वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-4, chapter-45
गतेषु वानरेन्द्रेषु रामः सुग्रीवमब्रवीत् ।
कथं भवान् विनाजीते सर्वं वै मण्डलं भुवः ॥१॥
कथं भवान् विनाजीते सर्वं वै मण्डलं भुवः ॥१॥
1. gateṣu vānarendreṣu rāmaḥ sugrīvamabravīt ,
kathaṃ bhavān vinājīte sarvaṃ vai maṇḍalaṃ bhuvaḥ.
kathaṃ bhavān vinājīte sarvaṃ vai maṇḍalaṃ bhuvaḥ.
1.
gateṣu vānarandreṣu rāmaḥ sugrīvam abravīt kathaṃ
bhavān vinā ajīte sarvaṃ vai maṇḍalaṃ bhuvaḥ
bhavān vinā ajīte sarvaṃ vai maṇḍalaṃ bhuvaḥ
1.
vānarandreṣu gateṣu rāmaḥ sugrīvam abravīt bhavān
kathaṃ vinā ajīte bhuvaḥ sarvaṃ maṇḍalam vai
kathaṃ vinā ajīte bhuvaḥ sarvaṃ maṇḍalam vai
1.
After the chief monkeys had departed, Rama said to Sugrīva, "How is it that you govern the entire domain of the earth (bhuvah mandala) without conquering it?"
सुग्रीवस्तु ततो राममुवाच प्रणतात्मवान् ।
श्रूयतां सर्वमाख्यास्ये विस्तरेण नरर्षभ ॥२॥
श्रूयतां सर्वमाख्यास्ये विस्तरेण नरर्षभ ॥२॥
2. sugrīvastu tato rāmamuvāca praṇatātmavān ,
śrūyatāṃ sarvamākhyāsye vistareṇa nararṣabha.
śrūyatāṃ sarvamākhyāsye vistareṇa nararṣabha.
2.
sugrīvaḥ tu tataḥ rāmam uvāca praṇatātmavān
śrūyatām sarvam ākhyāsye vistareṇa nararṣabha
śrūyatām sarvam ākhyāsye vistareṇa nararṣabha
2.
tu tataḥ praṇatātmavān sugrīvaḥ rāmam uvāca
nararṣabha śrūyatām sarvam vistareṇa ākhyāsye
nararṣabha śrūyatām sarvam vistareṇa ākhyāsye
2.
But Sugrīva, with a humble spirit, then said to Rama, "Please listen! O best of men, I shall narrate everything in detail."
यदा तु दुन्दुभिं नाम दानवं महिषाकृतिम् ।
परिकालयते वाली मलयं प्रति पर्वतम् ॥३॥
परिकालयते वाली मलयं प्रति पर्वतम् ॥३॥
3. yadā tu dundubhiṃ nāma dānavaṃ mahiṣākṛtim ,
parikālayate vālī malayaṃ prati parvatam.
parikālayate vālī malayaṃ prati parvatam.
3.
yadā tu dundubhiṃ nāma dānavaṃ mahiṣākṛtim
parikālayate vālī malayaṃ prati parvatam
parikālayate vālī malayaṃ prati parvatam
3.
yadā tu vālī dundubhiṃ nāma mahiṣākṛtim
dānavaṃ malayaṃ parvatam prati parikālayate
dānavaṃ malayaṃ parvatam prati parikālayate
3.
When Vali whirled around and hurled the demon named Dundubhi, who had the form of a buffalo, towards Mount Malaya.
तदा विवेश महिषो मलयस्य गुहां प्रति ।
विवेश वाली तत्रापि मलयं तज्जिघांसया ॥४॥
विवेश वाली तत्रापि मलयं तज्जिघांसया ॥४॥
4. tadā viveśa mahiṣo malayasya guhāṃ prati ,
viveśa vālī tatrāpi malayaṃ tajjighāṃsayā.
viveśa vālī tatrāpi malayaṃ tajjighāṃsayā.
4.
tadā viveśa mahiṣaḥ malayasya guhām prati
viveśa vālī tatra api malayam tajjighāṃsayā
viveśa vālī tatra api malayam tajjighāṃsayā
4.
tadā mahiṣaḥ malayasya guhām prati viveśa
vālī api tatra malayam tajjighāṃsayā viveśa
vālī api tatra malayam tajjighāṃsayā viveśa
4.
