Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-1, chapter-55

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
एवमुक्तो वसिष्ठेन विश्वामित्रो महाबलः ।
आग्नेयमस्त्रमुत्क्षिप्य तिष्ठ तिष्ठेति चाब्रवीत् ॥१॥
1. evamukto vasiṣṭhena viśvāmitro mahābalaḥ ,
āgneyamastramutkṣipya tiṣṭha tiṣṭheti cābravīt.
1. evam uktaḥ vasiṣṭhena viśvāmitraḥ mahābalaḥ āgneyam
astram utkṣipya tiṣṭha tiṣṭha iti ca abravīt
1. vasiṣṭhena evam uktaḥ mahābalaḥ viśvāmitraḥ āgneyam
astram utkṣipya tiṣṭha tiṣṭha iti ca abravīt
1. When thus addressed by Vasiṣṭha, the greatly powerful Viśvāmitra discharged the fiery (Āgneya) weapon and exclaimed, "Stop! Stop!"
वसिष्ठो भगवान्
क्रोधादिदं वचनमब्रवीत् ॥२॥
2. vasiṣṭho bhagavān
krodhādidaṃ vacanamabravīt.
2. vasiṣṭhaḥ bhagavān krodhāt
idam vacanam abravīt
2. bhagavān vasiṣṭhaḥ krodhāt
idam vacanam abravīt
2. The divine Vasiṣṭha, in his anger, uttered these words.
क्षत्रबन्धो स्थितो ऽस्म्येष यद्बलं तद्विदर्शय ।
नाशयाम्येष ते दर्पं शस्त्रस्य तव गाधिज ॥३॥
3. kṣatrabandho sthito'smyeṣa yadbalaṃ tadvidarśaya ,
nāśayāmyeṣa te darpaṃ śastrasya tava gādhija.
3. kṣatrabandho sthitaḥ asmi eṣaḥ yat balam tat vidarśaya
nāśayāmi eṣaḥ te darpam śastrasya tava gādhija
3. kṣatrabandho gādhija eṣaḥ asmi sthitaḥ yat balam
tat vidarśaya eṣaḥ te darpam tava śastrasya nāśayāmi
3. "O unworthy kṣatriya, I stand here! Show whatever strength you have. I shall destroy your pride and your weapon, O son of Gādhi."
क्व च ते क्षत्रियबलं क्व च ब्रह्मबलं महत् ।
पश्य ब्रह्मबलं दिव्यं मम क्षत्रियपांसन ॥४॥
4. kva ca te kṣatriyabalaṃ kva ca brahmabalaṃ mahat ,
paśya brahmabalaṃ divyaṃ mama kṣatriyapāṃsana.
4. kva ca te kṣatriya-balam kva ca brahma-balam mahat
paśya brahma-balam divyam mama kṣatriya-pāṃsana
4. te kṣatriya-balam kva ca,
ca mahat brahma-balam kva? kṣatriya-pāṃsana,
mama divyam brahma-balam paśya.
4. And where is that warrior (kṣatriya) strength of yours, and where is my great spiritual power (brahmabala)? Behold my divine spiritual power (brahmabala), O disgrace among warriors!
तस्यास्त्रं गाधिपुत्रस्य घोरमाग्नेयमुत्तमम् ।
ब्रह्मदण्डेन तच्छान्तमग्नेर्वेग इवाम्भसा ॥५॥
5. tasyāstraṃ gādhiputrasya ghoramāgneyamuttamam ,
brahmadaṇḍena tacchāntamagnervega ivāmbhasā.
5. tasya astram gādhi-putrasya ghoram āgneyam uttamam
brahma-daṇḍena tat śāntam agneḥ vegaḥ iva ambhasā
5. gādhi-putrasya tasya ghoram āgneyam uttamam astram,
brahma-daṇḍena śāntam,
iva agneḥ vegaḥ ambhasā.
5. That fearsome, fiery (āgneya), and excellent weapon of the son of Gādhi (Viśvāmitra) was quelled by the spiritual staff (brahmadaṇḍa), just as the force of fire is subdued by water.
