Skip to content
אתר זה לא תומך בגרסאות ישנות של אינטרנט אקספלורר
מומלץ להשתמש בדפדפן גוגל כרום או פיירפוקס מוזילה
(או באינטרנט אקספלורר / edge עדכני)
Enjoy Learning Sanskrit tips, tools, resources and more...

वाल्मीकि-रामायणम्       vālmīki-rāmāyaṇam - book-4, chapter-47

Use the following checkboxes to set the display options for this chapter (You can also control the display of each verse separately):
what would you like to see in each verse:
सहताराङ्गदाभ्यां तु गत्वा स हनुमान् कपिः ।
सुग्रीवेण यथोद्दिष्टं तं देशमुपचक्रमे ॥१॥
1. sahatārāṅgadābhyāṃ tu gatvā sa hanumān kapiḥ ,
sugrīveṇa yathoddiṣṭaṃ taṃ deśamupacakrame.
1. saha-tārā-aṅgadābhyām tu gatvā saḥ hanumān kapiḥ
sugrīveṇa yathā uddiṣṭam tam deśam upacakrame
1. saḥ kapiḥ hanumān tu saha-tārā-aṅgadābhyām gatvā
sugrīveṇa yathā uddiṣṭam tam deśam upacakrame
1. And that monkey, Hanuman, accompanied by Tara and Angada, proceeded to that region which Sugriva had indicated.
स तु दूरमुपागम्य सर्वैस्तैः कपिसत्तमैः ।
विचिनोति स्म विन्ध्यस्य गुहाश्च गहनानि च ॥२॥
2. sa tu dūramupāgamya sarvaistaiḥ kapisattamaiḥ ,
vicinoti sma vindhyasya guhāśca gahanāni ca.
2. saḥ tu dūram upāgamya sarvaiḥ taiḥ kapi-sattamaiḥ
vicinoti sma vindhyasya guhāḥ ca gahanāni ca
2. saḥ tu sarvaiḥ taiḥ kapi-sattamaiḥ dūram upāgamya
vindhyasya guhāḥ ca gahanāni ca vicinoti sma
2. And he, having journeyed far along with all those excellent monkeys, began to search the caves and dense forests of the Vindhya mountain range.
पर्वताग्रान्नदीदुर्गान् सरांसि विपुलान्द्रुमान् ।
वृक्षषण्डांश्च विविधान्पर्वतान् घनपादपान् ॥३॥
3. parvatāgrānnadīdurgān sarāṃsi vipulāndrumān ,
vṛkṣaṣaṇḍāṃśca vividhānparvatān ghanapādapān.
3. parvata-agrān nadī-durgān sarāṃsi vipulān drumān
vṛkṣa-ṣaṇḍān ca vividhān parvatān ghana-pādapān
3. parvata-agrān nadī-durgān sarāṃsi vipulān drumān
vṛkṣa-ṣaṇḍān ca vividhān parvatān ghana-pādapān
3. (They searched) mountain peaks, inaccessible river passages, lakes, immense trees, diverse groves, and mountains with dense vegetation.
अन्वेषमाणास्ते सर्वे वानराः सर्वतो दिशम् ।
न सीतां ददृशुर्वीरा मैथिलीं जनकात्मजाम् ॥४॥
4. anveṣamāṇāste sarve vānarāḥ sarvato diśam ,
na sītāṃ dadṛśurvīrā maithilīṃ janakātmajām.
4. anveṣamāṇāḥ te sarve vānarāḥ sarvataḥ diśam na
sītām dadṛśuḥ vīrāḥ maithilīm janaka-ātmajām
4. te sarve vānarāḥ vīrāḥ sarvataḥ diśam anveṣamāṇāḥ
sītām maithilīm janaka-ātmajām na dadṛśuḥ
4. All those brave monkeys, searching in every direction, did not see Sita, Janaka's daughter, the princess of Mithila.
ते भक्षयन्तो मूलानि फलानि विविधानि च ।
अन्वेषमाणा दुर्धर्षा न्यवसंस्तत्र तत्र ह ।
स तु देशो दुरन्वेषो गुहागहनवान्महान् ॥५॥
5. te bhakṣayanto mūlāni phalāni vividhāni ca ,
anveṣamāṇā durdharṣā nyavasaṃstatra tatra ha ,
sa tu deśo duranveṣo guhāgahanavānmahān.