Then the buffalo entered a cave on the Malaya mountain. Vali also entered that same cave, intending to kill him.
ततो ऽहं तत्र निक्षिप्तो गुहाद्वारिविनीतवत् ।
न च निष्क्रमते वाली तदा संवत्सरे गते ॥५॥
न च निष्क्रमते वाली तदा संवत्सरे गते ॥५॥
5. tato'haṃ tatra nikṣipto guhādvārivinītavat ,
na ca niṣkramate vālī tadā saṃvatsare gate.
na ca niṣkramate vālī tadā saṃvatsare gate.
5.
tataḥ aham tatra nikṣiptaḥ guhādvārivinītavat
na ca niṣkramate vālī tadā saṃvatsare gate
na ca niṣkramate vālī tadā saṃvatsare gate
5.
tataḥ aham tatra guhādvārivinītavat nikṣiptaḥ
tadā saṃvatsare gate vālī ca na niṣkramate
tadā saṃvatsare gate vālī ca na niṣkramate
5.
Then I was stationed at the cave entrance, as instructed. But Vali did not emerge, even after a year had passed.
ततः क्षतजवेगेन आपुपूरे तदा बिलम् ।
तदहं विस्मितो दृष्ट्वा भ्रातृशोकविषार्दितः ॥६॥
तदहं विस्मितो दृष्ट्वा भ्रातृशोकविषार्दितः ॥६॥
6. tataḥ kṣatajavegena āpupūre tadā bilam ,
tadahaṃ vismito dṛṣṭvā bhrātṛśokaviṣārditaḥ.
tadahaṃ vismito dṛṣṭvā bhrātṛśokaviṣārditaḥ.
6.
tataḥ kṣatajavegena āpupūre tadā bilam tat
aham vismitaḥ dṛṣṭvā bhrātṛśokaviṣārditaḥ
aham vismitaḥ dṛṣṭvā bhrātṛśokaviṣārditaḥ
6.
tataḥ tadā bilam kṣatajavegena āpupūre tat
dṛṣṭvā aham vismitaḥ bhrātṛśokaviṣārditaḥ
dṛṣṭvā aham vismitaḥ bhrātṛśokaviṣārditaḥ
6.
Then, the cave was filled by a swift gush of blood. Seeing that, I was astonished and afflicted by the poison of sorrow for my brother.
अथाहं कृतबुद्धिस्तु सुव्यक्तं निहतो गुरुः ।
शिलापर्वतसंकाशा बिलद्वारि मया कृता ।
अशक्नुवन्निष्क्रमितुं महिषो विनशेदिति ॥७॥
शिलापर्वतसंकाशा बिलद्वारि मया कृता ।
अशक्नुवन्निष्क्रमितुं महिषो विनशेदिति ॥७॥
7. athāhaṃ kṛtabuddhistu suvyaktaṃ nihato guruḥ ,
śilāparvatasaṃkāśā biladvāri mayā kṛtā ,
aśaknuvanniṣkramituṃ mahiṣo vinaśediti.
śilāparvatasaṃkāśā biladvāri mayā kṛtā ,
aśaknuvanniṣkramituṃ mahiṣo vinaśediti.
7.
atha aham kṛtabuddhiḥ tu suvyaktam
nihataḥ guruḥ śilāparvatasaṃkāśā
biladvāri mayā kṛtā aśaknuvan
niṣkramitum mahiṣaḥ vinaśet iti
nihataḥ guruḥ śilāparvatasaṃkāśā
biladvāri mayā kṛtā aśaknuvan
niṣkramitum mahiṣaḥ vinaśet iti
7.
atha aham tu kṛtabuddhiḥ guruḥ
suvyaktam nihataḥ mayā biladvāri
śilāparvatasaṃkāśā kṛtā mahiṣaḥ
niṣkramitum aśaknuvan vinaśet iti
suvyaktam nihataḥ mayā biladvāri
śilāparvatasaṃkāśā kṛtā mahiṣaḥ
niṣkramitum aśaknuvan vinaśet iti
7.
Then I became convinced, 'My elder (guru) must certainly have been killed.' I placed a stone, large as a mountain, at the cave entrance, thinking, 'The buffalo, being unable to exit, will perish.'