वारुणं चैव रौद्रं च ऐन्द्रं पाशुपतं तथा ।
ऐषीकं चापि चिक्षेप रुषितो गाधिनन्दनः ॥६॥
6. vāruṇaṃ caiva raudraṃ ca aindraṃ pāśupataṃ tathā ,
aiṣīkaṃ cāpi cikṣepa ruṣito gādhinandanaḥ.
6. vāruṇam ca eva raudram ca aindram pāśupatam tathā
aiṣīkam ca api cikṣepa ruṣitaḥ gādhi-nandanaḥ
6. ruṣitaḥ gādhi-nandanaḥ vāruṇam ca eva raudram ca tathā aindram pāśupatam ca api aiṣīkam cikṣepa.
6. The enraged son of Gādhi (Viśvāmitra) hurled the Vāruṇa weapon, and the Raudra, and likewise the Aindra, the Pāśupata, and also the Aiṣīka.
मानवं मोहनं चैव गान्धर्वं स्वापनं तथा ।
जृम्भणं मोहनं चैव संतापनविलापने ॥७॥
7. mānavaṃ mohanaṃ caiva gāndharvaṃ svāpanaṃ tathā ,
jṛmbhaṇaṃ mohanaṃ caiva saṃtāpanavilāpane.
7. mānavam mohanam ca eva gāndharvam svāpanam tathā
jṛmbhaṇam mohanam ca eva saṃtāpana-vilāpane
7. (sa cikṣepa) mānavam ca eva mohanam ca tathā gāndharvam svāpanam ca eva jṛmbhaṇam mohanam (ca) saṃtāpana-vilāpane.
7. (He hurled) also the Mānava weapon and the Mohana, and likewise the Gāndharva and the Svāpana, and the Jṛmbhaṇa and the (another) Mohana, and the Saṃtāpana and the Vilāpana.
शोषणं दारणं चैव वज्रमस्त्रं सुदुर्जयम् ।
ब्रह्मपाशं कालपाशं वारुणं पाशमेव च ॥८॥
8. śoṣaṇaṃ dāraṇaṃ caiva vajramastraṃ sudurjayam ,
brahmapāśaṃ kālapāśaṃ vāruṇaṃ pāśameva ca.
8. śoṣaṇam dāraṇam ca eva vajram astram sudurjayam
brahmapāśam kālapāśam vāruṇam pāśam eva ca
8. vajram astram śoṣaṇam dāraṇam ca eva sudurjayam
brahmapāśam kālapāśam vāruṇam pāśam eva ca
8. The Vajra weapon (astra), which causes drying and rending, is indeed unconquerable. Brahma's noose, Kala's noose, and Varuna's noose are also [listed].
पिनाकास्त्रं च दयितं शुष्कार्द्रे अशनी तथा ।
दण्डास्त्रमथ पैशाचं क्रौञ्चमस्त्रं तथैव च ॥९॥
9. pinākāstraṃ ca dayitaṃ śuṣkārdre aśanī tathā ,
daṇḍāstramatha paiśācaṃ krauñcamastraṃ tathaiva ca.
9. pinākāstram ca dayitam śuṣkārdre aśanī tathā
daṇḍāstram atha paiśācam krauñcam astram tathā eva ca
9. dayitam pinākāstram ca śuṣkārdre aśanī tathā
daṇḍāstram atha paiśācam krauñcam astram tathā eva ca
9. And the beloved Pinaka weapon (astra), the dry and wet thunderbolts; likewise, the Danda weapon (astra), then the Demonic (Paiśāca) weapon (astra), and the Krauñca weapon (astra) indeed, as well.
धर्मचक्रं कालचक्रं विष्णुचक्रं तथैव च ।
वायव्यं मथनं चैव अस्त्रं हयशिरस्तथा ॥१०॥
10. dharmacakraṃ kālacakraṃ viṣṇucakraṃ tathaiva ca ,
vāyavyaṃ mathanaṃ caiva astraṃ hayaśirastathā.
10. dharmacakram kālacakram viṣṇucakram tathā eva ca
vāyavyam mathanam ca eva astram hayaśiras tathā
10. dharmacakram kālacakram viṣṇucakram tathā eva ca
vāyavyam astram mathanam astram ca eva hayaśiras tathā
10. The wheel of natural law (dharma), the wheel of time, Vishnu's discus; and similarly, the Vayavya (windy) weapon (astra), the churning/destructive weapon (astra), and the Hayaśiras (horse-head) weapon (astra) as well.
