वाल्मीकि-रामायणम्
vālmīki-rāmāyaṇam
-
book-5, chapter-18
स तां परिवृतां दीनां निरानन्दां तपस्विनीम् ।
साकारैर्मधुरैर्वाक्यैर्न्यदर्शयत रावणः ॥१॥
साकारैर्मधुरैर्वाक्यैर्न्यदर्शयत रावणः ॥१॥
1. sa tāṃ parivṛtāṃ dīnāṃ nirānandāṃ tapasvinīm ,
sākārairmadhurairvākyairnyadarśayata rāvaṇaḥ.
sākārairmadhurairvākyairnyadarśayata rāvaṇaḥ.
1.
sa tām parivṛtām dīnām nirānandām tapasvinīm
sākāraiḥ madhuraiḥ vākyaiḥ nyadarśayata rāvaṇaḥ
sākāraiḥ madhuraiḥ vākyaiḥ nyadarśayata rāvaṇaḥ
1.
saḥ rāvaṇaḥ tām parivṛtām dīnām nirānandām
tapasvinīm sākāraiḥ madhuraiḥ vākyaiḥ nyadarśayata
tapasvinīm sākāraiḥ madhuraiḥ vākyaiḥ nyadarśayata
1.
Rāvaṇa then addressed her, who was surrounded, distressed, joyless, and austere, with significant and sweet words.
मां दृष्ट्वा नागनासोरुगूहमाना स्तनोदरम् ।
अदर्शनमिवात्मानं भयान्नेतुं त्वमिच्छसि ॥२॥
अदर्शनमिवात्मानं भयान्नेतुं त्वमिच्छसि ॥२॥
2. māṃ dṛṣṭvā nāganāsorugūhamānā stanodaram ,
adarśanamivātmānaṃ bhayānnetuṃ tvamicchasi.
adarśanamivātmānaṃ bhayānnetuṃ tvamicchasi.
2.
mām dṛṣṭvā nāganāsorugūhamānā stanodaram
adarśanam iva ātmānam bhayāt netum tvam icchasi
adarśanam iva ātmānam bhayāt netum tvam icchasi
2.
tvam mām dṛṣṭvā nāganāsorugūhamānā stanodaram
bhayāt adarśanam iva ātmānam netum icchasi
bhayāt adarśanam iva ātmānam netum icchasi
2.
Upon seeing me, you, whose thighs are like a serpent's hood, hide your breasts and belly; you wish to render your very self (ātman) invisible, as if from fear.
कामये त्वां विशालाक्षि बहुमन्यस्व मां प्रिये ।
सर्वाङ्गगुणसंपन्ने सर्वलोकमनोहरे ॥३॥
सर्वाङ्गगुणसंपन्ने सर्वलोकमनोहरे ॥३॥
3. kāmaye tvāṃ viśālākṣi bahumanyasva māṃ priye ,
sarvāṅgaguṇasaṃpanne sarvalokamanohare.
sarvāṅgaguṇasaṃpanne sarvalokamanohare.
3.
kāmaye tvām viśālākṣi bahumanyasva mām
priye sarvāṅgaguṇasaṃpanne sarvalokamanohare
priye sarvāṅgaguṇasaṃpanne sarvalokamanohare
3.
viśālākṣi priye sarvāṅgaguṇasaṃpanne
sarvalokamanohare tvām kāmaye mām bahumanyasva
sarvalokamanohare tvām kāmaye mām bahumanyasva
3.
O wide-eyed one, I desire you! My beloved, honor me greatly! O you who are endowed with all excellent bodily qualities, you who captivate the minds of all beings!
नेह के चिन्मनुष्या वा राक्षसाः कामरूपिणः ।
व्यपसर्पतु ते सीते भयं मत्तः समुत्थितम् ॥४॥
व्यपसर्पतु ते सीते भयं मत्तः समुत्थितम् ॥४॥
4. neha ke cinmanuṣyā vā rākṣasāḥ kāmarūpiṇaḥ ,
vyapasarpatu te sīte bhayaṃ mattaḥ samutthitam.
vyapasarpatu te sīte bhayaṃ mattaḥ samutthitam.
4.
na iha ke cit manuṣyāḥ vā rākṣasāḥ kāmarūpiṇaḥ
vyapasarpatu te sīte bhayam mattaḥ samutthitam
vyapasarpatu te sīte bhayam mattaḥ samutthitam
4.
iha na ke cit manuṣyāḥ vā kāmarūpiṇaḥ rākṣasāḥ
sīte te mattaḥ samutthitam bhayam vyapasarpatu
sīte te mattaḥ samutthitam bhayam vyapasarpatu
4.
There are no humans here, nor are there any shape-shifting Rākṣasas. O Sītā, let the fear that has arisen from me depart from you.
स्वधर्मे रक्षसां भीरु सर्वथैष न संशयः ।
गमनं वा परस्त्रीणां हरणं संप्रमथ्य वा ॥५॥
गमनं वा परस्त्रीणां हरणं संप्रमथ्य वा ॥५॥
5. svadharme rakṣasāṃ bhīru sarvathaiṣa na saṃśayaḥ ,
gamanaṃ vā parastrīṇāṃ haraṇaṃ saṃpramathya vā.
gamanaṃ vā parastrīṇāṃ haraṇaṃ saṃpramathya vā.
5.
svadharme rakṣasām bhīru sarvathā eṣa na saṃśayaḥ
| gamanam vā parastrīṇām haraṇam saṃpramathya vā
| gamanam vā parastrīṇām haraṇam saṃpramathya vā
5.
bhīru eṣa rakṣasām svadharme sarvathā na saṃśayaḥ
parastrīṇām gamanam vā saṃpramathya haraṇam vā
parastrīṇām gamanam vā saṃpramathya haraṇam vā
5.