ततो ऽहमागां किष्किन्धां निराशस्तस्य जीविते ।
राज्यं च सुमहत् प्राप्तं तारा च रुमया सह ।
मित्रैश्च सहितस्तत्र वसामि विगतज्वरः ॥८॥
राज्यं च सुमहत् प्राप्तं तारा च रुमया सह ।
मित्रैश्च सहितस्तत्र वसामि विगतज्वरः ॥८॥
8. tato'hamāgāṃ kiṣkindhāṃ nirāśastasya jīvite ,
rājyaṃ ca sumahat prāptaṃ tārā ca rumayā saha ,
mitraiśca sahitastatra vasāmi vigatajvaraḥ.
rājyaṃ ca sumahat prāptaṃ tārā ca rumayā saha ,
mitraiśca sahitastatra vasāmi vigatajvaraḥ.
8.
tataḥ aham āgām kiṣkindhām nirāśaḥ
tasya jīvite rājyam ca sumahat
prāptam tārā ca rumayā saha mitraiḥ
ca sahitaḥ tatra vasāmi vigatajvaraḥ
tasya jīvite rājyam ca sumahat
prāptam tārā ca rumayā saha mitraiḥ
ca sahitaḥ tatra vasāmi vigatajvaraḥ
8.
tataḥ aham kiṣkindhām āgām tasya
jīvite nirāśaḥ ca sumahat rājyam
prāptam ca tārā rumayā saha ca mitraiḥ
sahitaḥ tatra vasāmi vigatajvaraḥ
jīvite nirāśaḥ ca sumahat rājyam
prāptam ca tārā rumayā saha ca mitraiḥ
sahitaḥ tatra vasāmi vigatajvaraḥ
8.
Then I arrived in Kiṣkindhā, despairing of his life. A very great kingdom was obtained, along with Tārā and Rumā. And accompanied by my friends, I reside there, free from anxiety.
आजगाम ततो वाली हत्वा तं दानवर्षभम् ।
ततो ऽहमददां राज्यं गौरवाद्भययन्त्रितः ॥९॥
ततो ऽहमददां राज्यं गौरवाद्भययन्त्रितः ॥९॥
9. ājagāma tato vālī hatvā taṃ dānavarṣabham ,
tato'hamadadāṃ rājyaṃ gauravādbhayayantritaḥ.
tato'hamadadāṃ rājyaṃ gauravādbhayayantritaḥ.
9.
ājagāma tataḥ vālī hatvā tam dānavarṣabham
tataḥ aham adadām rājyam gauravāt bhayayantritaḥ
tataḥ aham adadām rājyam gauravāt bhayayantritaḥ
9.
tataḥ vālī tam dānavarṣabham hatvā ājagāma
tataḥ aham bhayayantritaḥ gauravāt rājyam adadām
tataḥ aham bhayayantritaḥ gauravāt rājyam adadām
9.
Then Vālī returned, having killed that mighty dānava. Thereupon, compelled by fear and a sense of deference, I gave up the kingdom.
स मां जिघांसुर्दुष्टात्मा वाली प्रव्यथितेन्द्रियः ।
परिलाकयते क्रोधाद्धावन्तं सचिवैः सह ॥१०॥
परिलाकयते क्रोधाद्धावन्तं सचिवैः सह ॥१०॥
10. sa māṃ jighāṃsurduṣṭātmā vālī pravyathitendriyaḥ ,
parilākayate krodhāddhāvantaṃ sacivaiḥ saha.
parilākayate krodhāddhāvantaṃ sacivaiḥ saha.
10.
saḥ mām jighāṃsuḥ duṣṭātmā vālī pravyathitendriyaḥ
parilākayate krodhāt dhāvantam sacivaiḥ saha
parilākayate krodhāt dhāvantam sacivaiḥ saha
10.
saḥ duṣṭātmā pravyathitendriyaḥ vālī mām jighāṃsuḥ
krodhāt sacivaiḥ saha dhāvantam parilākayate
krodhāt sacivaiḥ saha dhāvantam parilākayate
10.
That wicked-souled (duṣṭātmā) Vālī, with his senses greatly agitated and desiring to kill me, angrily pursued me as I fled with my companions.
