वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-4, chapter-42
ततः संदिश्य सुग्रीवः श्वशुरं पश्चिमां दिशम् ।
वीरं शतबलिं नाम वानरं वानरर्षभः ॥१॥
वीरं शतबलिं नाम वानरं वानरर्षभः ॥१॥
1. tataḥ saṃdiśya sugrīvaḥ śvaśuraṃ paścimāṃ diśam ,
vīraṃ śatabaliṃ nāma vānaraṃ vānararṣabhaḥ.
vīraṃ śatabaliṃ nāma vānaraṃ vānararṣabhaḥ.
1.
tataḥ saṃdiśya sugrīvaḥ śvaśuram paścimām diśam
vīram śatabalim nāma vānaram vānararṣabhaḥ
vīram śatabalim nāma vānaram vānararṣabhaḥ
1.
tataḥ vānararṣabhaḥ sugrīvaḥ śvaśuram vīram
śatabalim nāma vānaram paścimām diśam saṃdiśya
śatabalim nāma vānaram paścimām diśam saṃdiśya
1.
Then, Sugriva, the foremost among the monkeys, having instructed his father-in-law, the valiant monkey named Shatabali, regarding the western direction,
उवाच राजा मन्त्रज्ञः सर्ववानरसंमतम् ।
वाक्यमात्महितं चैव रामस्य च हितं तथा ॥२॥
वाक्यमात्महितं चैव रामस्य च हितं तथा ॥२॥
2. uvāca rājā mantrajñaḥ sarvavānarasaṃmatam ,
vākyamātmahitaṃ caiva rāmasya ca hitaṃ tathā.
vākyamātmahitaṃ caiva rāmasya ca hitaṃ tathā.
2.
uvāca rājā mantrajñaḥ sarvavānarasaṃmatam
vākyam ātmahitaṃ ca eva rāmasya ca hitaṃ tathā
vākyam ātmahitaṃ ca eva rāmasya ca hitaṃ tathā
2.
rājā mantrajñaḥ sarvavānarasaṃmatam ātmahitaṃ
ca eva rāmasya ca tathā hitaṃ vākyam uvāca
ca eva rāmasya ca tathā hitaṃ vākyam uvāca
2.
...the king, a master of strategy, spoke a command that was agreeable to all the monkeys, beneficial to himself, and similarly beneficial to Rama.
वृतः शतसहस्रेण त्वद्विधानां वनौकसाम् ।
वैवस्वत सुतैः सार्धं प्रतिष्ठस्व स्वमन्त्रिभिः ॥३॥
वैवस्वत सुतैः सार्धं प्रतिष्ठस्व स्वमन्त्रिभिः ॥३॥
3. vṛtaḥ śatasahasreṇa tvadvidhānāṃ vanaukasām ,
vaivasvata sutaiḥ sārdhaṃ pratiṣṭhasva svamantribhiḥ.
vaivasvata sutaiḥ sārdhaṃ pratiṣṭhasva svamantribhiḥ.
3.
vṛtaḥ śatasahasreṇa tvadvidhānām vanaukasām
vaivasvata sutaiḥ sārdham pratiṣṭhasva svamantribhiḥ
vaivasvata sutaiḥ sārdham pratiṣṭhasva svamantribhiḥ
3.
vṛtaḥ tvadvidhānām vanaukasām śatasahasreṇa
vaivasvata sutaiḥ sārdham svamantribhiḥ pratiṣṭhasva
vaivasvata sutaiḥ sārdham svamantribhiḥ pratiṣṭhasva
3.
"Accompanied by a hundred thousand forest-dwelling (vanaukas) monkeys like yourself, proceed with your own ministers and the sons of Vaivasvat."
दिशं ह्युदीचीं विक्रान्तां हिमशैलावतंसकाम् ।
सर्वतः परिमार्गध्वं रामपत्नीमनिन्दिताम् ॥४॥
सर्वतः परिमार्गध्वं रामपत्नीमनिन्दिताम् ॥४॥
4. diśaṃ hyudīcīṃ vikrāntāṃ himaśailāvataṃsakām ,
sarvataḥ parimārgadhvaṃ rāmapatnīmaninditām.
sarvataḥ parimārgadhvaṃ rāmapatnīmaninditām.
4.
diśam hi udīcīm vikrāntām himaśailāvataṃsakām
sarvataḥ parimārgadhvam rāmapatnīm aninditām
sarvataḥ parimārgadhvam rāmapatnīm aninditām
4.
hi udīcīm vikrāntām himaśailāvataṃsakām diśam
sarvataḥ rāmapatnīm aninditām parimārgadhvam
sarvataḥ rāmapatnīm aninditām parimārgadhvam
4.
"Indeed, search everywhere in the vast northern direction, which is crowned by the Himalaya mountains, for Rama's irreproachable wife."
अस्मिन् कार्ये विनिवृत्ते कृते दाशरथेः प्रिये ।
ऋणान्मुक्ता भविष्यामः कृतार्थार्थविदां वराः ॥५॥
ऋणान्मुक्ता भविष्यामः कृतार्थार्थविदां वराः ॥५॥
5. asmin kārye vinivṛtte kṛte dāśaratheḥ priye ,
ṛṇānmuktā bhaviṣyāmaḥ kṛtārthārthavidāṃ varāḥ.
ṛṇānmuktā bhaviṣyāmaḥ kṛtārthārthavidāṃ varāḥ.
5.
asmin kārye vinivṛtte kṛte dāśaratheḥ priye
ṛṇāt muktāḥ bhaviṣyāmaḥ kṛtārthārthavidām varāḥ
ṛṇāt muktāḥ bhaviṣyāmaḥ kṛtārthārthavidām varāḥ
5.
asmin dāśaratheḥ priye kārye vinivṛtte kṛte
ṛṇāt muktāḥ bhaviṣyāmaḥ kṛtārthārthavidām varāḥ
ṛṇāt muktāḥ bhaviṣyāmaḥ kṛtārthārthavidām varāḥ
5.
Upon the completion of this task, which is dear to Rāma, the son of Daśaratha, we, the foremost among those who understand and fulfill their aims, will be released from our obligations.
कृतं हि प्रियमस्माकं राघवेण महात्मना ।
तस्य चेत् प्रतिकारो ऽस्ति सफलं जीवितं भवेत् ॥६॥
तस्य चेत् प्रतिकारो ऽस्ति सफलं जीवितं भवेत् ॥६॥
6. kṛtaṃ hi priyamasmākaṃ rāghaveṇa mahātmanā ,
tasya cet pratikāro'sti saphalaṃ jīvitaṃ bhavet.
tasya cet pratikāro'sti saphalaṃ jīvitaṃ bhavet.
6.
kṛtam hi priyam asmākam rāghaveṇa mahātmanā
tasya cet pratikāraḥ asti saphalam jīvitam bhavet
tasya cet pratikāraḥ asti saphalam jīvitam bhavet
6.
mahātmanā rāghaveṇa asmākam priyam kṛtam hi
tasya pratikāraḥ cet asti saphalam jīvitam bhavet
tasya pratikāraḥ cet asti saphalam jīvitam bhavet
6.
Indeed, a great kindness has been shown to us by the magnanimous Rāghava. If there is a way to return that favor, then our life would become truly meaningful.
एतां बुद्धिं समास्थाय दृश्यते जानकी यथा ।
तथा भवद्भिः कर्तव्यमस्मत्प्रियहितैषिभिः ॥७॥
तथा भवद्भिः कर्तव्यमस्मत्प्रियहितैषिभिः ॥७॥
7. etāṃ buddhiṃ samāsthāya dṛśyate jānakī yathā ,
tathā bhavadbhiḥ kartavyamasmatpriyahitaiṣibhiḥ.
tathā bhavadbhiḥ kartavyamasmatpriyahitaiṣibhiḥ.
7.
etām buddhim samāsthāya dṛśyate jānakī yathā
tathā bhavadbhiḥ kartavyam asmat priya hitaiṣibhiḥ
tathā bhavadbhiḥ kartavyam asmat priya hitaiṣibhiḥ
7.
asmāt priya hitaiṣibhiḥ bhavadbhiḥ etām buddhim
samāsthāya yathā jānakī dṛśyate tathā kartavyam
samāsthāya yathā jānakī dṛśyate tathā kartavyam
7.
With this resolve firmly established, you who are desirous of our welfare and benefit, must act in such a way that Janakī is found.
अयं हि सर्वभूतानां मान्यस्तु नरसत्तमः ।
अस्मासु चागतप्रीती रामः परपुरंजयः ॥८॥
अस्मासु चागतप्रीती रामः परपुरंजयः ॥८॥
8. ayaṃ hi sarvabhūtānāṃ mānyastu narasattamaḥ ,
asmāsu cāgataprītī rāmaḥ parapuraṃjayaḥ.
asmāsu cāgataprītī rāmaḥ parapuraṃjayaḥ.
