वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-6, chapter-34
युध्यतामेव तेषां तु तदा वानररक्षसाम् ।
रविरस्तं गतो रात्रिः प्रवृत्ता प्राणहारिणी ॥१॥
रविरस्तं गतो रात्रिः प्रवृत्ता प्राणहारिणी ॥१॥
1. yudhyatāmeva teṣāṃ tu tadā vānararakṣasām ,
ravirastaṃ gato rātriḥ pravṛttā prāṇahāriṇī.
ravirastaṃ gato rātriḥ pravṛttā prāṇahāriṇī.
1.
yudhyatām eva teṣām tu tadā vānarakṣasām
raviḥ astam gataḥ rātriḥ pravṛttā prāṇahāriṇī
raviḥ astam gataḥ rātriḥ pravṛttā prāṇahāriṇī
1.
As those monkeys and rakshasas were fighting, the sun set, and a deadly night commenced.
अन्योन्यं बद्धवैराणां घोराणां जयमिच्छताम् ।
संप्रवृत्तं निशायुद्धं तदा वारणरक्षसाम् ॥२॥
संप्रवृत्तं निशायुद्धं तदा वारणरक्षसाम् ॥२॥
2. anyonyaṃ baddhavairāṇāṃ ghorāṇāṃ jayamicchatām ,
saṃpravṛttaṃ niśāyuddhaṃ tadā vāraṇarakṣasām.
saṃpravṛttaṃ niśāyuddhaṃ tadā vāraṇarakṣasām.
2.
anyonyam baddhavairāṇām ghorāṇām jayam icchhatām
sampravṛttam niśāyuddham tadā vāraṇarakṣasām
sampravṛttam niśāyuddham tadā vāraṇarakṣasām
2.
Then, for those fierce elephants and rakshasas, who harbored deep mutual enmity and desired victory, a night battle fully commenced.
राक्षसो ऽसीति हरयो हरिश्चासीति राक्षसाः ।
अन्योन्यं समरे जघ्नुस्तस्मिंस्तमसि दारुणे ॥३॥
अन्योन्यं समरे जघ्नुस्तस्मिंस्तमसि दारुणे ॥३॥
3. rākṣaso'sīti harayo hariścāsīti rākṣasāḥ ,
anyonyaṃ samare jaghnustasmiṃstamasi dāruṇe.
anyonyaṃ samare jaghnustasmiṃstamasi dāruṇe.
3.
rākṣasaḥ asi iti harayaḥ hariḥ ca asi iti rākṣasāḥ
anyonyam samare jaghnuḥ tasmin tamasi dāruṇe
anyonyam samare jaghnuḥ tasmin tamasi dāruṇe
3.
In that dreadful darkness of battle, the monkeys struck each other, thinking "You are a rakshasa!", and the rakshasas struck each other, thinking "You are a monkey!".
जहि दारय चैतीति कथं विद्रवसीति च ।
एवं सुतुमुलः शब्दस्तस्मिंस्तमसि शुश्रुवे ॥४॥
एवं सुतुमुलः शब्दस्तस्मिंस्तमसि शुश्रुवे ॥४॥
4. jahi dāraya caitīti kathaṃ vidravasīti ca ,
evaṃ sutumulaḥ śabdastasmiṃstamasi śuśruve.
evaṃ sutumulaḥ śabdastasmiṃstamasi śuśruve.
4.
jahi dāraya ca iti katham vidravasi iti ca
evam sutumulaḥ śabdaḥ tasmin tamasi śuśruve
evam sutumulaḥ śabdaḥ tasmin tamasi śuśruve
4.
In that darkness, a tremendously tumultuous sound was heard, with cries like "Kill! Tear apart!" and "Why do you flee?".
कालाः काञ्चनसंनाहास्तस्मिंस्तमसि राक्षसाः ।
संप्रादृश्यन्त शैलेन्द्रा दीप्तौषधिवना इव ॥५॥
संप्रादृश्यन्त शैलेन्द्रा दीप्तौषधिवना इव ॥५॥
5. kālāḥ kāñcanasaṃnāhāstasmiṃstamasi rākṣasāḥ ,
saṃprādṛśyanta śailendrā dīptauṣadhivanā iva.
saṃprādṛśyanta śailendrā dīptauṣadhivanā iva.
5.
kālāḥ kāñcanasaṃnāhāḥ tasmin tamasi rākṣasāḥ |
saṃprādṛśyanta śailendrā dīptauṣadhivanāḥ iva
saṃprādṛśyanta śailendrā dīptauṣadhivanāḥ iva
5.