5. te bhakṣayantaḥ mūlāni phalāni
vividhāni ca anveṣamāṇāḥ durdharṣāḥ
nyavasan tatra tatra ha saḥ tu
deśaḥ duranveṣaḥ guhāgahanavān mahān
5. te durdharṣāḥ bhakṣayantaḥ mūlāni
ca vividhāni phalāni anveṣamāṇāḥ
nyavasan tatra tatra ha saḥ tu
deśaḥ duranveṣaḥ mahān guhāgahanavān
5. Those invincible ones, consuming roots and various fruits, settled here and there while searching. But that region was vast, difficult to explore, and filled with deep caves.
त्यक्त्वा तु तं तदा देशं सर्वे वै हरियूथपाः ।
देशमन्यं दुराधर्षं विविशुश्चाकुतोभयाः ॥६॥
6. tyaktvā tu taṃ tadā deśaṃ sarve vai hariyūthapāḥ ,
deśamanyaṃ durādharṣaṃ viviśuścākutobhayāḥ.
6. tyaktvā tu tam tadā deśam sarve vai hariyūthapāḥ
deśam anyam durādharṣam viviśuḥ ca akutobhayāḥ
6. tyaktvā tu tam tadā deśam sarve vai hariyūthapāḥ
akutobhayāḥ ca viviśuḥ anyam durādharṣam deśam
6. Having then abandoned that region, all the leaders of the monkey troops, fearless, entered another region that was difficult to access.
यत्र वन्ध्यफला वृक्षा विपुष्पाः पर्णवर्जिताः ।
निस्तोयाः सरितो यत्र मूलं यत्र सुदुर्लभम् ॥७॥
7. yatra vandhyaphalā vṛkṣā vipuṣpāḥ parṇavarjitāḥ ,
nistoyāḥ sarito yatra mūlaṃ yatra sudurlabham.
7. yatra vandhyaphalāḥ vṛkṣāḥ vipuṣpāḥ parṇavarjitāḥ
nistoyāḥ saritaḥ yatra mūlam yatra sudurlabham
7. yatra vṛkṣāḥ vandhyaphalāḥ vipuṣpāḥ parṇavarjitāḥ
yatra saritaḥ nistoyāḥ yatra mūlam sudurlabham
7. In that region, trees bore barren fruits, were flowerless, and devoid of leaves. Rivers were waterless, and roots were exceedingly rare.
न सन्ति महिषा यत्र न मृगा न च हस्तिनः ।
शार्दूलाः पक्षिणो वापि ये चान्ये वनगोचराः ॥८॥
8. na santi mahiṣā yatra na mṛgā na ca hastinaḥ ,
śārdūlāḥ pakṣiṇo vāpi ye cānye vanagocarāḥ.
8. na santi mahiṣāḥ yatra na mṛgāḥ na ca hastinaḥ
śārdūlāḥ pakṣiṇaḥ vā api ye ca anye vanagocarāḥ
8. yatra mahiṣāḥ na santi mṛgāḥ na hastinaḥ ca na
śārdūlāḥ pakṣiṇaḥ vā api ca ye anye vanagocarāḥ
8. In that region, there are no buffaloes, no deer, and no elephants. Neither tigers, nor birds, nor any other forest-dwelling creatures are present.
