वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-2, chapter-64
भरते ब्रुवति स्वप्नं दूतास्ते क्लान्तवाहनाः ।
प्रविश्यासह्यपरिखं रम्यं राजगृहं पुरम् ॥१॥
प्रविश्यासह्यपरिखं रम्यं राजगृहं पुरम् ॥१॥
1. bharate bruvati svapnaṃ dūtāste klāntavāhanāḥ ,
praviśyāsahyaparikhaṃ ramyaṃ rājagṛhaṃ puram.
praviśyāsahyaparikhaṃ ramyaṃ rājagṛhaṃ puram.
1.
bharate bruvati svapnam dūtāḥ te klāntavāhanāḥ
praviśya asahyaparikham ramyam rājagṛham puram
praviśya asahyaparikham ramyam rājagṛham puram
1.
bharate svapnam bruvati klāntavāhanāḥ te dūtāḥ
asahyaparikham ramyam rājagṛham puram praviśya
asahyaparikham ramyam rājagṛham puram praviśya
1.
While Bharata was narrating the dream, those messengers, whose conveyances were weary, entered the beautiful city of Rājagṛha, which had an unassailable moat.
समागम्य तु राज्ञा च राजपुत्रेण चार्चिताः ।
राज्ञः पादौ गृहीत्वा तु तमूचुर्भरतं वचः ॥२॥
राज्ञः पादौ गृहीत्वा तु तमूचुर्भरतं वचः ॥२॥
2. samāgamya tu rājñā ca rājaputreṇa cārcitāḥ ,
rājñaḥ pādau gṛhītvā tu tamūcurbharataṃ vacaḥ.
rājñaḥ pādau gṛhītvā tu tamūcurbharataṃ vacaḥ.
2.
samāgamya tu rājñā ca rājaputreṇa ca arcitāḥ
rājñaḥ pādau gṛhītvā tu tam ūcuḥ bharatam vacaḥ
rājñaḥ pādau gṛhītvā tu tam ūcuḥ bharatam vacaḥ
2.
rājñā ca rājaputreṇa ca arcitāḥ tu samāgamya
rājñaḥ pādau gṛhītvā tu tam bharatam vacaḥ ūcuḥ
rājñaḥ pādau gṛhītvā tu tam bharatam vacaḥ ūcuḥ
2.
Having met the King and having been honored by the Prince, they, having grasped the King's feet, then spoke these words to Bharata.
पुरोहितस्त्वा कुशलं प्राह सर्वे च मन्त्रिणः ।
त्वरमाणश्च निर्याहि कृत्यमात्ययिकं त्वया ॥३॥
त्वरमाणश्च निर्याहि कृत्यमात्ययिकं त्वया ॥३॥
3. purohitastvā kuśalaṃ prāha sarve ca mantriṇaḥ ,
tvaramāṇaśca niryāhi kṛtyamātyayikaṃ tvayā.
tvaramāṇaśca niryāhi kṛtyamātyayikaṃ tvayā.
3.
purohitaḥ tvā kuśalam prāha sarve ca mantriṇaḥ
tvaramāṇaḥ ca niryāhi kṛtyam ātyayikam tvayā
tvaramāṇaḥ ca niryāhi kṛtyam ātyayikam tvayā
3.
purohitaḥ ca sarve mantriṇaḥ tvā kuśalam prāha
tvaramāṇaḥ ca tvayā ātyayikam kṛtyam niryāhi
tvaramāṇaḥ ca tvayā ātyayikam kṛtyam niryāhi
3.
The royal priest (purohita) and all the ministers (mantriṇaḥ) have inquired about your well-being. You should depart quickly, for an urgent task is to be accomplished by you.
अत्र विंशतिकोट्यस्तु नृपतेर्मातुलस्य ते ।
दशकोट्यस्तु संपूर्णास्तथैव च नृपात्मज ॥४॥
दशकोट्यस्तु संपूर्णास्तथैव च नृपात्मज ॥४॥
4. atra viṃśatikoṭyastu nṛpatermātulasya te ,
daśakoṭyastu saṃpūrṇāstathaiva ca nṛpātmaja.
daśakoṭyastu saṃpūrṇāstathaiva ca nṛpātmaja.
