Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-6, chapter-34

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
युध्यतामेव तेषां तु तदा वानररक्षसाम् ।
रविरस्तं गतो रात्रिः प्रवृत्ता प्राणहारिणी ॥१॥
1. yudhyatāmeva teṣāṃ tu tadā vānararakṣasām ,
ravirastaṃ gato rātriḥ pravṛttā prāṇahāriṇī.
1. yudhyatām eva teṣām tu tadā vānarakṣasām
raviḥ astam gataḥ rātriḥ pravṛttā prāṇahāriṇī
1. As those monkeys and rakshasas were fighting, the sun set, and a deadly night commenced.
अन्योन्यं बद्धवैराणां घोराणां जयमिच्छताम् ।
संप्रवृत्तं निशायुद्धं तदा वारणरक्षसाम् ॥२॥
2. anyonyaṃ baddhavairāṇāṃ ghorāṇāṃ jayamicchatām ,
saṃpravṛttaṃ niśāyuddhaṃ tadā vāraṇarakṣasām.
2. anyonyam baddhavairāṇām ghorāṇām jayam icchhatām
sampravṛttam niśāyuddham tadā vāraṇarakṣasām
2. Then, for those fierce elephants and rakshasas, who harbored deep mutual enmity and desired victory, a night battle fully commenced.
राक्षसो ऽसीति हरयो हरिश्चासीति राक्षसाः ।
अन्योन्यं समरे जघ्नुस्तस्मिंस्तमसि दारुणे ॥३॥
3. rākṣaso'sīti harayo hariścāsīti rākṣasāḥ ,
anyonyaṃ samare jaghnustasmiṃstamasi dāruṇe.
3. rākṣasaḥ asi iti harayaḥ hariḥ ca asi iti rākṣasāḥ
anyonyam samare jaghnuḥ tasmin tamasi dāruṇe
3. In that dreadful darkness of battle, the monkeys struck each other, thinking "You are a rakshasa!", and the rakshasas struck each other, thinking "You are a monkey!".
जहि दारय चैतीति कथं विद्रवसीति च ।
एवं सुतुमुलः शब्दस्तस्मिंस्तमसि शुश्रुवे ॥४॥
4. jahi dāraya caitīti kathaṃ vidravasīti ca ,
evaṃ sutumulaḥ śabdastasmiṃstamasi śuśruve.
4. jahi dāraya ca iti katham vidravasi iti ca
evam sutumulaḥ śabdaḥ tasmin tamasi śuśruve
4. In that darkness, a tremendously tumultuous sound was heard, with cries like "Kill! Tear apart!" and "Why do you flee?".
कालाः काञ्चनसंनाहास्तस्मिंस्तमसि राक्षसाः ।
संप्रादृश्यन्त शैलेन्द्रा दीप्तौषधिवना इव ॥५॥
5. kālāḥ kāñcanasaṃnāhāstasmiṃstamasi rākṣasāḥ ,
saṃprādṛśyanta śailendrā dīptauṣadhivanā iva.
5. kālāḥ kāñcanasaṃnāhāḥ tasmin tamasi rākṣasāḥ |
saṃprādṛśyanta śailendrā dīptauṣadhivanāḥ iva
5. In that darkness, the dark-colored Rākṣasas, clad in golden armor, appeared like mighty mountains adorned with luminous medicinal plants.
तस्मिंस्तमसि दुष्पारे राक्षसाः क्रोधमूर्छिताः ।
परिपेतुर्महावेगा भक्षयन्तः प्लवंगमान् ॥६॥
6. tasmiṃstamasi duṣpāre rākṣasāḥ krodhamūrchitāḥ ,
paripeturmahāvegā bhakṣayantaḥ plavaṃgamān.
6. tasmin tamasi duṣpāre rākṣasāḥ krodhamūrchitāḥ
| paripetuḥ mahāvegāḥ bhakṣayantaḥ plavaṅgamān
6. In that impenetrable darkness, the Rākṣasas, overwhelmed by anger, rushed about with great speed, devouring the monkeys.