स्निग्धपत्राः स्थले यत्र पद्मिन्यः फुल्लपङ्कजाः ।
प्रेक्षणीयाः सुगन्धाश्च भ्रमरैश्चापि वर्जिताः ॥९॥
9. snigdhapatrāḥ sthale yatra padminyaḥ phullapaṅkajāḥ ,
prekṣaṇīyāḥ sugandhāśca bhramaraiścāpi varjitāḥ.
9. snigdhapatrāḥ sthale yatra padminyaḥ phullapaṅkajāḥ
prekṣaṇīyāḥ sugandhāḥ ca bhramaraiḥ ca api varjitāḥ
9. yatra sthale snigdhapatrāḥ phullapaṅkajāḥ padminyaḥ
prekṣaṇīyāḥ sugandhāḥ ca bhramaraiḥ ca api varjitāḥ
9. In that place, the lotus plants on the land, with their glossy leaves and blooming lotuses, are beautiful to behold, fragrant, and yet also free from bees.
कण्डुर्नाम महाभागः सत्यवादी तपोधनः ।
महर्षिः परमामर्षी नियमैर्दुष्प्रधर्षणः ॥१०॥
10. kaṇḍurnāma mahābhāgaḥ satyavādī tapodhanaḥ ,
maharṣiḥ paramāmarṣī niyamairduṣpradharṣaṇaḥ.
10. kaṇḍuḥ nāma mahābhāgaḥ satyavādī tapodhanaḥ
maharṣiḥ parama amarṣī niyamaiḥ duṣpradharṣaṇaḥ
10. nāma kaṇḍuḥ maharṣiḥ mahābhāgaḥ satyavādī
tapodhanaḥ parama amarṣī niyamaiḥ duṣpradharṣaṇaḥ
10. There was a great sage named Kaṇḍu, who was greatly fortunate, truthful, and whose wealth was his austerity (tapas). He was exceedingly wrathful and unassailable due to his strict observances (niyamas).
तस्य तस्मिन् वने पुत्रो बालको दशवार्षिकः ।
प्रनष्टो जीवितान्ताय क्रुद्धस्तत्र महामुनिः ॥११॥
11. tasya tasmin vane putro bālako daśavārṣikaḥ ,
pranaṣṭo jīvitāntāya kruddhastatra mahāmuniḥ.
11. tasya tasmin vane putraḥ bālakaḥ daśavārṣikaḥ
pranaṣṭaḥ jīvitāntāya kruddhaḥ tatra mahāmuniḥ
11. tasya daśavārṣikaḥ bālakaḥ putraḥ tasmin vane
jīvitāntāya pranaṣṭaḥ tatra mahāmuniḥ kruddhaḥ
11. His ten-year-old son got lost in that forest, which led to his demise. At that, the great sage became enraged.
तेन धर्मात्मना शप्तं कृत्स्नं तत्र महद्वनम् ।
अशरण्यं दुराधर्षं मृगपक्षिविवर्जितम् ॥१२॥
12. tena dharmātmanā śaptaṃ kṛtsnaṃ tatra mahadvanam ,
aśaraṇyaṃ durādharṣaṃ mṛgapakṣivivarjitam.
12. tena dharmātmanā śaptam kṛtsnam tatra mahadvanam
aśaraṇyam durādharṣam mṛgapakṣivivarjitam
12. tena dharmātmanā tatra kṛtsnam mahadvanam
aśaraṇyam durādharṣam mṛgapakṣivivarjitam śaptam
12. That righteous one (dharmātman) then cursed the entire great forest to be a place without refuge, unassailable, and devoid of deer and birds.
तस्य ते काननान्तांस्तु गिरीणां कन्दराणि च ।
प्रभवानि नदीनांच विचिन्वन्ति समाहिताः ॥१३॥
13. tasya te kānanāntāṃstu girīṇāṃ kandarāṇi ca ,
prabhavāni nadīnāṃca vicinvanti samāhitāḥ.