O timid one, there is absolutely no doubt that this is the very nature (dharma) of "rakṣasas": either approaching other women or abducting them by violently overpowering them.
एवं चैतदकामां च न त्वां स्प्रक्ष्यामि मैथिलि ।
कामं कामः शरीरे मे यथाकामं प्रवर्तताम् ॥६॥
कामं कामः शरीरे मे यथाकामं प्रवर्तताम् ॥६॥
6. evaṃ caitadakāmāṃ ca na tvāṃ sprakṣyāmi maithili ,
kāmaṃ kāmaḥ śarīre me yathākāmaṃ pravartatām.
kāmaṃ kāmaḥ śarīre me yathākāmaṃ pravartatām.
6.
evam ca etat akāmām ca na tvām sprakṣyāmi maithili
| kāmam kāmaḥ śarīre me yathākāmam pravartatām
| kāmam kāmaḥ śarīre me yathākāmam pravartatām
6.
maithili,
evam ca etat akāmām tvām na sprakṣyāmi kāmam me śarīre kāmaḥ yathākāmam pravartatām
evam ca etat akāmām tvām na sprakṣyāmi kāmam me śarīre kāmaḥ yathākāmam pravartatām
6.
And thus, O Maithili, I shall not touch you, who are unwilling. Indeed, let desire (kāma) manifest within my body as it pleases.
देवि नेह भयं कार्यं मयि विश्वसिहि प्रिये ।
प्रणयस्व च तत्त्वेन मैवं भूः शोकलालसा ॥७॥
प्रणयस्व च तत्त्वेन मैवं भूः शोकलालसा ॥७॥
7. devi neha bhayaṃ kāryaṃ mayi viśvasihi priye ,
praṇayasva ca tattvena maivaṃ bhūḥ śokalālasā.
praṇayasva ca tattvena maivaṃ bhūḥ śokalālasā.
7.
devi na iha bhayam kāryam mayi viśvasihi priye
| praṇayasva ca tattvena mā evam bhūḥ śokalālasā
| praṇayasva ca tattvena mā evam bhūḥ śokalālasā
7.
devi priye,
iha bhayam na kāryam mayi viśvasihi ca tattvena praṇayasva evam śokalālasā mā bhūḥ
iha bhayam na kāryam mayi viśvasihi ca tattvena praṇayasva evam śokalālasā mā bhūḥ
7.
O goddess, O beloved one, there is no cause for fear here; trust in me. And be truly compliant; do not be so consumed by sorrow.
एकवेणी धराशय्या ध्यानं मलिनमम्बरम् ।
अस्थाने ऽप्युपवासश्च नैतान्यौपयिकानि ते ॥८॥
अस्थाने ऽप्युपवासश्च नैतान्यौपयिकानि ते ॥८॥
8. ekaveṇī dharāśayyā dhyānaṃ malinamambaram ,
asthāne'pyupavāsaśca naitānyaupayikāni te.
asthāne'pyupavāsaśca naitānyaupayikāni te.
8.
ekaveṇī dharāśayyā dhyānam malinam ambaram |
asthāne api upavāsaḥ ca na etāni aupayikāni te
asthāne api upavāsaḥ ca na etāni aupayikāni te
8.
ekaveṇī dharāśayyā dhyānam malinam ambaram ca
asthāne api upavāsaḥ etāni te na aupayikāni
asthāne api upavāsaḥ etāni te na aupayikāni
8.
A single braid of hair, sleeping on the bare ground, constant contemplation, soiled garments, and also fasting even at inappropriate times – these are not suitable for you.
विचित्राणि च माल्यानि चन्दनान्यगरूणि च ।
विविधानि च वासांसि दिव्यान्याभरणानि च ॥९॥
विविधानि च वासांसि दिव्यान्याभरणानि च ॥९॥
9. vicitrāṇi ca mālyāni candanānyagarūṇi ca ,
vividhāni ca vāsāṃsi divyānyābharaṇāni ca.
vividhāni ca vāsāṃsi divyānyābharaṇāni ca.
9.
vicitrāṇi ca mālyāni candanāni agarūṇi ca
vividhāni ca vāsāṃsi divyāni ābharaṇāni ca
vividhāni ca vāsāṃsi divyāni ābharaṇāni ca
9.
vicitrāṇi mālyāni ca candanāni ca agarūṇi ca
vividhāni vāsāṃsi ca divyāni ābharaṇāni ca
vividhāni vāsāṃsi ca divyāni ābharaṇāni ca
9.
And various garlands, sandalwood pastes, and agallochum; and diverse garments, and divine ornaments.
महार्हाणि च पानानि यानानि शयनानि च ।
गीतं नृत्तं च वाद्यं च लभ मां प्राप्य मैथिलि ॥१०॥
गीतं नृत्तं च वाद्यं च लभ मां प्राप्य मैथिलि ॥१०॥
10. mahārhāṇi ca pānāni yānāni śayanāni ca ,
gītaṃ nṛttaṃ ca vādyaṃ ca labha māṃ prāpya maithili.
gītaṃ nṛttaṃ ca vādyaṃ ca labha māṃ prāpya maithili.
10.
mahārhāṇi ca pānāni yānāni śayanāni ca gītam
nṛttam ca vādyam ca labha mām prāpya maithili
nṛttam ca vādyam ca labha mām prāpya maithili
10.
maithili mām prāpya mahārhāṇi pānāni ca yānāni ca
śayanāni ca gītam ca nṛttam ca vādyam ca labha
śayanāni ca gītam ca nṛttam ca vādyam ca labha
10.