8.
ayam hi sarvabhūtānām mānyaḥ tu narasattamaḥ
asmāsu ca āgataprītiḥ rāmaḥ parapuranjayaḥ
asmāsu ca āgataprītiḥ rāmaḥ parapuranjayaḥ
8.
ayam hi narasattamaḥ parapuranjayaḥ rāmaḥ
sarvabhūtānām mānyaḥ tu ca asmāsu āgataprītiḥ
sarvabhūtānām mānyaḥ tu ca asmāsu āgataprītiḥ
8.
Indeed, this Rāma, the best among men and the conqueror of enemy cities, is revered by all beings; furthermore, his affection has turned towards us.
इमानि वनदुर्गाणि नद्यः शैलान्तराणि च ।
भवन्तः परिमार्गंस्तु बुद्धिविक्रमसंपदा ॥९॥
भवन्तः परिमार्गंस्तु बुद्धिविक्रमसंपदा ॥९॥
9. imāni vanadurgāṇi nadyaḥ śailāntarāṇi ca ,
bhavantaḥ parimārgaṃstu buddhivikramasaṃpadā.
bhavantaḥ parimārgaṃstu buddhivikramasaṃpadā.
9.
imāni vanadurgāṇi nadyaḥ śailāntarāṇi ca
bhavantaḥ parimārgam tu buddhivikramasaṃpadā
bhavantaḥ parimārgam tu buddhivikramasaṃpadā
9.
bhavantaḥ buddhivikramasaṃpadā imāni
vanadurgāṇi nadyaḥ śailāntarāṇi ca parimārgam tu
vanadurgāṇi nadyaḥ śailāntarāṇi ca parimārgam tu
9.
With your intelligence and valor, you should thoroughly search these impenetrable forests, rivers, and mountain passes.
तत्र म्लेच्छान्पुलिन्दांश्च शूरसेनांस्तथैव च ।
प्रस्थालान्भरतांश्चैव कुरूंश्च सह मद्रकैः ॥१०॥
प्रस्थालान्भरतांश्चैव कुरूंश्च सह मद्रकैः ॥१०॥
10. tatra mlecchānpulindāṃśca śūrasenāṃstathaiva ca ,
prasthālānbharatāṃścaiva kurūṃśca saha madrakaiḥ.
prasthālānbharatāṃścaiva kurūṃśca saha madrakaiḥ.
10.
tatra mlecchān pulindān ca śūrasenān tathā eva ca
prasthālān bharatān ca eva kurūn ca saha madrakaiḥ
prasthālān bharatān ca eva kurūn ca saha madrakaiḥ
10.
tatra mlecchān pulindān ca śūrasenān tathā eva ca
prasthālān bharatān ca eva kurūn ca madrakaiḥ saha
prasthālān bharatān ca eva kurūn ca madrakaiḥ saha
10.
There, search for the Mlecchas, Pulindas, Śūrasenas, Prasthalas, Bharatas, and Kurus along with the Madras.
काम्बोजान्यवनांश्चैव शकानारट्टकानपि ।
बाह्लीकानृषिकांश्चैव पौरवानथ टङ्कणान् ॥११॥
बाह्लीकानृषिकांश्चैव पौरवानथ टङ्कणान् ॥११॥
11. kāmbojānyavanāṃścaiva śakānāraṭṭakānapi ,
bāhlīkānṛṣikāṃścaiva pauravānatha ṭaṅkaṇān.
bāhlīkānṛṣikāṃścaiva pauravānatha ṭaṅkaṇān.
11.
kāmbojān yavanān ca eva śakān āraṭṭakān api
bāhlīkān ṛṣikān ca eva pauravān atha ṭaṅkaṇān
bāhlīkān ṛṣikān ca eva pauravān atha ṭaṅkaṇān
11.
kāmbojān yavanān ca eva śakān āraṭṭakān api
bāhlīkān ṛṣikān ca eva pauravān atha ṭaṅkaṇān
bāhlīkān ṛṣikān ca eva pauravān atha ṭaṅkaṇān
11.
The Kambojas, Yavanas, Śakas, and Āraṭṭakas; also the Bāhlīkas, Ṛṣikas, Pauravas, and Ṭaṅkaṇas.
चीनान्परमचीनांश्च नीहारांश्च पुनः पुनः ।
अन्विष्य दरदांश्चैव हिमवन्तं विचिन्वथ ॥१२॥
अन्विष्य दरदांश्चैव हिमवन्तं विचिन्वथ ॥१२॥
12. cīnānparamacīnāṃśca nīhārāṃśca punaḥ punaḥ ,
anviṣya daradāṃścaiva himavantaṃ vicinvatha.
anviṣya daradāṃścaiva himavantaṃ vicinvatha.
12.
cīnān paramacīnān ca nīhārān ca punaḥ punaḥ
anviṣya daradān ca eva himavantam vicinvatha
anviṣya daradān ca eva himavantam vicinvatha
12.
cīnān paramacīnān ca nīhārān ca daradān ca
eva punaḥ punaḥ anviṣya himavantam vicinvatha
eva punaḥ punaḥ anviṣya himavantam vicinvatha
12.
Repeatedly searching for the Cīnas, Parama-Cīnas, and Nīhāras, and also the Daradas, you should then thoroughly investigate the Himalayas.
लोध्रपद्मकषण्डेषु देवदारुवनेषु च ।
रावणः सह वैदेह्य मार्गितव्यस्ततस्ततः ॥१३॥
रावणः सह वैदेह्य मार्गितव्यस्ततस्ततः ॥१३॥
13. lodhrapadmakaṣaṇḍeṣu devadāruvaneṣu ca ,
rāvaṇaḥ saha vaidehya mārgitavyastatastataḥ.
rāvaṇaḥ saha vaidehya mārgitavyastatastataḥ.
13.
lodhrapadmakakhaṇḍeṣu devadāruvaneśu ca
rāvaṇaḥ saha vaidehyā mārgaitavyaḥ tataḥ tataḥ
rāvaṇaḥ saha vaidehyā mārgaitavyaḥ tataḥ tataḥ
13.
rāvaṇaḥ saha vaidehyā lodhrapadmakakhaṇḍeṣu
devadāruvaneśu ca tataḥ tataḥ mārgaitavyaḥ
devadāruvaneśu ca tataḥ tataḥ mārgaitavyaḥ
13.
Rāvaṇa, along with Vaidehī (Sītā), must be searched for here and there, among the clusters of lodhra and lotus flowers, and in the forests of deodar trees.
ततः सोमाश्रमं गत्वा देवगन्धर्वसेवितम् ।
कालं नाम महासानुं पर्वतं तं गमिष्यथ ॥१४॥
कालं नाम महासानुं पर्वतं तं गमिष्यथ ॥१४॥
14. tataḥ somāśramaṃ gatvā devagandharvasevitam ,
kālaṃ nāma mahāsānuṃ parvataṃ taṃ gamiṣyatha.
kālaṃ nāma mahāsānuṃ parvataṃ taṃ gamiṣyatha.
14.
tataḥ somāśramam gatvā devagandharvasevitam
kālam nāma mahāsānum parvatam tam gamiṣyatha
kālam nāma mahāsānum parvatam tam gamiṣyatha
14.
tataḥ devagandharvasevitam somāśramam gatvā
tam kālam nāma mahāsānum parvatam gamiṣyatha
tam kālam nāma mahāsānum parvatam gamiṣyatha
14.
Then, after reaching the hermitage (āśrama) of Soma, which is frequented by gods and gandharvas, you will proceed to that mountain, Kāla, which possesses mighty peaks.
महत्सु तस्य शृङ्गेषु निर्दरेषु गुहासु च ।
विचिनुध्वं महाभागां रामपत्नीं यशस्विनीम् ॥१५॥
विचिनुध्वं महाभागां रामपत्नीं यशस्विनीम् ॥१५॥
15. mahatsu tasya śṛṅgeṣu nirdareṣu guhāsu ca ,
vicinudhvaṃ mahābhāgāṃ rāmapatnīṃ yaśasvinīm.
vicinudhvaṃ mahābhāgāṃ rāmapatnīṃ yaśasvinīm.
15.
mahatsu tasya śṛṅgeṣu nirdareṣu guhāsu ca
vicinudhavam mahābhāgām rāmapatnīm yaśasvinīm
vicinudhavam mahābhāgām rāmapatnīm yaśasvinīm
15.
tasya mahatsu śṛṅgeṣu nirdareṣu guhāsu ca
mahābhāgām rāmapatnīm yaśasvinīm vicinudhavam
mahābhāgām rāmapatnīm yaśasvinīm vicinudhavam
15.
Search for Rāma's glorious and highly blessed wife on its great peaks, in its ravines, and in its caverns.