13. tasya te kānanāntān tu girīṇām kandarāṇi ca
prabhavāni nadīnām ca vicinvanti samāhitāḥ
13. te samāhitāḥ tasya kānanāntān girīṇām kandarāṇi
ca nadīnām prabhavāni ca vicinvanti tu
13. Those concentrated (searchers) explore the edges of its forests, the caves of its mountains, and the sources of its rivers.
तत्र चापि महात्मानो नापश्यञ्जनकात्मजाम् ।
हर्तारं रावणं वापि सुग्रीवप्रियकारिणः ॥१४॥
14. tatra cāpi mahātmāno nāpaśyañjanakātmajām ,
hartāraṃ rāvaṇaṃ vāpi sugrīvapriyakāriṇaḥ.
14. tatra ca api mahātmānaḥ na apaśyan janakātmajām
hartāram rāvaṇam vā api sugrīvapriyakāriṇaḥ
14. tatra ca api sugrīvapriyakāriṇaḥ mahātmānaḥ
janakātmajām na apaśyan vā api rāvaṇam hartāram
14. Even there, those great-souled ones, who were dedicated to Sugrīva's cause, did not find Janaka's daughter (Sītā), nor did they find Rāvaṇa, her abductor.
ते प्रविश्य तु तं भीमं लतागुल्मसमावृतम् ।
ददृशुः क्रूरकर्माणमसुरं सुरनिर्भयम् ॥१५॥
15. te praviśya tu taṃ bhīmaṃ latāgulmasamāvṛtam ,
dadṛśuḥ krūrakarmāṇamasuraṃ suranirbhayam.
15. te praviśya tu tam bhīmam latāgulmasamāvṛtam
dadṛśuḥ krūrakarmāṇam asuram suranirbhayam
15. te tu latāgulmasamāvṛtam tam bhīmam praviśya
krūrakarmāṇam suranirbhayam asuram dadṛśuḥ
15. Having entered that dreadful (place) indeed, which was covered with creepers and bushes, they saw a demon whose deeds were cruel and who was fearless of the gods.
तं दृष्ट्वा वनरा घोरं स्थितं शैलमिवापरम् ।
गाढं परिहिताः सर्वे दृष्ट्वा तं पर्वतोपमम् ॥१६॥
16. taṃ dṛṣṭvā vanarā ghoraṃ sthitaṃ śailamivāparam ,
gāḍhaṃ parihitāḥ sarve dṛṣṭvā taṃ parvatopamam.
16. tam dṛṣṭvā vanarāḥ ghoram sthitam śailam iva aparam
gāḍham parihitāḥ sarve dṛṣṭvā tam parvatopamam
16. sarve vanarāḥ aparam śailam iva sthitam tam ghoram
dṛṣṭvā tam parvatopamam dṛṣṭvā gāḍham parihitāḥ
16. Having seen him, the dreadful one, standing like another mountain, all the monkeys, perceiving that mountain-like figure, braced themselves firmly.
सो ऽपि तान् वानरान् सर्वान्नष्टाः स्थेत्यब्रवीद्बली ।
अभ्यधावत संक्रुद्धो मुष्टिमुद्यम्य संहितम् ॥१७॥
17. so'pi tān vānarān sarvānnaṣṭāḥ sthetyabravīdbalī ,
abhyadhāvata saṃkruddho muṣṭimudyamya saṃhitam.
17. saḥ api tān vānarān sarvān naṣṭāḥ stha iti abravīt
balī abhyadhāvata saṃkruddhaḥ muṣṭim udyamya saṃhitam
17. balī saṃkruddhaḥ saḥ api tān sarvān vānarān 'naṣṭāḥ
stha' iti abravīt saṃhitam muṣṭim udyamya abhyadhāvata
17. The powerful one, enraged, also spoke to all those monkeys, declaring, "You are ruined!" He then rushed towards them, raising his clenched fist.
तमापतन्तं सहसा वालिपुत्रो ऽङ्गदस्तदा ।
रावणो ऽयमिति ज्ञात्वा तलेनाभिजघान ह ॥१८॥
18. tamāpatantaṃ sahasā vāliputro'ṅgadastadā ,
rāvaṇo'yamiti jñātvā talenābhijaghāna ha.