ते हयान् काञ्चनापीडन्ध्वजांश्चाग्निशिखोपमान् ।
आप्लुत्य दशनैस्तीक्ष्णैर्भीमकोपा व्यदारयन् ॥७॥
7. te hayān kāñcanāpīḍandhvajāṃścāgniśikhopamān ,
āplutya daśanaistīkṣṇairbhīmakopā vyadārayan.
7. te hayān kāñcanāpīḍān dhvajān ca agniśikhopamān
| āplutya daśanaiḥ tīkṣṇaiḥ bhīmakopāḥ vyadārayan
7. The Rākṣasas, dreadful in their fury, sprang upon the horses with golden head-ornaments and the banners that resembled tongues of fire, tearing them apart with their sharp teeth.
कुञ्जरान् कुञ्जरारोहान्पताकाध्वजिनो रथान् ।
चकर्षुश्च ददंशुश्च दशनैः क्रोधमूर्छिताः ॥८॥
8. kuñjarān kuñjarārohānpatākādhvajino rathān ,
cakarṣuśca dadaṃśuśca daśanaiḥ krodhamūrchitāḥ.
8. kuñjarān kuñjarārohān patākādhvajinaḥ rathān |
cakarṣuḥ ca dadaṃśuḥ ca daśanaiḥ krodhamūrchitāḥ
8. The Rākṣasas, who carried banners and were infuriated, dragged and bit the elephants, the elephant-riders, and the chariots with their teeth.
लक्ष्मणश्चापि रामश्च शरैराशीविषोमपैः ।
दृश्यादृश्यानि रक्षांसि प्रवराणि निजघ्नतुः ॥९॥
9. lakṣmaṇaścāpi rāmaśca śarairāśīviṣomapaiḥ ,
dṛśyādṛśyāni rakṣāṃsi pravarāṇi nijaghnatuḥ.
9. lakṣmaṇaḥ ca api rāmaḥ ca śaraiḥ āśīviṣa-upamaiḥ
dṛśya-adṛśyāni rakṣāṃsi pravarāṇi nijaghṇatuḥ
9. lakṣmaṇaḥ ca api rāmaḥ ca āśīviṣa-upamaiḥ śaraiḥ
dṛśya-adṛśyāni pravarāṇi rakṣāṃsi nijaghṇatuḥ
9. Both Lakṣmaṇa and Rāma, with arrows resembling venomous snakes, slew the prominent Rākṣasas, whether they were visible or invisible.
तुरंगखुरविध्वस्तं रथनेमिसमुद्धतम् ।
रुरोध कर्णनेत्राणिण्युध्यतां धरणीरजः ॥१०॥
10. turaṃgakhuravidhvastaṃ rathanemisamuddhatam ,
rurodha karṇanetrāṇiṇyudhyatāṃ dharaṇīrajaḥ.
10. turaṅga-khura-vidhvastaṃ ratha-nemi-samuddhatam
rurudha karṇa-netrāṇi yudhyatām dharaṇī-rajaḥ
10. dharaṇī-rajaḥ turaṅga-khura-vidhvastaṃ
ratha-nemi-samuddhatam yudhyatām karṇa-netrāṇi rurudha
10. The dust of the earth, churned up by the hooves of horses and raised by the rims of chariot wheels, obstructed the ears and eyes of the warriors engaged in battle.
वर्तमाने तथा घोरे संग्रामे लोमहर्षणे ।
रुधिरोदा महावेगा नद्यस्तत्र प्रसुस्रुवुः ॥११॥
11. vartamāne tathā ghore saṃgrāme lomaharṣaṇe ,
rudhirodā mahāvegā nadyastatra prasusruvuḥ.
11. vartamāne tathā ghore saṃgrāme lomaharṣaṇe
rudhira-udā mahāvegā nadyaḥ tatra prasusruvuḥ
11. tathā ghore lomaharṣaṇe saṃgrāme vartamāne
tatra rudhira-udā mahāvegā nadyaḥ prasusruvuḥ
11. As that terrible, hair-raising battle thus raged on, rivers, flowing with blood and moving with great speed, gushed forth there.
ततो भेरीमृदङ्गानां पणवानां च निस्वनः ।
शङ्खवेणुस्वनोन्मिश्रः संबभूवाद्भुतोपमः ॥१२॥
12. tato bherīmṛdaṅgānāṃ paṇavānāṃ ca nisvanaḥ ,
śaṅkhaveṇusvanonmiśraḥ saṃbabhūvādbhutopamaḥ.