ततो ऽहं वालिना तेन सानुबन्धः प्रधावितः ।
नदीश्च विविधाः पश्यन् वनानि नगराणि च ॥११॥
नदीश्च विविधाः पश्यन् वनानि नगराणि च ॥११॥
11. tato'haṃ vālinā tena sānubandhaḥ pradhāvitaḥ ,
nadīśca vividhāḥ paśyan vanāni nagarāṇi ca.
nadīśca vividhāḥ paśyan vanāni nagarāṇi ca.
11.
tataḥ aham vālinā tena sānubandhaḥ pradhāvitaḥ
nadīḥ ca vividhāḥ paśyan vanāni nagarāṇi ca
nadīḥ ca vividhāḥ paśyan vanāni nagarāṇi ca
11.
tataḥ aham sānubandhaḥ tena vālinā pradhāvitaḥ
paśyan ca vividhāḥ nadīḥ vanāni ca nagarāṇi
paśyan ca vividhāḥ nadīḥ vanāni ca nagarāṇi
11.
Then I, along with my retinue (sānubandhaḥ), was pursued by that Vālī, as I fled past various rivers, forests, and cities.
आदर्शतलसंकाशा ततो वै पृथिवी मया ।
अलातचक्रप्रतिमा दृष्टा गोष्पदवत्तदा ॥१२॥
अलातचक्रप्रतिमा दृष्टा गोष्पदवत्तदा ॥१२॥
12. ādarśatalasaṃkāśā tato vai pṛthivī mayā ,
alātacakrapratimā dṛṣṭā goṣpadavattadā.
alātacakrapratimā dṛṣṭā goṣpadavattadā.
12.
ādarśatalasaṃkāśā tataḥ vai pṛthivī mayā
alātacakrapratimā dṛṣṭā goṣpadavat tadā
alātacakrapratimā dṛṣṭā goṣpadavat tadā
12.
mayā ādarśatalasaṃkāśā alātacakrapratimā
goṣpadavat pṛthivī tadā dṛṣṭā vai
goṣpadavat pṛthivī tadā dṛṣṭā vai
12.
Then, I saw the earth, which appeared like the smooth surface of a mirror. At that time, it looked as small as a cow's hoofprint, resembling the rapid circle formed by a whirling firebrand.
ततः पूर्वमहं गत्वा दक्षिणामहमाश्रितः ।
दिशं च पश्चिमां भूयो गतो ऽस्मि भयशङ्कितः ।
उत्तरां तु दिशं यान्तं हनुमान्मामथाब्रवीत् ॥१३॥
दिशं च पश्चिमां भूयो गतो ऽस्मि भयशङ्कितः ।
उत्तरां तु दिशं यान्तं हनुमान्मामथाब्रवीत् ॥१३॥
13. tataḥ pūrvamahaṃ gatvā dakṣiṇāmahamāśritaḥ ,
diśaṃ ca paścimāṃ bhūyo gato'smi bhayaśaṅkitaḥ ,
uttarāṃ tu diśaṃ yāntaṃ hanumānmāmathābravīt.
diśaṃ ca paścimāṃ bhūyo gato'smi bhayaśaṅkitaḥ ,
uttarāṃ tu diśaṃ yāntaṃ hanumānmāmathābravīt.
13.
tataḥ pūrvam aham gatvā dakṣiṇām aham
āśritaḥ diśam ca paścimām bhūyaḥ
gataḥ asmi bhayaśaṅkitaḥ uttarām tu
diśam yāntam hanumān mām atha abravīt
āśritaḥ diśam ca paścimām bhūyaḥ
gataḥ asmi bhayaśaṅkitaḥ uttarām tu
diśam yāntam hanumān mām atha abravīt
13.
tataḥ aham pūrvam gatvā dakṣiṇām
āśritaḥ ca bhayaśaṅkitaḥ aham bhūyaḥ
paścimām diśam gataḥ asmi tu uttarām
diśam yāntam mām atha hanumān abravīt
āśritaḥ ca bhayaśaṅkitaḥ aham bhūyaḥ
paścimām diśam gataḥ asmi tu uttarām
diśam yāntam mām atha hanumān abravīt
13.
Then, having first gone eastward, I resorted to the south. And I, feeling apprehensive, went westward again. However, as I was heading towards the northern direction, Hanumān then spoke to me.