4.
atra viṃśatikoṭyaḥ tu nṛpateḥ mātulasya te
daśakoṭyaḥ tu sampūrṇāḥ tathā eva ca nṛpātmaja
daśakoṭyaḥ tu sampūrṇāḥ tathā eva ca nṛpātmaja
4.
atra te mātulasya nṛpateḥ viṃśatikoṭyaḥ tu
daśakoṭyaḥ tu sampūrṇāḥ tathā eva ca nṛpātmaja
daśakoṭyaḥ tu sampūrṇāḥ tathā eva ca nṛpātmaja
4.
Here, twenty crores (of wealth) are for your maternal uncle, the king. And ten crores are completely for you, O prince!
प्रतिगृह्य च तत् सर्वं स्वनुरक्तः सुहृज्जने ।
दूतानुवाच भरतः कामैः संप्रतिपूज्य तान् ॥५॥
दूतानुवाच भरतः कामैः संप्रतिपूज्य तान् ॥५॥
5. pratigṛhya ca tat sarvaṃ svanuraktaḥ suhṛjjane ,
dūtānuvāca bharataḥ kāmaiḥ saṃpratipūjya tān.
dūtānuvāca bharataḥ kāmaiḥ saṃpratipūjya tān.
5.
pratigṛhya ca tat sarvam sv-anuraktaḥ suhṛt-jane
dūtān uvāca bharataḥ kāmaiḥ sampratipūjya tān
dūtān uvāca bharataḥ kāmaiḥ sampratipūjya tān
5.
bharataḥ tat sarvam pratigṛhya ca suhṛt-jane
sv-anuraktaḥ tān dūtān kāmaiḥ sampratipūjya ca uvāca
sv-anuraktaḥ tān dūtān kāmaiḥ sampratipūjya ca uvāca
5.
And having received all of that, Bharata, devoted to his friends, honored those messengers with desired gifts and then spoke to them.
कच्चित् सुकुशली राजा पिता दशरथो मम ।
कच्चिच्चारागता रामे लक्ष्मणे वा महात्मनि ॥६॥
कच्चिच्चारागता रामे लक्ष्मणे वा महात्मनि ॥६॥
6. kaccit sukuśalī rājā pitā daśaratho mama ,
kacciccārāgatā rāme lakṣmaṇe vā mahātmani.
kacciccārāgatā rāme lakṣmaṇe vā mahātmani.
6.
kaccit sukuśalī rājā pitā daśarathaḥ mama
kaccit ca cārāgatā rāme lakṣmaṇe vā mahāātmani
kaccit ca cārāgatā rāme lakṣmaṇe vā mahāātmani
6.
kaccit mama pitā rājā daśarathaḥ sukuśalī ca
kaccit cārāgatā rāme vā mahāātmani lakṣmaṇe
kaccit cārāgatā rāme vā mahāātmani lakṣmaṇe
6.
Is King Dasharatha, my father, quite well? And has the news (from spies/cāra) arrived concerning Rama or the great-souled (mahā-ātman) Lakshmana?
आर्या च धर्मनिरता धर्मज्ञा धर्मदर्शिनी ।
अरोगा चापि कौसल्या माता रामस्य धीमतः ॥७॥
अरोगा चापि कौसल्या माता रामस्य धीमतः ॥७॥
7. āryā ca dharmaniratā dharmajñā dharmadarśinī ,
arogā cāpi kausalyā mātā rāmasya dhīmataḥ.
arogā cāpi kausalyā mātā rāmasya dhīmataḥ.
7.
āryā ca dharmaniratā dharmajñā dharmadarśinī
arogā ca api kausalyā mātā rāmasya dhīmataḥ
arogā ca api kausalyā mātā rāmasya dhīmataḥ
7.
āryā dharmaniratā dharmajñā dharmadarśinī
kausalyā rāmasya dhīmataḥ mātā ca api arogā ca
kausalyā rāmasya dhīmataḥ mātā ca api arogā ca
7.
And is the noble Kaushalyā, the mother of the wise Rāma, who is devoted to righteousness (dharma), understands righteousness (dharma), and discerns righteousness (dharma), also free from illness?