12. tataḥ bherī-mṛdaṅgānām paṇavānām ca nisvanaḥ
śaṅkha-veṇu-svara-unmiśraḥ sambabhūva adbhuta-upamaḥ
12. tataḥ bherī-mṛdaṅgānām ca paṇavānām
śaṅkha-veṇu-svara-unmiśraḥ nisvanaḥ adbhuta-upamaḥ sambabhūva
12. Then, the combined sound of large drums (bherī), mṛdaṅgas, and small drums (paṇava), mingled with the notes of conch shells and flutes, became truly astonishing.
हतानां स्तनमानानां राक्षसानां च निस्वनः ।
शस्त्राणां वानराणां च संबभूवातिदारुणः ॥१३॥
13. hatānāṃ stanamānānāṃ rākṣasānāṃ ca nisvanaḥ ,
śastrāṇāṃ vānarāṇāṃ ca saṃbabhūvātidāruṇaḥ.
13. hatānām stanamānānām rākṣasānām ca nisvanaḥ
śastrāṇām vānarāṇām ca sambabhūva atidāruṇaḥ
13. hatānām stanamānānām rākṣasānām ca śastrāṇām
vānarāṇām ca nisvanaḥ atidāruṇaḥ sambabhūva
13. The roar of the slain and bellowing rākṣasas, along with the clamor of weapons and monkeys, became exceedingly terrible.
शस्त्रपुष्पोपहारा च तत्रासीद् युद्धमेदिनी ।
दुर्ज्ञेया दुर्निवेशा च शोणितास्रवकर्दमा ॥१४॥
14. śastrapuṣpopahārā ca tatrāsīd yuddhamedinī ,
durjñeyā durniveśā ca śoṇitāsravakardamā.
14. śastrapuṣpopahārā ca tatra āsīt yuddhamedinī
durjñeyā durniveśā ca śoṇitāsravakardamā
14. tatra śastrapuṣpopahārā śoṇitāsravakardamā
durjñeyā durniveśā ca yuddhamedinī āsīt
14. And there, the ground of the battlefield was like an offering adorned with weapons as flowers. It was difficult to navigate and hard to comprehend, with mud formed by streams of blood.
सा बभूव निशा घोरा हरिराक्षसहारिणी ।
कालरात्रीव भूतानां सर्वेषां दुरतिक्रमा ॥१५॥
15. sā babhūva niśā ghorā harirākṣasahāriṇī ,
kālarātrīva bhūtānāṃ sarveṣāṃ duratikramā.
15. sā babhūva niśā ghorā harirākṣasahāriṇī
kālarātrī iva bhūtānām sarveṣām duratikramā
15. sā ghorā harirākṣasahāriṇī niśā sarveṣām
bhūtānām duratikramā kālarātrī iva babhūva
15. That dreadful night, which was annihilating both monkeys and rākṣasas, became like the night of cosmic dissolution (kālarātri), insurmountable for all beings.
ततस्ते राक्षसास्तत्र तस्मिंस्तमसि दारुणे ।
राममेवाभ्यधावन्त संहृष्टा शरवृष्टिभिः ॥१६॥
16. tataste rākṣasāstatra tasmiṃstamasi dāruṇe ,
rāmamevābhyadhāvanta saṃhṛṣṭā śaravṛṣṭibhiḥ.
16. tataḥ te rākṣasāḥ tatra tasmin tamasi dāruṇe
rāmam eva abhyadhāvanta saṃhṛṣṭāḥ śaravṛṣṭibhiḥ
16. tataḥ te saṃhṛṣṭāḥ rākṣasāḥ tatra tasmin dāruṇe
tamasi śaravṛṣṭibhiḥ rāmam eva abhyadhāvanta
16. Then, in that dreadful darkness, those rākṣasas, overjoyed, rushed straight towards Rāma with volleys of arrows.
तेषामापततां शब्दः क्रुद्धानामभिगर्जताम् ।
उद्वर्त इव सप्तानां समुद्राणामभूत् स्वनः ॥१७॥
17. teṣāmāpatatāṃ śabdaḥ kruddhānāmabhigarjatām ,
udvarta iva saptānāṃ samudrāṇāmabhūt svanaḥ.
