānān
rāvaṇastavaṃsaṃyuktān garjataḥ rākṣasān api dadarśa
26. He (Hanuman) saw sorcerers engaged in their Vedic recitation (svādhyāya), and also roaring demons who were praising Rāvaṇa.
राजमार्गं समावृत्य स्थितं रक्षोबलं महत् ।
ददर्श मध्यमे गुल्मे राक्षसस्य चरान्बहून् ॥२७॥
27. rājamārgaṃ samāvṛtya sthitaṃ rakṣobalaṃ mahat ,
dadarśa madhyame gulme rākṣasasya carānbahūn.
27. rājamārgam samāvṛtya sthitam rakṣobalam mahat
| dadarśa madhyame gulme rākṣasasya carān bahūn
27. rājamārgam samāvṛtya sthitam mahat rakṣobalam
dadarśa madhyame gulme rākṣasasya bahūn carān dadarśa
27. He (Hanuman) saw a large force of demons positioned, having surrounded the royal highway. He also saw many spies of the demon (Rāvaṇa) in the central garrison.
दीक्षिताञ्जटिलान्मुण्डान् गोऽजिनाम्बरवाससः ।
दर्भमुष्टिप्रहरणानग्निकुण्डायुधांस्तथा ॥२८॥
28. dīkṣitāñjaṭilānmuṇḍān go'jināmbaravāsasaḥ ,
darbhamuṣṭipraharaṇānagnikuṇḍāyudhāṃstathā.
28. dīkṣitān jaṭilān muṇḍān go'jināmbaravāsasaḥ
| darbhmuṣṭipraharaṇān agnikuṇḍāyudhān tathā
28. dīkṣitān jaṭilān muṇḍān go'jināmbaravāsasaḥ
darbhmuṣṭipraharaṇān tathā agnikuṇḍāyudhān
28. (He saw them) consecrated, with matted hair, some shaven-headed, dressed in garments of cowhide; wielding bundles of darbha grass as weapons, and also bearing fire-pits as their implements.
कूटमुद्गरपाणींश्च दण्डायुधधरानपि ।
एकाक्षानेककर्णांश्च चलल्लम्बपयोधरान् ॥२९॥
29. kūṭamudgarapāṇīṃśca daṇḍāyudhadharānapi ,
ekākṣānekakarṇāṃśca calallambapayodharān.
29. kūṭamudgarapāṇīn ca daṇḍāyudhadharān api |
ekākṣān anekakarṇān ca calallambapayodharān
29. kūṭamudgarapāṇīn ca daṇḍāyudhadharān api
ekākṣān anekakarṇān ca calallambapayodharān
29. (He saw them) carrying maces and hammers in their hands, and also wielding staffs as weapons; some were one-eyed, some had many ears, and others had moving, pendulous breasts.
करालान्भुग्नवक्त्रांश्च विकटान् वामनांस्तथा ।
धन्विनः खड्गिनश्चैव शतघ्नी मुसलायुधान् ।
परिघोत्तमहस्तांश्च विचित्रकवचोज्ज्वलान् ॥३०॥
30. karālānbhugnavaktrāṃśca vikaṭān vāmanāṃstathā ,
dhanvinaḥ khaḍginaścaiva śataghnī musalāyudhān ,
parighottamahastāṃśca vicitrakavacojjvalān.
30. karālān bhugnavaktrān ca vikaṭān
vāmanān tathā dhanvinaḥ khaḍginaḥ ca
eva śataghnī musalāyudhān
parighottamahastān ca vicitrakavacojjvalān
30. karālān bhugnavaktrān ca vikaṭān
vāmanān tathā dhanvinaḥ khaḍginaḥ ca
eva śataghnī musalāyudhān
parighottamahastān ca vicitrakavacojjvalān
30. He saw dreadful beings, those with contorted faces, monstrous ones, and also dwarfs. He saw archers, swordsmen, those wielding "śataghnī" weapons and maces, and those holding excellent clubs, shining with diverse and splendid armor.
नातिष्ठूलान्नातिकृशान्नातिदीर्घातिह्रस्वकान् ।
विरूपान्बहुरूपांश्च सुरूपांश्च सुवर्चसः ॥३१॥
31. nātiṣṭhūlānnātikṛśānnātidīrghātihrasvakān ,
virūpānbahurūpāṃśca surūpāṃśca suvarcasaḥ.
31. na atisthūlān na atikṛśān na atidīrghātihrasvakān
virūpān bahurūpān ca surūpān ca suvarcasaḥ
31. na atisthūlān na atikṛśān na atidīrghātihrasvakān
virūpān bahurūpān ca surūpān ca suvarcasaḥ
31. He saw beings who were neither excessively bulky nor excessively thin, neither excessively tall nor excessively short. He also saw those of deformed appearance, those with many forms, the handsome, and the radiant.
शक्तिवृक्षायुधांश्चैव पट्टिशाशनिधारिणः ।
क्षेपणीपाशहस्तांश्च ददर्श स महाकपिः ॥३२॥
32. śaktivṛkṣāyudhāṃścaiva paṭṭiśāśanidhāriṇaḥ ,
kṣepaṇīpāśahastāṃśca dadarśa sa mahākapiḥ.