शक्तिद्वयं च चिक्षेप कङ्कालं मुसलं तथा ।
वैद्याधरं महास्त्रं च कालास्त्रमथ दारुणम् ॥११॥
11. śaktidvayaṃ ca cikṣepa kaṅkālaṃ musalaṃ tathā ,
vaidyādharaṃ mahāstraṃ ca kālāstramatha dāruṇam.
11. śaktidvayam ca cikṣepa kaṅkālam musalam tathā
vaidyādharam mahāstram ca kālāstram atha dāruṇam
11. śaktidvayam ca kaṅkālam musalam tathā vaidyādharam
mahāstram ca dāruṇam kālāstram atha cikṣepa
11. And he threw two Śaktis (śakti), the Kankala weapon, and the Musala weapon; likewise, the great Vidyadhara weapon (astra), and then the terrible Kala weapon (astra).
त्रिशूलमस्त्रं घोरं च कापालमथ कङ्कणम् ।
एतान्यस्त्राणि चिक्षेप सर्वाणि रघुनन्दन ॥१२॥
12. triśūlamastraṃ ghoraṃ ca kāpālamatha kaṅkaṇam ,
etānyastrāṇi cikṣepa sarvāṇi raghunandana.
12. triśūlam astram ghoram ca kāpālam atha kaṅkaṇam
etāni astrāṇi cikṣepa sarvāṇi raghunandana
12. raghunandana saḥ etāni sarvāṇi astrāṇi triśūlam
astram ghoram ca kāpālam atha kaṅkaṇam cikṣepa
12. O descendant of Raghu, he hurled all these weapons: the trident, a dreadful weapon, the Kāpāla, and the Kaṅkaṇa.
वसिष्ठे जपतां श्रेष्ठे तदद्भुतमिवाभवत् ।
तानि सर्वाणि दण्डेन ग्रसते ब्रह्मणः सुतः ॥१३॥
13. vasiṣṭhe japatāṃ śreṣṭhe tadadbhutamivābhavat ,
tāni sarvāṇi daṇḍena grasate brahmaṇaḥ sutaḥ.
13. vasiṣṭhe japatām śreṣṭhe tat adbhutam iva abhavat
tāni sarvāṇi daṇḍena grasate brahmaṇaḥ sutaḥ
13. japatām śreṣṭhe vasiṣṭhe tat adbhutam iva abhavat.
brahmaṇaḥ sutaḥ tāni sarvāṇi daṇḍena grasate.
13. When the supreme sage among those who perform spiritual recitation (japa), Vasiṣṭha, was there, it became like a wonder. The son of Brahmā (Vasiṣṭha) devours all those (weapons) with his staff (daṇḍa).
तेषु शान्तेषु ब्रह्मास्त्रं क्षिप्तवान् गाधिनन्दनः ।
तदस्त्रमुद्यतं दृष्ट्वा देवाः साग्निपुरोगमाः ॥१४॥
14. teṣu śānteṣu brahmāstraṃ kṣiptavān gādhinandanaḥ ,
tadastramudyataṃ dṛṣṭvā devāḥ sāgnipurogamāḥ.
14. teṣu śānteṣu brahmāstram kṣiptavān gādhinandanaḥ
tat astram udyatam dṛṣṭvā devāḥ sa-agni-purōgamāḥ
14. teṣu śānteṣu gādhinandanaḥ brahmāstram kṣiptavān.
tat astram udyatam dṛṣṭvā sa-agni-purōgamāḥ devāḥ.
.
.
14. When those (weapons) were pacified, Gādhi's son (Viśvāmitra) hurled the Brahmāstra. Seeing that weapon raised, the gods, with Agni at their forefront,
देवर्षयश्च संभ्रान्ता गन्धर्वाः समहोरगाः ।
त्रैलोक्यमासीत् संत्रस्तं ब्रह्मास्त्रे समुदीरिते ॥१५॥
15. devarṣayaśca saṃbhrāntā gandharvāḥ samahoragāḥ ,
trailokyamāsīt saṃtrastaṃ brahmāstre samudīrite.