18. tam āpatantam sahasā vāliputraḥ aṅgadaḥ tadā
rāvaṇaḥ ayam iti jñātvā talena abhijaghāna ha
18. tadā vāliputraḥ aṅgadaḥ sahasā āpatantam tam
'ayam rāvaṇaḥ' iti jñātvā talena abhijaghāna ha
18. At that moment, Aṅgada, the son of Vāli, suddenly recognizing him as "Rāvaṇa" as he rushed towards them, struck him with the palm of his hand.
स वालिपुत्राभिहतो वक्त्राच्छोणितमुद्वमन् ।
असुरो न्यपतद्भूमौ पर्यस्त इव पर्वतः ॥१९॥
19. sa vāliputrābhihato vaktrācchoṇitamudvaman ,
asuro nyapatadbhūmau paryasta iva parvataḥ.
19. saḥ vāliputrābhihataḥ vaktrāt śoṇitam udvaman
asuraḥ nyapatat bhūmau paryastaḥ iva parvataḥ
19. vāliputrābhihataḥ saḥ asuraḥ vaktrāt śoṇitam
udvaman paryastaḥ parvataḥ iva bhūmau nyapatat
19. Struck by Vāli's son, that demon, vomiting blood from his mouth, collapsed onto the earth like an overturned mountain.
ते तु तस्मिन्निरुच्छ्वासे वानरा जितकाशिनः ।
व्यचिन्वन्प्रायशस्तत्र सर्वं तद्गिरिगह्वरम् ॥२०॥
20. te tu tasminnirucchvāse vānarā jitakāśinaḥ ,
vyacinvanprāyaśastatra sarvaṃ tadgirigahvaram.
20. te tu tasmin nirucchvāse vānarāḥ jitakāśinaḥ
vyacinvan prāyaśaḥ tatra sarvam tat girigahvaram
20. tu te jitakāśinaḥ vānarāḥ tasmin nirucchvāse
tatra tat sarvam girigahvaram prāyaśaḥ vyacinvan
20. However, those monkeys, now appearing victorious, extensively searched the entire mountain cave once that demon lay motionless.
विचितं तु ततः कृत्वा सर्वे ते काननं पुनः ।
अन्यदेवापरं घोरं विविशुर्गिरिगह्वरम् ॥२१॥
21. vicitaṃ tu tataḥ kṛtvā sarve te kānanaṃ punaḥ ,
anyadevāparaṃ ghoraṃ viviśurgirigahvaram.
21. vicitaṃ tu tataḥ kṛtvā sarve te kānanaṃ punaḥ
| anyat eva aparaṃ ghoraṃ viviśuḥ girigahvaram
21. sarve te tataḥ punaḥ kānanaṃ vicitaṃ kṛtvā
anyat eva aparaṃ ghoraṃ girigahvaram viviśuḥ
21. Having thoroughly searched that entire forest again, all of them then entered yet another dreadful mountain-cave.
ते विचिन्त्य पुनः खिन्ना विनिष्पत्य समागताः ।
एकान्ते वृक्षमूले तु निषेदुर्दीनमानसाः ॥२२॥
22. te vicintya punaḥ khinnā viniṣpatya samāgatāḥ ,
ekānte vṛkṣamūle tu niṣedurdīnamānasāḥ.
22. te vicintya punaḥ khinnāḥ viniṣpatya samāgatāḥ
| ekānte vṛkṣamūle tu niṣeduḥ dīnamānasāḥ
22. te punaḥ vicintya khinnāḥ viniṣpatya samāgatāḥ
tu ekānte vṛkṣamūle dīnamānasāḥ niṣeduḥ
22. Having searched again, they, exhausted, emerged and gathered together. Then, in a solitary spot at the foot of a tree, they sat down with dejected minds.