In that darkness, the dark-colored Rākṣasas, clad in golden armor, appeared like mighty mountains adorned with luminous medicinal plants.
तस्मिंस्तमसि दुष्पारे राक्षसाः क्रोधमूर्छिताः ।
परिपेतुर्महावेगा भक्षयन्तः प्लवंगमान् ॥६॥
परिपेतुर्महावेगा भक्षयन्तः प्लवंगमान् ॥६॥
6. tasmiṃstamasi duṣpāre rākṣasāḥ krodhamūrchitāḥ ,
paripeturmahāvegā bhakṣayantaḥ plavaṃgamān.
paripeturmahāvegā bhakṣayantaḥ plavaṃgamān.
6.
tasmin tamasi duṣpāre rākṣasāḥ krodhamūrchitāḥ
| paripetuḥ mahāvegāḥ bhakṣayantaḥ plavaṅgamān
| paripetuḥ mahāvegāḥ bhakṣayantaḥ plavaṅgamān
6.
In that impenetrable darkness, the Rākṣasas, overwhelmed by anger, rushed about with great speed, devouring the monkeys.
ते हयान् काञ्चनापीडन्ध्वजांश्चाग्निशिखोपमान् ।
आप्लुत्य दशनैस्तीक्ष्णैर्भीमकोपा व्यदारयन् ॥७॥
आप्लुत्य दशनैस्तीक्ष्णैर्भीमकोपा व्यदारयन् ॥७॥
7. te hayān kāñcanāpīḍandhvajāṃścāgniśikhopamān ,
āplutya daśanaistīkṣṇairbhīmakopā vyadārayan.
āplutya daśanaistīkṣṇairbhīmakopā vyadārayan.
7.
te hayān kāñcanāpīḍān dhvajān ca agniśikhopamān
| āplutya daśanaiḥ tīkṣṇaiḥ bhīmakopāḥ vyadārayan
| āplutya daśanaiḥ tīkṣṇaiḥ bhīmakopāḥ vyadārayan
7.
The Rākṣasas, dreadful in their fury, sprang upon the horses with golden head-ornaments and the banners that resembled tongues of fire, tearing them apart with their sharp teeth.
कुञ्जरान् कुञ्जरारोहान्पताकाध्वजिनो रथान् ।
चकर्षुश्च ददंशुश्च दशनैः क्रोधमूर्छिताः ॥८॥
चकर्षुश्च ददंशुश्च दशनैः क्रोधमूर्छिताः ॥८॥
8. kuñjarān kuñjarārohānpatākādhvajino rathān ,
cakarṣuśca dadaṃśuśca daśanaiḥ krodhamūrchitāḥ.
cakarṣuśca dadaṃśuśca daśanaiḥ krodhamūrchitāḥ.
8.
kuñjarān kuñjarārohān patākādhvajinaḥ rathān |
cakarṣuḥ ca dadaṃśuḥ ca daśanaiḥ krodhamūrchitāḥ
cakarṣuḥ ca dadaṃśuḥ ca daśanaiḥ krodhamūrchitāḥ
8.
The Rākṣasas, who carried banners and were infuriated, dragged and bit the elephants, the elephant-riders, and the chariots with their teeth.
लक्ष्मणश्चापि रामश्च शरैराशीविषोमपैः ।
दृश्यादृश्यानि रक्षांसि प्रवराणि निजघ्नतुः ॥९॥
दृश्यादृश्यानि रक्षांसि प्रवराणि निजघ्नतुः ॥९॥
9. lakṣmaṇaścāpi rāmaśca śarairāśīviṣomapaiḥ ,
dṛśyādṛśyāni rakṣāṃsi pravarāṇi nijaghnatuḥ.
dṛśyādṛśyāni rakṣāṃsi pravarāṇi nijaghnatuḥ.
9.
lakṣmaṇaḥ ca api rāmaḥ ca śaraiḥ āśīviṣa-upamaiḥ
dṛśya-adṛśyāni rakṣāṃsi pravarāṇi nijaghṇatuḥ
dṛśya-adṛśyāni rakṣāṃsi pravarāṇi nijaghṇatuḥ
9.
lakṣmaṇaḥ ca api rāmaḥ ca āśīviṣa-upamaiḥ śaraiḥ
dṛśya-adṛśyāni pravarāṇi rakṣāṃsi nijaghṇatuḥ
dṛśya-adṛśyāni pravarāṇi rakṣāṃsi nijaghṇatuḥ
9.