And valuable drinks, conveyances, and beds; songs, dances, and instrumental music – you will obtain all these, O Maithili, by coming to me.
स्त्रीरत्नमसि मैवं भूः कुरु गात्रेषु भूषणम् ।
मां प्राप्य तु कथं हि स्यास्त्वमनर्हा सुविग्रहे ॥११॥
मां प्राप्य तु कथं हि स्यास्त्वमनर्हा सुविग्रहे ॥११॥
11. strīratnamasi maivaṃ bhūḥ kuru gātreṣu bhūṣaṇam ,
māṃ prāpya tu kathaṃ hi syāstvamanarhā suvigrahe.
māṃ prāpya tu kathaṃ hi syāstvamanarhā suvigrahe.
11.
strīratnam asi mā evam bhūḥ kuru gātreṣu bhūṣaṇam
mām prāpya tu katham hi syāḥ tvam anarhā suvigrahe
mām prāpya tu katham hi syāḥ tvam anarhā suvigrahe
11.
strīratnam asi.
evam mā bhūḥ.
gātreṣu bhūṣaṇam kuru.
suvigrahe,
mām prāpya tu tvam katham hi anarhā syāḥ?
evam mā bhūḥ.
gātreṣu bhūṣaṇam kuru.
suvigrahe,
mām prāpya tu tvam katham hi anarhā syāḥ?
11.
You are a jewel among women; do not be like this. Adorn your limbs with ornaments. How, indeed, could you remain unworthy, O lady of beautiful form, after attaining me?
इदं ते चारुसंजातं यौवनं व्यतिवर्तते ।
यदतीतं पुनर्नैति स्रोतः शीघ्रमपामिव ॥१२॥
यदतीतं पुनर्नैति स्रोतः शीघ्रमपामिव ॥१२॥
12. idaṃ te cārusaṃjātaṃ yauvanaṃ vyativartate ,
yadatītaṃ punarnaiti srotaḥ śīghramapāmiva.
yadatītaṃ punarnaiti srotaḥ śīghramapāmiva.
12.
idam te cāru-saṃjātam yauvanam vyativartate
yat atītam punaḥ na eti srotaḥ śīghram apām iva
yat atītam punaḥ na eti srotaḥ śīghram apām iva
12.
te idam cāru-saṃjātam yauvanam vyativartate.
yat atītam punaḥ na eti,
śīghram apām srotaḥ iva.
yat atītam punaḥ na eti,
śīghram apām srotaḥ iva.
12.
This beautiful youth of yours is passing away. What has passed does not return, just like a swift current of water.
त्वां कृत्वोपरतो मन्ये रूपकर्ता स विश्वकृत् ।
न हि रूपोपमा त्वन्या तवास्ति शुभदर्शने ॥१३॥
न हि रूपोपमा त्वन्या तवास्ति शुभदर्शने ॥१३॥
13. tvāṃ kṛtvoparato manye rūpakartā sa viśvakṛt ,
na hi rūpopamā tvanyā tavāsti śubhadarśane.
na hi rūpopamā tvanyā tavāsti śubhadarśane.
13.
tvām kṛtvā uparataḥ manye rūpakartā saḥ viśvakṛt
na hi rūpopamā tu anyā tava asti śubhadarśane
na hi rūpopamā tu anyā tava asti śubhadarśane
13.
śubhadarśane rūpakartā saḥ viśvakṛt tvām kṛtvā
uparataḥ manye hi tava anyā rūpopamā na asti
uparataḥ manye hi tava anyā rūpopamā na asti
13.
I believe that the universal creator, the maker of forms, rested after creating you. Indeed, O lady of beautiful sight, there is no other form comparable to yours.
त्वां समासाद्य वैदेहि रूपयौवनशालिनीम् ।
कः पुमानतिवर्तेत साक्षादपि पितामहः ॥१४॥
कः पुमानतिवर्तेत साक्षादपि पितामहः ॥१४॥
14. tvāṃ samāsādya vaidehi rūpayauvanaśālinīm ,
kaḥ pumānativarteta sākṣādapi pitāmahaḥ.
kaḥ pumānativarteta sākṣādapi pitāmahaḥ.
14.
tvām samāsādya vaidehi rūpayauvanaśālinīm
kaḥ pumān ativarteta sākṣāt api pitāmahaḥ
kaḥ pumān ativarteta sākṣāt api pitāmahaḥ
14.
vaidehi rūpayauvanaśālinīm tvām samāsādya
kaḥ pumān sākṣāt api pitāmahaḥ ativarteta
kaḥ pumān sākṣāt api pitāmahaḥ ativarteta
14.
O Vaidehī, having obtained you, who are resplendent with beauty and youth, what man could abandon you? Not even Brahmā (pitāmaha) himself.
यद् यत् पश्यामि ते गात्रं शीतांशुसदृशानने ।
तस्मिंस्तस्मिन्पृथुश्रोणि चक्षुर्मम निबध्यते ॥१५॥
तस्मिंस्तस्मिन्पृथुश्रोणि चक्षुर्मम निबध्यते ॥१५॥
15. yad yat paśyāmi te gātraṃ śītāṃśusadṛśānane ,
tasmiṃstasminpṛthuśroṇi cakṣurmama nibadhyate.
tasmiṃstasminpṛthuśroṇi cakṣurmama nibadhyate.
15.
yat yat paśyāmi te gātram śītāṃśusadṛśānane
tasmin tasmin pṛthuśroṇi cakṣuḥ mama nibadhyate
tasmin tasmin pṛthuśroṇi cakṣuḥ mama nibadhyate
15.