कच्चित् सुमित्रा धर्मज्ञा जननी लक्ष्मणस्य या ।
शत्रुघ्नस्य च वीरस्य सारोगा चापि मध्यमा ॥८॥
शत्रुघ्नस्य च वीरस्य सारोगा चापि मध्यमा ॥८॥
8. kaccit sumitrā dharmajñā jananī lakṣmaṇasya yā ,
śatrughnasya ca vīrasya sārogā cāpi madhyamā.
śatrughnasya ca vīrasya sārogā cāpi madhyamā.
8.
kaccit sumitrā dharmajñā jananī lakṣmaṇasya yā
śatrughnasya ca vīrasya sarogā ca api madhyamā
śatrughnasya ca vīrasya sarogā ca api madhyamā
8.
kaccit yā lakṣmaṇasya ca vīrasya śatrughnasya
jananī sumitrā dharmajñā madhyamā ca api sarogā ca
jananī sumitrā dharmajñā madhyamā ca api sarogā ca
8.
And is Sumitrā, the mother of Lakṣmaṇa and the brave Śatrughna, a knower of righteousness (dharma)? Is she, the middle queen, also afflicted by illness?
आत्मकामा सदा चण्डी क्रोधना प्राज्ञमानिनी ।
अरोगा चापि कैकेयी माता मे किमुवाच ह ॥९॥
अरोगा चापि कैकेयी माता मे किमुवाच ह ॥९॥
9. ātmakāmā sadā caṇḍī krodhanā prājñamāninī ,
arogā cāpi kaikeyī mātā me kimuvāca ha.
arogā cāpi kaikeyī mātā me kimuvāca ha.
9.
ātmakāmā sadā caṇḍī krodhanā prājñamāninī
arogā ca api kaikeyī mātā me kim uvāca ha
arogā ca api kaikeyī mātā me kim uvāca ha
9.
me mātā kaikeyī ātmakāmā sadā caṇḍī krodhanā
prājñamāninī ca api arogā kim uvāca ha
prājñamāninī ca api arogā kim uvāca ha
9.
What did my mother Kaikeyī say - she who is always self-centered, fierce, prone to anger, and considers herself wise? And is she also free from illness?
एवमुक्तास्तु ते दूता भरतेन महात्मना ।
ऊचुः संप्रश्रितं वाक्यमिदं तं भरतं तदा ।
कुशलास्ते नरव्याघ्र येषां कुशलमिच्छसि ॥१०॥
ऊचुः संप्रश्रितं वाक्यमिदं तं भरतं तदा ।
कुशलास्ते नरव्याघ्र येषां कुशलमिच्छसि ॥१०॥
10. evamuktāstu te dūtā bharatena mahātmanā ,
ūcuḥ saṃpraśritaṃ vākyamidaṃ taṃ bharataṃ tadā ,
kuśalāste naravyāghra yeṣāṃ kuśalamicchasi.
ūcuḥ saṃpraśritaṃ vākyamidaṃ taṃ bharataṃ tadā ,
kuśalāste naravyāghra yeṣāṃ kuśalamicchasi.
10.
evam uktāḥ tu te dūtāḥ bharatena
mahātmanā ūcuḥ sampraśritam vākyam
idam tam bharatam tadā kuśalāḥ
te naravyāghra yeṣām kuśalam icchasi
mahātmanā ūcuḥ sampraśritam vākyam
idam tam bharatam tadā kuśalāḥ
te naravyāghra yeṣām kuśalam icchasi
10.
mahātmanā bharatena evam uktāḥ tu
te dūtāḥ tadā tam bharatam idam
sampraśritam vākyam ūcuḥ naravyāghra
yeṣām kuśalam icchasi te kuśalāḥ
te dūtāḥ tadā tam bharatam idam
sampraśritam vākyam ūcuḥ naravyāghra
yeṣām kuśalam icchasi te kuśalāḥ
10.
Thus addressed by the great-souled (mahātman) Bharata, those messengers then spoke this humble statement to him: "They are well, O tiger among men, of whom you desire well-being."
भरतश्चापि तान्दूतानेवमुक्तो ऽभ्यभाषत ।
आपृच्छे ऽहं महाराजं दूताः संत्वरयन्ति माम् ॥११॥
आपृच्छे ऽहं महाराजं दूताः संत्वरयन्ति माम् ॥११॥
11. bharataścāpi tāndūtānevamukto'bhyabhāṣata ,
āpṛcche'haṃ mahārājaṃ dūtāḥ saṃtvarayanti mām.