32. śaktivṛkṣāyudhān ca eva paṭṭiśāśanidhāriṇaḥ
kṣepaṇīpāśahastān ca dadarśa sa mahākapiḥ
32. sa mahākapiḥ dadarśa śaktivṛkṣāyudhān ca
eva paṭṭiśāśanidhāriṇaḥ kṣepaṇīpāśahastān ca
32. That great monkey (Hanuman) saw beings who wielded spears and trees as weapons, and those who carried "paṭṭiśa" weapons and thunderbolts, and those holding slings and nooses in their hands.
स्रग्विणस्त्वनुलिप्तांश्च वराभरणभूषितान् ।
तीक्ष्णशूलधरांश्चैव वज्रिणश्च महाबलान् ॥३३॥
33. sragviṇastvanuliptāṃśca varābharaṇabhūṣitān ,
tīkṣṇaśūladharāṃścaiva vajriṇaśca mahābalān.
33. sragvinaḥ tu anuliptān ca varābharaṇabhūṣitān
tīkṣṇaśūladharān ca eva vajriṇaḥ ca mahābalān
33. sragvinaḥ tu anuliptān ca varābharaṇabhūṣitān
tīkṣṇaśūladharān ca eva vajriṇaḥ ca mahābalān
33. He saw beings garlanded and anointed, adorned with splendid ornaments. And he saw those wielding sharp spears, those carrying thunderbolts, and the immensely powerful ones.
शतसाहस्रमव्यग्रमारक्षं मध्यमं कपिः ।
प्राकारावृतमत्यन्तं ददर्श स महाकपिः ॥३४॥
34. śatasāhasramavyagramārakṣaṃ madhyamaṃ kapiḥ ,
prākārāvṛtamatyantaṃ dadarśa sa mahākapiḥ.
34. śatasāhasram avyagram ārakṣam madhyamam kapiḥ
prākārāvṛtam atyantam dadarśa sa mahākapiḥ
34. saḥ mahākapiḥ śatasāhasram avyagram madhyamam
ārakṣam atyantam prākārāvṛtam dadarśa
34. That great monkey (kapi) beheld a central, vigilant guard force numbering a hundred thousand, which was exceedingly well-protected by fortifications.
त्रिविष्टपनिभं दिव्यं दिव्यनादविनादितम् ।
वाजिहेषितसंघुष्टं नादितं भूषणैस्तथा ॥३५॥
35. triviṣṭapanibhaṃ divyaṃ divyanādavināditam ,
vājiheṣitasaṃghuṣṭaṃ nāditaṃ bhūṣaṇaistathā.
35. triviṣṭapanibham divyam divyanādavināditam
vājihaiṣitasaṅghuṣṭam nāditam bhūṣaṇaiḥ tathā
35. triviṣṭapanibham divyam divyanādavināditam
vājihaiṣitasaṅghuṣṭam tathā bhūṣaṇaiḥ nāditam
35. It was like heaven, divine, resonating with celestial sounds, filled with the neighing of horses, and similarly resounding with the tinkling of ornaments.
रथैर्यानैर्विमानैश्च तथा गजहयैः शुभैः ।
वारणैश्च चतुर्दन्तैः श्वेताभ्रनिचयोपमैः ॥३६॥
36. rathairyānairvimānaiśca tathā gajahayaiḥ śubhaiḥ ,
vāraṇaiśca caturdantaiḥ śvetābhranicayopamaiḥ.
36. rathaiḥ yānaiḥ vimānaiḥ ca tathā gajahayaiḥ śubhaiḥ
vāraṇaiḥ ca caturdantaiḥ śvetābhranicayopamaiḥ
36. rathaiḥ yānaiḥ vimānaiḥ ca tathā śubhaiḥ gajahayaiḥ
ca caturdantaiḥ śvetābhranicayopamaiḥ vāraṇaiḥ
36. It was adorned with chariots, various vehicles, and aerial palanquins (vimāna), as well as with magnificent elephants and horses, and particularly with four-tusked elephants resembling masses of white clouds.
भूषितं रुचिरद्वारं मत्तैश्च मृगपक्षिभिः ।
राक्षसाधिपतेर्गुप्तमाविवेश गृहं कपिः ॥३७॥
37. bhūṣitaṃ ruciradvāraṃ mattaiśca mṛgapakṣibhiḥ ,
rākṣasādhipaterguptamāviveśa gṛhaṃ kapiḥ.
37. bhūṣitam ruciradvāram mattaiḥ ca mṛgapakṣibhiḥ
rākṣasādhipateḥ guptam āviveśa gṛham kapiḥ
37. kapiḥ rākṣasādhipateḥ bhūṣitam ruciradvāram
mattaiḥ ca mṛgapakṣibhiḥ guptam gṛham āviveśa
37. Adorned with charming gates and enlivened by intoxicated animals and birds, the monkey (kapi) then secretly entered the palace (gṛha) of the lord of the rākṣasas.