इदानीं मे स्मृतं राजन्यथा वाली हरीश्वरः ।
मतङ्गेन तदा शप्तो ह्यस्मिन्नाश्रममण्डले ॥१४॥
मतङ्गेन तदा शप्तो ह्यस्मिन्नाश्रममण्डले ॥१४॥
14. idānīṃ me smṛtaṃ rājanyathā vālī harīśvaraḥ ,
mataṅgena tadā śapto hyasminnāśramamaṇḍale.
mataṅgena tadā śapto hyasminnāśramamaṇḍale.
14.
idānīm me smṛtam rājan yathā vālī harīśvaraḥ
mataṅgena tadā śaptaḥ hi asmin āśramamaṇḍale
mataṅgena tadā śaptaḥ hi asmin āśramamaṇḍale
14.
rājan idānīm me smṛtam yathā harīśvaraḥ vālī
tadā mataṅgena hi asmin āśramamaṇḍale śaptaḥ
tadā mataṅgena hi asmin āśramamaṇḍale śaptaḥ
14.
O King, I now remember how Vālī, the lord of monkeys, was cursed by (Mataṅga) at that time, indeed, in this hermitage (āśrama) region.
प्रविशेद् यदि वा वाली मूर्धास्य शतधा भवेत् ।
तत्र वासः सुखो ऽस्माकं निरुद्विग्नो भविष्यति ॥१५॥
तत्र वासः सुखो ऽस्माकं निरुद्विग्नो भविष्यति ॥१५॥
15. praviśed yadi vā vālī mūrdhāsya śatadhā bhavet ,
tatra vāsaḥ sukho'smākaṃ nirudvigno bhaviṣyati.
tatra vāsaḥ sukho'smākaṃ nirudvigno bhaviṣyati.
15.
praviśet yadi vā vālī mūrdhā asya śatadhā bhavet
tatra vāsaḥ sukhaḥ asmākam nirudvignaḥ bhaviṣyati
tatra vāsaḥ sukhaḥ asmākam nirudvignaḥ bhaviṣyati
15.
yadi vā vālī praviśet asya mūrdhā śatadhā bhavet
tatra asmākam vāsaḥ sukhaḥ nirudvignaḥ bhaviṣyati
tatra asmākam vāsaḥ sukhaḥ nirudvignaḥ bhaviṣyati
15.
If Vālī were to enter this (hermitage), his head would surely split into a hundred pieces. Therefore, our residence there will be peaceful and free from anxiety.
ततः पर्वतमासाद्य ऋश्यमूकं नृपात्मज ।
न विवेश तदा वाली मतङ्गस्य भयात्तदा ॥१६॥
न विवेश तदा वाली मतङ्गस्य भयात्तदा ॥१६॥
16. tataḥ parvatamāsādya ṛśyamūkaṃ nṛpātmaja ,
na viveśa tadā vālī mataṅgasya bhayāttadā.
na viveśa tadā vālī mataṅgasya bhayāttadā.
16.
tataḥ parvatam āsādya ṛśyamūkam nṛpātmaja
na viveśa tadā vālī mataṅgasya bhayāt tadā
na viveśa tadā vālī mataṅgasya bhayāt tadā
16.
Thereafter, O son of the king, having reached the Rishyamuka mountain, Vālī did not enter it then, out of fear of (the sage) Mataṅga at that time.
एवं मया तदा राजन्प्रत्यक्षमुपलक्षितम् ।
पृथिवीमण्डलं कृत्स्नं गुहामस्म्यागतस्ततः ॥१७॥
पृथिवीमण्डलं कृत्स्नं गुहामस्म्यागतस्ततः ॥१७॥
17. evaṃ mayā tadā rājanpratyakṣamupalakṣitam ,
pṛthivīmaṇḍalaṃ kṛtsnaṃ guhāmasmyāgatastataḥ.
pṛthivīmaṇḍalaṃ kṛtsnaṃ guhāmasmyāgatastataḥ.
17.
evam mayā tadā rājan pratyakṣam upalakṣitam
pṛthivīmaṇḍalam kṛtsnam guhām asmi āgataḥ tataḥ
pṛthivīmaṇḍalam kṛtsnam guhām asmi āgataḥ tataḥ
17.
Thus, O king, the entire orb of the earth was directly observed by me at that time. Thereafter, I arrived at a cave.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45 (current chapter)
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100