āpṛcche'haṃ mahārājaṃ dūtāḥ saṃtvarayanti mām.
11.
bharataḥ ca api tān dūtān evam uktaḥ abhyabhāṣata
āpṛcche aham mahārājam dūtāḥ saṃtvarayanti mām
āpṛcche aham mahārājam dūtāḥ saṃtvarayanti mām
11.
evam uktaḥ bharataḥ api tān dūtān abhyabhāṣata
aham mahārājam āpṛcche dūtāḥ mām saṃtvarayanti
aham mahārājam āpṛcche dūtāḥ mām saṃtvarayanti
11.
Having been spoken to in this manner, Bharata also addressed those messengers, saying, "I take leave of the great king; the messengers are urging me to depart quickly."
एवमुक्त्वा तु तान्दूतान्भरतः पार्थिवात्मजः ।
दूतैः संचोदितो वाक्यं मातामहमुवाच ह ॥१२॥
दूतैः संचोदितो वाक्यं मातामहमुवाच ह ॥१२॥
12. evamuktvā tu tāndūtānbharataḥ pārthivātmajaḥ ,
dūtaiḥ saṃcodito vākyaṃ mātāmahamuvāca ha.
dūtaiḥ saṃcodito vākyaṃ mātāmahamuvāca ha.
12.
evam uktvā tu tān dūtān bharataḥ pārthiva-ātmajaḥ
dūtaiḥ saṃcoditaḥ vākyam mātāmaham uvāca ha
dūtaiḥ saṃcoditaḥ vākyam mātāmaham uvāca ha
12.
bharataḥ pārthiva-ātmajaḥ evam tān dūtān uktvā
dūtaiḥ saṃcoditaḥ mātāmaham vākyam uvāca ha
dūtaiḥ saṃcoditaḥ mātāmaham vākyam uvāca ha
12.
Having spoken thus to those messengers, Bharata, the son of the king, being urged by the messengers, then addressed his maternal grandfather with a statement.
राजन्पितुर्गमिष्यामि सकाशं दूतचोदितः ।
पुनरप्यहमेष्यामि यदा मे त्वं स्मरिष्यसि ॥१३॥
पुनरप्यहमेष्यामि यदा मे त्वं स्मरिष्यसि ॥१३॥
13. rājanpiturgamiṣyāmi sakāśaṃ dūtacoditaḥ ,
punarapyahameṣyāmi yadā me tvaṃ smariṣyasi.
punarapyahameṣyāmi yadā me tvaṃ smariṣyasi.
13.
rājan pituḥ gamiṣyāmi sakāśam dūta-coditaḥ
punar api aham eṣyāmi yadā me tvam smariṣyasi
punar api aham eṣyāmi yadā me tvam smariṣyasi
13.
rājan dūta-coditaḥ pituḥ sakāśam gamiṣyāmi
yadā tvam me smariṣyasi aham punar api eṣyāmi
yadā tvam me smariṣyasi aham punar api eṣyāmi
13.
"O King, I shall go to my father, as I am urged by the messengers. I will return again when you remember me."
भरतेनैवमुक्तस्तु नृपो मातामहस्तदा ।
तमुवाच शुभं वाक्यं शिरस्याघ्राय राघवम् ॥१४॥
तमुवाच शुभं वाक्यं शिरस्याघ्राय राघवम् ॥१४॥
14. bharatenaivamuktastu nṛpo mātāmahastadā ,
tamuvāca śubhaṃ vākyaṃ śirasyāghrāya rāghavam.
tamuvāca śubhaṃ vākyaṃ śirasyāghrāya rāghavam.
14.
bharatena eva uktaḥ tu nṛpaḥ mātāmahaḥ tadā
tam uvāca śubham vākyam śirasi āghrāya rāghavam
tam uvāca śubham vākyam śirasi āghrāya rāghavam
14.
tadā bharatena eva uktaḥ nṛpaḥ mātāmahaḥ
rāghavam śirasi āghrāya tam śubham vākyam uvāca
rāghavam śirasi āghrāya tam śubham vākyam uvāca
14.
The maternal grandfather, who was also the king, thus addressed by Bharata, then embraced Rāghava (Bharata) by smelling his head, and spoke auspicious words to him.