17. teṣām āpatatām śabdaḥ kruddhānām abhigarjatām
udvartaḥ iva saptānām samudrāṇām abhūt svanaḥ
17. teṣām kruddhānām abhigarjatām āpatatām śabdaḥ
saptānām samudrāṇām udvartaḥ iva svanaḥ abhūt
17. The sound of those enraged ones, rushing forward and roaring fiercely, was like the tumultuous surge of the seven oceans.
तेषां रामः शरैः षड्भिः षड्जघान निशाचरान् ।
निमेषान्तरमात्रेण शितैरग्निशिखोपमैः ॥१८॥
18. teṣāṃ rāmaḥ śaraiḥ ṣaḍbhiḥ ṣaḍjaghāna niśācarān ,
nimeṣāntaramātreṇa śitairagniśikhopamaiḥ.
18. teṣām rāmaḥ śaraiḥ ṣaḍbhiḥ ṣaṭ jaghāna niśācarān
nimeṣa-antara-mātreṇa śitaiḥ agni-śikhā-upamaiḥ
18. rāmaḥ teṣām ṣaṭ niśācarān ṣaḍbhiḥ śitaiḥ
agniśikhopamaiḥ śaraiḥ nimeṣāntaramātreṇa jaghāna
18. Rāma killed six of those night-wanderers (rākṣasas) with six sharp arrows, which resembled flames of fire, in merely the interval of an eye-blink.
यज्ञशत्रुश्च दुर्धर्षो महापार्श्वमहोदरौ ।
वज्रदंष्ट्रो महाकायस्तौ चोभौ शुकसारणौ ॥१९॥
19. yajñaśatruśca durdharṣo mahāpārśvamahodarau ,
vajradaṃṣṭro mahākāyastau cobhau śukasāraṇau.
19. yajñaśatruḥ ca durdharṣaḥ mahāpārśva-mahodarau
vajradaṃṣṭraḥ mahākāyaḥ tau ca ubhau śuka-sāraṇau
19. yajñaśatruḥ ca durdharṣaḥ,
mahāpārśva-mahodarau,
vajradaṃṣṭraḥ mahākāyaḥ,
tau ca ubhau śuka-sāraṇau
19. Among them were Yajñaśatru, and the formidable Durdharṣa, Mahāpārśva and Mahodara, Vajradaṃṣṭra and Mahākāya; and also those two, Śuka and Sāraṇa.
ते तु रामेण बाणौघः सर्वमर्मसु ताडिताः ।
युद्धादपसृतास्तत्र सावशेषायुषो ऽभवन् ॥२०॥
20. te tu rāmeṇa bāṇaughaḥ sarvamarmasu tāḍitāḥ ,
yuddhādapasṛtāstatra sāvaśeṣāyuṣo'bhavan.
20. te tu rāmeṇa bāṇa-oghaiḥ sarva-marmasu tāḍitāḥ
yuddhāt apasṛtāḥ tatra sa-avaśeṣa-āyuṣaḥ abhavan
20. tu te rāmeṇa bāṇaughaiḥ sarvamarmasu tāḍitāḥ
tatra yuddhāt apasṛtāḥ sa-avaśeṣa-āyuṣaḥ abhavan
20. But they, struck by Rāma with volleys of arrows in all their vital spots, then retreated from the battle, as they still had some life remaining.
ततः काञ्चनचित्राङ्गैः शरैरग्निशिखोपमैः ।
दिशश्चकार विमलाः प्रदिशश्च महाबलः ॥२१॥
21. tataḥ kāñcanacitrāṅgaiḥ śarairagniśikhopamaiḥ ,
diśaścakāra vimalāḥ pradiśaśca mahābalaḥ.
21. tataḥ kāñcanacitrāṅgaiḥ śaraiḥ agniśikhopamaiḥ
diśaḥ cakāra vimalāḥ pradiśaḥ ca mahābalaḥ
21. tataḥ mahābalaḥ kāñcanacitrāṅgaiḥ agniśikhopamaiḥ
śaraiḥ diśaḥ pradiśaḥ ca vimalāḥ cakāra
21. Then, the mighty one (mahābala) rendered the main and intermediate directions clear with his arrows, which had shafts adorned with gold and resembled tongues of fire.