śītāṃśusadṛśānane pṛthuśroṇi yat yat te gātram
paśyāmi tasmin tasmin mama cakṣuḥ nibadhyate
paśyāmi tasmin tasmin mama cakṣuḥ nibadhyate
15.
O lady whose face resembles the cool-rayed moon, whatever part of your body I behold, on that very part, O wide-hipped one, my gaze becomes fixed.
भव मैथिलि भार्या मे मोहमेनं विसर्जय ।
बह्वीनामुत्तमस्त्रीणां ममाग्रमहिषी भव ॥१६॥
बह्वीनामुत्तमस्त्रीणां ममाग्रमहिषी भव ॥१६॥
16. bhava maithili bhāryā me mohamenaṃ visarjaya ,
bahvīnāmuttamastrīṇāṃ mamāgramahiṣī bhava.
bahvīnāmuttamastrīṇāṃ mamāgramahiṣī bhava.
16.
bhava maithili bhāryā me moham enam visarjaya
bahvīnām uttamastrīṇām mama agramahiṣī bhava
bahvīnām uttamastrīṇām mama agramahiṣī bhava
16.
maithili me bhāryā bhava enam moham visarjaya
bahvīnām uttamastrīṇām mama agramahiṣī bhava
bahvīnām uttamastrīṇām mama agramahiṣī bhava
16.
O Maithilī, be my wife; cast off this delusion. Become my chief queen among many excellent women.
लोकेभ्यो यानि रत्नानि संप्रमथ्याहृतानि मे ।
तानि ते भीरु सर्वाणि राज्यं चैतदहं च ते ॥१७॥
तानि ते भीरु सर्वाणि राज्यं चैतदहं च ते ॥१७॥
17. lokebhyo yāni ratnāni saṃpramathyāhṛtāni me ,
tāni te bhīru sarvāṇi rājyaṃ caitadahaṃ ca te.
tāni te bhīru sarvāṇi rājyaṃ caitadahaṃ ca te.
17.
lokebhyaḥ yāni ratnāni sampramathya āhṛtāni me
tāni te bhīru sarvāṇi rājyam ca etat aham ca te
tāni te bhīru sarvāṇi rājyam ca etat aham ca te
17.
bhīru me lokebhyaḥ sampramathya āhṛtāni yāni
ratnāni tāni sarvāṇi etat rājyam ca aham ca te
ratnāni tāni sarvāṇi etat rājyam ca aham ca te
17.
O timid one, all those jewels that I have plundered and acquired from the worlds, and this kingdom, and even I myself, are all for you.
विजित्य पृथिवीं सर्वां नानानगरमालिनीम् ।
जनकाय प्रदास्यामि तव हेतोर्विलासिनि ॥१८॥
जनकाय प्रदास्यामि तव हेतोर्विलासिनि ॥१८॥
18. vijitya pṛthivīṃ sarvāṃ nānānagaramālinīm ,
janakāya pradāsyāmi tava hetorvilāsini.
janakāya pradāsyāmi tava hetorvilāsini.
18.
vijitya pṛthivīm sarvām nānānagaramālinīm
janakāya pradāsyāmi tava hetoḥ vilāsini
janakāya pradāsyāmi tava hetoḥ vilāsini
18.
vilāsini sarvām nānānagaramālinīm pṛthivīm
vijitya tava hetoḥ janakāya pradāsyāmi
vijitya tava hetoḥ janakāya pradāsyāmi
18.
O graceful one, having conquered the entire earth, which is garlanded with countless cities, I will give it to your father (Janaka) for your sake.
नेह पश्यामि लोके ऽन्यं यो मे प्रतिबलो भवेत् ।
पश्य मे सुमहद्वीर्यमप्रतिद्वन्द्वमाहवे ॥१९॥
पश्य मे सुमहद्वीर्यमप्रतिद्वन्द्वमाहवे ॥१९॥
19. neha paśyāmi loke'nyaṃ yo me pratibalo bhavet ,
paśya me sumahadvīryamapratidvandvamāhave.
paśya me sumahadvīryamapratidvandvamāhave.
19.
na iha paśyāmi loke anyam yaḥ me pratibalaḥ bhavet
paśya me sumahat vīryam apratidvandvam āhave
paśya me sumahat vīryam apratidvandvam āhave
19.
iha loke anyam yaḥ me pratibalaḥ bhavet na paśyāmi
me sumahat apratidvandvam vīryam āhave paśya
me sumahat apratidvandvam vīryam āhave paśya
19.
I do not see anyone else in this world who could be my equal in strength. Behold my exceedingly great prowess, which is unrivaled in battle.
असकृत् संयुगे भग्ना मया विमृदितध्वजाः ।
अशक्ताः प्रत्यनीकेषु स्थातुं मम सुरासुराः ॥२०॥
अशक्ताः प्रत्यनीकेषु स्थातुं मम सुरासुराः ॥२०॥
20. asakṛt saṃyuge bhagnā mayā vimṛditadhvajāḥ ,
aśaktāḥ pratyanīkeṣu sthātuṃ mama surāsurāḥ.
aśaktāḥ pratyanīkeṣu sthātuṃ mama surāsurāḥ.
20.
asakṛt saṃyuge bhagnāḥ mayā vimṛditadhvajāḥ
aśaktāḥ pratyanīkeṣu sthātum mama surāsurāḥ
aśaktāḥ pratyanīkeṣu sthātum mama surāsurāḥ
20.
vimṛditadhvajāḥ surāsurāḥ mayā asakṛt saṃyuge
bhagnāḥ mama pratyanīkeṣu sthātum aśaktāḥ
bhagnāḥ mama pratyanīkeṣu sthātum aśaktāḥ
20.