Both Lakṣmaṇa and Rāma, with arrows resembling venomous snakes, slew the prominent Rākṣasas, whether they were visible or invisible.
तुरंगखुरविध्वस्तं रथनेमिसमुद्धतम् ।
रुरोध कर्णनेत्राणिण्युध्यतां धरणीरजः ॥१०॥
रुरोध कर्णनेत्राणिण्युध्यतां धरणीरजः ॥१०॥
10. turaṃgakhuravidhvastaṃ rathanemisamuddhatam ,
rurodha karṇanetrāṇiṇyudhyatāṃ dharaṇīrajaḥ.
rurodha karṇanetrāṇiṇyudhyatāṃ dharaṇīrajaḥ.
10.
turaṅga-khura-vidhvastaṃ ratha-nemi-samuddhatam
rurudha karṇa-netrāṇi yudhyatām dharaṇī-rajaḥ
rurudha karṇa-netrāṇi yudhyatām dharaṇī-rajaḥ
10.
dharaṇī-rajaḥ turaṅga-khura-vidhvastaṃ
ratha-nemi-samuddhatam yudhyatām karṇa-netrāṇi rurudha
ratha-nemi-samuddhatam yudhyatām karṇa-netrāṇi rurudha
10.
The dust of the earth, churned up by the hooves of horses and raised by the rims of chariot wheels, obstructed the ears and eyes of the warriors engaged in battle.
वर्तमाने तथा घोरे संग्रामे लोमहर्षणे ।
रुधिरोदा महावेगा नद्यस्तत्र प्रसुस्रुवुः ॥११॥
रुधिरोदा महावेगा नद्यस्तत्र प्रसुस्रुवुः ॥११॥
11. vartamāne tathā ghore saṃgrāme lomaharṣaṇe ,
rudhirodā mahāvegā nadyastatra prasusruvuḥ.
rudhirodā mahāvegā nadyastatra prasusruvuḥ.
11.
vartamāne tathā ghore saṃgrāme lomaharṣaṇe
rudhira-udā mahāvegā nadyaḥ tatra prasusruvuḥ
rudhira-udā mahāvegā nadyaḥ tatra prasusruvuḥ
11.
tathā ghore lomaharṣaṇe saṃgrāme vartamāne
tatra rudhira-udā mahāvegā nadyaḥ prasusruvuḥ
tatra rudhira-udā mahāvegā nadyaḥ prasusruvuḥ
11.
As that terrible, hair-raising battle thus raged on, rivers, flowing with blood and moving with great speed, gushed forth there.
ततो भेरीमृदङ्गानां पणवानां च निस्वनः ।
शङ्खवेणुस्वनोन्मिश्रः संबभूवाद्भुतोपमः ॥१२॥
शङ्खवेणुस्वनोन्मिश्रः संबभूवाद्भुतोपमः ॥१२॥
12. tato bherīmṛdaṅgānāṃ paṇavānāṃ ca nisvanaḥ ,
śaṅkhaveṇusvanonmiśraḥ saṃbabhūvādbhutopamaḥ.
śaṅkhaveṇusvanonmiśraḥ saṃbabhūvādbhutopamaḥ.
12.
tataḥ bherī-mṛdaṅgānām paṇavānām ca nisvanaḥ
śaṅkha-veṇu-svara-unmiśraḥ sambabhūva adbhuta-upamaḥ
śaṅkha-veṇu-svara-unmiśraḥ sambabhūva adbhuta-upamaḥ
12.
tataḥ bherī-mṛdaṅgānām ca paṇavānām
śaṅkha-veṇu-svara-unmiśraḥ nisvanaḥ adbhuta-upamaḥ sambabhūva
śaṅkha-veṇu-svara-unmiśraḥ nisvanaḥ adbhuta-upamaḥ sambabhūva
12.
Then, the combined sound of large drums (bherī), mṛdaṅgas, and small drums (paṇava), mingled with the notes of conch shells and flutes, became truly astonishing.
हतानां स्तनमानानां राक्षसानां च निस्वनः ।
शस्त्राणां वानराणां च संबभूवातिदारुणः ॥१३॥
शस्त्राणां वानराणां च संबभूवातिदारुणः ॥१३॥
13. hatānāṃ stanamānānāṃ rākṣasānāṃ ca nisvanaḥ ,
śastrāṇāṃ vānarāṇāṃ ca saṃbabhūvātidāruṇaḥ.