ये त्वन्ये राक्षसा वीरा रामस्याभिमुखे स्थिताः ।
ते ऽपि नष्टाः समासाद्य पतंगा इव पावकम् ॥२२॥
22. ye tvanye rākṣasā vīrā rāmasyābhimukhe sthitāḥ ,
te'pi naṣṭāḥ samāsādya pataṃgā iva pāvakam.
22. ye tu anye rākṣasāḥ vīrāḥ rāmasya abhimukhe sthitāḥ
te api naṣṭāḥ samāsādya pataṅgāḥ iva pāvakam
22. tu ye anye vīrāḥ rākṣasāḥ rāmasya abhimukhe sthitāḥ
te api pataṅgāḥ pāvakam iva samāsādya naṣṭāḥ
22. And those other valiant demons who stood facing Rāma, they also perished upon encountering him, just as moths are destroyed by fire.
सुवर्णपुङ्खैर्विशिखैः संपतद्भिः सहस्रशः ।
बभूव रजनी चित्रा खद्योतैरिव शारदी ॥२३॥
23. suvarṇapuṅkhairviśikhaiḥ saṃpatadbhiḥ sahasraśaḥ ,
babhūva rajanī citrā khadyotairiva śāradī.
23. suvarṇapuṅkhaiḥ viśikhaiḥ saṃpatadbhiḥ sahasraśaḥ
babhūva rajanī citrā khadyotaiḥ iva śāradī
23. suvarṇapuṅkhaiḥ saṃpatadbhiḥ sahasraśaḥ viśikhaiḥ
rajanī śāradī khadyotaiḥ iva citrā babhūva
23. The night became variegated, resembling an autumn night filled with fireflies, due to the thousands of golden-shafted arrows showering down.
राक्षसानां च निनदैर्हरीणां चापि गर्जितैः ।
सा बभूव निशा घोरा भूयो घोरतरा तदा ॥२४॥
24. rākṣasānāṃ ca ninadairharīṇāṃ cāpi garjitaiḥ ,
sā babhūva niśā ghorā bhūyo ghoratarā tadā.
24. rākṣasānām ca ninadaiḥ harīṇām ca api garjitaiḥ
sā babhūva niśā ghorā bhūyaḥ ghoratarā tadā
24. tada rākṣasānām ninadaiḥ ca harīṇām garjitaiḥ
ca api sā ghorā niśā bhūyaḥ ghoratarā babhūva
24. Then, with the roars of the demons and also the cries of the monkeys, that dreadful night became even more terrifying.
तेन शब्देन महता प्रवृद्धेन समन्ततः ।
त्रिकूटः कन्दराकीर्णः प्रव्याहरदिवाचलः ॥२५॥
25. tena śabdena mahatā pravṛddhena samantataḥ ,
trikūṭaḥ kandarākīrṇaḥ pravyāharadivācalaḥ.
25. tena śabdena mahatā pravṛddhena samantataḥ
trikūṭaḥ kandarākīrṇaḥ pravyāharat iva acalaḥ
25. tena mahatā pravṛddhena samantataḥ śabdena
kandarākīrṇaḥ trikūṭaḥ acalaḥ iva pravyāharat
25. With that great sound, which amplified all around, Trikūṭa, the mountain filled with caves, roared as if the mountain itself was speaking.
गोलाङ्गूला महाकायास्तमसा तुल्यवर्चसः ।
संपरिष्वज्य बाहुभ्यां भक्षयन् रजनीचरान् ॥२६॥
26. golāṅgūlā mahākāyāstamasā tulyavarcasaḥ ,
saṃpariṣvajya bāhubhyāṃ bhakṣayan rajanīcarān.
26. golāṅgūlāḥ mahākāyāḥ tamasā tulyavarcasaḥ
sampariṣvajya bāhubhyām bhakṣayan rajani-carān
26. mahākāyāḥ tamasā tulyavarcasaḥ golāṅgūlāḥ
bāhubhyām sampariṣvajya rajani-carān bhakṣayan
26. The huge-bodied gorillas (golāṅgūla), whose might was equal to darkness, embraced with their arms and devoured the night-wanderers.