गच्छ तातानुजाने त्वां कैकेयी सुप्रजास्त्वया ।
मातरं कुशलं ब्रूयाः पितरं च परंतप ॥१५॥
मातरं कुशलं ब्रूयाः पितरं च परंतप ॥१५॥
15. gaccha tātānujāne tvāṃ kaikeyī suprajāstvayā ,
mātaraṃ kuśalaṃ brūyāḥ pitaraṃ ca paraṃtapa.
mātaraṃ kuśalaṃ brūyāḥ pitaraṃ ca paraṃtapa.
15.
gaccha tāta anujāne tvām kaikeyī suprajāḥ tvayā
mātaram kuśalam brūyāḥ pitaram ca paraṃtapa
mātaram kuśalam brūyāḥ pitaram ca paraṃtapa
15.
tāta! he paraṃtapa! gaccha.
tvām anujāne.
tvayā kaikeyī suprajāḥ.
mātaram pitaram ca kuśalam brūyāḥ.
tvām anujāne.
tvayā kaikeyī suprajāḥ.
mātaram pitaram ca kuśalam brūyāḥ.
15.
Go, dear son, I permit you. Kaikeyī is fortunate to have you as a good son. O tormentor of foes, convey our well-being to your mother and father.
पुरोहितं च कुशलं ये चान्ये द्विजसत्तमाः ।
तौ च तात महेष्वासौ भ्रातरु रामलक्ष्मणौ ॥१६॥
तौ च तात महेष्वासौ भ्रातरु रामलक्ष्मणौ ॥१६॥
16. purohitaṃ ca kuśalaṃ ye cānye dvijasattamāḥ ,
tau ca tāta maheṣvāsau bhrātaru rāmalakṣmaṇau.
tau ca tāta maheṣvāsau bhrātaru rāmalakṣmaṇau.
16.
purohitam ca kuśalam ye ca anye dvijasattamāḥ
tau ca tāta maheṣvāsau bhrātarau rāmalakṣmaṇau
tau ca tāta maheṣvāsau bhrātarau rāmalakṣmaṇau
16.
tāta! purohitam ca,
ye anye dvijasattamāḥ ca,
tau maheṣvāsau bhrātarau rāmalakṣmaṇau ca (kuśalam brūyāḥ).
ye anye dvijasattamāḥ ca,
tau maheṣvāsau bhrātarau rāmalakṣmaṇau ca (kuśalam brūyāḥ).
16.
And convey our well-being to the royal priest, and to other excellent Brahmins. And also, dear son, to your two brothers, Rama and Lakshmana, those great archers.
तस्मै हस्त्युत्तमांश्चित्रान् कम्बलानजिनानि च ।
अभिसत्कृत्य कैकेयो भरताय धनं ददौ ॥१७॥
अभिसत्कृत्य कैकेयो भरताय धनं ददौ ॥१७॥
17. tasmai hastyuttamāṃścitrān kambalānajināni ca ,
abhisatkṛtya kaikeyo bharatāya dhanaṃ dadau.
abhisatkṛtya kaikeyo bharatāya dhanaṃ dadau.
17.
tasmai hastyuttamān citrān kambalān ajināni ca
abhisatkṛtya kaikeyaḥ bharatāya dhanam dadau
abhisatkṛtya kaikeyaḥ bharatāya dhanam dadau
17.
kaikeyaḥ bharatāya abhisatkṛtya tasmai dhanam,
hastyuttamān citrān kambalān ajināni ca dadau.
hastyuttamān citrān kambalān ajināni ca dadau.
17.
Having respectfully honored Bharata, the King of Kekaya gave him wealth, including excellent elephants, colorful blankets, and various hides.
रुक्म निष्कसहस्रे द्वे षोडशाश्वशतानि च ।
सत्कृत्य कैकेयी पुत्रं केकयो धनमादिशत् ॥१८॥
सत्कृत्य कैकेयी पुत्रं केकयो धनमादिशत् ॥१८॥
18. rukma niṣkasahasre dve ṣoḍaśāśvaśatāni ca ,
satkṛtya kaikeyī putraṃ kekayo dhanamādiśat.
satkṛtya kaikeyī putraṃ kekayo dhanamādiśat.