तमतिक्रम्य शैलेन्द्रं हेमवर्गं महागिरिम् ।
ततः सुदर्शनं नाम पर्वतं गन्तुमर्हथ ॥१६॥
ततः सुदर्शनं नाम पर्वतं गन्तुमर्हथ ॥१६॥
16. tamatikramya śailendraṃ hemavargaṃ mahāgirim ,
tataḥ sudarśanaṃ nāma parvataṃ gantumarhatha.
tataḥ sudarśanaṃ nāma parvataṃ gantumarhatha.
16.
tam atikramya śailendram hemavargam mahāgirim
tataḥ sudarśanam nāma parvatam gantum arhatha
tataḥ sudarśanam nāma parvatam gantum arhatha
16.
tam śailendram hemavargam mahāgirim atikramya
tataḥ sudarśanam nāma parvatam gantum arhatha
tataḥ sudarśanam nāma parvatam gantum arhatha
16.
After passing beyond that great mountain, the foremost of peaks, which appears golden, you should then proceed to the mountain named Sudarśana.
तस्य काननषण्डेषु निर्दरेषु गुहासु च ।
रावणः सह वैदेह्या मार्गितव्यस्ततस्ततः ॥१७॥
रावणः सह वैदेह्या मार्गितव्यस्ततस्ततः ॥१७॥
17. tasya kānanaṣaṇḍeṣu nirdareṣu guhāsu ca ,
rāvaṇaḥ saha vaidehyā mārgitavyastatastataḥ.
rāvaṇaḥ saha vaidehyā mārgitavyastatastataḥ.
17.
tasya kānanaṣaṇḍeṣu nirdareṣu guhāsu ca
rāvaṇaḥ saha vaidehyā mārgitavyaḥ tatastataḥ
rāvaṇaḥ saha vaidehyā mārgitavyaḥ tatastataḥ
17.
rāvaṇaḥ saha vaidehyā tasya kānanaṣaṇḍeṣu
nirdareṣu guhāsu ca tatastataḥ mārgitavyaḥ
nirdareṣu guhāsu ca tatastataḥ mārgitavyaḥ
17.
Rāvaṇa, along with Vaidehī, must be searched for everywhere - in its forest groves, mountain caves, and grottoes.
तमतिक्रम्य चाकाशं सर्वतः शतयोजनम् ।
अपर्वतनदी वृक्षं सर्वसत्त्वविवर्जितम् ॥१८॥
अपर्वतनदी वृक्षं सर्वसत्त्वविवर्जितम् ॥१८॥
18. tamatikramya cākāśaṃ sarvataḥ śatayojanam ,
aparvatanadī vṛkṣaṃ sarvasattvavivarjitam.
aparvatanadī vṛkṣaṃ sarvasattvavivarjitam.
18.
tam atikramya ca ākāśam sarvataḥ śatayojanam
aparvatanadīvṛkṣam sarvasattvavivarjitam
aparvatanadīvṛkṣam sarvasattvavivarjitam
18.
tam atikramya ca sarvataḥ śatayojanam
aparvatanadīvṛkṣam sarvasattvavivarjitam ākāśam
aparvatanadīvṛkṣam sarvasattvavivarjitam ākāśam
18.
And having traversed that area, you will find an expanse of sky stretching a hundred yojanas (approximately 800 miles) in all directions, devoid of mountains, rivers, or trees, and completely without any living creatures.
तं तु शीघ्रमतिक्रम्य कान्तारं रोमहर्षणम् ।
कैलासं पाण्डुरं शैलं प्राप्य हृष्टा भविष्यथ ॥१९॥
कैलासं पाण्डुरं शैलं प्राप्य हृष्टा भविष्यथ ॥१९॥
19. taṃ tu śīghramatikramya kāntāraṃ romaharṣaṇam ,
kailāsaṃ pāṇḍuraṃ śailaṃ prāpya hṛṣṭā bhaviṣyatha.
kailāsaṃ pāṇḍuraṃ śailaṃ prāpya hṛṣṭā bhaviṣyatha.
19.
tam tu śīghram atikramya kāntāram romaharṣaṇam
kailāsam pāṇḍuram śailam prāpya hṛṣṭāḥ bhaviṣyatha
kailāsam pāṇḍuram śailam prāpya hṛṣṭāḥ bhaviṣyatha
19.
tu (he) tam romaharṣaṇam kāntāram śīghram atikramya
pāṇḍuram kailāsam śailam prāpya hṛṣṭāḥ bhaviṣyatha
pāṇḍuram kailāsam śailam prāpya hṛṣṭāḥ bhaviṣyatha
19.
However, having quickly traversed that vast and terrifying wilderness, you will become joyful upon reaching the white Kailāsa mountain.
तत्र पाण्डुरमेघाभं जाम्बूनदपरिष्कृतम् ।
कुबेरभवनं दिव्यं निर्मितं विश्वकर्मणा ॥२०॥
कुबेरभवनं दिव्यं निर्मितं विश्वकर्मणा ॥२०॥
20. tatra pāṇḍurameghābhaṃ jāmbūnadapariṣkṛtam ,
kuberabhavanaṃ divyaṃ nirmitaṃ viśvakarmaṇā.
kuberabhavanaṃ divyaṃ nirmitaṃ viśvakarmaṇā.
20.
tatra pāṇḍurameghābham jāmbūnadapariṣkṛtam
kuberabhavanam divyam nirmitam viśvakarmaṇā
kuberabhavanam divyam nirmitam viśvakarmaṇā
20.
tatra pāṇḍurameghābham jāmbūnadapariṣkṛtam
divyam kuberabhavanam viśvakarmaṇā nirmitam
divyam kuberabhavanam viśvakarmaṇā nirmitam
20.
There, you will find the divine abode of Kubera, shimmering like white clouds and embellished with Jambūnada gold, which was crafted by Viśvakarmā, the divine architect.
विशाला नलिनी यत्र प्रभूतकमलोत्पला ।
हंसकारण्डवाकीर्णा अप्सरोगणसेविता ॥२१॥
हंसकारण्डवाकीर्णा अप्सरोगणसेविता ॥२१॥
21. viśālā nalinī yatra prabhūtakamalotpalā ,
haṃsakāraṇḍavākīrṇā apsarogaṇasevitā.
haṃsakāraṇḍavākīrṇā apsarogaṇasevitā.
21.
viśālā nalinī yatra prabhūtakamalotpalā
haṃsakāraṇḍavākīrṇā apsarogaṇasevitā
haṃsakāraṇḍavākīrṇā apsarogaṇasevitā
21.
Where there is an expansive lotus pond, abundant with lotuses and water lilies, teeming with swans and ducks, and frequented by throngs of celestial nymphs.
तत्र वैश्रवणो राजा सर्वभूतनमस्कृतः ।
धनदो रमते श्रीमान् गुह्यकैः सह यक्षराट् ॥२२॥
धनदो रमते श्रीमान् गुह्यकैः सह यक्षराट् ॥२२॥
22. tatra vaiśravaṇo rājā sarvabhūtanamaskṛtaḥ ,
dhanado ramate śrīmān guhyakaiḥ saha yakṣarāṭ.
dhanado ramate śrīmān guhyakaiḥ saha yakṣarāṭ.
22.
tatra vaiśravaṇaḥ rājā sarvabhūtanamaskṛtaḥ
dhanadaḥ ramate śrīmān guhyakaiḥ saha yakṣarāṭ
dhanadaḥ ramate śrīmān guhyakaiḥ saha yakṣarāṭ
22.
There, King Vaiśravaṇa, honored by all beings, the glorious giver of wealth (dhanada), the king of the yakṣas (yakṣarāṭ), revels with his attendants, the guhyakas.
तस्य चन्द्रनिकशेषु पर्वतेषु गुहासु च ।
रावणः सह वैदेह्या मार्गितव्यस्ततस्ततः ॥२३॥
रावणः सह वैदेह्या मार्गितव्यस्ततस्ततः ॥२३॥
23. tasya candranikaśeṣu parvateṣu guhāsu ca ,
rāvaṇaḥ saha vaidehyā mārgitavyastatastataḥ.
rāvaṇaḥ saha vaidehyā mārgitavyastatastataḥ.
23.
tasya candranikaṣeṣu parvateṣu guhāsu ca
rāvaṇaḥ saha vaidehyā mārgitavyaḥ tataḥ tataḥ
rāvaṇaḥ saha vaidehyā mārgitavyaḥ tataḥ tataḥ
23.
Rāvaṇa, along with Vaidehī (Sītā), must be sought throughout his mountains and caves, which are as radiant as the moon.