Gods and demons, with their banners trampled, have been repeatedly defeated by me in battle. They are unable to stand before my opposing forces.
इच्छ मां क्रियतामद्य प्रतिकर्म तवोत्तमम् ।
सप्रभाण्यवसज्जन्तां तवाङ्गे भूषणानि च ।
साधु पश्यामि ते रूपं संयुक्तं प्रतिकर्मणा ॥२१॥
सप्रभाण्यवसज्जन्तां तवाङ्गे भूषणानि च ।
साधु पश्यामि ते रूपं संयुक्तं प्रतिकर्मणा ॥२१॥
21. iccha māṃ kriyatāmadya pratikarma tavottamam ,
saprabhāṇyavasajjantāṃ tavāṅge bhūṣaṇāni ca ,
sādhu paśyāmi te rūpaṃ saṃyuktaṃ pratikarmaṇā.
saprabhāṇyavasajjantāṃ tavāṅge bhūṣaṇāni ca ,
sādhu paśyāmi te rūpaṃ saṃyuktaṃ pratikarmaṇā.
21.
iccha mām kriyatām adya pratikarma
tava uttamam saprabhāṇi avasajjantām
tava aṅge bhūṣaṇāni ca sādhu paśyāmi
te rūpam saṃyuktam pratikarmaṇā
tava uttamam saprabhāṇi avasajjantām
tava aṅge bhūṣaṇāni ca sādhu paśyāmi
te rūpam saṃyuktam pratikarmaṇā
21.
mām iccha tava uttamam pratikarma
adya kriyatām saprabhāṇi bhūṣaṇāni ca
tava aṅge avasajjantām sādhu te
rūpam pratikarmaṇā saṃyuktam paśyāmi
adya kriyatām saprabhāṇi bhūṣaṇāni ca
tava aṅge avasajjantām sādhu te
rūpam pratikarmaṇā saṃyuktam paśyāmi
21.
Wish for me! Let your finest embellishment be done today. Let gleaming ornaments be placed upon your body. I truly see your beauty, adorned with such decoration.
प्रतिकर्माभिसंयुक्ता दाक्षिण्येन वरानने ।
भुङ्क्ष्व भोगान्यथाकामं पिब भीरु रमस्व च ।
यथेष्टं च प्रयच्छ त्वं पृथिवीं वा धनानि च ॥२२॥
भुङ्क्ष्व भोगान्यथाकामं पिब भीरु रमस्व च ।
यथेष्टं च प्रयच्छ त्वं पृथिवीं वा धनानि च ॥२२॥
22. pratikarmābhisaṃyuktā dākṣiṇyena varānane ,
bhuṅkṣva bhogānyathākāmaṃ piba bhīru ramasva ca ,
yatheṣṭaṃ ca prayaccha tvaṃ pṛthivīṃ vā dhanāni ca.
bhuṅkṣva bhogānyathākāmaṃ piba bhīru ramasva ca ,
yatheṣṭaṃ ca prayaccha tvaṃ pṛthivīṃ vā dhanāni ca.
22.
pratikarma abhisaṃyuktā dākṣiṇyena
varānane bhuṅkṣva bhogān yathākāmam
piba bhīru ramasva ca yatheṣṭam ca
prayaccha tvam pṛthivīm vā dhanāni ca
varānane bhuṅkṣva bhogān yathākāmam
piba bhīru ramasva ca yatheṣṭam ca
prayaccha tvam pṛthivīm vā dhanāni ca
22.
varānane pratikarma abhisaṃyuktā
dākṣiṇyena bhīru bhogān yathākāmam
bhuṅkṣva piba ca ramasva ca tvam pṛthivīm
vā dhanāni yatheṣṭam ca prayaccha
dākṣiṇyena bhīru bhogān yathākāmam
bhuṅkṣva piba ca ramasva ca tvam pṛthivīm
vā dhanāni yatheṣṭam ca prayaccha
22.
O fair-faced one, adorned with decoration and grace! Enjoy pleasures as you wish, drink, O timid one, and delight yourself. And you may bestow land or wealth as much as you desire.
ललस्व मयि विस्रब्धा धृष्टमाज्ञापयस्व च ।
मत्प्रभावाल् ललन्त्याश्च ललन्तां बान्धवास्तव ॥२३॥
मत्प्रभावाल् ललन्त्याश्च ललन्तां बान्धवास्तव ॥२३॥
23. lalasva mayi visrabdhā dhṛṣṭamājñāpayasva ca ,
matprabhāvāl lalantyāśca lalantāṃ bāndhavāstava.
matprabhāvāl lalantyāśca lalantāṃ bāndhavāstava.
23.
lalasva mayi visrabdhā dhṛṣṭam ājñāpayasva ca
matprabhāvāt lalantyāḥ ca lalantām bāndhavāḥ tava
matprabhāvāt lalantyāḥ ca lalantām bāndhavāḥ tava
23.
visrabdhā mayi lalasva ca dhṛṣṭam ājñāpayasva ca
matprabhāvāt lalantyāḥ tava bāndhavāḥ ca lalantām
matprabhāvāt lalantyāḥ tava bāndhavāḥ ca lalantām
23.
Confidently amuse yourself with me, and boldly issue commands. Furthermore, through my influence, while you are enjoying yourself, let your relatives also enjoy.