18.
rukma niṣkasahasre dve ṣoḍaśa aśvaśatāni ca
satkṛtya kaikeyīputram kekayaḥ dhanam ādiśat
satkṛtya kaikeyīputram kekayaḥ dhanam ādiśat
18.
kekayaḥ kaikeyīputram satkṛtya dhanam,
dve rukmaniṣkasahasre ṣoḍaśāśvaśatāni ca ādiśat.
dve rukmaniṣkasahasre ṣoḍaśāśvaśatāni ca ādiśat.
18.
Having honored Kaikeyī's son, the King of Kekaya bestowed wealth, including two thousand gold niṣka coins and sixteen hundred horses.
तथामात्यानभिप्रेतान् विश्वास्यांश्च गुणान्वितान् ।
ददावश्वपतिः शीघ्रं भरतायानुयायिनः ॥१९॥
ददावश्वपतिः शीघ्रं भरतायानुयायिनः ॥१९॥
19. tathāmātyānabhipretān viśvāsyāṃśca guṇānvitān ,
dadāvaśvapatiḥ śīghraṃ bharatāyānuyāyinaḥ.
dadāvaśvapatiḥ śīghraṃ bharatāyānuyāyinaḥ.
19.
tathā amātyān abhipretān viśvāsyān ca guṇānvitān
dadau aśvapatiḥ śīghram bharatāya anuyāyinaḥ
dadau aśvapatiḥ śīghram bharatāya anuyāyinaḥ
19.
aśvapatiḥ śīghram bharatāya tathā abhipretān
viśvāsyān ca guṇānvitān amātyān anuyāyinaḥ dadau
viśvāsyān ca guṇānvitān amātyān anuyāyinaḥ dadau
19.
Thus, Aśvapati promptly gave Bharata desirable, trustworthy, and virtuous ministers to accompany him as followers.
ऐरावतानैन्द्रशिरान्नागान् वै प्रियदर्शनान् ।
खराञ् शीघ्रान् सुसंयुक्तान्मातुलो ऽस्मै धनं ददौ ॥२०॥
खराञ् शीघ्रान् सुसंयुक्तान्मातुलो ऽस्मै धनं ददौ ॥२०॥
20. airāvatānaindraśirānnāgān vai priyadarśanān ,
kharāñ śīghrān susaṃyuktānmātulo'smai dhanaṃ dadau.
kharāñ śīghrān susaṃyuktānmātulo'smai dhanaṃ dadau.
20.
airāvatān aindraśirān nāgān vai priyadarśanān kharān
śīghrān susaṃyuktān mātulaḥ asmai dhanam dadau
śīghrān susaṃyuktān mātulaḥ asmai dhanam dadau
20.
mātulaḥ asmai dhanam dadau vai airāvatān aindraśirān
priyadarśanān nāgān śīghrān susaṃyuktān kharān
priyadarśanān nāgān śīghrān susaṃyuktān kharān
20.
Indeed, his maternal uncle also gave him wealth: elephants resembling Airāvata, majestic-headed and pleasant to behold, as well as swift and well-trained donkeys.
अन्तःपुरे ऽतिसंवृद्धान् व्याघ्रवीर्यबलान्वितान् ।
दंष्ट्रायुधान्महाकायाञ् शुनश्चोपायनं ददौ ॥२१॥
दंष्ट्रायुधान्महाकायाञ् शुनश्चोपायनं ददौ ॥२१॥
21. antaḥpure'tisaṃvṛddhān vyāghravīryabalānvitān ,
daṃṣṭrāyudhānmahākāyāñ śunaścopāyanaṃ dadau.
daṃṣṭrāyudhānmahākāyāñ śunaścopāyanaṃ dadau.
21.
antaḥpure atisaṃvṛddhān vyāghravīryabalānvitān
daṃṣṭrāyudhān mahākāyān śunaḥ ca upāyanam dadau
daṃṣṭrāyudhān mahākāyān śunaḥ ca upāyanam dadau
21.
antaḥpure atisaṃvṛddhān vyāghravīryabalānvitān
daṃṣṭrāyudhān mahākāyān śunaḥ ca upāyanam dadau
daṃṣṭrāyudhān mahākāyān śunaḥ ca upāyanam dadau
21.
He also gave as gifts dogs that were greatly reared in the inner apartments, endowed with the strength and vigor of a tiger, whose fangs were weapons, and which had huge bodies.