क्रौञ्चं तु गिरिमासाद्य बिलं तस्य सुदुर्गमम् ।
अप्रमत्तैः प्रवेष्टव्यं दुष्प्रवेशं हि तत् स्मृतम् ॥२४॥
अप्रमत्तैः प्रवेष्टव्यं दुष्प्रवेशं हि तत् स्मृतम् ॥२४॥
24. krauñcaṃ tu girimāsādya bilaṃ tasya sudurgamam ,
apramattaiḥ praveṣṭavyaṃ duṣpraveśaṃ hi tat smṛtam.
apramattaiḥ praveṣṭavyaṃ duṣpraveśaṃ hi tat smṛtam.
24.
krauñcam tu girim āsādya bilam tasya sudurgamam
apramattaiḥ praveṣṭavyam duṣpravesam hi tat smṛtam
apramattaiḥ praveṣṭavyam duṣpravesam hi tat smṛtam
24.
Having reached the Krauñca mountain, its very inaccessible cave must be entered with vigilance, for it is indeed considered difficult to penetrate.
वसन्ति हि महात्मानस्तत्र सूर्यसमप्रभाः ।
देवैरप्यर्चिताः सम्यग्देवरूपा महर्षयः ॥२५॥
देवैरप्यर्चिताः सम्यग्देवरूपा महर्षयः ॥२५॥
25. vasanti hi mahātmānastatra sūryasamaprabhāḥ ,
devairapyarcitāḥ samyagdevarūpā maharṣayaḥ.
devairapyarcitāḥ samyagdevarūpā maharṣayaḥ.
25.
vasanti hi mahātmānaḥ tatra sūryasamaprabhāḥ
devaiḥ api arcitāḥ samyak devarūpāḥ maharṣayaḥ
devaiḥ api arcitāḥ samyak devarūpāḥ maharṣayaḥ
25.
Indeed, great-souled beings, radiant like the sun and having the appearance of gods, and great sages reside there, properly worshipped even by the deities.
क्रौञ्चस्य तु गुहाश्चान्याः सानूनि शिखराणि च ।
निर्दराश्च नितम्बाश्च विचेतव्यास्ततस्ततः ॥२६॥
निर्दराश्च नितम्बाश्च विचेतव्यास्ततस्ततः ॥२६॥
26. krauñcasya tu guhāścānyāḥ sānūni śikharāṇi ca ,
nirdarāśca nitambāśca vicetavyāstatastataḥ.
nirdarāśca nitambāśca vicetavyāstatastataḥ.
26.
krauñcasya tu guhāḥ ca anyāḥ sānūni śikharāṇi ca
nirddarāḥ ca nitambāḥ ca vicetavyāḥ tataḥ tataḥ
nirddarāḥ ca nitambāḥ ca vicetavyāḥ tataḥ tataḥ
26.
And all the other caves, plateaus, peaks, ravines, and slopes of Krauñca mountain must be searched thoroughly, here and there.
क्रौञ्चस्य शिखरं चापि निरीक्ष्य च ततस्ततः ।
अवृक्षं कामशैलं च मानसं विहगालयम् ॥२७॥
अवृक्षं कामशैलं च मानसं विहगालयम् ॥२७॥
27. krauñcasya śikharaṃ cāpi nirīkṣya ca tatastataḥ ,
avṛkṣaṃ kāmaśailaṃ ca mānasaṃ vihagālayam.
avṛkṣaṃ kāmaśailaṃ ca mānasaṃ vihagālayam.
27.
krauñcasya śikharaṃ ca api nirīkṣya ca tataḥ
tataḥ avṛkṣaṃ kāmaśailaṃ ca mānasaṃ vihagālayam
tataḥ avṛkṣaṃ kāmaśailaṃ ca mānasaṃ vihagālayam
27.
And having thoroughly inspected the peak of Krauñca mountain, they must also examine the treeless Kāmaśaila mountain and Lake Mānas, the abode of birds.
न गतिस्तत्र भूतानां देवदानवरक्षसाम् ।
स च सर्वैर्विचेतव्यः ससानुप्रस्थभूधरः ॥२८॥
स च सर्वैर्विचेतव्यः ससानुप्रस्थभूधरः ॥२८॥
28. na gatistatra bhūtānāṃ devadānavarakṣasām ,
sa ca sarvairvicetavyaḥ sasānuprasthabhūdharaḥ.
sa ca sarvairvicetavyaḥ sasānuprasthabhūdharaḥ.
28.
na gatiḥ tatra bhūtānāṃ devadānavarakṣasām saḥ
ca sarvaiḥ vicetavyaḥ sasānuprasthabhūdharaḥ
ca sarvaiḥ vicetavyaḥ sasānuprasthabhūdharaḥ
28.
No being, not even gods, dānavas, or rākṣasas, has access there. Nevertheless, that mountain, complete with its slopes and plateaus, must be searched by all of you.
क्रौञ्चं गिरिमतिक्रम्य मैनाको नाम पर्वतः ।
मयस्य भवनं तत्र दानवस्य स्वयं कृतम् ॥२९॥
मयस्य भवनं तत्र दानवस्य स्वयं कृतम् ॥२९॥
29. krauñcaṃ girimatikramya maināko nāma parvataḥ ,
mayasya bhavanaṃ tatra dānavasya svayaṃ kṛtam.
mayasya bhavanaṃ tatra dānavasya svayaṃ kṛtam.
29.
krauñcam girim atikramya mainākaḥ nāma parvataḥ
mayasya bhavanam tatra dānavasya svayam kṛtam
mayasya bhavanam tatra dānavasya svayam kṛtam
29.
Having crossed the Krauñca mountain, there is a mountain named Maināka. On that mountain is the dwelling of the dānava (demon) Maya, built by himself.
मैनाकस्तु विचेतव्यः ससानुप्रस्थकन्दरः ।
स्त्रीणामश्वमुखीनां च निकेतास्तत्र तत्र तु ॥३०॥
स्त्रीणामश्वमुखीनां च निकेतास्तत्र तत्र तु ॥३०॥
30. mainākastu vicetavyaḥ sasānuprasthakandaraḥ ,
strīṇāmaśvamukhīnāṃ ca niketāstatra tatra tu.
strīṇāmaśvamukhīnāṃ ca niketāstatra tatra tu.
30.
mainākaḥ tu vicetavyaḥ sasānuprasthakandaraḥ
strīṇām aśvamukhīnām ca niketāḥ tatra tatra tu
strīṇām aśvamukhīnām ca niketāḥ tatra tatra tu
30.
The Maināka (mountain), however, with its plateaus and caves, should be searched. There, here and there, are also the dwellings of women with horse-faces.
तं देशं समतिक्रम्य आश्रमं सिद्धसेवितम् ।
सिद्धा वैखानसास्तत्र वालखिल्याश्च तापसाः ॥३१॥
सिद्धा वैखानसास्तत्र वालखिल्याश्च तापसाः ॥३१॥
31. taṃ deśaṃ samatikramya āśramaṃ siddhasevitam ,
siddhā vaikhānasāstatra vālakhilyāśca tāpasāḥ.
siddhā vaikhānasāstatra vālakhilyāśca tāpasāḥ.
31.
tam deśam samatikramya āśramam siddhasevitam
siddhāḥ vaikhanasāḥ tatra vālakhilyāḥ ca tāpasāḥ
siddhāḥ vaikhanasāḥ tatra vālakhilyāḥ ca tāpasāḥ
31.
Having completely crossed that region, (you will find) a hermitage (āśrama) frequented by perfected beings (siddhas). There, you will find perfected beings (siddhas), Vaikhānasa ascetics, and Vālakhilya ascetics (tāpasas).
वन्द्यास्ते तु तपःसिद्धास्तापसा वीतकल्मषाः ।
प्रष्टव्याश्चापि सीतायाः प्रवृत्तं विनयान्वितैः ॥३२॥
प्रष्टव्याश्चापि सीतायाः प्रवृत्तं विनयान्वितैः ॥३२॥
32. vandyāste tu tapaḥsiddhāstāpasā vītakalmaṣāḥ ,
praṣṭavyāścāpi sītāyāḥ pravṛttaṃ vinayānvitaiḥ.
praṣṭavyāścāpi sītāyāḥ pravṛttaṃ vinayānvitaiḥ.
32.
vandyāḥ te tu tapaḥsiddhāḥ tāpasāḥ vītakalmaṣāḥ
praṣṭavyāḥ ca api sītāyāḥ pravṛttam vinayānvitaiḥ
praṣṭavyāḥ ca api sītāyāḥ pravṛttam vinayānvitaiḥ
32.
Those ascetics, perfected by their asceticism (tapas) and free from impurities, are certainly to be honored. They should also be respectfully questioned about Sītā's condition by those endowed with humility.
हेमपुष्करसंछन्नं तत्र वैखानसं सरः ।
तरुणादित्यसंकाशैर्हंसैर्विचरितं शुभैः ॥३३॥
तरुणादित्यसंकाशैर्हंसैर्विचरितं शुभैः ॥३३॥
33. hemapuṣkarasaṃchannaṃ tatra vaikhānasaṃ saraḥ ,
taruṇādityasaṃkāśairhaṃsairvicaritaṃ śubhaiḥ.
taruṇādityasaṃkāśairhaṃsairvicaritaṃ śubhaiḥ.