15. devarṣayaḥ ca sambhrāntāḥ gandharvāḥ sa-mahā-uragāḥ
trailokyam āsīt santrastam brahmāstre sam-udīrite
15. devarṣayaḥ ca sambhrāntāḥ.
sa-mahā-uragāḥ gandharvāḥ (ca sambhrāntāḥ).
brahmāstre sam-udīrite (sati) trailokyam santrastam āsīt.
15. The divine sages, the Gandharvas, and the great serpents (Mahoragas) were bewildered. The three worlds became terrified when the Brahmāstra was discharged.
तदप्यस्त्रं महाघोरं ब्राह्मं ब्राह्मेण तेजसा ।
वसिष्ठो ग्रसते सर्वं ब्रह्मदण्डेन राघव ॥१६॥
16. tadapyastraṃ mahāghoraṃ brāhmaṃ brāhmeṇa tejasā ,
vasiṣṭho grasate sarvaṃ brahmadaṇḍena rāghava.
16. tat api astram mahāghoram brāhmam brāhmeṇa tejasā
vasiṣṭhaḥ grasate sarvam brahmadaṇḍena rāghava
16. rāghava tat api mahāghoram brāhmam brāhmeṇa tejasā
astram vasiṣṭhaḥ brahmadaṇḍena sarvam grasate
16. Even that extremely dreadful, divine (brāhma) weapon (astra), possessing the power (tejas) of Brahman (brāhma), Vasiṣṭha completely consumed (grasate) with his divine staff (brahmadaṇḍa), O Rāghava.
ब्रह्मास्त्रं ग्रसमानस्य वसिष्ठस्य महात्मनः ।
त्रैलोक्यमोहनं रौद्रं रूपमासीत् सुदारुणम् ॥१७॥
17. brahmāstraṃ grasamānasya vasiṣṭhasya mahātmanaḥ ,
trailokyamohanaṃ raudraṃ rūpamāsīt sudāruṇam.
17. brahmāstram grasamānasya vasiṣṭhasya mahātmanaḥ
trailokyamohanam raudram rūpam āsīt sudāruṇam
17. mahātmanaḥ vasiṣṭhasya brahmāstram grasamānasya
trailokyamohanam raudram sudāruṇam rūpam āsīt
17. As the great-souled (mahātman) Vasiṣṭha was consuming the divine weapon (brahmāstra), his form (rūpa) became terrifying, enchanting the three worlds (trailokyamohanam), and exceedingly dreadful.
रोमकूपेषु सर्वेषु वसिष्ठस्य महात्मनः ।
मरीच्य इव निष्पेतुरग्नेर्धूमाकुलार्चिषः ॥१८॥
18. romakūpeṣu sarveṣu vasiṣṭhasya mahātmanaḥ ,
marīcya iva niṣpeturagnerdhūmākulārciṣaḥ.
18. romakūpeṣu sarveṣu vasiṣṭhasya mahātmanaḥ
marīcyaḥ iva niṣpetuḥ agneḥ dhūmākulārciṣaḥ
18. mahātmanaḥ vasiṣṭhasya sarveṣu romakūpeṣu
marīcyaḥ agneḥ dhūmākulārciṣaḥ iva niṣpetuḥ
18. From all the pores (romakūpa) of the great-souled (mahātman) Vasiṣṭha, rays (marīci) shot forth (niṣpetuḥ), resembling the smoke-agitated flames of fire (agni).
प्राज्वलद्ब्रह्मदण्डश्च वसिष्ठस्य करोद्यतः ।
विधूम इव कालाग्निर्यमदण्ड इवापरः ॥१९॥
19. prājvaladbrahmadaṇḍaśca vasiṣṭhasya karodyataḥ ,
vidhūma iva kālāgniryamadaṇḍa ivāparaḥ.
19. prājvalat brahmadaṇḍaḥ ca vasiṣṭhasya karodyataḥ
vidhūmaḥ iva kālāgniḥ yamadaṇḍaḥ iva aparaḥ
19. ca vasiṣṭhasya karodyataḥ brahmadaṇḍaḥ prājvalat
kālāgniḥ vidhūmaḥ iva aparaḥ yamadaṇḍaḥ iva
19. And Vasiṣṭha's divine staff (brahmadaṇḍa), uplifted in his hand, blazed forth (prājvalat) like the smokeless fire of universal destruction (kālāgni), or like another staff of Yama.