स मातामहमापृच्छ्य मातुलं च युधाजितम् ।
रथमारुह्य भरतः शत्रुघ्नसहितो ययौ ॥२२॥
रथमारुह्य भरतः शत्रुघ्नसहितो ययौ ॥२२॥
22. sa mātāmahamāpṛcchya mātulaṃ ca yudhājitam ,
rathamāruhya bharataḥ śatrughnasahito yayau.
rathamāruhya bharataḥ śatrughnasahito yayau.
22.
saḥ mātāmaham āpṛcchya mātulam ca yudhājitam
ratham āruhya bharataḥ śatrughnasahitaḥ yayau
ratham āruhya bharataḥ śatrughnasahitaḥ yayau
22.
saḥ bharataḥ śatrughnasahitaḥ mātāmaham ca
yudhājitam mātulam āpṛcchya ratham āruhya yayau
yudhājitam mātulam āpṛcchya ratham āruhya yayau
22.
Having taken leave of his maternal grandfather and his maternal uncle Yudhājit, Bharata, accompanied by Śatrughna, mounted a chariot and departed.
रथान्मण्डलचक्रांश्च योजयित्वा परःशतम् ।
उष्ट्रगोऽश्वखरैर्भृत्या भरतं यान्तमन्वयुः ॥२३॥
उष्ट्रगोऽश्वखरैर्भृत्या भरतं यान्तमन्वयुः ॥२३॥
23. rathānmaṇḍalacakrāṃśca yojayitvā paraḥśatam ,
uṣṭrago'śvakharairbhṛtyā bharataṃ yāntamanvayuḥ.
uṣṭrago'śvakharairbhṛtyā bharataṃ yāntamanvayuḥ.
23.
rathān maṇḍalacakrān ca yojayitvā paraśatam
uṣṭrago'śvakharaiḥ bhṛtyāḥ bharatam yāntam anvayuḥ
uṣṭrago'śvakharaiḥ bhṛtyāḥ bharatam yāntam anvayuḥ
23.
bhṛtyāḥ uṣṭrago'śvakharaiḥ paraśatam rathān
maṇḍalacakrān ca yojayitvā yāntam bharatam anvayuḥ
maṇḍalacakrān ca yojayitvā yāntam bharatam anvayuḥ
23.
Having yoked and prepared more than a hundred chariots and wheeled vehicles using camels, cows, horses, and donkeys, the servants followed Bharata as he proceeded.
बलेन गुप्तो भरतो महात्मा सहार्यकस्यात्मसमैरमात्यैः ।
आदाय शत्रुघ्नमपेतशत्रुर्गृहाद् ययौ सिद्ध इवेन्द्रलोकात् ॥२४॥
आदाय शत्रुघ्नमपेतशत्रुर्गृहाद् ययौ सिद्ध इवेन्द्रलोकात् ॥२४॥
24. balena gupto bharato mahātmā sahāryakasyātmasamairamātyaiḥ ,
ādāya śatrughnamapetaśatrurgṛhād yayau siddha ivendralokāt.
ādāya śatrughnamapetaśatrurgṛhād yayau siddha ivendralokāt.
24.
balena guptaḥ bharataḥ mahātmā
saha āryakasya ātmasamaiḥ amātyaiḥ
ādāya śatrughnam apetaśatruḥ
gṛhāt yayau siddhaḥ iva indralokāt
saha āryakasya ātmasamaiḥ amātyaiḥ
ādāya śatrughnam apetaśatruḥ
gṛhāt yayau siddhaḥ iva indralokāt
24.
balena guptaḥ mahātmā bharataḥ
āryakasya ātmasamaiḥ amātyaiḥ saha
śatrughnam ādāya apetaśatruḥ
gṛhāt siddhaḥ iva indralokāt yayau
āryakasya ātmasamaiḥ amātyaiḥ saha
śatrughnam ādāya apetaśatruḥ
gṛhāt siddhaḥ iva indralokāt yayau
24.
Bharata, the great-souled (mahātmā), protected by his army, and accompanied by Aryaka's ministers, who were as capable as himself, took Shatrughna and, now free from enemies, departed from the palace, just as a perfected being (siddha) leaves the realm of Indra.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64 (current chapter)
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100