33.
hemapuṣkarasaṃchannam tatra vaikhānasaṃ saraḥ
taruṇādityasaṃkāśaiḥ haṃsaiḥ vicaritam śubhaiḥ
taruṇādityasaṃkāśaiḥ haṃsaiḥ vicaritam śubhaiḥ
33.
There, a lake associated with the Vaikhānasa ascetics, covered with golden lotuses, was frequented by beautiful swans, gleaming like the morning sun.
औपवाह्यः कुबेरस्य सर्वभौम इति स्मृतः ।
गजः पर्येति तं देशं सदा सह करेणुभिः ॥३४॥
गजः पर्येति तं देशं सदा सह करेणुभिः ॥३४॥
34. aupavāhyaḥ kuberasya sarvabhauma iti smṛtaḥ ,
gajaḥ paryeti taṃ deśaṃ sadā saha kareṇubhiḥ.
gajaḥ paryeti taṃ deśaṃ sadā saha kareṇubhiḥ.
34.
aupavāhyaḥ kuberasya sarvabhaumaḥ iti smṛtaḥ
gajaḥ paryeti tam deśam sadā saha kareṇubhiḥ
gajaḥ paryeti tam deśam sadā saha kareṇubhiḥ
34.
Kubera's royal mount, an elephant known as Sarvabhauma, always wanders that region with his female elephants.
तत् सारः समतिक्रम्य नष्टचन्द्रदिवाकरम् ।
अनक्षत्रगणं व्योम निष्पयोदमनादिमत् ॥३५॥
अनक्षत्रगणं व्योम निष्पयोदमनादिमत् ॥३५॥
35. tat sāraḥ samatikramya naṣṭacandradivākaram ,
anakṣatragaṇaṃ vyoma niṣpayodamanādimat.
anakṣatragaṇaṃ vyoma niṣpayodamanādimat.
35.
tat saraḥ samatikramya naṣṭacandradivākaram
anakṣatragaṇam vyoma niṣpayodam anādimat
anakṣatragaṇam vyoma niṣpayodam anādimat
35.
Having completely surpassed that lake, one would find a sky (vyoma) devoid of sun and moon, without constellations, without clouds, and existing eternally (anādimat).
गभस्तिभिरिवार्कस्य स तु देशः प्रकाशते ।
विश्राम्यद्भिस्तपः सिद्धैर्देवकल्पैः स्वयम्प्रभैः ॥३६॥
विश्राम्यद्भिस्तपः सिद्धैर्देवकल्पैः स्वयम्प्रभैः ॥३६॥
36. gabhastibhirivārkasya sa tu deśaḥ prakāśate ,
viśrāmyadbhistapaḥ siddhairdevakalpaiḥ svayamprabhaiḥ.
viśrāmyadbhistapaḥ siddhairdevakalpaiḥ svayamprabhaiḥ.
36.
gabhastibhiḥ iva arkasya saḥ tu deśaḥ prakāśate
viśrāmyadbhiḥ tapaḥsiddhaiḥ devakalpaiḥ svayamprabhaiḥ
viśrāmyadbhiḥ tapaḥsiddhaiḥ devakalpaiḥ svayamprabhaiḥ
36.
But that region shines as if by the sun's rays, [illuminated] by divine, self-luminous, and perfected beings who have achieved spiritual power through their austerities (tapas) and are resting there.
तं तु देशमतिक्रम्य शैलोदा नाम निम्नगा ।
उभयोस्तीरयोर्यस्याः कीचका नाम वेणवः ॥३७॥
उभयोस्तीरयोर्यस्याः कीचका नाम वेणवः ॥३७॥
37. taṃ tu deśamatikramya śailodā nāma nimnagā ,
ubhayostīrayoryasyāḥ kīcakā nāma veṇavaḥ.
ubhayostīrayoryasyāḥ kīcakā nāma veṇavaḥ.
37.
tam tu deśam atikramya śailodā nāma nimnagā
ubhayoḥ tīrayoḥ yasyāḥ kīcakā nāma veṇavaḥ
ubhayoḥ tīrayoḥ yasyāḥ kīcakā nāma veṇavaḥ
37.
tam deśam atikramya tu śailodā nāma nimnagā
yasyāḥ ubhayoḥ tīrayoḥ kīcakā nāma veṇavaḥ
yasyāḥ ubhayoḥ tīrayoḥ kīcakā nāma veṇavaḥ
37.
Having passed beyond that region, there is a river called Śailodā, on both banks of which grow bamboos known as Kīcakas.
ते नयन्ति परं तीरं सिद्धान्प्रत्यानयन्ति च ।
उत्तराः कुरवस्तत्र कृतपुण्यप्रतिश्रियाः ॥३८॥
उत्तराः कुरवस्तत्र कृतपुण्यप्रतिश्रियाः ॥३८॥
38. te nayanti paraṃ tīraṃ siddhānpratyānayanti ca ,
uttarāḥ kuravastatra kṛtapuṇyapratiśriyāḥ.
uttarāḥ kuravastatra kṛtapuṇyapratiśriyāḥ.
38.
te nayanti param tīram siddhān pratyānayanti
ca uttarāḥ kuravaḥ tatra kṛtapuṇyapratiśriyāḥ
ca uttarāḥ kuravaḥ tatra kṛtapuṇyapratiśriyāḥ
38.
te siddhān param tīram nayanti ca pratyānayanti
tatra uttarāḥ kuravaḥ kṛtapuṇyapratiśriyāḥ
tatra uttarāḥ kuravaḥ kṛtapuṇyapratiśriyāḥ
38.
These (bamboos) transport the perfected beings (siddhas) to the opposite bank and bring them back again. There, in Uttara Kuru, reside those whose abodes are built upon their accumulated merits.
ततः काञ्चनपद्माभिः पद्मिनीभिः कृतोदकाः ।
नीलवैदूर्यपत्राढ्या नद्यस्तत्र सहस्रशः ॥३९॥
नीलवैदूर्यपत्राढ्या नद्यस्तत्र सहस्रशः ॥३९॥
39. tataḥ kāñcanapadmābhiḥ padminībhiḥ kṛtodakāḥ ,
nīlavaidūryapatrāḍhyā nadyastatra sahasraśaḥ.
nīlavaidūryapatrāḍhyā nadyastatra sahasraśaḥ.
39.
tataḥ kāñcanapadmābhiḥ padminībhiḥ kṛtodakāḥ
nīlavaidūryapatrāḍhyāḥ nadyaḥ tatra sahasraśaḥ
nīlavaidūryapatrāḍhyāḥ nadyaḥ tatra sahasraśaḥ
39.
tataḥ tatra sahasraśaḥ nadyaḥ kāñcanapadmābhiḥ
padminībhiḥ kṛtodakāḥ nīlavaidūryapatrāḍhyāḥ
padminībhiḥ kṛtodakāḥ nīlavaidūryapatrāḍhyāḥ
39.
Following that, there are thousands of rivers there, whose waters are graced by golden lotuses and lotus plants, and which are adorned with leaves the color of blue lapis lazuli.
रक्तोत्पलवनैश्चात्र मण्डिताश्च हिरण्मयैः ।
तरुणादित्यसदृशैर्भान्ति तत्र जलाशयाः ॥४०॥
तरुणादित्यसदृशैर्भान्ति तत्र जलाशयाः ॥४०॥
40. raktotpalavanaiścātra maṇḍitāśca hiraṇmayaiḥ ,
taruṇādityasadṛśairbhānti tatra jalāśayāḥ.
taruṇādityasadṛśairbhānti tatra jalāśayāḥ.
40.
raktotpalavanaiḥ ca atra maṇḍitāḥ ca hiraṇmayaiḥ
taruṇādityasadṛśaiḥ bhānti tatra jalāśayāḥ
taruṇādityasadṛśaiḥ bhānti tatra jalāśayāḥ
40.
atra tatra jalāśayāḥ raktotpalavanaiḥ ca
hiraṇmayaiḥ taruṇādityasadṛśaiḥ ca maṇḍitāḥ bhānti
hiraṇmayaiḥ taruṇādityasadṛśaiḥ ca maṇḍitāḥ bhānti
40.
And here, the reservoirs of water shine, adorned with groves of red lotuses and with golden flowers resembling the rising sun.
महार्हमणिपत्रैश्च काञ्चनप्रभ केसरैः ।
नीलोत्पलवनैश्चित्रैः स देशः सर्वतोवृतः ॥४१॥
नीलोत्पलवनैश्चित्रैः स देशः सर्वतोवृतः ॥४१॥
41. mahārhamaṇipatraiśca kāñcanaprabha kesaraiḥ ,
nīlotpalavanaiścitraiḥ sa deśaḥ sarvatovṛtaḥ.
nīlotpalavanaiścitraiḥ sa deśaḥ sarvatovṛtaḥ.