ततो ऽस्तुवन्मुनिगणा वसिष्ठं जपतां वरम् ।
अमोघं ते बलं ब्रह्मंस्तेजो धारय तेजसा ॥२०॥
20. tato'stuvanmunigaṇā vasiṣṭhaṃ japatāṃ varam ,
amoghaṃ te balaṃ brahmaṃstejo dhāraya tejasā.
20. tataḥ astuvan munigaṇāḥ vasiṣṭham japatām varam
amogham te balam brahman tejaḥ dhāraya tejasā
20. munigaṇāḥ japatām varam vasiṣṭham astuvan tataḥ
brahman te balam amogham tejasā tejaḥ dhāraya
20. Then the groups of sages praised Vasishtha, the best among those who chant. 'Your strength is unfailing, O Brahmin! Contain (your) spiritual energy with (your own) spiritual energy!'
निगृहीतस्त्वया ब्रह्मन् विश्वामित्रो महातपाः ।
प्रसीद जपतां श्रेष्ठ लोकाः सन्तु गतव्यथाः ॥२१॥
21. nigṛhītastvayā brahman viśvāmitro mahātapāḥ ,
prasīda japatāṃ śreṣṭha lokāḥ santu gatavyathāḥ.
21. nigṛhītaḥ tvayā brahman viśvāmitraḥ mahātapāḥ
prasīda japatām śreṣṭha lokāḥ santu gatavyathāḥ
21. brahman tvayā mahātapāḥ viśvāmitraḥ nigṛhītaḥ
japatām śreṣṭha prasīda lokāḥ gatavyathāḥ santu
21. O Brahmin, Vishvamitra, the great ascetic (mahātapas), has been subdued by you. Be gracious, O best among those who chant, and let the worlds be free from suffering!
एवमुक्तो महातेजाः शमं चक्रे महातपाः ।
विश्वामित्रो ऽपि निकृतो विनिःश्वस्येदमब्रवीत् ॥२२॥
22. evamukto mahātejāḥ śamaṃ cakre mahātapāḥ ,
viśvāmitro'pi nikṛto viniḥśvasyedamabravīt.
22. evam uktaḥ mahātejāḥ śamam cakre mahātapāḥ
viśvāmitraḥ api nikṛtaḥ viniḥśvasya idam abravīt
22. evam uktaḥ mahātejāḥ mahātapāḥ śamam cakre
viśvāmitraḥ api nikṛtaḥ viniḥśvasya idam abravīt
22. Thus addressed, the glorious (Vasiṣṭha), the great ascetic (mahātapas), brought about peace. Vishvamitra, for his part, humbled and defeated, sighed deeply and said this.
धिग्बलं क्षत्रियबलं ब्रह्मतेजोबलं बलम् ।
एकेन ब्रह्मदण्डेन सर्वास्त्राणि हतानि मे ॥२३॥
23. dhigbalaṃ kṣatriyabalaṃ brahmatejobalaṃ balam ,
ekena brahmadaṇḍena sarvāstrāṇi hatāni me.
23. dhik balam kṣatriyabalam brahmatejobalam balam
ekena brahmadaṇḍena sarvāstrāṇi hatāni me
23. kṣatriyabalam dhik brahmatejobalam balam
ekena brahmadaṇḍena me sarvāstrāṇi hatāni
23. Fie on the power of a warrior! The power of spiritual energy (brahmatejas) is true strength! All my weapons have been destroyed by a single divine staff (brahmadaṇḍa).
तदेतत् समवेक्ष्याहं प्रसन्नेन्द्रियमानसः ।
तपो महत् समास्थास्ये यद्वै ब्रह्मत्वकारकम् ॥२४॥
24. tadetat samavekṣyāhaṃ prasannendriyamānasaḥ ,
tapo mahat samāsthāsye yadvai brahmatvakārakam.
24. tat etat samavekṣya aham prasannendriyamānasaḥ
tapaḥ mahat samāsthāsye yat vai brahmatvakārakam
24. aham tat etat samavekṣya prasannendriyamānasaḥ
yat vai brahmatvakārakam mahat tapaḥ samāsthāsye
24. Therefore, having thoroughly considered this, I, with tranquil senses and mind, will undertake a great ascetic practice (tapas) which indeed brings about the state of a Brahmin.