अङ्गदस्तु रणे शत्रुं निहन्तुं समुपस्थितः ।
रावणेर्निजघानाशु सारथिं च हयानपि ॥२७॥
27. aṅgadastu raṇe śatruṃ nihantuṃ samupasthitaḥ ,
rāvaṇernijaghānāśu sārathiṃ ca hayānapi.
27. aṅgadaḥ tu raṇe śatrum nihantum samupasthitaḥ
rāvaṇeḥ nijaghāna āśu sārathim ca hayān api
27. aṅgadaḥ tu raṇe śatrum nihantum samupasthitaḥ
rāvaṇeḥ sārathim ca hayān api āśu nijaghāna
27. But Aṅgada, ready to kill the enemy in battle, quickly struck down Rāvaṇi's (Indrajit's) charioteer and also his horses.
इन्द्रजित्तु रथं त्यक्त्वा हताश्वो हतसारथिः ।
अङ्गदेन महामायस्तत्रैवान्तरधीयत ॥२८॥
28. indrajittu rathaṃ tyaktvā hatāśvo hatasārathiḥ ,
aṅgadena mahāmāyastatraivāntaradhīyata.
28. indrajit tu ratham tyaktvā hatāśvaḥ hatasārathiḥ
aṅgadena mahāmāyaḥ tatra eva antaradhīyata
28. indrajit tu hatāśvaḥ hatasārathiḥ mahāmāyaḥ
ratham tyaktvā aṅgadena tatra eva antaradhīyata
28. But the great illusionist (māyā) Indrajit, whose horses and charioteer had been killed, abandoned his chariot and disappeared right there due to Aṅgada.
सो ऽन्तर्धान गतः पापो रावणी रणकर्कशः ।
ब्रह्मदत्तवरो वीरो रावणिः क्रोधमूर्छितः ।
अदृश्यो निशितान्बाणान्मुमोचाशनिवर्चसः ॥२९॥
29. so'ntardhāna gataḥ pāpo rāvaṇī raṇakarkaśaḥ ,
brahmadattavaro vīro rāvaṇiḥ krodhamūrchitaḥ ,
adṛśyo niśitānbāṇānmumocāśanivarcasaḥ.
29. saḥ antardhāna gataḥ pāpaḥ rāvaṇiḥ
raṇakarkaśaḥ brahmadattavaraḥ vīraḥ
rāvaṇiḥ krodhamūrcitaḥ adṛśyaḥ
niśitān bāṇān mumoca aśanivarcasaḥ
29. saḥ pāpaḥ raṇakarkaśaḥ brahmadattavaraḥ
rāvaṇiḥ antardhāna gataḥ vīraḥ
krodhamūrcitaḥ rāvaṇiḥ adṛśyaḥ
aśanivarcasaḥ niśitān bāṇān mumoca
29. That sinful Rāvaṇi (Indrajit), fierce in battle, who had received a boon from Brahmā, became invisible. The heroic Rāvaṇi, overcome by rage, then, while unseen, released sharp arrows, powerful as lightning.
स रामं लक्ष्मणं चैव घोरैर्नागमयैः शरैः ।
बिभेद समरे क्रुद्धः सर्वगात्रेषु राक्षसः ॥३०॥
30. sa rāmaṃ lakṣmaṇaṃ caiva ghorairnāgamayaiḥ śaraiḥ ,
bibheda samare kruddhaḥ sarvagātreṣu rākṣasaḥ.
30. saḥ rāmam lakṣmaṇam ca eva ghoraiḥ nāgamayaiḥ śaraiḥ
bibheda samare kruddhaḥ sarvagātreṣu rākṣasaḥ
30. saḥ kruddhaḥ rākṣasaḥ samare ghoraiḥ nāgamayaiḥ
śaraiḥ rāmam lakṣmaṇam ca eva sarvagātreṣu bibheda
30. That demon, enraged in battle, pierced Rāma and Lakṣmaṇa in all their limbs with dreadful, serpent-shaped arrows.