41.
mahārhamanipatraiḥ ca kāñcanaprabha kesaraiḥ
nīlotpalavanaiḥ citraiḥ saḥ deśaḥ sarvataḥ vṛtaḥ
nīlotpalavanaiḥ citraiḥ saḥ deśaḥ sarvataḥ vṛtaḥ
41.
saḥ deśaḥ mahārhamanipatraiḥ ca kāñcanaprabha
kesaraiḥ citraiḥ nīlotpalavanaiḥ ca sarvataḥ vṛtaḥ
kesaraiḥ citraiḥ nīlotpalavanaiḥ ca sarvataḥ vṛtaḥ
41.
That region was completely surrounded by leaves of precious jewels, by gold-lustrous filaments, and by variegated forests of blue lotuses.
निस्तुलाभिश्च मुक्ताभिर्मणिभिश्च महाधनैः ।
उद्भूतपुलिनास्तत्र जातरूपैश्च निम्नगाः ॥४२॥
उद्भूतपुलिनास्तत्र जातरूपैश्च निम्नगाः ॥४२॥
42. nistulābhiśca muktābhirmaṇibhiśca mahādhanaiḥ ,
udbhūtapulināstatra jātarūpaiśca nimnagāḥ.
udbhūtapulināstatra jātarūpaiśca nimnagāḥ.
42.
nistulābhiḥ ca muktābhiḥ maṇibhiḥ ca mahādhanaiḥ
udbhūtapulināḥ tatra jātarūpaiḥ ca nimnagāḥ
udbhūtapulināḥ tatra jātarūpaiḥ ca nimnagāḥ
42.
tatra nimnagāḥ nistulābhiḥ muktābhiḥ ca mahādhanaiḥ
maṇibhiḥ ca jātarūpaiḥ ca udbhūtapulināḥ
maṇibhiḥ ca jātarūpaiḥ ca udbhūtapulināḥ
42.
There, the rivers had sandbanks formed by incomparable pearls, by extremely valuable jewels, and by gold.
सर्वरत्नमयैश्चित्रैरवगाढा नगोत्तमैः ।
जातरूपमयैश्चापि हुताशनसमप्रभैः ॥४३॥
जातरूपमयैश्चापि हुताशनसमप्रभैः ॥४३॥
43. sarvaratnamayaiścitrairavagāḍhā nagottamaiḥ ,
jātarūpamayaiścāpi hutāśanasamaprabhaiḥ.
jātarūpamayaiścāpi hutāśanasamaprabhaiḥ.
43.
sarvaratnamayaiḥ ca citraiḥ avagāḍhāḥ nagottamaiḥ
jātarūpamayaiḥ ca api hutāśanasamaprabhaiḥ
jātarūpamayaiḥ ca api hutāśanasamaprabhaiḥ
43.
avagāḍhāḥ nagottamaiḥ sarvaratnamayaiḥ ca citraiḥ
jātarūpamayaiḥ ca api hutāśanasamaprabhaiḥ
jātarūpamayaiḥ ca api hutāśanasamaprabhaiḥ
43.
The rivers (from the previous description) were penetrated by splendid mountains, variegated and adorned with all kinds of jewels, and also by those made of gold that shone like fire.
नित्यपुष्पफलाश्चात्र नगाः पत्ररथाकुलाः ।
दिव्यगन्धरसस्पर्शाः सर्वकामान् स्रवन्ति च ॥४४॥
दिव्यगन्धरसस्पर्शाः सर्वकामान् स्रवन्ति च ॥४४॥
44. nityapuṣpaphalāścātra nagāḥ patrarathākulāḥ ,
divyagandharasasparśāḥ sarvakāmān sravanti ca.
divyagandharasasparśāḥ sarvakāmān sravanti ca.
44.
nityapuṣpaphalāḥ ca atra nagāḥ patrarathākulāḥ
divyagandharasasparśāḥ sarvakāmān sravanti ca
divyagandharasasparśāḥ sarvakāmān sravanti ca
44.
atra nagāḥ nityapuṣpaphalāḥ ca patrarathākulāḥ
divyagandharasasparśāḥ ca sarvakāmān sravanti
divyagandharasasparśāḥ ca sarvakāmān sravanti
44.
And here, the trees, constantly bearing flowers and fruits, teeming with birds, and endowed with divine fragrance, taste, and touch, yield all desired objects.
नानाकाराणि वासांसि फलन्त्यन्ये नगोत्तमाः ।
मुक्तावैदूर्यचित्राणि भूषणानि तथैव च ॥४५॥
मुक्तावैदूर्यचित्राणि भूषणानि तथैव च ॥४५॥
45. nānākārāṇi vāsāṃsi phalantyanye nagottamāḥ ,
muktāvaidūryacitrāṇi bhūṣaṇāni tathaiva ca.
muktāvaidūryacitrāṇi bhūṣaṇāni tathaiva ca.
45.
nānākārāṇi vāsāṃsi phalanti anye nago-uttamāḥ
muktāvaidūryacitrāṇi bhūṣaṇāni tathā eva ca
muktāvaidūryacitrāṇi bhūṣaṇāni tathā eva ca
45.
anye nago-uttamāḥ nānākārāṇi vāsāṃsi phalanti
tathā eva ca muktāvaidūryacitrāṇi bhūṣaṇāni
tathā eva ca muktāvaidūryacitrāṇi bhūṣaṇāni
45.
Other excellent trees (nago-uttamāḥ) produce various kinds of garments. Similarly, they yield ornaments variegated with pearls and lapis lazuli (vaidūrya).
स्त्रीणां यान्यनुरूपाणि पुरुषाणां तथैव च ।
सर्वर्तुसुखसेव्यानि फलन्त्यन्ये नगोत्तमाः ॥४६॥
सर्वर्तुसुखसेव्यानि फलन्त्यन्ये नगोत्तमाः ॥४६॥
46. strīṇāṃ yānyanurūpāṇi puruṣāṇāṃ tathaiva ca ,
sarvartusukhasevyāni phalantyanye nagottamāḥ.
sarvartusukhasevyāni phalantyanye nagottamāḥ.
46.
strīṇām yāni anurūpāṇi puruṣāṇām tathā eva ca
sarvartusukhasevyāni phalanti anye nago-uttamāḥ
sarvartusukhasevyāni phalanti anye nago-uttamāḥ
46.
anye nago-uttamāḥ yāni strīṇām puruṣāṇām tathā
eva ca anurūpāṇi sarvartusukhasevyāni phalanti
eva ca anurūpāṇi sarvartusukhasevyāni phalanti
46.
Other excellent trees (nago-uttamāḥ) produce those [items] that are suitable for women and men alike, and are enjoyable in all seasons.
महार्हाणि विचित्राणि हैमान्यन्ये नगोत्तमाः ।
शयनानि प्रसूयन्ते चित्रास्तारणवन्ति च ॥४७॥
शयनानि प्रसूयन्ते चित्रास्तारणवन्ति च ॥४७॥
47. mahārhāṇi vicitrāṇi haimānyanye nagottamāḥ ,
śayanāni prasūyante citrāstāraṇavanti ca.
śayanāni prasūyante citrāstāraṇavanti ca.
47.
mahārhāṇi vicitrāṇi haimāni anye nago-uttamāḥ
śayanāni prasūyante citrāstāraṇavanti ca
śayanāni prasūyante citrāstāraṇavanti ca
47.
anye nago-uttamāḥ mahārhāṇi vicitrāṇi haimāni
citrāstāraṇavanti ca śayanāni prasūyante
citrāstāraṇavanti ca śayanāni prasūyante
47.
Other excellent trees (nago-uttamāḥ) bring forth precious, splendid, golden beds, and beds with colorful coverings.
मनःकान्तानि माल्यानि फलन्त्यत्रापरे द्रुमाः ।
पानानि च महार्हाणि भक्ष्याणि विविधानि च ॥४८॥
पानानि च महार्हाणि भक्ष्याणि विविधानि च ॥४८॥
48. manaḥkāntāni mālyāni phalantyatrāpare drumāḥ ,
pānāni ca mahārhāṇi bhakṣyāṇi vividhāni ca.
pānāni ca mahārhāṇi bhakṣyāṇi vividhāni ca.
48.
manaḥkāntāni mālyāni phalanti atra apare drumāḥ
pānāni ca mahārhāṇi bhakṣyāṇi vividhāni ca
pānāni ca mahārhāṇi bhakṣyāṇi vividhāni ca
48.
atra apare drumāḥ manaḥkāntāni mālyāni phalanti
ca mahārhāṇi vividhāni pānāni ca bhakṣyāṇi
ca mahārhāṇi vividhāni pānāni ca bhakṣyāṇi
48.