śastrāṇāṃ vānarāṇāṃ ca saṃbabhūvātidāruṇaḥ.
13.
hatānām stanamānānām rākṣasānām ca nisvanaḥ
śastrāṇām vānarāṇām ca sambabhūva atidāruṇaḥ
śastrāṇām vānarāṇām ca sambabhūva atidāruṇaḥ
13.
hatānām stanamānānām rākṣasānām ca śastrāṇām
vānarāṇām ca nisvanaḥ atidāruṇaḥ sambabhūva
vānarāṇām ca nisvanaḥ atidāruṇaḥ sambabhūva
13.
The roar of the slain and bellowing rākṣasas, along with the clamor of weapons and monkeys, became exceedingly terrible.
शस्त्रपुष्पोपहारा च तत्रासीद् युद्धमेदिनी ।
दुर्ज्ञेया दुर्निवेशा च शोणितास्रवकर्दमा ॥१४॥
दुर्ज्ञेया दुर्निवेशा च शोणितास्रवकर्दमा ॥१४॥
14. śastrapuṣpopahārā ca tatrāsīd yuddhamedinī ,
durjñeyā durniveśā ca śoṇitāsravakardamā.
durjñeyā durniveśā ca śoṇitāsravakardamā.
14.
śastrapuṣpopahārā ca tatra āsīt yuddhamedinī
durjñeyā durniveśā ca śoṇitāsravakardamā
durjñeyā durniveśā ca śoṇitāsravakardamā
14.
tatra śastrapuṣpopahārā śoṇitāsravakardamā
durjñeyā durniveśā ca yuddhamedinī āsīt
durjñeyā durniveśā ca yuddhamedinī āsīt
14.
And there, the ground of the battlefield was like an offering adorned with weapons as flowers. It was difficult to navigate and hard to comprehend, with mud formed by streams of blood.
सा बभूव निशा घोरा हरिराक्षसहारिणी ।
कालरात्रीव भूतानां सर्वेषां दुरतिक्रमा ॥१५॥
कालरात्रीव भूतानां सर्वेषां दुरतिक्रमा ॥१५॥
15. sā babhūva niśā ghorā harirākṣasahāriṇī ,
kālarātrīva bhūtānāṃ sarveṣāṃ duratikramā.
kālarātrīva bhūtānāṃ sarveṣāṃ duratikramā.
15.
sā babhūva niśā ghorā harirākṣasahāriṇī
kālarātrī iva bhūtānām sarveṣām duratikramā
kālarātrī iva bhūtānām sarveṣām duratikramā
15.
sā ghorā harirākṣasahāriṇī niśā sarveṣām
bhūtānām duratikramā kālarātrī iva babhūva
bhūtānām duratikramā kālarātrī iva babhūva
15.
That dreadful night, which was annihilating both monkeys and rākṣasas, became like the night of cosmic dissolution (kālarātri), insurmountable for all beings.
ततस्ते राक्षसास्तत्र तस्मिंस्तमसि दारुणे ।
राममेवाभ्यधावन्त संहृष्टा शरवृष्टिभिः ॥१६॥
राममेवाभ्यधावन्त संहृष्टा शरवृष्टिभिः ॥१६॥
16. tataste rākṣasāstatra tasmiṃstamasi dāruṇe ,
rāmamevābhyadhāvanta saṃhṛṣṭā śaravṛṣṭibhiḥ.
rāmamevābhyadhāvanta saṃhṛṣṭā śaravṛṣṭibhiḥ.
16.
tataḥ te rākṣasāḥ tatra tasmin tamasi dāruṇe
rāmam eva abhyadhāvanta saṃhṛṣṭāḥ śaravṛṣṭibhiḥ
rāmam eva abhyadhāvanta saṃhṛṣṭāḥ śaravṛṣṭibhiḥ
16.
tataḥ te saṃhṛṣṭāḥ rākṣasāḥ tatra tasmin dāruṇe
tamasi śaravṛṣṭibhiḥ rāmam eva abhyadhāvanta
tamasi śaravṛṣṭibhiḥ rāmam eva abhyadhāvanta
16.
Then, in that dreadful darkness, those rākṣasas, overjoyed, rushed straight towards Rāma with volleys of arrows.