ऋद्धिं ममानुपश्य त्वं श्रियं भद्रे यशश्च मे ।
किं करिष्यसि रामेण सुभगे चीरवाससा ॥२४॥
किं करिष्यसि रामेण सुभगे चीरवाससा ॥२४॥
24. ṛddhiṃ mamānupaśya tvaṃ śriyaṃ bhadre yaśaśca me ,
kiṃ kariṣyasi rāmeṇa subhage cīravāsasā.
kiṃ kariṣyasi rāmeṇa subhage cīravāsasā.
24.
ṛddhim mama anupaśya tvam śriyam bhadre yaśaḥ
ca me kim kariṣyasi rāmeṇa subhage cīravāsasā
ca me kim kariṣyasi rāmeṇa subhage cīravāsasā
24.
bhadre tvam mama ṛddhim me śriyam yaśaḥ ca
anupaśya subhage cīravāsasā rāmeṇa kim kariṣyasi
anupaśya subhage cīravāsasā rāmeṇa kim kariṣyasi
24.
O auspicious one, behold my prosperity, my glory, and my fame. O fortunate one, what will you gain with Rāma, who wears garments of bark?
निक्षिप्तविजयो रामो गतश्रीर्वनगोचरः ।
व्रती स्थण्डिलशायी च शङ्के जीवति वा न वा ॥२५॥
व्रती स्थण्डिलशायी च शङ्के जीवति वा न वा ॥२५॥
25. nikṣiptavijayo rāmo gataśrīrvanagocaraḥ ,
vratī sthaṇḍilaśāyī ca śaṅke jīvati vā na vā.
vratī sthaṇḍilaśāyī ca śaṅke jīvati vā na vā.
25.
nikṣiptavijayaḥ rāmaḥ gataśrīḥ vanagocaraḥ
vratī sthaṇḍilaśāyī ca śaṅke jīvati vā na vā
vratī sthaṇḍilaśāyī ca śaṅke jīvati vā na vā
25.
rāmaḥ nikṣiptavijayaḥ gataśrīḥ vanagocaraḥ
vratī sthaṇḍilaśāyī ca jīvati vā na vā śaṅke
vratī sthaṇḍilaśāyī ca jīvati vā na vā śaṅke
25.
Rāma, whose victory is cast aside, who has lost his splendor, who wanders in the forest, who observes ascetic vows, and who sleeps on the bare ground - I doubt whether he is even alive or not.
न हि वैदेहि रामस्त्वां द्रष्टुं वाप्युपलप्स्यते ।
पुरो बलाकैरसितैर्मेघैर्ज्योत्स्नामिवावृताम् ॥२६॥
पुरो बलाकैरसितैर्मेघैर्ज्योत्स्नामिवावृताम् ॥२६॥
26. na hi vaidehi rāmastvāṃ draṣṭuṃ vāpyupalapsyate ,
puro balākairasitairmeghairjyotsnāmivāvṛtām.
puro balākairasitairmeghairjyotsnāmivāvṛtām.
26.
na hi vaidehi rāmaḥ tvām draṣṭum vā api upalapsyate
puraḥ balākaiḥ asitaiḥ meghaiḥ jyotsnām iva āvṛtām
puraḥ balākaiḥ asitaiḥ meghaiḥ jyotsnām iva āvṛtām
26.
vaidehi hi rāmaḥ tvām draṣṭum vā api na upalapsyate,
asitaiḥ balākaiḥ meghaiḥ puraḥ āvṛtām jyotsnām iva
asitaiḥ balākaiḥ meghaiḥ puraḥ āvṛtām jyotsnām iva
26.
Indeed, O Vaidehī, Rāma will not be able to see you, nor even find you, just as moonlight is enveloped by black clouds full of cranes.
न चापि मम हस्तात्त्वां प्राप्तुमर्हति राघवः ।
हिरण्यकशिपुः कीर्तिमिन्द्रहस्तगतामिव ॥२७॥
हिरण्यकशिपुः कीर्तिमिन्द्रहस्तगतामिव ॥२७॥
27. na cāpi mama hastāttvāṃ prāptumarhati rāghavaḥ ,
hiraṇyakaśipuḥ kīrtimindrahastagatāmiva.
hiraṇyakaśipuḥ kīrtimindrahastagatāmiva.
27.
na ca api mama hastāt tvām prāptum arhati rāghavaḥ
hiraṇyakaśipuḥ kīrtim indrahastagatām iva
hiraṇyakaśipuḥ kīrtim indrahastagatām iva
27.
rāghavaḥ mama hastāt tvām prāptum ca api na arhati,
hiraṇyakaśipuḥ indrahastagatām kīrtim iva
hiraṇyakaśipuḥ indrahastagatām kīrtim iva
27.
Nor can Rāghava (Rāma) obtain you from my hand, just as Hiraṇyakaśipu could not reclaim fame that had fallen into Indra's possession.
चारुस्मिते चारुदति चारुनेत्रे विलासिनि ।
मनो हरसि मे भीरु सुपर्णः पन्नगं यथा ॥२८॥
मनो हरसि मे भीरु सुपर्णः पन्नगं यथा ॥२८॥
28. cārusmite cārudati cārunetre vilāsini ,
mano harasi me bhīru suparṇaḥ pannagaṃ yathā.
mano harasi me bhīru suparṇaḥ pannagaṃ yathā.
28.
cārusmite cārudati cārunetre vilāsini manaḥ
harasi me bhīru suparṇaḥ pannagam yathā
harasi me bhīru suparṇaḥ pannagam yathā
28.
cārusmite cārudati cārunetre vilāsini bhīru (tvam) me manaḥ harasi,
yathā suparṇaḥ pannagam
yathā suparṇaḥ pannagam
28.
O you with a charming smile, beautiful teeth, and lovely eyes, O graceful and timid one, you captivate my mind, just as Suparṇa (Garuda) seizes a serpent.