Here, other trees (drumāḥ) produce garlands pleasing to the mind; and also costly drinks and various kinds of edibles.
स्त्रियश्च गुणसंपन्ना रूपयौवनलक्षिताः ।
गन्धर्वाः किंनरा सिद्धा नागा विद्याधरास्तथा ।
रमन्ते सहितास्तत्र नारीभिर्भास्करप्रभाः ॥४९॥
गन्धर्वाः किंनरा सिद्धा नागा विद्याधरास्तथा ।
रमन्ते सहितास्तत्र नारीभिर्भास्करप्रभाः ॥४९॥
49. striyaśca guṇasaṃpannā rūpayauvanalakṣitāḥ ,
gandharvāḥ kiṃnarā siddhā nāgā vidyādharāstathā ,
ramante sahitāstatra nārībhirbhāskaraprabhāḥ.
gandharvāḥ kiṃnarā siddhā nāgā vidyādharāstathā ,
ramante sahitāstatra nārībhirbhāskaraprabhāḥ.
49.
striyaḥ ca guṇasaṃpannāḥ rūpayauvanalakṣitāḥ
gandharvāḥ kiṃnarāḥ siddhāḥ
nāgāḥ vidyādharāḥ tathā ramante
sahitāḥ tatra nārībhiḥ bhāskaraprabhāḥ
gandharvāḥ kiṃnarāḥ siddhāḥ
nāgāḥ vidyādharāḥ tathā ramante
sahitāḥ tatra nārībhiḥ bhāskaraprabhāḥ
49.
striyaḥ ca guṇasaṃpannāḥ rūpayauvanalakṣitāḥ
gandharvāḥ kiṃnarāḥ siddhāḥ
nāgāḥ tathā vidyādharāḥ sahitāḥ
nārībhiḥ bhāskaraprabhāḥ tatra ramante
gandharvāḥ kiṃnarāḥ siddhāḥ
nāgāḥ tathā vidyādharāḥ sahitāḥ
nārībhiḥ bhāskaraprabhāḥ tatra ramante
49.
Women, endowed with excellent qualities and distinguished by their beauty and youth, as well as Gandharvas, Kinnaras, Siddhas, Nagas, and Vidyadharas, all enjoy themselves there together with women as radiant as the sun.
सर्वे सुकृतकर्माणः सर्वे रतिपरायणाः ।
सर्वे कामार्थसहिता वसन्ति सह योषितः ॥५०॥
सर्वे कामार्थसहिता वसन्ति सह योषितः ॥५०॥
50. sarve sukṛtakarmāṇaḥ sarve ratiparāyaṇāḥ ,
sarve kāmārthasahitā vasanti saha yoṣitaḥ.
sarve kāmārthasahitā vasanti saha yoṣitaḥ.
50.
sarve sukṛtakarmāṇaḥ sarve ratiparāyaṇāḥ
sarve kāmārthasahitāḥ vasanti saha yoṣitaḥ
sarve kāmārthasahitāḥ vasanti saha yoṣitaḥ
50.
sarve sukṛtakarmāṇaḥ sarve ratiparāyaṇāḥ
sarve kāmārthasahitāḥ yoṣitaḥ saha vasanti
sarve kāmārthasahitāḥ yoṣitaḥ saha vasanti
50.
All those who have performed virtuous deeds, all who are devoted to enjoyment, and all who are accompanied by pleasure (kāma) and material prosperity (artha), dwell there together with women.
गीतवादित्रनिर्घोषः सोत्कृष्टहसितस्वनः ।
श्रूयते सततं तत्र सर्वभूतमनोहरः ॥५१॥
श्रूयते सततं तत्र सर्वभूतमनोहरः ॥५१॥
51. gītavāditranirghoṣaḥ sotkṛṣṭahasitasvanaḥ ,
śrūyate satataṃ tatra sarvabhūtamanoharaḥ.
śrūyate satataṃ tatra sarvabhūtamanoharaḥ.
51.
gītavāditranirghoṣaḥ sautkṛṣṭahasitasvanaḥ
śrūyate satataṃ tatra sarvabhūtamanoharaḥ
śrūyate satataṃ tatra sarvabhūtamanoharaḥ
51.
gītavāditranirghoṣaḥ sautkṛṣṭahasitasvanaḥ
sarvabhūtamanoharaḥ tatra satataṃ śrūyate
sarvabhūtamanoharaḥ tatra satataṃ śrūyate
51.
The sound of singing and musical instruments, along with loud, joyous laughter, is constantly heard there, enchanting to all beings.
तत्र नामुदितः कश्चिन्नास्ति कश्चिदसत्प्रियः ।
अहन्यहनि वर्धन्ते गुणास्तत्र मनोरमाः ॥५२॥
अहन्यहनि वर्धन्ते गुणास्तत्र मनोरमाः ॥५२॥
52. tatra nāmuditaḥ kaścinnāsti kaścidasatpriyaḥ ,
ahanyahani vardhante guṇāstatra manoramāḥ.
ahanyahani vardhante guṇāstatra manoramāḥ.
52.
tatra na amuditaḥ kaścit na asti kaścit asatpriyaḥ
ahanyahani vardhante guṇāḥ tatra manoramāḥ
ahanyahani vardhante guṇāḥ tatra manoramāḥ
52.
tatra kaścit amuditaḥ na asti ca kaścit asatpriyaḥ
na asti tatra ahanyahani manoramāḥ guṇāḥ vardhante
na asti tatra ahanyahani manoramāḥ guṇāḥ vardhante
52.
There, no one is unhappy, nor is anyone fond of disagreeable things. Day by day, delightful qualities increase there.
समतिक्रम्य तं देशमुत्तरस्तोयसां निधिः ।
तत्र सोमगिरिर्नाम मध्ये हेममयो महान् ॥५३॥
तत्र सोमगिरिर्नाम मध्ये हेममयो महान् ॥५३॥
53. samatikramya taṃ deśamuttarastoyasāṃ nidhiḥ ,
tatra somagirirnāma madhye hemamayo mahān.
tatra somagirirnāma madhye hemamayo mahān.
53.
samatikramya tam deśam uttarataḥ toyasām nidhiḥ
tatra somagiriḥ nāma madhye hemamayaḥ mahān
tatra somagiriḥ nāma madhye hemamayaḥ mahān
53.
tam deśam samatikramya toyasām nidhiḥ uttarataḥ
tatra madhye mahān hemamayaḥ somagiriḥ nāma
tatra madhye mahān hemamayaḥ somagiriḥ nāma
53.
Having passed beyond that region, to the north of the ocean, there, in the middle, stands a great golden mountain named Somagiri.
इन्द्रलोकगता ये च ब्रह्मलोकगताश्च ये ।
देवास्तं समवेक्षन्ते गिरिराजं दिवं गतम् ॥५४॥
देवास्तं समवेक्षन्ते गिरिराजं दिवं गतम् ॥५४॥
54. indralokagatā ye ca brahmalokagatāśca ye ,
devāstaṃ samavekṣante girirājaṃ divaṃ gatam.
devāstaṃ samavekṣante girirājaṃ divaṃ gatam.
54.
indralokagatāḥ ye ca brahmalokagatāḥ ca ye
devāḥ tam samavekṣante girirājam divam gatam
devāḥ tam samavekṣante girirājam divam gatam
54.
ye indralokagatāḥ ca ye brahmalokagatāḥ ca
devāḥ tam divam gatam girirājam samavekṣante
devāḥ tam divam gatam girirājam samavekṣante
54.
And those who have gone to Indra's world, as well as those who have gone to Brahma's world - all these gods behold that king of mountains, which has reached up to heaven.
स तु देशो विसूर्यो ऽपि तस्य भासा प्रकाशते ।
सूर्यलक्ष्म्याभिविज्ञेयस्तपसेव विवस्वता ॥५५॥
सूर्यलक्ष्म्याभिविज्ञेयस्तपसेव विवस्वता ॥५५॥
55. sa tu deśo visūryo'pi tasya bhāsā prakāśate ,
sūryalakṣmyābhivijñeyastapaseva vivasvatā.
sūryalakṣmyābhivijñeyastapaseva vivasvatā.
55.
saḥ tu deśaḥ visūryaḥ api tasya bhāsā prakāśate
sūryalakṣmyā abhivijñeyaḥ tapasā eva vivasvatā
sūryalakṣmyā abhivijñeyaḥ tapasā eva vivasvatā
55.
saḥ deśaḥ tu visūryaḥ api tasya bhāsā prakāśate
sūryalakṣmyā vivasvatā tapasā eva abhivijñeyaḥ
sūryalakṣmyā vivasvatā tapasā eva abhivijñeyaḥ
55.
That region, even without a sun, shines by its (the mountain's) brilliance. It is to be recognized by the splendor of the sun, as if by the ascetic energy (tapas) of Vivasvat.