तेषामापततां शब्दः क्रुद्धानामभिगर्जताम् ।
उद्वर्त इव सप्तानां समुद्राणामभूत् स्वनः ॥१७॥
उद्वर्त इव सप्तानां समुद्राणामभूत् स्वनः ॥१७॥
17. teṣāmāpatatāṃ śabdaḥ kruddhānāmabhigarjatām ,
udvarta iva saptānāṃ samudrāṇāmabhūt svanaḥ.
udvarta iva saptānāṃ samudrāṇāmabhūt svanaḥ.
17.
teṣām āpatatām śabdaḥ kruddhānām abhigarjatām
udvartaḥ iva saptānām samudrāṇām abhūt svanaḥ
udvartaḥ iva saptānām samudrāṇām abhūt svanaḥ
17.
teṣām kruddhānām abhigarjatām āpatatām śabdaḥ
saptānām samudrāṇām udvartaḥ iva svanaḥ abhūt
saptānām samudrāṇām udvartaḥ iva svanaḥ abhūt
17.
The sound of those enraged ones, rushing forward and roaring fiercely, was like the tumultuous surge of the seven oceans.
तेषां रामः शरैः षड्भिः षड्जघान निशाचरान् ।
निमेषान्तरमात्रेण शितैरग्निशिखोपमैः ॥१८॥
निमेषान्तरमात्रेण शितैरग्निशिखोपमैः ॥१८॥
18. teṣāṃ rāmaḥ śaraiḥ ṣaḍbhiḥ ṣaḍjaghāna niśācarān ,
nimeṣāntaramātreṇa śitairagniśikhopamaiḥ.
nimeṣāntaramātreṇa śitairagniśikhopamaiḥ.
18.
teṣām rāmaḥ śaraiḥ ṣaḍbhiḥ ṣaṭ jaghāna niśācarān
nimeṣa-antara-mātreṇa śitaiḥ agni-śikhā-upamaiḥ
nimeṣa-antara-mātreṇa śitaiḥ agni-śikhā-upamaiḥ
18.
rāmaḥ teṣām ṣaṭ niśācarān ṣaḍbhiḥ śitaiḥ
agniśikhopamaiḥ śaraiḥ nimeṣāntaramātreṇa jaghāna
agniśikhopamaiḥ śaraiḥ nimeṣāntaramātreṇa jaghāna
18.
Rāma killed six of those night-wanderers (rākṣasas) with six sharp arrows, which resembled flames of fire, in merely the interval of an eye-blink.
यज्ञशत्रुश्च दुर्धर्षो महापार्श्वमहोदरौ ।
वज्रदंष्ट्रो महाकायस्तौ चोभौ शुकसारणौ ॥१९॥
वज्रदंष्ट्रो महाकायस्तौ चोभौ शुकसारणौ ॥१९॥
19. yajñaśatruśca durdharṣo mahāpārśvamahodarau ,
vajradaṃṣṭro mahākāyastau cobhau śukasāraṇau.
vajradaṃṣṭro mahākāyastau cobhau śukasāraṇau.
19.
yajñaśatruḥ ca durdharṣaḥ mahāpārśva-mahodarau
vajradaṃṣṭraḥ mahākāyaḥ tau ca ubhau śuka-sāraṇau
vajradaṃṣṭraḥ mahākāyaḥ tau ca ubhau śuka-sāraṇau
19.
yajñaśatruḥ ca durdharṣaḥ,
mahāpārśva-mahodarau,
vajradaṃṣṭraḥ mahākāyaḥ,
tau ca ubhau śuka-sāraṇau
mahāpārśva-mahodarau,
vajradaṃṣṭraḥ mahākāyaḥ,
tau ca ubhau śuka-sāraṇau
19.
Among them were Yajñaśatru, and the formidable Durdharṣa, Mahāpārśva and Mahodara, Vajradaṃṣṭra and Mahākāya; and also those two, Śuka and Sāraṇa.
ते तु रामेण बाणौघः सर्वमर्मसु ताडिताः ।
युद्धादपसृतास्तत्र सावशेषायुषो ऽभवन् ॥२०॥
युद्धादपसृतास्तत्र सावशेषायुषो ऽभवन् ॥२०॥
20. te tu rāmeṇa bāṇaughaḥ sarvamarmasu tāḍitāḥ ,
yuddhādapasṛtāstatra sāvaśeṣāyuṣo'bhavan.
yuddhādapasṛtāstatra sāvaśeṣāyuṣo'bhavan.