क्लिष्टकौशेयवसनां तन्वीमप्यनलंकृताम् ।
तां दृष्ट्वा स्वेषु दारेषु रतिं नोपलभाम्यहम् ॥२९॥
तां दृष्ट्वा स्वेषु दारेषु रतिं नोपलभाम्यहम् ॥२९॥
29. kliṣṭakauśeyavasanāṃ tanvīmapyanalaṃkṛtām ,
tāṃ dṛṣṭvā sveṣu dāreṣu ratiṃ nopalabhāmyaham.
tāṃ dṛṣṭvā sveṣu dāreṣu ratiṃ nopalabhāmyaham.
29.
kliṣṭakauśeyavasanām tanvīm api analaṅkṛtām tām
dṛṣṭvā sveṣu dāreṣu ratim na upalabhāmi aham
dṛṣṭvā sveṣu dāreṣu ratim na upalabhāmi aham
29.
aham kliṣṭakauśeyavasanām tanvīm api analaṅkṛtām
tām dṛṣṭvā sveṣu dāreṣu ratim na upalabhāmi
tām dṛṣṭvā sveṣu dāreṣu ratim na upalabhāmi
29.
Having seen her, clad in worn-out silk, slender, and unadorned, I find no pleasure in my own wives.
अन्तःपुरनिवासिन्यः स्त्रियः सर्वगुणान्विताः ।
यावन्त्यो मम सर्वासामैश्वर्यं कुरु जानकि ॥३०॥
यावन्त्यो मम सर्वासामैश्वर्यं कुरु जानकि ॥३०॥
30. antaḥpuranivāsinyaḥ striyaḥ sarvaguṇānvitāḥ ,
yāvantyo mama sarvāsāmaiśvaryaṃ kuru jānaki.
yāvantyo mama sarvāsāmaiśvaryaṃ kuru jānaki.
30.
antaḥpuranivāsinyaḥ striyaḥ sarvaguṇānvitāḥ
yāvantyaḥ mama sarvāsām aiśvaryam kuru jānaki
yāvantyaḥ mama sarvāsām aiśvaryam kuru jānaki
30.
jānaki mama antaḥpuranivāsinyaḥ sarvaguṇānvitāḥ
yāvantyaḥ striyaḥ sarvāsām aiśvaryam kuru
yāvantyaḥ striyaḥ sarvāsām aiśvaryam kuru
30.
O Jānakī, you shall assume sovereignty over all my wives residing in the inner palace, however many there are, who are endowed with all good qualities.
मम ह्यसितकेशान्ते त्रैलोक्यप्रवराः स्त्रियः ।
तास्त्वां परिचरिष्यन्ति श्रियमप्सरसो यथा ॥३१॥
तास्त्वां परिचरिष्यन्ति श्रियमप्सरसो यथा ॥३१॥
31. mama hyasitakeśānte trailokyapravarāḥ striyaḥ ,
tāstvāṃ paricariṣyanti śriyamapsaraso yathā.
tāstvāṃ paricariṣyanti śriyamapsaraso yathā.
31.
mama hi asitakeśānte trailokyupravarāḥ striyaḥ
tāḥ tvām paricariṣyanti śriyam apsarasaḥ yathā
tāḥ tvām paricariṣyanti śriyam apsarasaḥ yathā
31.
asitakeśānte hi mama trailokyupravarāḥ striyaḥ
tāḥ tvām apsarasaḥ śriyam yathā paricariṣyanti
tāḥ tvām apsarasaḥ śriyam yathā paricariṣyanti
31.
O you with dark hair, indeed my wives, who are the foremost women in the three worlds, will serve you just as the Apsaras serve the goddess Lakṣmī.
यानि वैश्रवणे सुभ्रु रत्नानि च धनानि च ।
तानि लोकांश्च सुश्रोणि मां च भुङ्क्ष्व यथासुखम् ॥३२॥
तानि लोकांश्च सुश्रोणि मां च भुङ्क्ष्व यथासुखम् ॥३२॥
32. yāni vaiśravaṇe subhru ratnāni ca dhanāni ca ,
tāni lokāṃśca suśroṇi māṃ ca bhuṅkṣva yathāsukham.
tāni lokāṃśca suśroṇi māṃ ca bhuṅkṣva yathāsukham.
32.
yāni vaiśravaṇe subhru ratnāni ca dhanāni ca tāni
lokān ca suśroṇi mām ca bhuṅkṣva yathāsukham
lokān ca suśroṇi mām ca bhuṅkṣva yathāsukham
32.
subhru vaiśravaṇe yāni ratnāni ca dhanāni ca,
suśroṇi tāni lokān ca mām ca yathāsukham bhuṅkṣva
suśroṇi tāni lokān ca mām ca yathāsukham bhuṅkṣva
32.
O beautiful-browed one, whatever jewels and riches there are with Kubera, and O beautiful-hipped one, you shall enjoy those worlds and me as you please.
न रामस्तपसा देवि न बलेन न विक्रमैः ।
न धनेन मया तुल्यस्तेजसा यशसापि वा ॥३३॥
न धनेन मया तुल्यस्तेजसा यशसापि वा ॥३३॥
33. na rāmastapasā devi na balena na vikramaiḥ ,
na dhanena mayā tulyastejasā yaśasāpi vā.
na dhanena mayā tulyastejasā yaśasāpi vā.
33.
na rāmaḥ tapasā devi na balena na vikramaiḥ
na dhanena mayā tulyaḥ tejasā yaśasā api vā
na dhanena mayā tulyaḥ tejasā yaśasā api vā
33.
devi rāmaḥ tapasā na,
balena na,
vikramaiḥ na,
dhanena na,
tejasā na,
yaśasā api vā mayā tulyaḥ na
balena na,
vikramaiḥ na,
dhanena na,
tejasā na,
yaśasā api vā mayā tulyaḥ na
33.