भगवानपि विश्वात्मा शम्भुरेकादशात्मकः ।
ब्रह्मा वसति देवेशो ब्रह्मर्षिपरिवारितः ॥५६॥
ब्रह्मा वसति देवेशो ब्रह्मर्षिपरिवारितः ॥५६॥
56. bhagavānapi viśvātmā śambhurekādaśātmakaḥ ,
brahmā vasati deveśo brahmarṣiparivāritaḥ.
brahmā vasati deveśo brahmarṣiparivāritaḥ.
56.
bhagavān api viśvātmā śambhuḥ ekādaśātmakaḥ
brahmā vasati deveśaḥ brahmarṣiparivāritaḥ
brahmā vasati deveśaḥ brahmarṣiparivāritaḥ
56.
bhagavān api viśvātmā ekādaśātmakaḥ śambhuḥ
deveśaḥ brahmā brahmarṣiparivāritaḥ vasati
deveśaḥ brahmā brahmarṣiparivāritaḥ vasati
56.
And the venerable Shambhu (Shiva), the universal self (ātman), embodying eleven forms, dwells there as Brahma, the lord of deities, surrounded by brahmin sages (brahmarṣi).
न कथं चन गन्तव्यं कुरूणामुत्तरेण वः ।
अन्येषामपि भूतानां नातिक्रामति वै गतिः ॥५७॥
अन्येषामपि भूतानां नातिक्रामति वै गतिः ॥५७॥
57. na kathaṃ cana gantavyaṃ kurūṇāmuttareṇa vaḥ ,
anyeṣāmapi bhūtānāṃ nātikrāmati vai gatiḥ.
anyeṣāmapi bhūtānāṃ nātikrāmati vai gatiḥ.
57.
na katham cana gantavyam kurūṇām uttareṇa vaḥ
anyeṣām api bhūtānām na atikrāmati vai gatiḥ
anyeṣām api bhūtānām na atikrāmati vai gatiḥ
57.
vaḥ kurūṇām uttareṇa katham cana na gantavyam
anyeṣām api bhūtānām gatiḥ vai na atikrāmati
anyeṣām api bhūtānām gatiḥ vai na atikrāmati
57.
You must not, by any means, go north of the Kurus. Indeed, the passage of other beings also does not transgress that limit.
सा हि सोमगिरिर्नाम देवानामपि दुर्गमः ।
तमालोक्य ततः क्षिप्रमुपावर्तितुमर्हथ ॥५८॥
तमालोक्य ततः क्षिप्रमुपावर्तितुमर्हथ ॥५८॥
58. sā hi somagirirnāma devānāmapi durgamaḥ ,
tamālokya tataḥ kṣipramupāvartitumarhatha.
tamālokya tataḥ kṣipramupāvartitumarhatha.
58.
sā hi somagiriḥ nāma devānām api durgamaḥ
tam ālokya tataḥ kṣipram upāvartitum arhatha
tam ālokya tataḥ kṣipram upāvartitum arhatha
58.
sā hi nāma somagiriḥ devānām api durgamaḥ
tam ālokya tataḥ kṣipram upāvartitum arhatha
tam ālokya tataḥ kṣipram upāvartitum arhatha
58.
That is indeed the mountain called Somagiri, which is difficult for even the gods to reach. Having seen it, you should swiftly turn back from that point.
एतावद्वानरैः शक्यं गन्तुं वानरपुंगवाः ।
अभास्करममर्यादं न जानीमस्ततः परम् ॥५९॥
अभास्करममर्यादं न जानीमस्ततः परम् ॥५९॥
59. etāvadvānaraiḥ śakyaṃ gantuṃ vānarapuṃgavāḥ ,
abhāskaramamaryādaṃ na jānīmastataḥ param.
abhāskaramamaryādaṃ na jānīmastataḥ param.
59.
etāvat vānaraiḥ śakyam gantum vānarapuṅgavāḥ
abhāskaram amaryādam na jānīmaḥ tataḥ param
abhāskaram amaryādam na jānīmaḥ tataḥ param
59.
vānarapuṅgavāḥ etāvat vānaraiḥ gantum śakyam
tataḥ param abhāskaram amaryādam na jānīmaḥ
tataḥ param abhāskaram amaryādam na jānīmaḥ
59.
O chief among monkeys, it is possible for monkeys to go only this far. We do not know what lies beyond that point, a region without sun and without boundaries.
सर्वमेतद्विचेतव्यं यन्मया परिकीर्तितम् ।
यदन्यदपि नोक्तं च तत्रापि क्रियतां मतिः ॥६०॥
यदन्यदपि नोक्तं च तत्रापि क्रियतां मतिः ॥६०॥
60. sarvametadvicetavyaṃ yanmayā parikīrtitam ,
yadanyadapi noktaṃ ca tatrāpi kriyatāṃ matiḥ.
yadanyadapi noktaṃ ca tatrāpi kriyatāṃ matiḥ.
60.
sarvam etat vicetavyam yat mayā parikīrtitam yat
anyat api na uktam ca tatra api kriyatām matiḥ
anyat api na uktam ca tatra api kriyatām matiḥ
60.
mayā yat sarvam etat parikīrtitam vicetavyam ca
yat anyat api na uktam tatra api matiḥ kriyatām
yat anyat api na uktam tatra api matiḥ kriyatām
60.
All that I have described must be thoroughly investigated. And whatever else has not been mentioned, attention should also be given to that.
ततः कृतं दाशरथेर्महत् प्रियं महत्तरं चापि ततो मम प्रियम् ।
कृतं भविष्यत्यनिलानलोपमा विदेहजा दर्शनजेन कर्मणा ॥६१॥
कृतं भविष्यत्यनिलानलोपमा विदेहजा दर्शनजेन कर्मणा ॥६१॥
61. tataḥ kṛtaṃ dāśarathermahat priyaṃ mahattaraṃ cāpi tato mama priyam ,
kṛtaṃ bhaviṣyatyanilānalopamā videhajā darśanajena karmaṇā.
kṛtaṃ bhaviṣyatyanilānalopamā videhajā darśanajena karmaṇā.
61.
tataḥ kṛtam dāśaratheḥ mahat priyam mahattaram ca api tataḥ
mama priyam anilānalopamā videhajā darśanajena karmaṇā
mama priyam anilānalopamā videhajā darśanajena karmaṇā
61.
tataḥ dāśaratheḥ mahat priyam kṛtam ca api tataḥ mama
mahattaram priyam anilānalopamā videhajā darśanajena karmaṇā
mahattaram priyam anilānalopamā videhajā darśanajena karmaṇā
61.
Then, a great favor has been done for Daśaratha's son. And an even greater favor than that is done for me through the action (karma) arising from the sight of Janaka's daughter, who is comparable to wind and fire.
ततः कृतार्थाः सहिताः सबान्धवा मयार्चिताः सर्वगुणैर्मनोरमैः ।
चरिष्यथोर्वीं प्रतिशान्तशत्रवः सहप्रिया भूतधराः प्लवंगमाः ॥६२॥
चरिष्यथोर्वीं प्रतिशान्तशत्रवः सहप्रिया भूतधराः प्लवंगमाः ॥६२॥
62. tataḥ kṛtārthāḥ sahitāḥ sabāndhavā mayārcitāḥ sarvaguṇairmanoramaiḥ ,
cariṣyathorvīṃ pratiśāntaśatravaḥ sahapriyā bhūtadharāḥ plavaṃgamāḥ.
cariṣyathorvīṃ pratiśāntaśatravaḥ sahapriyā bhūtadharāḥ plavaṃgamāḥ.
62.
tataḥ kṛtārthāḥ sahitāḥ sabāndhavāḥ
mayā arcitāḥ sarvaguṇaiḥ manoramaiḥ
cariṣyatha urvīm pratiśāntaśatravaḥ
sahapriyāḥ bhūtadharāḥ plavaṅgamāḥ
mayā arcitāḥ sarvaguṇaiḥ manoramaiḥ
cariṣyatha urvīm pratiśāntaśatravaḥ
sahapriyāḥ bhūtadharāḥ plavaṅgamāḥ
62.
tataḥ kṛtārthāḥ sahitāḥ sabāndhavāḥ
sarvaguṇaiḥ manoramaiḥ mayā arcitāḥ
plavaṅgamāḥ pratiśāntaśatravaḥ
sahapriyāḥ bhūtadharāḥ urvīm cariṣyatha
sarvaguṇaiḥ manoramaiḥ mayā arcitāḥ
plavaṅgamāḥ pratiśāntaśatravaḥ
sahapriyāḥ bhūtadharāḥ urvīm cariṣyatha
62.
Then, having achieved your purpose, accompanied by your kinsmen, and honored by me for all your charming qualities, you monkeys will roam the earth with your beloveds, your enemies completely subdued, and you will be rulers of the land.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42 (current chapter)
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100