20.
te tu rāmeṇa bāṇa-oghaiḥ sarva-marmasu tāḍitāḥ
yuddhāt apasṛtāḥ tatra sa-avaśeṣa-āyuṣaḥ abhavan
yuddhāt apasṛtāḥ tatra sa-avaśeṣa-āyuṣaḥ abhavan
20.
tu te rāmeṇa bāṇaughaiḥ sarvamarmasu tāḍitāḥ
tatra yuddhāt apasṛtāḥ sa-avaśeṣa-āyuṣaḥ abhavan
tatra yuddhāt apasṛtāḥ sa-avaśeṣa-āyuṣaḥ abhavan
20.
But they, struck by Rāma with volleys of arrows in all their vital spots, then retreated from the battle, as they still had some life remaining.
ततः काञ्चनचित्राङ्गैः शरैरग्निशिखोपमैः ।
दिशश्चकार विमलाः प्रदिशश्च महाबलः ॥२१॥
दिशश्चकार विमलाः प्रदिशश्च महाबलः ॥२१॥
21. tataḥ kāñcanacitrāṅgaiḥ śarairagniśikhopamaiḥ ,
diśaścakāra vimalāḥ pradiśaśca mahābalaḥ.
diśaścakāra vimalāḥ pradiśaśca mahābalaḥ.
21.
tataḥ kāñcanacitrāṅgaiḥ śaraiḥ agniśikhopamaiḥ
diśaḥ cakāra vimalāḥ pradiśaḥ ca mahābalaḥ
diśaḥ cakāra vimalāḥ pradiśaḥ ca mahābalaḥ
21.
tataḥ mahābalaḥ kāñcanacitrāṅgaiḥ agniśikhopamaiḥ
śaraiḥ diśaḥ pradiśaḥ ca vimalāḥ cakāra
śaraiḥ diśaḥ pradiśaḥ ca vimalāḥ cakāra
21.
Then, the mighty one (mahābala) rendered the main and intermediate directions clear with his arrows, which had shafts adorned with gold and resembled tongues of fire.
ये त्वन्ये राक्षसा वीरा रामस्याभिमुखे स्थिताः ।
ते ऽपि नष्टाः समासाद्य पतंगा इव पावकम् ॥२२॥
ते ऽपि नष्टाः समासाद्य पतंगा इव पावकम् ॥२२॥
22. ye tvanye rākṣasā vīrā rāmasyābhimukhe sthitāḥ ,
te'pi naṣṭāḥ samāsādya pataṃgā iva pāvakam.
te'pi naṣṭāḥ samāsādya pataṃgā iva pāvakam.
22.
ye tu anye rākṣasāḥ vīrāḥ rāmasya abhimukhe sthitāḥ
te api naṣṭāḥ samāsādya pataṅgāḥ iva pāvakam
te api naṣṭāḥ samāsādya pataṅgāḥ iva pāvakam
22.
tu ye anye vīrāḥ rākṣasāḥ rāmasya abhimukhe sthitāḥ
te api pataṅgāḥ pāvakam iva samāsādya naṣṭāḥ
te api pataṅgāḥ pāvakam iva samāsādya naṣṭāḥ
22.
And those other valiant demons who stood facing Rāma, they also perished upon encountering him, just as moths are destroyed by fire.
सुवर्णपुङ्खैर्विशिखैः संपतद्भिः सहस्रशः ।
बभूव रजनी चित्रा खद्योतैरिव शारदी ॥२३॥
बभूव रजनी चित्रा खद्योतैरिव शारदी ॥२३॥
23. suvarṇapuṅkhairviśikhaiḥ saṃpatadbhiḥ sahasraśaḥ ,
babhūva rajanī citrā khadyotairiva śāradī.
babhūva rajanī citrā khadyotairiva śāradī.
23.
suvarṇapuṅkhaiḥ viśikhaiḥ saṃpatadbhiḥ sahasraśaḥ
babhūva rajanī citrā khadyotaiḥ iva śāradī
babhūva rajanī citrā khadyotaiḥ iva śāradī
23.
suvarṇapuṅkhaiḥ saṃpatadbhiḥ sahasraśaḥ viśikhaiḥ
rajanī śāradī khadyotaiḥ iva citrā babhūva
rajanī śāradī khadyotaiḥ iva citrā babhūva
23.
The night became variegated, resembling an autumn night filled with fireflies, due to the thousands of golden-shafted arrows showering down.
राक्षसानां च निनदैर्हरीणां चापि गर्जितैः ।
सा बभूव निशा घोरा भूयो घोरतरा तदा ॥२४॥
सा बभूव निशा घोरा भूयो घोरतरा तदा ॥२४॥
24. rākṣasānāṃ ca ninadairharīṇāṃ cāpi garjitaiḥ ,
sā babhūva niśā ghorā bhūyo ghoratarā tadā.
sā babhūva niśā ghorā bhūyo ghoratarā tadā.