O goddess, Rāma is not equal to me in asceticism (tapas), nor in strength, nor in valor. He is not my equal in wealth, nor in splendor, nor even in fame.
पिब विहर रमस्व भुङ्क्ष्व भोगान्धननिचयं प्रदिशामि मेदिनीं च ।
मयि लल ललने यथासुखं त्वं त्वयि च समेत्य ललन्तु बान्धवास्ते ॥३४॥
मयि लल ललने यथासुखं त्वं त्वयि च समेत्य ललन्तु बान्धवास्ते ॥३४॥
34. piba vihara ramasva bhuṅkṣva bhogāndhananicayaṃ pradiśāmi medinīṃ ca ,
mayi lala lalane yathāsukhaṃ tvaṃ tvayi ca sametya lalantu bāndhavāste.
mayi lala lalane yathāsukhaṃ tvaṃ tvayi ca sametya lalantu bāndhavāste.
34.
piba vihara ramasva bhuṅkṣva bhogān
dhananicayam pradiśāmi medinīm ca
mayi lala lalane yathāsukham tvam
tvayi ca sametya lalantu bāndhavāḥ te
dhananicayam pradiśāmi medinīm ca
mayi lala lalane yathāsukham tvam
tvayi ca sametya lalantu bāndhavāḥ te
34.
tvam piba vihara ramasva bhogān bhuṅkṣva.
aham dhananicayam ca medinīm pradiśāmi.
lalane tvam yathāsukham mayi lala.
ca te bāndhavāḥ tvayi sametya lalantu.
aham dhananicayam ca medinīm pradiśāmi.
lalane tvam yathāsukham mayi lala.
ca te bāndhavāḥ tvayi sametya lalantu.
34.
Drink, wander, amuse yourself, and enjoy pleasures. I will give you a heap of wealth and the earth. O lovely one, delight in me as you please, and let your relatives, having come together with you, also delight in you.
कुसुमिततरुजालसंततानि भ्रमरयुतानि समुद्रतीरजानि ।
कनकविमलहारभूषिताङ्गी विहर मया सह भीरु काननानि ॥३५॥
कनकविमलहारभूषिताङ्गी विहर मया सह भीरु काननानि ॥३५॥
35. kusumitatarujālasaṃtatāni bhramarayutāni samudratīrajāni ,
kanakavimalahārabhūṣitāṅgī vihara mayā saha bhīru kānanāni.
kanakavimalahārabhūṣitāṅgī vihara mayā saha bhīru kānanāni.
35.
kusumitatarujālasaṃtatāni bhramarayutāni samudratīrajāni
kanakavimalahārabhūṣitāṅgī vihara mayā saha bhīru kānanāni
kanakavimalahārabhūṣitāṅgī vihara mayā saha bhīru kānanāni
35.
kanakavimalahārabhūṣitāṅgī bhīru mayā saha kusumitatarujālasaṃtatāni
bhramarayutāni samudratīrajāni kānanāni vihara
bhramarayutāni samudratīrajāni kānanāni vihara
35.
O timid one, whose limbs are adorned with pure golden necklaces, roam with me through the forests that are covered with networks of flowering trees, filled with bees, and grown along the seashore.
Links to all chapters:
bāla kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
ayodhyā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
araṇya kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
kiṣkindhā kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
sundara kāṇḍa (current book)
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18 (current chapter)
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
yuddha kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100
Chapter 101
Chapter 102
Chapter 103
Chapter 104
Chapter 105
Chapter 106
Chapter 107
Chapter 108
Chapter 109
Chapter 110
Chapter 111
Chapter 112
Chapter 113
Chapter 114
Chapter 115
Chapter 116
uttara kāṇḍa
Chapter 1
Chapter 2
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 5
Chapter 6
Chapter 7
Chapter 8
Chapter 9
Chapter 10
Chapter 11
Chapter 12
Chapter 13
Chapter 14
Chapter 15
Chapter 16
Chapter 17
Chapter 18
Chapter 19
Chapter 20
Chapter 21
Chapter 22
Chapter 23
Chapter 24
Chapter 25
Chapter 26
Chapter 27
Chapter 28
Chapter 29
Chapter 30
Chapter 31
Chapter 32
Chapter 33
Chapter 34
Chapter 35
Chapter 36
Chapter 37
Chapter 38
Chapter 39
Chapter 40
Chapter 41
Chapter 42
Chapter 43
Chapter 44
Chapter 45
Chapter 46
Chapter 47
Chapter 48
Chapter 49
Chapter 50
Chapter 51
Chapter 52
Chapter 53
Chapter 54
Chapter 55
Chapter 56
Chapter 57
Chapter 58
Chapter 59
Chapter 60
Chapter 61
Chapter 62
Chapter 63
Chapter 64
Chapter 65
Chapter 66
Chapter 67
Chapter 68
Chapter 69
Chapter 70
Chapter 71
Chapter 72
Chapter 73
Chapter 74
Chapter 75
Chapter 76
Chapter 77
Chapter 78
Chapter 79
Chapter 80
Chapter 81
Chapter 82
Chapter 83
Chapter 84
Chapter 85
Chapter 86
Chapter 87
Chapter 88
Chapter 89
Chapter 90
Chapter 91
Chapter 92
Chapter 93
Chapter 94
Chapter 95
Chapter 96
Chapter 97
Chapter 98
Chapter 99
Chapter 100