24.
rākṣasānām ca ninadaiḥ harīṇām ca api garjitaiḥ
sā babhūva niśā ghorā bhūyaḥ ghoratarā tadā
sā babhūva niśā ghorā bhūyaḥ ghoratarā tadā
24.
tada rākṣasānām ninadaiḥ ca harīṇām garjitaiḥ
ca api sā ghorā niśā bhūyaḥ ghoratarā babhūva
ca api sā ghorā niśā bhūyaḥ ghoratarā babhūva
24.
Then, with the roars of the demons and also the cries of the monkeys, that dreadful night became even more terrifying.
तेन शब्देन महता प्रवृद्धेन समन्ततः ।
त्रिकूटः कन्दराकीर्णः प्रव्याहरदिवाचलः ॥२५॥
त्रिकूटः कन्दराकीर्णः प्रव्याहरदिवाचलः ॥२५॥
25. tena śabdena mahatā pravṛddhena samantataḥ ,
trikūṭaḥ kandarākīrṇaḥ pravyāharadivācalaḥ.
trikūṭaḥ kandarākīrṇaḥ pravyāharadivācalaḥ.
25.
tena śabdena mahatā pravṛddhena samantataḥ
trikūṭaḥ kandarākīrṇaḥ pravyāharat iva acalaḥ
trikūṭaḥ kandarākīrṇaḥ pravyāharat iva acalaḥ
25.
tena mahatā pravṛddhena samantataḥ śabdena
kandarākīrṇaḥ trikūṭaḥ acalaḥ iva pravyāharat
kandarākīrṇaḥ trikūṭaḥ acalaḥ iva pravyāharat
25.
With that great sound, which amplified all around, Trikūṭa, the mountain filled with caves, roared as if the mountain itself was speaking.
गोलाङ्गूला महाकायास्तमसा तुल्यवर्चसः ।
संपरिष्वज्य बाहुभ्यां भक्षयन् रजनीचरान् ॥२६॥
संपरिष्वज्य बाहुभ्यां भक्षयन् रजनीचरान् ॥२६॥
26. golāṅgūlā mahākāyāstamasā tulyavarcasaḥ ,
saṃpariṣvajya bāhubhyāṃ bhakṣayan rajanīcarān.
saṃpariṣvajya bāhubhyāṃ bhakṣayan rajanīcarān.
26.
golāṅgūlāḥ mahākāyāḥ tamasā tulyavarcasaḥ
sampariṣvajya bāhubhyām bhakṣayan rajani-carān
sampariṣvajya bāhubhyām bhakṣayan rajani-carān
26.
mahākāyāḥ tamasā tulyavarcasaḥ golāṅgūlāḥ
bāhubhyām sampariṣvajya rajani-carān bhakṣayan
bāhubhyām sampariṣvajya rajani-carān bhakṣayan
26.
The huge-bodied gorillas (golāṅgūla), whose might was equal to darkness, embraced with their arms and devoured the night-wanderers.
अङ्गदस्तु रणे शत्रुं निहन्तुं समुपस्थितः ।
रावणेर्निजघानाशु सारथिं च हयानपि ॥२७॥
रावणेर्निजघानाशु सारथिं च हयानपि ॥२७॥
27. aṅgadastu raṇe śatruṃ nihantuṃ samupasthitaḥ ,
rāvaṇernijaghānāśu sārathiṃ ca hayānapi.
rāvaṇernijaghānāśu sārathiṃ ca hayānapi.
27.
aṅgadaḥ tu raṇe śatrum nihantum samupasthitaḥ
rāvaṇeḥ nijaghāna āśu sārathim ca hayān api
rāvaṇeḥ nijaghāna āśu sārathim ca hayān api
27.
aṅgadaḥ tu raṇe śatrum nihantum samupasthitaḥ
rāvaṇeḥ sārathim ca hayān api āśu nijaghāna
rāvaṇeḥ sārathim ca hayān api āśu nijaghāna
27.
But Aṅgada, ready to kill the enemy in battle, quickly struck down Rāvaṇi's (Indrajit's) charioteer and also his horses.
इन्द्रजित्तु रथं त्यक्त्वा हताश्वो हतसारथिः ।
अङ्गदेन महामायस्तत्रैवान्तरधीयत ॥२८॥
अङ्गदेन महामायस्तत्रैवान्तरधीयत ॥२८॥
28. indrajittu rathaṃ tyaktvā hatāśvo hatasārathiḥ ,
aṅgadena mahāmāyastatraivāntaradhīyata.
aṅgadena mahāmāyastatraivāntaradhīyata.
28.
indrajit tu ratham tyaktvā hatāśvaḥ hatasārathiḥ
aṅgadena mahāmāyaḥ tatra eva antaradhīyata
aṅgadena mahāmāyaḥ tatra eva antaradhīyata
28.
indrajit tu hatāśvaḥ hatasārathiḥ mahāmāyaḥ
ratham tyaktvā aṅgadena tatra eva antaradhīyata
ratham tyaktvā aṅgadena tatra eva antaradhīyata
28.
But the great illusionist (māyā) Indrajit, whose horses and charioteer had been killed, abandoned his chariot and disappeared right there due to Aṅgada.
सो ऽन्तर्धान गतः पापो रावणी रणकर्कशः ।
ब्रह्मदत्तवरो वीरो रावणिः क्रोधमूर्छितः ।
अदृश्यो निशितान्बाणान्मुमोचाशनिवर्चसः ॥२९॥
ब्रह्मदत्तवरो वीरो रावणिः क्रोधमूर्छितः ।
अदृश्यो निशितान्बाणान्मुमोचाशनिवर्चसः ॥२९॥
29. so'ntardhāna gataḥ pāpo rāvaṇī raṇakarkaśaḥ ,
brahmadattavaro vīro rāvaṇiḥ krodhamūrchitaḥ ,
adṛśyo niśitānbāṇānmumocāśanivarcasaḥ.
brahmadattavaro vīro rāvaṇiḥ krodhamūrchitaḥ ,
adṛśyo niśitānbāṇānmumocāśanivarcasaḥ.
29.
saḥ antardhāna gataḥ pāpaḥ rāvaṇiḥ
raṇakarkaśaḥ brahmadattavaraḥ vīraḥ
rāvaṇiḥ krodhamūrcitaḥ adṛśyaḥ
niśitān bāṇān mumoca aśanivarcasaḥ
raṇakarkaśaḥ brahmadattavaraḥ vīraḥ
rāvaṇiḥ krodhamūrcitaḥ adṛśyaḥ
niśitān bāṇān mumoca aśanivarcasaḥ
29.
saḥ pāpaḥ raṇakarkaśaḥ brahmadattavaraḥ
rāvaṇiḥ antardhāna gataḥ vīraḥ
krodhamūrcitaḥ rāvaṇiḥ adṛśyaḥ
aśanivarcasaḥ niśitān bāṇān mumoca
rāvaṇiḥ antardhāna gataḥ vīraḥ
krodhamūrcitaḥ rāvaṇiḥ adṛśyaḥ
aśanivarcasaḥ niśitān bāṇān mumoca
29.
That sinful Rāvaṇi (Indrajit), fierce in battle, who had received a boon from Brahmā, became invisible. The heroic Rāvaṇi, overcome by rage, then, while unseen, released sharp arrows, powerful as lightning.
स रामं लक्ष्मणं चैव घोरैर्नागमयैः शरैः ।
बिभेद समरे क्रुद्धः सर्वगात्रेषु राक्षसः ॥३०॥
बिभेद समरे क्रुद्धः सर्वगात्रेषु राक्षसः ॥३०॥
30. sa rāmaṃ lakṣmaṇaṃ caiva ghorairnāgamayaiḥ śaraiḥ ,
bibheda samare kruddhaḥ sarvagātreṣu rākṣasaḥ.
bibheda samare kruddhaḥ sarvagātreṣu rākṣasaḥ.
30.
saḥ rāmam lakṣmaṇam ca eva ghoraiḥ nāgamayaiḥ śaraiḥ
bibheda samare kruddhaḥ sarvagātreṣu rākṣasaḥ
bibheda samare kruddhaḥ sarvagātreṣu rākṣasaḥ
30.
saḥ kruddhaḥ rākṣasaḥ samare ghoraiḥ nāgamayaiḥ
śaraiḥ rāmam lakṣmaṇam ca eva sarvagātreṣu bibheda
śaraiḥ rāmam lakṣmaṇam ca eva sarvagātreṣu bibheda
30.
That demon, enraged in battle, pierced Rāma and Lakṣmaṇa in all their limbs with dreadful, serpent-shaped arrows.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34 (current chapter)
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100